ÅVS Södra Mellanstaden

Transkript

1 ÅVS Södra Mellanstaden Projektbeskrivning , rev Projektnamn Projektägare Åtgärdsvalsstudie (ÅVS) Södra Mellanstaden, Göteborgs Stad Projektperiod September 2016-juli 2017 Organisation Projektledning: Per Bratthammar, trafikkontoret Arbetsgrupp : Per Bratthammar, Maria Olsson, Josefine Walkin, Anna Berlin, Sara Hedenskog Fastighetskontoret: Stefan Ekström Stadsbyggnadskontoret: Erik Florberger Trafikverket: Malin Kjellin, Martin Ingvert Ramböll Sverige AB: Bo Asplind, Sheraz Iqbal, Karin Blomsterberg Styrgrupp Trafikstrategisk samverkan Referensgrupp Västra Götalandsregionen: Jörn Engström, GR (Göteborgsregionens kommunalförbund): vakant, Stadsdelsförvaltningen Askim-Högsbo-Frölunda: vakant, Stadsdelsförvaltningen Västra Göteborg: vakant, Mölndals stad: Magnus Johansson, Göteborgs Hamn: Fredrik Ternström, Företagarföreningen Högsbo-Sisjön: vakant Gruppen för Trafikstrategisk samverkan är ett initiativ från Trafikverket för att skapa ett forum för utveckling av trafiksystemet samt stads- och regionutveckling på en övergripande (regional) nivå. I gruppen för Trafikstrategisk samverkan ingår förutom Trafikverket 1

2 representanter från Västra Götalandsregionen, Göteborgsregionens kommunalförbund (GR), Göteborgs Stad, Mölndals stad, Partille kommun och Härryda kommun. Vid startmötet för ÅVS-arbetet deltog även Västra Götalandsregionen (VGR) med en inbjuden representant, Jörn Engström. VGR har dock avböjt vidare medverkan i arbetsgruppen och kan istället ingå i referensgruppen. Representanter för Stadsdelsförvaltningarna Askim-Frölunda-Högsbo (SDF) och Västra Göteborg kommer att bjudas in till valda möten och workshops under ÅVS-arbetet. SDF:s medverkan medger att projektet/arbetsgruppen delges viktig information och lokalkunskap och att representanter kan bidra i diskussioner och vid framtagande av möjliga lösningar med mera. Göteborgs Hamn, representerad av Arvid Guthed, bjöds in till deltagande i ÅVS-arbetet i samband med startmötet men har inte återkopplat. Kontakt tas istället med Fredrik Ternström för att stämma av intresset för ett deltagande i referensgruppen. Arbetsgruppen har även fört en diskussion kring medverkan i referensgruppen från Västtrafiks sida och de större industrierna på Hisingen, exempelvis Volvo. Enligt uppgift, från trafikkontoret, finns det ett samverkansforum där Volvo och Västtrafik med flera är medlemmar. Att etablera en kontakt med detta befintliga forum skulle kunna vara ett enkelt sätt att involvera dessa parter i ÅVS-arbetet. Inom Högsbo-Sisjöns verksamhetsområde arbetar uppemot personer som tillsammans med alla besökare företar ett stort antal resor, vilket genererar omfattande trafik. Företagarföreningen Högsbo-Sisjön bör därför bjudas in att delta på ett workshop-illfälle under Fas 2. Förankring i ÅVS-processen Att förankra det som framkommit i den egna organisationen är en viktig del i ÅVS-processen. Det görs för att medvetandegöra och legitimera det pågående ÅVS-arbetet, så att den deltagande aktörens egen organisation står bakom de i ÅVS-processen fattade besluten, samt för att medvetandegöra de olika aktörernas syn på ÅVS-arbetet. Det ligger därför på varje aktör som medverkar i ÅVS-processen att förstå på vilket sätt denna förankring bäst görs i den egna organisationen. Efter varje genomförd och förankrad fas i ÅVS:en, ska varje aktör kortfattat deklarera på vilket sätt arbetet är förankrat i den egna organisationen. Detta ska sedan noteras och tillföras som en eftertext i den rapportdel som berör den förankrade delen av ÅVS-processen. 2

