Foto: Sara Frid. Lärmiljön i Enköpings förskolor/pedagogisk omsorg samt arbetsgång för barn i behov av särskilt stöd. Skolkontoret

Transkript

1 Foto: Sara Frid Lärmiljön i Enköpings förskolor/pedagogisk omsorg samt arbetsgång för barn i behov av särskilt stöd Skolkontoret Mars 2014

2

3 Lärmiljö Anmälan till förskolechef Utredning och bedömning Planering av särskilt stöd Alla barn ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Förskolechef får uppgift från förskolans personal, ett barn eller barnets vårdnadshavare eller på annat sätt om att barnet är i behov av särskilt stöd. Förskolechefen gör en bedömning om hur stödet ska utformas tillsammans med personalen och barnets vårdnadshavare. Dokumentationen innehåller mål på kort och lång sikt och de anpassningar som ska genomföras. Förskolechefen har ansvar för att verksamheten utformas så att barn får särskilt stöd. Uppföljning Förskolechefen ansvarar för att kontinuerligt planera, följa upp, utvärdera och utveckla verksamheten Särskilt stöd 1

4 Lärmiljö Förskolan Skollag 3 kap, 3 Alla barn ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Annan pedagogisk verksamhet Skollagen 25 kap, 2 Kommunen ska sträva efter att i stället för förskola eller fritidshem erbjuda ett barn pedagogisk omsorg om barnets vårdnadshavare önskar det. Kommunen ska ta skälig hänsyn till vårdnadshavarnas önskemål om verksamhetsform. Sådan omsorg som avses i första stycket ska genom pedagogisk verksamhet stimulera barns utveckling och lärande. Enligt skollagen och läroplanen ska förskolan vara en miljö för utveckling och lärande. För barn i behov av särskilt stöd i sin utveckling är en generellt god kvalitet i förskolan det viktigaste. Förskolechefen och arbetslaget för en kontinuerlig dialog om planeringen av och förutsättningarna för arbetet i förskolans miljö för att bedriva en verksamhet där miljön i sig är en aktiv del i barns utveckling och lärande. Hur miljön är utformad har betydelse för vilken utveckling som är möjlig. En förskola är inte en statisk miljö utan alla som vistas i denna miljö är medskapare av den. Nedan finns reflektionsfrågor som kan användas i den kontinuerliga planeringen av och förutsättningar för arbetet i förskolans miljö. Reflektionsruta - arbetslaget - Vilket klimat är det i arbetslaget? - Hur ser vårt bemötande och förhållningssätt ut? - Har vi den kompetens som behövs utifrån barngruppens intressen och behov? - Hur dokumenterar och utvärderar vi vår verksamhet för att kunna säkerställa barngruppens utveckling och lärande? - Präglas vår verksamhet av förtroendefulla och öppna relationer mellan personalen och barnen? - Vad händer med mig och hela arbetslaget när ett barn är i affekt? - Hur ser jag på min relationskompetens, det vill säga min förmåga att se det enskilda barnet på dess egna premisser och att anpassa mitt eget beteende efter detta? 2

