LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING

Transkript

1 LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING

2 Innehållsförteckning: Läsåret 2016/ LIKABEHANDLINGS-PLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Verksamhetsformer och Visioner Vår Vision och värdegrund Planens giltighet Ansvarig för planen Delaktighet Elevernas delaktighet Vårdnadshavarnas delaktighet Personalens delaktighet Förankring och implementering av planen Utvärdering av fjolårets plan Delaktighet i utvärderingen av fjolårets plan Resultat av utvärderingen av fjolårets plan, synpunkter från planerade inspektioner från Skolinspektionen samt Arbetsmiljöverket Årets plan ska utvärderas senast Beskrivning av hur årets plan ska utvärderas Ansvarig för hur årets plan utvärderas Främjande arbete Områden som berörs av insatserna Anpassningar och stöd Trygghetsteamet Elevkåren och klassråd Värdegrundsarbete Hälsosamtal Mål och uppföljning Ansvarig Datum när det ska vara klart Kartläggning Kartläggningsmetoder Områden som berörs av kartläggningen Hur eleverna involverats i kartläggningen Hur personalen involverats i kartläggningen Resultat och analys Förebyggande åtgärder Områden som berörs av åtgärden Minimera kränkningar elever emellan Mål Åtgärder Motivera åtgärd Ansvarig för genomförandet Ansvarig Datum när det ska vara klart Skapa goda relationer mellan elever och personal Mål Åtgärder Motivera åtgärd

3 6.3.4 Ansvarig för genomförandet Ansvarig Datum när det ska vara klart En skola som upplevs som trygg på alla platser Mål Åtgärder Motivera åtgärd Ansvarig för genomförandet Ansvarig Datum när det ska vara klart Skapa trygga relationer mellan elever och personal Mål Åtgärder Motivera åtgärd Ansvarig för genomförandet Ansvarig Datum när det ska vara klart Rutiner för akuta situationer policy Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Personal som elever och föräldrar kan vända sig till Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränkts av elev Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränkts av personal Rutiner för uppföljning Rutiner för dokumentation Ansvarsförhållande Bilaga Begrepp diskriminering Kön...14 Könsidentitet eller könsuttryck...14 Etnisk tillhörighet...14 Religion eller annan trosuppfattning...14 Funktionsnedsättning...14 Sexuell läggning...15 Ålder...15 Kränkande behandling...15 Mobbning

4 Läsåret 2016/17 LIKABEHANDLINGS-PLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Skolväsendet vilar på demokratins grund och alla som jobbar och finns inom skolan skall jobba för människors lika värde, jämställdhet och solidaritet. Mobbning, diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling skall inte förekomma på gymnasieskolan. 1. Verksamhetsformer och Visioner De verksamhetsformer som omfattas av planen är; Gymnasieskolan. 1.1 Vår Vision och värdegrund På Hagagymnasiet känner sig alla, såväl elever som personal, trygga och väl bemötta. Alla känner att de kan utvecklas utifrån sina förutsättningar och alla finner arbetsro och stimulans. Alla känner sig delaktiga i och tar ansvar för samtliga delar i vår värdegrund. Vi är alla lika mycket värda. Vi utsätter inte varandra för mobbning, rasism eller kränkningar. Vi visar hänsyn mot varandra och uppskattar varandras olikheter. Vi har alla ansvar för vår gemensamma arbetsmiljö. Vi samarbetar och hjälper varandra. På vår skola: kommer vi i tid till lektion och har med oss nödvändigt materiel, är det närvaroplikt, är vi alla ansvariga för vår egen kunskapsinhämtning, har vi mobiltelefoner i ljudlöst läge under lektionstid så att ingen störs, röker vi inte, är vi drogfria, äter vi på anvisad plats, följer vi regler för dataanvändning enligt kontrakt, talar vi väl om- och till varandra. 1.2 Planens giltighet Planen gäller Ansvarig för planen Rektor på gymnasiet 2. Delaktighet 2.1 Elevernas delaktighet Vid varje terminsstart arbetar skolans elever med likabehandlingsplanen och vår gemensamma värdegrund. Synpunkter på planen och värdegrunden skickas till rektor som sammanställer och reviderar planen som sedan gäller från den 1 oktober. Under året deltar eleverna i olika aktiviteter kopplade till värdegrunden. Det kan vara föreläsningar för hela skolan eller värdegrundsarbete i den egna klassen tillsammans med mentor. 2.2 Vårdnadshavarnas delaktighet Vid föräldramötet i årskurs 1 går rektor igenom skolans värdegrund, trivsel- regler och likabehandlingsplanens kortversion. Vårdnadshavarna får tillfälle att diskutera dessa under mötet. Synpunkter samlas in och ligger även de till grund för revideringen av planen. Den färdiga planen läggs ut på hemsidan för vårdnadshavare att ta del av. 4