3 Nedan följer en beskrivning av hur Trafikverket har förankrat ÅVS-arbetet internt: Trafikverket har under den första fasen i ÅVS Södra Mellanstaden löpande förankrat processen internt. Detta har skett under möten som återkommer varannan vecka för att samordna göteborgsfrågorna. Huvuddragen i projektspecifikationen och syftet är förankrat i denna grupp. Trafikverket har också presenterat ÅVS Södra Mellanstaden för styrgruppen för ÅVS:er där chefer från Planering i Region Väst deltar. Avgränsningar Omfattning ÅVS:en behandlar markanvändning och transportsystem i Södra Mellanstaden på en detaljeringsnivå som i huvudsak innebär att de brister och behov studeras som påverkar hela eller större delar av transportsystemet inom och i anslutning till utredningsområdet. Brister och behov som har hög detaljeringsgrad och lokal påverkan behandlas i liten utsträckning. I strategidokumentet för Göteborg Utbyggnadsplaneringen fokuseras på mellanstaden vilken definieras som det sammanhängande stadsområdet utanför stadskärnan som har god kollektivtrafik, bra service och där många av stadens invånare bor och arbetar. Södra Mellanstaden är således den sydvästra delen av Göteborg, se karta nedan. 3

4 Södra Mellanstaden Karta ur Strategi för Göteborg 2035 Utbyggnadsplanering Studien behandlar vägtrafik, kollektivtrafik samt gång- och cykeltrafik med särskilt fokus på hållbart resande för att skapa möjligheter för stadsutveckling och bostadsbyggande. Stadsutveckling i Södra Mellanstaden och tillkommande bostadsbebyggelse ska inte medföra omfattande tillskott till vägtrafiken eller hindra godstrafikens framkomlighet längs det statliga vägnätet inom utredningsområdet. Tidsmässig avgränsning Projektet är planerat att pågå under perioden september 2016-juli Geografisk avgränsning Södra Mellanstaden det vill säga stadsdelarna Högsbo, Frölunda samt Tynnered med trafiklederna Dag Hammarsköldsleden i öster, från Järnbrottsmotet och norrut till Marklandsgatan, Söderleden från Järnbrottsmotet och österut mot kommungränsen till Mölndals stad, Västerleden, från Järnbrottsmotet och mot nordväst och fram till Oscarsleden och Älvsborgsbron samt en del av Oscarsleden mot Fiskehamnsmotet, Högsboleden, mellan 4

5 ÅVS Södra Mellanstaden Marklandsgatan och Älvsborgsbron. Avgränsningen omfattar även den befintliga markanvändning som omger lederna, det vill säga befintlig bebyggelse. Kartan nedan visar en ungefärlig avgränsning av utredningsområdet. Influensområdet, vilket här avser det område som kan komma att påverkas av exempelvis ny bebyggelse och/eller förändringar i transportsystemet, kan sträcka sig utanför utredningsområdets avgränsning och kan alltså också vara betydligt större än själva utredningsområdet. Funktionsmässigt berörs även Göteborgs Hamn samt de stora industriområdena i anslutning till hamnen på Hisingen med avseende på framkomligheten för näringslivets transporter. Utredningsområdet (ungefärlig avgränsning) 5