5 Reflektionsruta - barngruppen - Hur är gruppen sammansatt? - Har barnen en fast grupptillhörighet? - Finns det en kontinuitet i barngruppen mellan barnen och kontinuitet mellan barnen och de vuxna? - Hur interagerar pedagogerna med barnen? - Har barnen lätt att knyta an till vuxna? - Hur arbetar vi med grupprocesser? - Hur delas barngruppen upp utifrån intressen och aktiviteter? - Anpassas aktiviteter utifrån barngruppens intressen och behov? - Har vi ett arbetssätt som gör att vi lyssnar på barnen? - Har vi idéer och aktiviteter som hjälper barn uttrycka sina åsikter? - Har vi ett arbetssätt som gör det möjligt att ta tillvara barnens synpunkter vid beslut? - Har vi ett arbetssätt som gör det möjligt att ta med barnen i beslutsprocessen? - Vilket klimat är det i barngruppen? - Har vi en trygg miljö med respekt för allas lika värde? - Hur många barn och vuxna möter och samspelar varje barn med under en dag? - Hur uppmärksammar och hjälper vi de barn som av olika skäl behöver stöd i sin utveckling? - Har vi arbetat aktivt med beteendeförändringar genom att ändra kontext, identifierat och tagit bort förstärkare för det oönskade beteendet, färdighetsträning samt systematisk förstärkning av det önskvärda beteendet? Reflektionsruta - metoder och arbetssätt - Har vi god tillgång till varierat och formbart material för skapande, utforskande och upplevelser som gynnar barnens fantasi och kreativitet? - På vilket sätt har förskolans miljö utformats så att barnen får tillgång till material för utveckling och lärande? - Vilket pedagogiskt material används? - Varför har just detta material valts ut? - Hur kan barnen nå materialen? - Vad finns tillgängligt och vad finns inte? - Arbetar vi utifrån forskning och beprövad erfarenhet? - Använder vi alternativa kommunikationssätt? - Använder vi oss av tydliggörande pedagogik, till exempel i form av bildschema? - Vilka rutiner har vi? Hur organiseras övergångar vid aktiviteter? - Hur planerar vi aktiviteter, hur utvärderar vi aktiviteter? - Anpassar vi övergångar mellan aktiviteter utifrån barnens behov? - Utvecklas barngruppens förmågor utifrån de arbetssätt och metoder vi använder? Reflektionsruta - organisation - Hur ser barnens vistelsetid ut? - Hur ser personalens schemaläggning ut? - Hur disponeras tiden? - Har vi tagit hänsyn till barns olika förutsättningar och behov vid gruppsammansättningen? Reflektionsruta - fysiks miljö inomhus - Är lokalen ändamålsenlig? - Hur disponeras lokalen? - Finns möjlighet till avskildhet? - Hur tydligt visar rummen vad de ska användas till? - Är rummen färdiga eller finns det utrymme för barnens innovationer i rummen? - Är det möjligt för barnen att förändra rummet? - Kan barnen själva till exempel nå material de behöver och tillåtas att använda material på olika sätt? 3

6 Reflektionsruta - fysisk miljö utomhus - Har förskolan tillgång till en varierad utemiljö som skapar goda möjligheter för barnen att utveckla sin motorik? - Finns det en pedagogisk tanke för det dagliga lärandet med till exempel matematik och språk på gården/närmiljön? Exempel på stödmaterial i arbetet med lärmiljö Skolverkets uppföljningsmaterial BRUK verktyg för självskattning av kvaliteten i förskolan och är ett stöd i det systematiska kvalitetsarbetet. Specialpedagogiska myndighetens värderingsverktyg stödmaterial för att kartlägga och värdera tillgängligheten i förskolan. 4

7 Lämna uppgifter Förskola Skollag 8 kap 9 Barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling ska ges det stöd som deras speciella behov kräver. Om det genom uppgifter från förskolans personal, ett barn eller ett barns vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att ett barn är i behov av särskilt stöd, ska förskolechefen se till att barnet ges sådant stöd. Barnets vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta vid utformningen av de särskilda stödinsatserna. Annan pedagogisk verksamhet Skollagen 25 kap, 2 Barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling ska ges den omsorg som deras speciella behov kräver. Verksamheten ska utformas så att den förbereder barnen för fortsatt lärande. Personal ansvarar för att lämna skriftlig uppgift till förskolechefen (se särskild blankett uppgift till förskolechef ). Ange om uppgiften kommer ifrån personal, ett barn eller ett barns vårdnadshavare eller på annat sätt. Sammanfatta även tidigare insatser i lärmiljön med hjälp av reflektionsfrågorna i avsnittet. Se Insidan Uppgift till förskolechef om att ett barn är i behov av särskilt stöd. 5