5 2.3 Personalens delaktighet Vid terminsstart arbetar mentorer tillsammans med sina elever med planer och värdegrund. De synpunkter som framkommer används vid revideringen av planen. Under året arbetar mentorer med i programarbetslag för kontinuerligt arbete med värdegrunden. Mentorerna arbetar sedan i sin tur under året med värdegrunden ute i sina klasser. De föreläsningar inom området som ges eleverna erbjuds även lärarna. Personal genomför vartannat år en medarbetarenkät som bl.a. innehåller frågor inom likabehandlingsplanens område. 2.4 Förankring och implementering av planen Efter fastställandet i september arbetar såväl elever som personal igenom planen. Undervisande personal på arbetsplatsträffar eller konferenstid och elever tillsammans med sina mentorer på (resurstid). Implementering läsåret 16/17 sker: I programarbetslag och på arbetsplatsträffar (APT) under hösten. För eleverna under november månad i de enskilda klasserna under resurstid. Mentorerna går igenom rutinerna för likabehandlingsarbetet samt vilka främjande insatser som görs. Dessutom går de noga igenom hur man som elev ska agera vid uppkomna situationer (handlingsplan). 3. Utvärdering av fjolårets plan Vid terminsslut utvärderas planen av skolans trygghetsteam. Tid för detta ges vid k- dag i juni. Sammanställning av utvärderingarna ligger sedan, tillsammans med svaren från elevenkäten, till grund för rektors arbete med nästa läsårs likabehandlingsplan. Utvärdering i form av en lokal uppföljningsplan, LUPP Vt visade: 17 % av eleverna upplever att mobbing förekommer på skolan. (källa: LUPP-enkäten vt2016) 3.1 Delaktighet i utvärderingen av fjolårets plan Vid terminsslut utvärderas läsårets likabehandlingsplan av skolans undervisande personal. Utvärderingen ligger sedan till grund för kommande års plan för det främjande arbetet inom likabehandlingsområdet. 3.2 Resultat av utvärderingen av fjolårets plan, synpunkter från planerade inspektioner från Skolinspektionen samt Arbetsmiljöverket Ingen elev ska behöva känna sig kränkt av annan elev vare sig det handlar om kränkande behandling, kön, sexuell läggning, religion, etnicitet eller funktionshinder. Det gör att skolans återkommande arbete med värdegrunden genom övningar med mentorer på resurstiden fortsätter. Föreläsningar och uppföljande diskussioner på temat rasism och främlingsfientlighet kommer att genomföras. Utvärderingen av fjolårets plan resulterade även i följande: Åtgärder inför läsåret 16/17: Rutiner för fall av kränkande behandling ska biläggas likabehandlingsplanen och såväl personal som elever ska göras uppmärksamma på dem. Rutinerna för att göra vårdnadshavare delaktiga i arbetet med likabehandlingsplanen under föräldramöten måste tydliggöras 5