6 Bakgrund och syfte med ÅVS-arbetet ÅVS Södra Mellanstaden har initierats av trafikkontoret, Göteborgs Stad. s avsikt är att genomföra ÅVS:en i samverkan med andra berörda aktörer inom samhällsutvecklingen för att på sikt kunna genomföra den långsiktiga stadsutbyggnad som Göteborgs Stads planerar för och i den riktning som Göteborgs Stads olika strategidokument pekar ut. Södra Mellanstaden omfattar Högsbo, Frölunda och Tynnered och Askim. Syftet med åtgärdsvalsstudien är att identifiera behov och brister för att sedan föreslå åtgärder enligt fyrstegsprincipen som möjliggör stadsutveckling i Södra Mellanstaden, på såväl kortare som längre sikt. Studien ska skapa en gemensam grund för samverkan mellan stat, region och kommun. Berörda aktörer Berörda aktörer är framför allt Trafikverket, som ansvarigt för det nationella transportsystemet samt stadens olika förvaltningar, däribland stadsbyggnadskontoret och fastighetskontoret. Stadsdelsförvaltningen Askim, Frölunda, Högsbo och Stadsdelsförvaltningen Västra Göteborg är också viktiga aktörer i sammanhanget. Andra aktörer som kommer att involveras i varierande omfattning i ÅVS-arbetet är Västra Götalandsregionen, Göteborgsregionens kommunalförbund (GR), Göteborgs Hamn och Mölndals stad. Strategiska styrdokument ÅVS:en ska förhålla sig till de strategiska styrdokument, aktuella planer och annat planeringsarbete som pågår inom Göteborgs Stad, Trafikverket, Västra Götalandsregionen med flera. Göteborgs Stads strategidokument utgår från en rad politiskt antagna styrdokument på nationell, regional och lokal nivå. Stadsutvecklingen behöver ske utifrån ett helhetsperspektiv, där trafik av olika slag ges utrymme och samverkar i transportsystemet. 6

7 Figur som visar förhållandet mellan Göteborgs Stads strategidokument olika planeringsunderlag så som planer, styrdokument, mål, visioner med mera. Bilden är hämtat från Göteborgs Stads trafikstrategi. Nedan listas dessa dokument och planer under två olika rubriker. Beslutade styr- och strategidokument samt Kommande styrdokument och program. Beslutade styr- och strategidokument Göteborgs Stad: Trafikstrategi för en nära storstad/strategi för utbyggnadsplanering Trafikstrategin och utbyggnadsplaneringen är framtagna parallellt med en grönstrategi (Grönstrategi för en tät och nära stad) och utgår från översiktsplanen som antogs Tillsammans visar de tre strategiska dokumenten en tydlig riktning för Göteborgs markanvändning med utsikt mot år Trafikstrategin är vägledande för hur trafiksystemet i Göteborg ska utvecklas fram till år 2035 och ska utgöra ett stöd i samverkan mellan olika samhällsbyggande aktörer. Utgångspunkten är att stadsplaneringen ska vara viljestyrd snarare än att den ska utgå från prognoser. Trafikstrategin har tre huvudmål: Ett tillgängligt regioncentrum, Attraktiva stadsmiljöer och Nordens logistikcentrum. Utifrån de tre huvudmålen fokuserar trafikstrategin på tre områden: resor, stadsrum och godstransporter. Fokusområdena har alla stor betydelse för en hållbar stadsutveckling i Göteborg, för stadens konkurrenskraft och för att nå uppsatta mål såväl som för att skapa livskvalitet. Strategin för utbyggnadsplaneringen ska utgöra en vägledning och ett stöd i planeringen av Göteborg. Den visar tillsammas med översiktsplanen hur viljan att utveckla staden långsiktigt ser ut och den visar också prioriteringar och möjligheter för att trygga stadens bostadsförsörjning. 7

