Minnesanteckningar för möte med SUF-gruppen

Transkript

1 HEBY100 v , C:\Users\stl043\AppData\Lcal\Micrsft\Windws\Temprary Internet Files\Cntent.Outlk\KDWEW9PG\Minnesanteckningar SUF dcx 1 (2) MINNESANTECKNINGAR Datum 17 januari 2017 Diarienr/Dplankd Centrala förvaltningen Eva-Linnéa Erikssn Närvård/Flkhälsa Minnesanteckningar för möte med SUF-gruppen Eva Kjellström Lena Tengblad Ulrika Högmark Magdalena Hanssn Lena Orlv Hellström Maria Anderssn Eva-Linnéa Erikssn Elevhälsa Hemterapi Hemterapi Biståndsenheten Verksamhetschef IFO/Fs IFO Närvårdskrdinatr Frånvarande: MVC, BVC, ungdmsmttagningen, försklan, bendestöd. 1. Mötets öppnande Mötet öppnas med en presentatinsrunda. 2. Infrmatin SUF-gruppen är en fristående grupp från övriga grupper inm närvårdskrdineringen ch bestämmer vad sm ska göras inm samverkan utveckling föräldraskap. Ett av syftena med SUF-gruppen är metdutveckling ch knsultatin. Eva Källström tar upp på rektrsknferens ch infrmerar m att det arbetas i SUF-gruppen med att stötta föräldrar med särskilda behv. Frågeställningar för gruppen att ta ställning till: Hur går vi vidare? Vilka ska ingå? Är vi rätt representerade? Hur fta ch var ska det vara möten? 3. Behv En inventering behövs över hur många föräldrar sm finns med kgnitiva svårigheter/utvecklings störning. Primärvården är en viktig aktör ch ett framgångsrikt arbete har Tierp gjrt med att utveckla metder utifrån familjecentralen. Tierp har haft Pstadress Besöksadress Telefn Fax Internet Bankgir Org.nr Heby kmmun Tingsgatan Heby infrmatin@heby.se

2 2 (2) 17 maj 2017 utbildningar sm hemterapeuterna Lena ch Ulrikahar gått. Kmpetens för gruppledarutbildning finns således i Heby kmmun. 4. Diskussin Gruppen diskuterar möjligheten att ha öppet hus för att lcka föräldrar att kmma. Mötesplatsen är viktig, den bör vara lättillgänglig ch ha möjlighet till fika för deltagarna. Trggården föreslås sm lämplig på em. ch kvällstid. En fundering lyfts m vilket stöd ch vilka metder sm finns i Heby kmmun ch m det i så fall finns infrmatinsbrschyrer m dessa? 1 april kmmer samlkalisering att ske för lika funktiner vilket innebär att hemterapeuterna kmmer att få mer ändamålsenliga lkaler att sitta i ch kunna ta emt grupper. 5. Möten 10 maj SUF knferens, Uppsala bjuder in till KCC (kngress ch Cnference center). Avvakta inbjudan men bka in datumet redan nu. En lkal kick ff är önskvärd. Önskemål m att bjuda in Lydia Springer ch Sandra Melander från SUF s kunskapscenter. Få hjälp av dem att starta igång en ny SUF-grupp. Lena Tengblad tar kntakten. 6. Deltagare i gruppen Eva-Linnéa mailar Kerstin Dahlström ch ta upp vilka sm brde vara med i SUF gruppen utifrån att det saknades representanter från primärvårdens MVC, BVC ch ungdmsmttagning. Representant från försklan ch bendestöd skulle ckså vara värdefullt att få med i gruppen. 7. Nästa möte Mötesinplanering helår görs utifrån uppstarten med Lydia ch Sandra. Därefter heldag på Sätra Brunn, preliminärt den 21/4. Eva-Linnéa Erikssn bkar Sätra Brunn för ca 15 persner. 8. Avslutning