6 Rutiner för uppkomna situationer har tagits fram och blanketter för dokumentation av dessa har upprättas och återfinns i skolans styrdokument på intranätet. Förtydligande uppdragsbeskrivning om mentors uppdrag. Trygghetsteam ska finnas på skolan och gruppens uppdrag ska förtydligas. Rutiner har uppdaterats in i personalen ABC; ett dokument om rutiner på skolan. 3.3 Årets plan ska utvärderas senast Gemensam k-dag för utvärdering i juni. Rektor sammanställer utvärderingarna och tar fram åtgärder och struktur för nästa läsårs likabehandlingsplan. Detta arbete ska vara klart senast Beskrivning av hur årets plan ska utvärderas Årets plan ska utvärderas med hjälp av elevenkät och personalenkät. Rektor sammanställer utvärderingarna och tar fram åtgärder och struktur för nästa läsårs likabehandlingsplan. Detta arbete ska vara klart senast Ansvarig för hur årets plan utvärderas Rektor 4. Främjande arbete Främjande insatser handlar om att identifiera och stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling i skolans verksamhet. Arbetet utgår ifrån skolans övergripande uppdrag att verka för demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter. 4.1 Områden som berörs av insatserna kränkande behandling kön könsidentitet eller köns-uttryck etnisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattning funktionsnedsättning sexuell läggning ålder Anpassningar och stöd Skolans elevhälsoteam arbetar aktivt med elevstödjande insatser. Elever som halkar efter uppmärksammas tidigt genom uppföljande frånvarorapportering samt anmälningar till elevhälsoteamet. Elever som inte mår bra uppmärksammas och följs därför upp på ett tidigt stadium. Ett omfattande arbete med anpassningar för synskadade påbörjades LÅ 15/16 med hjälp av synpedagog och utvecklas alltjämt. Flera klasser har fått hemklassrum där särskilt anpassad utrustning finns Trygghetsteamet Hagagymnasiet driver ett aktivt arbete för värdegrundsfrågor och mot kränkande behandling. Trygghetsteamet leds av skolans Kurator och dit blir deltagare handplockade. Vid behov kan en representant ifrån varje arbetslag kallas in, likaså rektor, annan personal på skolan eller fältarbetare. 6

7 4.1.3 Elevkåren och klassråd Elevkåren driver frågor som är av intresse för eleverna. Klassrådsmöten hålls en gång per månad Värdegrundsarbete Skolans värdegrund utgår från skolans demokratiska uppdrag samt den vision skolan har om trygghet, trivsel och ansvar. Värdegrunden är och måste vara väl känd och förankrad hos varje elev då den ligger till grund för allt arbete inom likabehandlingsplanen under året. Varje läsår vid upprop presenteras skolans värdegrund i aulan. Därefter arbetar mentorerna igenom värdegrunden tillsammans med sina elever som får ha synpunkter på innehåll och formuleringar. Integrationsarbete är i fokus detta läsår. Introduktionsprogrammens språkintroduktion har sin verksamhet inom skolans lokaler och eleverna från de nationella programmen delar cafeteria, matsal, skolgård mm med eleverna från språkintroduktion. Ett studiebesök planeras på Sollentuna gymnasium, som har kommit långt i sitt integrationsarbete med t e x kompisskap, volontärarbete, läxhjälp mm. Representanter för elever, lärare och skolledning från Hagagymnasiet och Introduktionsprogrammen/Språkintroduktion åker på studieresan Hälsosamtal Skolsköterskan har hälsosamtal med samtliga elever i årskurs Mål och uppföljning Detta värdegrundsarbete syftar till att förankra respekten för alla människors lika värde samt att utveckla en skolmiljö där alla barn och elever känner sig trygga och utvecklas. Uppföljnings sker under vt17 då elevenkät skickas ut till samtliga elever. 4.3Ansvarig Rektor 4.4 Datum när det ska vara klart Kartläggning 5.1 Kartläggningsmetoder Årlig Elevenkät Årlig Personalenkät Kommunens Medarbetarenkät, vartannat år LUPP-enkät, Lokal Uppföljning av Ungditiken 5.2 Områden som berörs av kartläggningen kränkande behandling kön könsidentitet eller köns-uttryck etnisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattning funktionsnedsättning sexuell läggning 7