8 Utbyggnadsplaneringen pratar om utbyggnadsordningen, det vill säga att bygga staden inifrån och ut. Fokus ligger på mellanstaden där det finns goda förutsättningar till förtätning. Mellanstaden är det sammanhängande stadsområdet utanför stadskärnan som har god kollektivtrafik, bra service och där många av stadens invånare bor och arbetar Där finns stor potential i och med möjligheterna att ge ytor större effektivitet. Grunden för utbyggnadsplaneringen är att dra nytta av det som finns, att utveckla tyngdpunkter och att kraftsamla där det gör skillnad. Göteborgs Stad: Cykelprogram för en nära storstad Cykelprogrammet är en fördjupning och konkretisering av Göteborgs Stads trafikstrategi. Visionen som formulerats inom cykelprorammet lyder: Göteborg är en attraktiv cykelstad. Cykeln är ett konkurrenskraftigt färdmedel- det är snabbt, enkelt och säkert att cykla till målpunkter nära och långt bort. För att öka viljan bland stadens invånare att cykla måste trafiksystemet utvecklas och anpassas utifrån vad cyklisteruppskattar och värderar. De mål som satts upp för Göteborg är: År 2025 har antalet cykelresor tredubblats och År 2025 tycker tre av fyra göteborgare att Göteborg är en cykelvänlig stad. Göteborgs Stad: BoStad 2021 BoStad2021 är ett samverkansprojekt mellan Göteborgs Stad och kommunala, privata och kooperativa byggaktörer och. Satsningen är en del av den Göteborgs 400-årsjubileum och innebär att bostäder, utöver ordinarie bostadsproduktion, ska vara färdigställda till och med år Trafikverket: Nationell plan för transportsystemet Vart fjärde år tar Trafikverket fram en nationell plan för transportsystemet. Planen innehåller bland annat uppgifter om hur mycket pengar som avses att investeras under planens giltighetstid, vad som ska göras och vilka geografiska områden det rör sig om. Planen är framtagen utifrån ett trafikslagsövergripande perspektiv. Grunden för prioriteringarna har i planen för varit att i första hand vårda den infrastruktur som finns och att använda den mer effektivt. Vidare att bygga om och bygga nytt för att utveckla samhället samt utveckla nya lösningar tillsammans med andra aktörer. Trafikverket: Riksintresse för transport Enligt förordningen (1998:896) om hushållning med mark- och vattenområden med mera ska Trafikverket efter samråd med länsstyrelser, Boverket och andra berörda myndigheter lämna uppgifter om områden som Trafikverket bedömer vara av riksintresse för kommunikationer. Det gäller de fyra trafikslagen väg, järnväg, luftfart och sjöfart. Trafikverket stöttar länsstyrelsen i deras arbete med att bevaka utpekade riksintressen. 8

9 Utpekande av ett riksintresse för kommunikationer innebär enligt 3 kap 8 miljöbalken att riksintresset ska skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av anläggningen. Här avses att det är funktionen hos transportsystemet som ska säkerställas. Tillkommande bebyggelse, exempelvis nybyggnad inom en anläggnings influensområde, får inte negativt påverka varken nuvarande eller framtida nyttjande av denna. VGR: Regional plan för transportinfrastrukturen i Västra Götaland Alla län tar parallellt med Trafikverkets nationella plan för trafiksystemet fram en regional plan för transportinfrastrukturen. Dessa innehåller de satsningar som länen själva avser satsa med hänsyn till de samlade transportbehoven inom regionen. Kommande styrdokument och program Gemensamma dokument: Målbild för stadstrafiken i Göteborg, Mölndal och Partille 2035 Arbetet med att ta fram en målbild för stadstrafiken i Göteborg, Mölndal och Partille är ett samarbetsprojekt mellan Västra Götalandsregionen, Västtrafik och de tre kommunerna: Göteborgs Stad, Mölndals stad och Partille kommun. År 2035 planeras det för att det kommer att bo fler än människor och finnas närmare arbetsplatser i storstadsområdet Göteborg-Mölndal-Partille. Föresatsen för regionens utveckling är att en stark kärna stärker hela regionen. Kollektivtrafiken är en förutsättning för en hållbar stads- och regionutveckling. Därför har Västra Götalandsregionen, Västtrafik, Göteborgs Stad, Mölndals stad och Partille kommun tagit fram en gemensam målbild för hur stadstrafikens stomnät ska utvecklas fram till Målbilden utgör ett underlag till det reviderade trafikförsörjningsprogrammet för Västra Götalandsregionen. Den är också en konkretisering av kollektivtrafikutvecklingen i kommunernas översiktsplaner, bostadsförsörjningsprogram, utbyggnadsplaner och trafikstrategier. Arbetet har pågått sedan 2014 och ett slutförslag är beräknat att läggas fram för beslut i respektive kommuns kommunfullmäktige samt i regionfullmäktiga i Västra Götalandsregionen under våren Huvuddragen i målbilden är att framtidens kollektivtrafik ska ha linbanor som effektivt överbryggar barriärer, snabbussar med egna körbanor (BRT- Bus Rapid Transit), Stombuss som innebär en vidareutveckling av dagens stombusstrafik samt uppsnabbning av befintliga och komplettering med nya spårvägslänkar. Målbilden utgör en planeringsinriktning och slutförslaget kommer att redovisa övergripande funktionskrav för kollektivtrafiken vilka då 9