3 1 (2) Centrala förvaltningen Eva Linnéa Erikssn Närvård/Flkhälsa MINNESANTECKNINGAR Datum Föreläsning av Sandra Melander ch Agnetha Hammerin från SUFkunskapscenter. Börja med Utgå från de behv familjen har, helst identifiera dem på MVC. Långsiktigt arbete för att jbba sig in i familjen, brukar finnas mtstånd i början, ta det lugnt. SUF-kunskapscentra Finns material på SUF hemsida ch lika kmmuner finns med, titta där. Nyhetsbrev finns att anmäla sig till. Kmmer bli gruppledarutbildning för pappa trts allt ch mamma trts allt. Kmmer att i första hand vikas platser för kmmunerna i länet. Gagnar barnen sm ser att föräldrarna får det stöd de behöver. Uppsalamdellen Träffas, pratar m lika fall, bllar sinsemellan ch tar fram en strategi för klienten. Hur arbetar särsklan i Uppsala med SUF? (finns en kntakt på Gymnasiesärsklan Fyrissklan, sklsköterska margareta.lundqvist@fyrissklan.uppsala.se ) Hur kan sklan göra Föräldrar kan ha svårt med rutiner ch gränser, tnåringarna blir då svårare att hantera i de familjerna. Prblemen blir synligare ju mer krav sm ställs på föräldrarna. Sklan ser när barnen far illa ch många föräldrar väljer att kmma på föräldramötena. Börja med att hemterapeuterna infrmerar på ett föräldramöte, särsklan, m vad de har att erbjuda. Scialtjänsten ch andra viktiga aktörer kan ckså infrmera på föräldramöten. Infrmatin ch utbildning Pyk- föräldrautbildningsprgram, sker i hemmet. Sätter mål sm bygger på styrkrna hs föräldrarna. Infrmatin från skla, förskla måste vara enkelt, kanske med bilder t ex utflyktsmatsäck.

4 2 (2) MINNESANTECKNINGAR Datum Funderingar Olika målgrupper med t ex psttraumatisk stress, psykisk hälsa, missbruk mm kan ge symptm sm påminner m funktinshinder. Svårt att identifiera vad sm är vad. Större utmaning att möta upp föräldrar sm inte har så tydligt funktinshinder. Ska försklan vara representerad i SUF-gruppen? Det finns barn med funktinshinder inskriven i grundsklan. Kanal till flktandvården? Ge infrmatin m lkala SUF gruppens verksamhet. Nästa gång Uppstart i augusti i Sätra brunn SUF-gruppen i Heby behöver ha kunskap m ch lära känna varandra veta vad andra kan bidra med. Film: föräldrastöd en mänsklig rättighet, titta på nästa möte ca 45 min. låna tre USB ch låta cirkulera. Eva-Linnéa bkar, datum kmmer sen. Bjuda in kunskapscentret lite då ch då för att bli bstade. Tierp bra exempel. Sörmland bra att titta på. Lägga minnesanteckningar ch representantlista på nätet. Seminariedag 10 maj SUF anmälan senast 26 april, kstnad 750 kr. se SUFs hemsida. På sikt Ge ut en infrmatinsbrschyr ch lägga ut på strategiska ställen.

5 1 (1) Centrala förvaltningen Eva-Linnéa Erikssn Närvård/Flkhälsa MINNESANTECKNINGAR Datum Kick ff lkala SUF-gruppen i Heby Närvarande Helena Andreassn, Eva Kjellström, Lena Tengblad, Ulrika Högmark, Malin Höwing, Tbias Wallin, Kerstin Dahlström, Nina Lundén, Anne Häggmark, Eva-Linnéa Erikssn, Annice Larssn Dagen började med en presentatinsrunda med namn ch yrkestitel. Därefter visades filmen Föräldrastöd en mänsklig rättighet. Diskussin fördes efteråt i smågrupper. Där bemötande ch utbildning var två viktiga faktrer att spinna vidare på för SUFgruppen i Heby. MVC är en viktig aktör i sammanhanget där infrmatin m SUF-gruppen, ch vilken slags stöd ch hjälp sm kan erbjudas genm SUF, bör finnas. Även BVC, förskla ch skla bör ha infrmatin m vad SUF-gruppen är ch att familjetemat kan ge stöd i vardagen. Infrmatin bör ckså ligga på kmmunens hemsida ch filmen Föräldrastöd en mänsklig rättighet ska visas för rektrerna i Heby. På SUFs hemsida finns checklistr ch mycket annan infrmatin. Där ska det finnas en länk till SUF lkalt i Heby sm kntinuerligt uppdateras. Föräldrar kan hänvisas t ex. till öppet hus på familjeteamet, infrmatin m öppet hus kmmer att tas fram inm krt. (finns färdigt nu ch bl.a. uppsatt på Medbrgarkntret) Flktandvården bjuds in till att föreläsa m tand- ch munhälsa för föräldrar. Syfte med SUF är kunskapsspridning knsultatin De första stegen är; 1. Förankring 2. Samla kunskap - Frtbildning - studiebesök titta på SUF-hemsidan 3. Infrmatin - knsultatin till kllegr (prfessinella) 4. Stöd till föräldrar genm t ex utbildning i hemmet Nästa gång vi träffas berättar vi mer djupgående m vars ch ens verksamhet. Möten beslutas till var sjätte vecka - kmmande möten blir 17 ktber, 28 nvember ch för januari, 6 mars ch 17 april.