8 ålder 5.3 Hur eleverna involverats i kartläggningen Varje vårtermin görs en kartläggning i form av en elevenkät av nuläget på skolan; hur trivs och mår eleverna, förekommer mobbning och/eller trakasserier, vilka områden känns mer trygga än andra etc. Enkätsvaren ligger till grund för det förebyggande arbetet som formuleras i planen. 5.4 Hur personalen involverats i kartläggningen Borlänge kommuns medarbetarenkät genomförs vartannat år med påföljande handlingsplaner, aktiviteter och utvärderingar. Därtill kompletterar skolan med en årlig personalenkät med frågor om likabehandlingsarbetet Resultat och analys Resultatet av enkäterna analyseras och ligger till grund för nya aktiviteter för att främja likabehandlingsarbetet. 6. Förebyggande åtgärder Det förebyggande arbetet har som mål att minimera risken för kränkande behandling, diskriminering eller trakasserier. Arbetet omfattar de områden som har identifierats i kartläggningen av nuläget. Utifrån resultatet av kartläggningen formuleras tydliga mål för att motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling i skolan. Nedanstående insatser är formulerade utifrån den kartläggning som genomfördes våren Områden som berörs av åtgärden kränkande behandling kön könsidentitet eller köns-uttryck etnisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattning funktionsnedsättning sexuell läggning ålder 6.2 Minimera kränkningar elever emellan 17 % av eleverna upplever att det förekommer mobbing på skolan. (Källa: LUPP-enkäten vt2016) Mål Ingen elev ska behöva känna sig kränkt av annan elev vare sig det gäller kränkande behandling, kön, sexuell läggning, religion, etnicitet eller funktionshinder Åtgärder Återkommande arbete med värdegrunden genom övningar med mentorer på resurstiden. Öka antalet program-och klassöverskridande aktiviteter, som exempelvis gemensamma föreläsningar kring värdegrunds-teman, utökad fadderverksamhet, gemensamma trivselaktiviteter i samarbete med elevråd och trygghetsteam. Verka för gemensamma aktiviteter Hagagymnasiet och IM/Språkintroduktion; friluftsdagar, kulturella aktiviteter, elevkårens aktiviteter. 8

9 6.2.3 Motivera åtgärd Genom arbete med värdegrundsfrågor måste alla elever ta ställning för sitt tyckande i olika frågor. När åsikter måste prövas och motiveras synliggörs också konsekvenserna av tyckandet. Med gemensamma och program/klassöverskridande aktiviteter ges eleverna möjlighet att träffa andra elever från olika sammanhang vilket ger bättre förutsättningar för ökad trygghet och trivsel Ansvarig för genomförandet Mentorer, Trygghetsteam Ansvarig Rektor Datum när det ska vara klart Skapa goda relationer mellan elever och personal 70 % av eleverna upplever att lärare behandlar killar och tjejer lika. 57 % av eleverna anser att skolan agerar om en elev mobbar en annan elev. (Källa: LUPP-enkäten 2016) Mål Ingen elev ska behöva känna sig kränkt av personal vare sig det gäller kränkande behandling, kön, sexuell läggning, religion, etnicitet eller funktionshinder. Alla elever ska känna sig sedda och att personal agerar vid kränkningar Åtgärder Arbete med värdegrundsfrågor ska ske i programarbetslag. Det handlar om elev- och kunskapssyn samt grundläggande frågor om alla människors lika rätt. Arbete i programarbetslag med frågor som rör personals ansvar och mandat. Alla måste känna och veta vid vilka situationer de ska agera Motivera åtgärd Genom arbete med värdegrundsfrågor måste all personal ta ställning för sitt tyckande i olika frågor. Lärares olika syn på elevers förmågor och förutsättningar måste synliggöras för att konsekvenserna i såväl undervisning som bemötande ska bli tydliga. Personal som vet sitt ansvar och som känner att han/hon har mandat att agera vid kränkningar eller andra uppkomna situationer gör det också Ansvarig för genomförandet Rektor mot all undervisande personal. Gymnasiechef mot övrig personal Ansvarig Rektor och gymnasiechef Datum när det ska vara klart En skola som upplevs som trygg på alla platser 84 % av eleverna upplever skolmiljön som bra + ganska bra. (källa: LUPP-enkäten 2016). 9