10 är förutsättningar att förhålla åtgärder som kommer att föreslås i ÅVS-arbetet för Södra Mellanstaden till. Målbilden kommer också att utgöra ett viktigt underlag för Västra Götalandsregionens trafikförsörjningsprogram, för infrastrukturplanering och kommunernas samhälls- och bebyggelseplanering. Göteborgs Stad: Fotgängarprogram (arbete med urformning pågår hösten 2016) arbetar med att ta fram ett fotgängarprogram som en fördjupning av Göteborgs Stads trafikstrategi för en nära storstad. Fotgängarprogrammet ska utgöra ett underlag i planeringen av staden; tydliggöra fotgängarperspektivet i stadsbyggandet och i samspelet med andra trafikslag. Programmet ska bidra till att uppnå de övergripande målen i trafikstrategin och samtidigt vara ett stöd i arbetet med att skapa attraktiva, trygga och säkra gångtrafikytor med god framkomlighet. Planering Under arbete. Nedanstående lista kommer att kompletteras med fler objekt efter input från Stefan Ekström och Erik Florberger. Pågående projekt/parallell planering I anslutning till utredningsområdet pågår flera utredningar och projekt vilka det i korthet redogörs för nedan. Göteborg Stad: Detaljplan förskola och studentbostäder vid Sven Brolids väg. Cirka 250 nya studentbostäder i sex våningar planeras vid Sven Brolids väg. En förskola planeras i samband med detaljplanen som bedöms bli antagen i mitten av Göteborg Stad: Detaljplan för bostäder i Högsbohöjd. Detaljplanen är i samrådsskede (november 2016) och ska möjliggöra bostadsbebyggelse (cirka 500 bostäder) söder om Högsboleden, i höjd med Högsbohöjdsmotet. Planen är del av före detta Jubileumssatsningen numera kallad BoStad Detaljplanen bedöms kunna antas i slutet av Göteborg Stad: Detaljplan Guldmyntsgatan, bostäder med mera. Detaljplan för Guldmyntsgatan ska möjliggöra 430 bostäder. Detaljplanen har dock överklagats. Göteborg Stad: Detaljplan för bostäder vid Nickelmyntsgatan. Smålägenheter samt lägenheter för gruppboende möjliggörs. Cirka 150 nya lägenheter ska tillkomma i detta förtätningsprojekt. Detaljplanen tros kunna antas i slutet av

11 Göteborg Stad: Detaljplan bostäder i Kaverös. Cirka 180 bostäder möjliggörs vid Tunnlandsgatan med två nya våningar på nio befintliga bostadshus. Detaljplanen bedöms kunna antas i början av Göteborg Stad: Detaljplan bostäder vid Nymilsgatan. Detaljplanen är i granskningsskede (november 2016) och ska möjliggöra bostadsbebyggelse (cirka 320 bostäder), en förskola och verksamheter i bottenplan. Planen är del av före detta Jubileumssatsningen numera kallad BoStad Detaljplanen kan troligtvis antas i mitten av Göteborg Stad: Detaljplan Stadsutveckling vid Olof Asklunds gata. I ett första etapp ska denna detaljplan möjliggöra 600 bostäder. På sikt ska området förtätas med totalt 2200 nya bostäder. Den nuvarande verksamhetsområdet för industriändamål ändras till blandad bebyggelse med bostäder. Detaljplanen bör kunna bli färdigställd under början av Göteborg Stad: Detaljplan bostäder vid Gitarrgatan. Ungefär 180 lägenheter och 2000m2 planeras i detaljplanen. Bostäderna ska förtäta den befintliga bebyggelsen i Rud. Antagandet av detaljplanen bör kunna ske i slutet av Göteborg Stad: Detaljplan bostäder vid Distansgatan/Marconigatan. Detaljplanen syftar till att förtäta området med bostäder i anslutning till befintlig bebyggelse. Ungefär 440 bostäder planeras i detta detaljplan. Detaljplanen bedöms kunna antas under Göteborg Stad: Detaljplan flerbostadshus vid Radiotorget. Ny bebyggelse prövas kring delar av torget som till viss del ersätter befintlig bebyggelse. Detaljplanen tar höjd för cirka 150 nya bostäder. Troligtvis kan detaljplanen antas i mitten av Göteborg Stad: Detaljplan bostäder vid Mandolingatan. Syftet med detaljplanen är att möjliggöra för fler bostäder och verksamheter längs Mandolingatan. Stadsmässig karaktär ska eftersträvas genom kvartersstruktur. Ungefär 600 bostäder bedöms kunna byggas. Detaljplanen tros kunna antas i slutet av Göteborg Stad: Detaljplan bostäder vid Munspelsgatan. Cirka 470 bostäder planeras i Rud och blir en förtätning av befintlig bostadsbebyggelse vid de så kallade stjärnhusen. Detaljplanen bör kunna bli färdigställd i mitten av Göteborg Stad: Detaljplan Kv Hammaren. Detaljplanen syftar till att omvandla verksamhetsoch industriområde till bostäder. Cirka 2000 bostäder bedöms kunna byggas vid Pripps fabriken i Högsbo. Detaljplane arbetet är i ett tidigt stadium just nu och bedöms kunna bli färdigställd först i slutet av år Trafikverket: E6.20 Söderleden och Sisjömotet. Kapacitetshöjande åtgärder på Söder- /Västerleden samt Sisjömotet. 11