8 Utredning och bedömning Det är barnets behov av stöd som ska vara vägledande för besluten. För förskolechefen är därför varje beslut om stöd något som måste föregås av noggranna pedagogiska överväganden (Regeringens proposition 2009/10:165 Den nya skollagen för kunskap, valfrihet och trygghet). Myndighetsutövning Utredning om behov av särskilt stöd är en myndighetsutövning. Myndighetsutövning sker när förskolan, för en enskild person, bestämmer om till exempel rätten till särskilt stöd. Myndighetsutövande kan bestridas/överklagas. Den som berörs av myndighetsutövningen är part med särskilt stark rätt till insyn i dokumentationen. I förskolan är vårdnadshavaren den part som ska ges möjlighet att delta vid utformningen av de särskilda stödinsatserna. Utredning Förskolechefen gör en bedömning utifrån de skriftliga uppgifterna om hur stödet ska utformas. Vid behov inhämtas fördjupade uppgifter, till exempel genom samtal med arbetslaget. Även uppgifter från barnhälsovården, habiliteringen för barn och vuxna samt socialförvaltningen kan vara en del av underlaget för förskolechefens beslut. Om ett barn har fått förtur på grund av särskilda skäl, utifrån barnets behov, kan det beslutet vara en del av utredningen. Bedömning Den eller de insatser som sätts in ska bedömas i varje enskilt fall, efter en utredning av de samlade förhållandena. Det är inte barnets brister eller tillkortakommanden som isolerat ska utredas utan barnets situation kopplad till verksamhetens utformning, pedagogiskt innehåll, lokalernas utformning med mera. Vid behov konsulterar förskolechefen skolkontoret. Dokumentation Dokumentation vid utredning och bedömning diarieförs och arkiveras enligt gällande dokumenthanteringsplan. Utredningen och övrig dokumentation i ärendet är en allmän handling som sekretesskyddas med stöd av bestämmelsen om sekretess i förskolan i Offentlighets- och sekretesslagen. Ett ärende som gäller särskilt stöd för ett barn ska diarieföras i barnet akt på förskolan. Samtliga handlingar i ärenden ska ligga i barnakten som är märkt med barnets för- och efternamn. Samtliga handlingar i ärendet ska förtecknas i löpande ordning på den aktmapp som handlingarna ligger i. 6

9 Planering av särskilt stöd Efter utredning och förskolechefens bedömning beskrivs de särskilda stödinsatserna i Handlingsplanen för särskilda stödinsatser. Särskilda stödinsatser Barns behov av särskilt stöd kan inte förstås som en egenskap hos barnet utan är alltid situationsbundet. Behovet av särskilt stöd är relaterat till vad som händer i mötet mellan barnet och de människor och den miljö som finns samt de aktiviteter som sker i förskolan. Det betyder till exempel att barn kan behöva särskilt stöd i en miljö men inte i en annan. Det handlar också alltid om bemötande, att se barn i behov av särskilt stöd i sin utveckling som subjekt, med samma rättigheter och skyldigheter som andra, och inte som objekt för specialpedagogiska insatser, kompensatorisk träning eller som endast föremål för omsorg och omhändertagande. Eftersom det inte finns några kunskapskrav för barn i förskolan så ska inte stödet kopplas till barnets bristande kunskaper. Det särskilda stödet kan vara nödvändigt som komplement till det stöd som personalen ger under hela förskoletiden. Det innebär att särskilt stöd ska ges barn på det sätt och i den omfattning som behövs för att barnet ska ha möjlighet att utvecklas enligt läroplanen. I vissa fall kan det vara nödvändigt att komplettera det särskilda stödet med exempelvis konsultation och handledning till personalen inom det specialpedagogiska eller psykologiska området. Specialpedagog och psykolog på skolkontoret erbjuder sådant stöd. Det kan även vara stöd av andra specialister, till exempel det medicinska. En minskning av antalet barn i barngruppen eller anpassning av lokalerna kan vara andra stödformer. Stödet kan i vissa fall ges som personalförstärkning, antingen till barngruppen generellt eller till det enskilda barnet. I skollagen anges att varje barn i behov av särskilt stöd har rätt att få detta stöd, oavsett vårdnadshavarnas inställning. Tidigare kunde en vårdnadshavare motsätta sig att barnet gavs sådant stöd. Enligt skollagen ska förskolechefen se till att barnet ges det stöd det behöver. Detta är en skärpt lagstiftning som utgår från barnets bästa i första hand. Se Insidan Handlingsplan för barn i behov av särskilt stöd. 7