10 6.4.1 Mål Ingen elev ska behöva känna sig otrygg i skolans lokaler Åtgärder Trygghetsteamet arbetar med frågan om vad man kan göra konkret för att minska otryggheten i skolans lokaler. Skolledningen arbetar med frågan tillsammans med kommunens säkerhetschef. Låsning av huvudentré. Behöriga kommer in med hjälp av tagg. Införande av nytt ID-kort och säkerhetssystem Motivera åtgärd Att involvera eleverna i det konkreta arbetet ger större möjligheter att finna kreativa och bra lösningar att göra lokalerna tryggare. Låsning av huvudentré för att stänga ute obehöriga. ID-kort som bärs synligt för att snabbt identifiera att personer är behöriga att vistas på skolan Ansvarig för genomförandet Vaktmästare och ev. annan personal Ansvarig Rektor och gymnasiechef Datum när det ska vara klart Praktisk åtgärdsplan ska vara klar Praktiska åtgärder genomförda Skapa trygga relationer mellan elever och personal 79 % av skolans elever upplever att elever och lärare bemöter varandra med respekt i skolan. 60 % av eleverna anser att skolan agerar om lärare kränker en elev. (källa: LUPP-enkäten 2016) Mål Det ska för alla elever och all personal vara tydligt hur man går tillväga och vad som händer vid en uppkommen situation såsom mobbing, diskriminering eller kränkning. Handlingsplan för uppkomna situationer finns Åtgärder Synliggör handlingsplanen för uppkomna situationer i likabehandlingsplanen. Handlingsplanen är inskriven i likabehandlingsplanen, som ligger väl synligt på hemsidan Motivera åtgärd En synlig och tydlig handlingsplan minskar risken för att situationer inte kommer till skolans kännedom. Elever känner sig tryggare när de från början vet vart de ska vända sig och vad som kommer hända om de anmäler en uppkommen situation Ansvarig för genomförandet Rektor Ansvarig Rektor 10

11 6.5.6 Datum när det ska vara klart (Åtgärdat) 7. Rutiner för akuta situationer Trots likabehandlingsplan och värdegrundsarbete kan situationer ändå uppkomma där elever känner sig mobbade, diskriminerade eller kränkta av andra elever eller av personal. Då behövs rutiner för att reda ut den uppkomna situationen och i förlängningen förhindra att en liknande situation uppstår igen. Rutinerna träder i kraft direkt vid en uppkommen situation där personal agerar, alternativt när en situation anmäls av elev eller vårdnadshavare. 7.1 policy Skolväsendet vilar på demokratins grund och alla som jobbar och finns inom skolan skall jobba för människors lika värde, jämställdhet och solidaritet. Mobbning, diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling skall inte förekomma på gymnasieskolan. Var och en som verkar inom utbildningen ska främja de mänskliga rättigheterna och aktivt motverka alla former av kränkande behandling (skollagen 1 kap 5 2 stycket). 7.2 Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Elever känner sig tryggare när de från början vet vart de ska vända sig och vad som kommer hända om de anmäler en uppkommen situation. En synlig och tydlig handlingsplan minskar risken för att situationer inte kommer till skolans kännedom. 7.3 Personal som elever och föräldrar kan vända sig till Elev anmäler i första hand till mentor, någon i Trygghetsteamet eller annan vuxen på skolan. Vårdnadshavare anmäler i första hand till mentor och i andra hand till rektor. 7.4 Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränkts av elev Handlingsplan Åtgärd Vem När 1 Om du som elev upplever att du själv eller någon annan blir kränkt, vänd dig till en vuxen på skolan, t.ex. lärare eller kurator. När kränkande behandling eller misstänkt kränkande behandling kommer till skolans kännedom kontaktas elevernas mentor. Mentor pratar med de inblandade eleverna. Mentor till den Mentor/Rektor Omedelbart 11

12 utsatte dokumenterar ärendet på avsedd blankett. (Även meddelanden, bilder etc. som skickats/spridits elektroniskt (e-post, sms, mms etc.) dokumenteras.) Rektor ska informeras. (Anmälningsplikt till rektor enligt skollagen 6 kap 10 ) 2 Om kränkning konstateras kontaktas de inblandade elevernas föräldrar (gäller omyndig elev) av respektive elevs mentor. Rektor rapporterar dokumentation om kränkningen till huvudman. Om rektor anser det nödvändigt görs en polisanmälan. 3 Uppföljning mellan mentor och elev sker fortlöpande (dokumenteras i samma blankett) tills ärendet anses vara löst. Vid behov rekommenderas samtal med kurator för elev, elever och/eller föräldrar. Kan man misstänka att händelsen är ett led i ett mer systematiskt trakasserande kontaktas kurator. Vid behov upprepas punkt 2. Mentor/Rektor Mentor Samma dag Dagen efter och fortlöpande 12