12 Trafikverket: Väg 158 Hovåsmotet-Brottkärrsmotet. Göteborgs Stad planerar för cirka 1000 bostäder i området vilket kommer att medföra ytterligare trafikbelastning längs en redan hårt belastad vägsträcka. Vägplanen ska möjliggöra busskörfält för bättre framkomlighet för såväl kollektiv- som biltrafik. Göteborgs Stad: Bostäder vid Briljant- och Smaragdgatan. Detaljplanen är i samrådsskede (november 2016) och ska möjliggöra bostadsbebyggelse (cirka 250 bostäder) väster om Briljant- och Smaragdsgatan. Planen är del av före detta Jubileumssatsningen numera kallad BoStad Göteborgs Stad: ÅVS Dag Hammarskjölds boulevard. Stadsbyggnadskontoret har fått i uppdrag att se över möjligheterna att förtäta längs Dag Hammarskjöldsleden. Ny utformning av leden ska studeras för att skapa en stadsmiljö som klarar en förtätning med cirka bostäder. Göteborgs Stad: Fördjupad översiktsplan Södra centrum Göteborgs Stad: Lindholmsförbindelsen. Ett förslag inom ramen för Målbild för stadstrafikens stomnät inom Göteborg, Mölndal och Partille 2035 avseende spårvägsförbindelse över älven mellan Lindholmen och Linneplatsen via Stigberget. Göteborgs Stad/Västtrafik: Bussdepå Järnbrott (vid radiomasten i Västra Frölunda). Ansökan om markanvisning för bussdepå i anslutning till Järnbrottsmotet. Fler bussdepåer är en viktig förutsättning för att kunna fördubbla kollektivtrafikens andel av resandet i Göteborg till 2025 i enlighet med Göteborgs Stads trafikstrategi. Mölndal stad? Tidigare planering Göteborgs Stad/Mölndals stad: FÖP Fässbergsdalen, FÖP:en har tagits fram i samarbete mellan kommunerna och syftar till att skapa goda förutsättningar för en långsiktigt hållbar regional struktur. 12