6 1 (4) MINNESANTECKNINGAR Datum 20 ktber 2017 Diarienr/Dplankd Centrala förvaltningen Eva-Linnéa Erikssn Närvård/Flkhälsa Minnesanteckningar för möte med SUF-gruppen Närvarande Eva Kjellström Elevhälsa/särskla Lena Tengblad Hemterapi (10.30) Kerstin Dahlström IFO Tbias Wallin IFO Nina Lundén Förskla Malin Höwing Biståndsenhet Cecilia Sjöberg Biståndsenhet Annice Larssn Skla Anne Häggmark Skla Eva-Linnéa Erikssn Närvård/flkhälsa Frånvarande Helena Andreassn Maria Jhanssn Ulrika Högmark Habilitering Primärvård Hemterapi HEBY100 v , W:\Avskilt\Närvård\Lkal SUF-grupp\Minnesanteckningar SUF-gruppen dcx 1. Mötets öppnande Mötet öppnas med en presentatinsrunda ch Cecilia hälsades välkmmen sm ny biståndshandläggare. 2. Djupgående beskrivning Biståndshandläggare Fattar beslut m bendestöd, träffar sökanden max två gånger ch ca 1 timme. För att ge rätt stöd gäller att samla så mycket infrmatin sm möjligt. Två lika lagstiftningar finns scialtjänstlagen, SOL, ch Lagen m stöd ch service, LSS. Den senare gäller för persner med någn frm av funktinshinder. LSS har åtta lika insatser sm brukaren själv måste söka. Insatserna riktar sig mt barnen ch kan handla m lättläst material. Om föräldrar behöver stöd är det SOL sm kmmer ifråga. Önskemål m att de båda lagarna, SOL ch LSS, ska skrivas i ett mer lkalt ch persnligt utförande för Heby kmmun. Pstadress Besöksadress Telefn Fax Internet Bankgir Org.nr Heby kmmun Tingsgatan Heby infrmatin@heby.se

7 2 (4) 20 ktber 2017 Scialtjänsten infrmera brukarna m att insatsernas uppdrag ser lika ut m det är utifrån SOL eller LSS. Elever med assistent från SOL fungerar mer sm en kmpis medan LSS assistenten har ett mer aktivt uppdrag sm t ex cach. Båda varianterna ska leda till någn frm av psitiv förändring för eleven/brukaren. Specialpedagg Det finns några specialpedagger för grundskla i kmmunen. Tidigare utbildades enbart speciallärare men en förskjutning till att utbilda bara specialpedagger km sedermera. Läraren riktar sig mt eleven ch pedaggen ser mer till rganisatinen ch strukturen runt eleven, det kan se lika ut på lika sklr. Annice arbetar mest med utredningar såsm nivåbedömningar ch styrkr hs eleven men träffar även föräldrar ch lärare runt eleven. Gör tester inm lika ämnen ch de mtriska färdigheterna mm., ingår ckså i elevhälsteamet sm träffas varannan vecka. Teamet går en nätverkskurs för att jbba med mer förebyggande insatser inm sklan. Arbetar med ett förebyggande ch främjande prjekt under fyra år sm fkuserar på vilka teman sm är viktiga att ta upp i lika årskurser. Har hittills jbbat med förskla ch åk 4 kmmer att lägga till fler åk allteftersm. Målet är att jbba fram en plan för alla årskurserna. Elever sm har jbbigt att kmma till sklan hämtas in av pedaggerna, behöver sitta ner en stund, kan t ex ha ångest. Stödet tillsammans med speciallärarna ska dkumenteras, pedaggerna är med ch stöttar. Det finns lite samarbete med BUP men mer kntakt skulle behövas ch snabbare utredningar. Habiliteringen funkar bättre i kntakten, men de har liten tid ch är överhpade med patienter. Prcessen är för långsam, kan ta lång tid innan de träffar eleven. (ta upp med Curt Westin i basgruppen) Heby gruppsärskla Där finns tre lika grupperingar med lika typer av utvecklingsstörning ch med lika behv av stöd. För att söka särskla måste en diagns finnas eller förvärvad hjärnskada. Fungerar det sciala samspelet kan eleven gå kvar på fritids. Flera behöver ständigt stöd från assistent sm är med på bad, idrtt etc. vilket är mer krävande än andra assistentjbb inm grundsklan. Vara med på idrtten ch badet, hjälper till med hygien sv. Det är inte vanligt med flera diagnser hs individen. Finns utbildning för assistenter men inte så vanligt att assistenterna har det. En kmpetensutveckling skulle behövas.