13 Det skall framgå i dokumentationen när ärendet är avslutat. 7.5 Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränkts av personal Handlingsplan Åtgärd Vem När 1 När kränkande Mentor/Rektor Samma dag behandling eller misstänkt kränkande behandling kommer till mentors/skolans kännedom, pratar mentor med den utsatte och dokumenterar samtalet. Mentor rapporterar vidare till rektor. 2 Rektor startar Rektor Skyndsamt utredning, dokumenterar och vidtar lämpliga åtgärder. Rektor anmäler till huvudmannen. 3 Upplever skolan att eleven behöver stöttning i mötet med den vuxne träder mentor eller rektor in. Rektor/Mentor När eleven önskar eller om skolan upplever att behov finns 7.6 Rutiner för uppföljning Uppföljning mellan mentor och elev sker fortlöpande tills ärendet anses vara löst. Vid behov rekommenderas samtal med kurator för elev, elever och/eller föräldrar. 7.7 Rutiner för dokumentation Dokumentationen sparas i elevjournal hos rektor som delger huvudmannen. Det skall framgå i dokumentationen när ärendet är avslutat. 7.8 Ansvarsförhållande Ansvarig rektor och gymnasiechef 13

14 8. Bilaga Begrepp diskriminering Diskrimineringslagen förbjuder diskriminering som har samband med kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Diskrimineringsgrunderna definieras av DO på följande vis: Kön Om du har blivit diskriminerad av skäl som har samband med kön kan du anmäla detta. Förbudet mot könsdiskriminering omfattar också personer som avser att ändra eller har ändrat sin könstillhörighet. Könsidentitet eller könsuttryck I diskrimineringslagen står att diskriminering som har samband med könsöverskridande identitet eller uttryck är förbjuden. Med det menas personer med en könsidentitet eller ett könsuttryck som hela tiden eller periodvis skiljer sig från könsnormen, exempelvis transvestiter eller intersexuella. Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller könsuttryck. Alla människor har könsidentitet och könsuttryck, inte bara transpersoner. Med könsidentitet eller könsuttryck menar Diskrimineringsombudsmannen en persons identitet eller uttryck i form av kläder, kroppsspråk, beteende eller annat liknande förhållande med avseende på kön. Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas enligt lagen en individs nationella och etniska ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Alla människor har en eller flera etniska tillhörigheter. Alla kan därför bli utsatta för etnisk diskriminering samer, romer, personer med svensk, somalisk, bosnisk etnisk tillhörighet och så vidare. Den etniska tillhörigheten bygger på självidentifikation. Det är alltså individen själv som definierar sin eller sina etniska tillhörigheter. Religion eller annan trosuppfattning Alla som har en religion eller en annan trosuppfattning omfattas av skyddet mot diskriminering, exempelvis muslimer, kristna, buddister och ateister. Funktionsnedsättning I diskrimineringslagen står att diskriminering som har samband med funktionshinder är förbjuden. Med det menas enligt lagen varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en människas funktionsförmåga. De kan bero på skador eller sjukdomar, som fanns vid födseln, har uppstått senare eller förväntas uppstå. Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppet funktionsnedsättning. Funktionsnedsättning beskriver nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga. Det är alltså något som en person har, inte något som en person är. Diskrimineringsombudsmannen anser att ett funktionshinder snarare är något som uppstår i en miljö som ställer upp hinder för personer med funktionsnedsättning. Funktionsnedsättning kan märkas mer eller mindre i olika situationer som till exempel allergier, dyslexi, hörsel och synskador med mera. Andra kan förväntas bli ett hinder i samhället i framtiden som till exempel HIV, cancer eller Multipel Skleros (MS). Graden 14

15 av funktionsnedsättning har ingen betydelse. Du är alltså även skyddad av lagen även om du har en mindre omfattande funktionsnedsättning. Sexuell läggning Homosexuella, heterosexuella och bisexuella kan anmäla diskriminering som har samband med sexuell läggning. Ålder Med ålder menas enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd. Alla människor, oavsett ålder, kan anmäla diskriminering som har samband med ålder. Kränkande behandling När en eller flera personer förolämpar någon med ord eller handling. Kränkningar kan vara: Fysiska (t.ex. att bli utsatt för slag och knuffar) Verbala (t.ex. att bli hotad eller kallad hora) Psykosociala (t.ex. att bli utsatt för utanförskap, ryktesspridning) Text- och bildburna (t.ex. klotter, brev och lappar, e- post, sms och mms) Mobbning Förutsätter att den som utsätts kränks vid upprepade tillfällen, vilket skiljer mobbning från andra former av kränkande behandling. Vidare råder en obalans i makt mellan den som mobbar och den som utsätts för mobbning. 15