10 Uppföljning Uppföljning och utvärdering av insatserna För att säkerställa att insatserna är tillräckliga och fungerar följs de upp kontinuerligt och utvärderas. Av handlingsplanen för särskilda stödinsatser framgår vilka stödinsatser som planeras, syftet med insatserna, ansvarsfördelning och vilken övrig samverkan som krävs. Uppföljning och utvärdering av förskolans arbete Den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av hur behovet av särskilt stöd förändras är en del av förskolans kvalitetsutveckling. I det systematiska kvalitetsarbetet tydliggörs vilka faktorer som påverkar arbetet med barn i behov av särskilt stöd i sin utveckling och om stödresurserna är tillräckliga och insatserna fungerar. Om till exempel stödbehovet ökar kan det ge signaler om att den generella kvaliteten har försämrats och att man behöver vidta förändringar av verksamheten för att kunna bedriva en verksamhet som är anpassad till varje barns behov. Förskolechefen och arbetslaget bör tillsammans 1. bedöma hur verksamheten ska utformas så att barn i behov av särskilt stöd i sin utveckling ges det stöd som deras speciella behov kräver, samt 2. kontinuerligt följa upp och utvärdera om stödinsatserna är ändamålsenliga. Stödfrågor i utvärderingsarbetet - Gör vi löpande anteckningar om det behov av stöd som ett barn kan ha? Var och vad antecknar vi i så fall? - Hur ser rutinerna ut hos oss när det gäller att anmäla till förskolechefen då det på något sätt har framkommit att ett barn kan behöva särskilt stöd? - Gör vi vår anmälan skriftligt eller muntligt? - Hur tas vår kunskap i personalgruppen tillvara i utredningarna? - Hur garanteras att alla som känner till något av värde för utredningen också får berätta detta? - Hur säkerställer förskolan att alla barn ges det stöd och den stimulans de behöver för att de utifrån egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål? - Hur bedömer vi var gränsen går mellan det stöd varje barn ska få av oss varje dag i verksamheten, och det särskilda stöd ett barn ibland kan behöva? Det särskilda stödet är mer omfattande och ska bidra till att barnet kan utvecklas och lära enligt läroplanen. 8

11 Vårdnadshavare missnöjd med att barnet inte får stöd I första hand informerar vi vårdnadshavarna om våra rutiner för klagomål. I förskolan kan inte beslut om särskilt stöd överklagas. Skulle en vårdnadshavare i förskolan ändå vara missnöjd med att barnet inte får det stöd som vårdnadshavaren önskar så kan hon/han anmäla detta till Skolinspektionen. Men detta är inget överklagande utan en anmälan. Skolinspektionens uppdrag är att utreda ärendet för att få klarhet i om förskolan har gjort rätt och följt skollagens regler om särskilt stöd. Referenslitteratur Skollagen Läroplanen för förskolan, reviderad 2010 Skolverkets allmänna råd med kommentarer om förskolan, 2013 Skolverkets allmänna råd, arbetet mot diskriminering och kränkande behandling, 2012 Staffan Olssons artikel Regler kring dokumentation som rör särskilt stöd eller kränkande behandling, Förskoleforum Staffan Olssons artikel Regler kring dokumentation, utredningsmall kränkande behandling, Förskoleforum

12