8 3 (4) 20 ktber 2017 I sklan arbetas det med bildschema över dagen men ckså med självbild ch elevinflytande på klassråd. I träningsklassen jbbar man mycket med kmmunikatin. TAKK tecken sm alternativ ch kmpletterande kmmunikatin. Klassmöten två lärare ch två assistenter träffas regelbundet ch går igenm regler ch knsekvenser etc. Vissa föräldrar har särsklan daglig kntakt med. Habiliteringen gör utredning ch utarbetar en plan, vänder sig mest till föräldrarna, habiliteringen finns inte med ch stöttar i vardagen. Framtidsvisinen är att eleverna ska känna delaktighet ch tillhörighet, självständighet samt ha ett knsekvenstänk, eget ansvar ch hjälpmedel ch stöd. Elevhälsan De lkala elevhälsteamen har ett medicinskt ch förebyggande arbete vilket ska garantera någn frm av likvärdighet för barn ch unga. Ett utvecklingsarbete pågår för att nå upp till garantin. En första psyklg är anställd till en samtalsmttagning i Heby. Samtalsmttagningen finns i sklan på Östervålas elevhälsa i Heby kmmer den att finnas i lkaler intill familjeteamet i Heby,. Prblematisk sklfrånvar, PSF, handlar m giltig frånvar ch sklan har en plan att arbeta utifrån. Finns giltig ch giltig frånvar, m förälder anmäler frånvar blir det giltig frånvar men var går gränsen? Idag är 10 giltiga frånvardagar gränsen. Internetanvändande för funktinshindrade är förstörande för hjärnan, kpplingen mellan synapserna fungerar inte nrmalt, apparna utvecklas för att framkalla berende, det blir den riktiga världen ch verkligheten blir sekundär. Kunskap missas, elementär daglig kunskap m hygien t ex ch m föräldern är fast i internet är barnet helt utan skydd. Någn frm av föräldrastöd skulle behövas för att förebygga detta, Ta upp sm en punkt i basgruppen barn ch unga m internetberende (utvecklare av appar ch spel låter inte sina egna barn använda internet) Försklan i Heby I dag finns drygt 570 barn ch det blir fler ch fler. Belastningen är hög ch många behöver plats i försklan. Heby kmmun är ett strt mråde ch svårt att fånga upp därför behövs ett rdentligt chefsstöd. En specialpedagg på 100% finns i söder men endast på 10% i nrr. Ojämnt fördelat med stöd för de sm har behv. I dag är det mer ett handledaruppdrag, en rutin har skapats sm ska

9 4 (4) 20 ktber 2017 användas i hela kmmunen. När persnal uppmärksammar tecken på att stöd behövs, eller annan i närheten av barnen, kntaktas specialpedagg ch gemensamma beslut tas med försklechefen m vad sm ska göras. Specialpedaggen kan handleda föräldrar eller kmma ut i försklan ch ge stöd på plats, försklan har ckså kntakt med BVC. I vardagsarbetet går man mer ch mer emt att stödet ska implementeras i verksamheten. Först ser man efter förändring i den dagliga verksamheten. Pedaggen stöttar med vilken frm av stöd sm kan användas t ex TAKK sm är bra för alla barn, win win situatin. Bildsnurra sm kan tas med i fickan ch kan användas utmhus. Persnalen i försklan träffar föräldrar varje dag, skapar relatin sm ska hålla. I början tas knkreta saker upp såsm rätt kläder mm. Vid rsanmälan har man haft kntakt med föräldern tidigt m de knkreta sakerna, därefter rings rådfrågande telefn ch sist görs en rsanmälan. Rådfrågning kan ske via scialtjänstens mttagningsenhet. Men först infrmeras föräldern m att ansökan m stöd kan göras till scialtjänsten av föräldern själv. En möjlighet är att bjuda in myndighetsutövningen i samband med en rsanmälan. Familjeteamet kan ckså delta på mötet tillsammans med förälder. Tbias lyfter upp med sin grupp m vad ch hur mttagningsenheten ger infrmatinen till den sm rådfrågar. Vilket stöd sm föräldrar kan få kan försklan förmedla via föräldramöten. Infrmatinen m rutiner kan ckså göras vid första utvecklingssamtalet. 3. Knferenser deltagande? ftsamling pdf Ha kll på evenemang sm passar för föräldrar ch skicka ut till föräldrarna? 4. Övriga frågr Övriga punkter brdlägges ch tas nästa gång. Kerstin, Tbias ch Lena samt Helena ch Ulrika är kvar att ta upp sina mråden. 5. Nästa möte Nästa möte är 28 nvember kl i Heby skla. Nästa möte är inte Annice med. 6. Avslutning

10 1 (4) MINNESANTECKNINGAR Datum 28 nvember 2017 Diarienr/Dplankd Centrala förvaltningen Eva-Linnéa Erikssn Närvård/Flkhälsa Minnesanteckningar SUF-gruppen Närvarande: Anne Häggmark, Malin Höwing, Helena Andreassn, Eva Kjellström, Ulrika Högmark, Lena Tingsblad, Eva-Linnéa Erikssn, Nina Lundén Frånvarande: Tbias Wallin, Annice Larssn, Maria Jhanssn, Maria Anderssn Mötets öppnande Kerstin hälsar välkmmen ch öppnar mötet. Djupgående beskrivning Kerstin, Tbias ch Lena samt Helena ch Ulrika är kvar att ta upp sina mråden. HEBY100 v , W:\Avskilt\Närvård\Lkal SUF-grupp\Minnesanteckningar dcx Kerstin chef för IFO, öppenvården, berendeenheten, bendestöd, resursgrupp samt specialbende. Det finns 4 tjänster för familjebehandlare ch ttalt 8 persner arbetar nu. Familjebehandlarna arbetar med lika metder bl.a. MarteMe, våld i nära relatin bl.a. genm samtal för alla parter. I huvudsak kmmer uppdragen från biståndshandläggarna. Finns lika kmpetenser med både steg 1, 2 ch 3 utbildade i psykterapi ch familjebehandling samt kgnitiv terapi behandling. Bred kmpetens i gruppen. Det finns en ny grupp att arbeta med idag sexuellt våld mellan tnåringar bygger upp kmpetens för det. Lena ch Ulrika arbetar praktiskt ch pedaggiskt hemma hs familjer, följer med till lika ställen sm stöd, återkpplar vad sm sagts på möten mm. går igenm skriven text från myndigheter ch rganisatiner. Att följa med sm stöd rent allmänt är ckså viktigt. De stöter ckså på familjer med psykisk hälsa. Ser lika ut hur mycket tid familjerna behöver allt från någn timme till en halv dag i veckan. Pstadress Besöksadress Telefn Fax Internet Bankgir Org.nr Heby kmmun Tingsgatan Heby infrmatin@heby.se

11 2 (4) 28 nvember 2017 Uppdragen kmmer från handläggarna ch det är barnens behv sm styr. När rutiner brister ch barnen far illa, bristande klädsel mm. då signalerar sklan till sc. Det handlar m att mtivera att ta emt stöd från familjebehandlare, inte alltid självklart att få kmma in i familjen. Gäller att ha fingertppskänsla ch arbeta med ett mål i taget, ch att det är för barnens bästa. Även vid stra prblem i familjen finns alltid någt psitivt att lyfta. Trts allt stöd ch nätverket runt familjen kan det hända att barnet inte kan frtsätta att b hemma m bristerna är för stra. Även där är det viktigt att ha föräldrarna med sig. Frågr m vem de är där för barnet eller föräldern uppstår ibland. Att barnen växer m föräldrarna, kan vara svår sits för barnen. Även m barnen inte alltid ärver svårigheterna så finns det sciala arvet. PYC utbildning för behandlarna bidrar till en ökad tydlighet ch ger bättre struktur för att införa lika mment t ex tandbrstning. Checklista i badrummet på vad sm behövs tandbrste ch tandkräm, jämföra mellan rena ch smutsiga plagg, stra eller små kläder. Det viktigaste är att bygga upp en relatin där familjen har förtrende för behandlaren. Ulrika utvecklar nu en flder m vad familjebehandlingen har att erbjuda. Kan ckså marknadsföra sig via grundsärsklans föräldramöten. Familjebehandlarna finns just nu i södra Heby men inte i nrra. Öppet intag har särskilt nr att ringa, familjebehandlarna svarar, varje vecka gås igenm remisser, krävs biståndsbeslut för att få hemterapeut. Närvar i sklan kan svaja ch finns inte förebilder i föräldrarna att kntinuerligt gå varje dag till jbb ch skla kan frånvarn bli str. Språkstörning sm upptäcks tidigt kan visa sig innehålla en större prblematik. Heby skulle behöva en lgped. Helena habiliteringen, tillhör nu Regin Uppsala ch står nu inför att habiliteringen ska slås samman med primärvården. Habilitering ch hälsa, hjälpmedelsdelen (habiliteringen) består av tre delar 1- autism utan intellektuell funktinsnedsättning (IF) typ asperger ch ADHD, 2. IF ch autism 3. Rörelsenedsättning. Förstärkt vårdgaranti mfattar barn ch ungdmar med autism mfattas av detta. Remiss kmmer från läkare. För ungdmar gäller att ha remiss eller ansöka själv. Lgped, ssk, dietist, hab-husläkare finns att tillgå. De med grava svårigheter kan lista sig hs Hab.-husläkaren.

12 3 (4) 28 nvember 2017 Str förvirring råder m vilka sm ska ta sig an patienter utan grava svårigheter. Det sm gäller är att de ska gå via vanliga primärvården. Målsättningen är att det kmmer in frågr sm habiliteringen arbetar med ch sen av aktualiseras ärendet. Finns ckså kraftfulla insatser för små barn i tidig ålder för att få barnen att utvecklas ptimalt. Dessa kmmer via BVC eller barnläkare. I småbarnsteamet ingår ckså nätverksbehandling. Inm sklans ram finns sklteam sm kmmer till Helena, från 18 ch uppåt kmmer remisser, strt uppdrag att arbeta med persner sm behöver LSS insatser. Högt tryck på utredningar idag, särskilt från nyanlända med funktinshinder. Många nyanlända har svårt att kmma ut på arbetsmarknaden med intellektuella funktinsnedsättningar. Från försörjningsstöd skickas de till habiliteringen för utredning, viktigt att de inte fastnar i AF-systemet eftersm de inte klarar av aktiviteterna. Tlkit är ett hjälpmedel med lika teman sm går mer in på djupet på varje tema. Strukturerat ch tydligt. Grundkurs m hälsa ch levnadsvanr för intellektuellt funktinsnedsatta har Helena dit det går att skicka persner. En del funktinsnedsatta vill skaffa barn men kan först få prva ch träna på en särskild dcka sm registrerar hur den blir behandlad ch får sina behv tillgdsedda. Efter prvtiden har en del ändrat sig. Finns ckså kurser m mamma trts allt ch pappa trts allt. Dessa handlar m att föräldraskap kan finnas med trts att barnet kanske inte br hs sina bilgiska föräldrar. Funktinshinderkunskap är kurser sm finns för vuxna ch/eller är föräldrar. Persner med IF har ett krtare tidsspann då de står på tpp rent intellektuellt jämfört med nrmalbegåvade. Finns många bra kurser att hitta på nätet. Gå in på infteket ch titta. Kstar inget att delta. Kan utbildningar förläggas i kmmunen (Heby) m det finns tillräckligt strt behv? Tbias kvar med sin djuppresentatin till nästa gång. Hur arbetar vi med förankring? Brdlägges till nästa gång.

13 4 (4) 28 nvember 2017 Ska vi ha en preliminär tidsplan för prcessen? Brdlägges till nästa gång. Knferenser deltagande? Eva K återger knferens från 29/11 Stckhlm. Övriga frågr Eva K rekmmenderar en bk; Utvecklingsstörning, samhälle ch välfärd (2015). Nästa möte 30/1 byter plats till familjeteamet istället Övriga inbkade datum för våren är 6/3 på habiliteringen i Uppsala 9-12 (utökad tid för att få liten guidning) 17/4 i Östervåla Avslutning Med en önskan m en Gd Jul ch ett Gtt Nytt År! /Eva-Linnéa