13 Planeringsområde för FÖP Fässbergsdalen Göteborgs Stad: FÖP Södra Askim FÖP:en är framtagen i syfte att planera den framtida markanvändningen i området och kunna göra avvägningar mellan olika intressen då behoven av ny bebyggelse och utvecklad service växer. Göteborgs Stad: Program för utveckling av nordöstra Högsbo, Programmets syfte är att utveckla nordöstra Högsbo industriområde till blandstad med koppling till angränsande målpunkter. Göteborgs Stad: Förstudie Dag Hammarskjölds boulevard, Förstudien genomfördes med syfte att inventera kommunal mark i anslutning till Dag Hammarskjöldsleden för att få en överblick över genomförbarheten att omvandla leden till en stadsgata omgiven av bostäder, kontor, service och handel. Avsikten är att följa upp förstudien med en FÖP. (Göteborgs Stad har senare beslutat att driva arbetet vidare inom ramen för en Årgärdsvallstudie). Kort nulägesbeskrivning Det område som benämns Södra Mellanstaden utgörs av Högsbo, Frölunda samt Tynnered inom stadsförvaltningarna Askim-Frölunda-Högsbo och Västra Göteborg. Området avgränsas i princip av Dag Hammarsköldsleden i öster, från Järnbrottsmotet och norrut till Marklandsgatan, i söder av Söderleden från Järnbrottsmotet och österut mot gränsen till Mölndals stad, mot nordväst av Västerleden fram till Oscarsleden och Älvsborgsbron och i nordost utgör Högsboleden, mellan Marklandsgatan och Älvsborgsbron, en avgränsning. I utredningsområdet ingår även den befintliga markanvändning som omger lederna, det vill säga i huvudsak den omgivande bebyggelsen. 13

14 Befolkning I den administrativa indelningen som utgör stadsdelsförvaltning Askim-Frölunda-Högsbo bor idag cirka personer inom primärområdena som omfattas av utredningsområdet: Hagen, Grimmered, Guldringen, Skattegården, Grevegården och Ängås. Inom stadsdelsförvaltningen Västra Göteborg är motsvarande siffra cirka personer. Där är det berörda primärområdena: Högsbotorp, Frölunda Torg, Kaverös, Järnbrott, Högsbohöjd, Flatås, Tofta, Ruddalen och Högsbo. Totalt ger det befolkning inom utredningsområdet på cirka personer. Dagens trafiksituation Gångtrafik Göteborg Stad har ett Fotgängarprogram framtaget år Programmet anger strategier och mål för planering avseende fotgängare. Rörlighetsmålet anger att Göteborg ska vara tillgänglig för alla och att infrastrukturen ska utformas så att ingen begränsas i sin rörlighet av funktionshinder, rädsla eller fysiska barriärer. Säkerhetsmålet i fotgängarprogrammet anger att ingen ska dödas eller skadas allvarligt i trafiken medan miljömålet anger att andelen resor till fots ska öka i Göteborg Stad. I samband med programmet gjordes under 2004 en resvaneundersökning med fokus på fotgängare. Denna undersökning visade på att fler människor i bland annat Högsbo och Frölunda (tillsammans med centrum, Linnéplatsen och Majorna) går till jobbet än i andra stadsdelar. Ungefär 35 procent av de boende i Högsbo och Frölunda anger att de går till jobbet. Det är högre än genomsnittet i staden, som låg på ungefär 25 procent. Inom utredningsområdet och längs de stora lederna, som utgör starka barriärer i Södra Mellanstaden: Söder-/Västerleden, Dag Hammarskjöldsleden, Högsboleden och Oscarsleden, finns det möjlighet för fotgängare att korsa lederna i anslutning till trafikplatserna och via framför allt tunnlar för gång- och cykeltrafikanter. Längs Söderleden finns en gång- och cykeltunnel som ansluter till August Barks gata i norr och till Askims Industriväg i söder. Victor Hasselblads gata korsar Söderleden på bro som också inkluderar gång- och cykelbana. På Västerleden finns gång- och cykelpassager på bro i höjd med Frölunda kyrka och vid Frölunda torg. Vid Femvägsskälet finns en tunnel för gång- och cykeltrafik och mellan Fiskebäcksmotet och Hagenmotet finns en gång- och cykelbro. På Oscarsleden finns fram till Fiskhamnsmotet möjligheter för fotgängare att korsa leden via bro längs Otterklintsvägen och Taubegatan samt i tunnel längs Banehagsgatan. 14

15 På Högsboleden finns en gång- och cykelbro öster om Kungstensmotet. På Dag Hammarskjöldsleden finns en gång- och cykelbro mellan Flatåsmotet och Marconimotet. Gång- och cykelbana finns också på bro längs Radiovägen/Frölunda Smedjegata. Information och underlag gällande det befintliga gångnätet och dess standard vid och längs lederna är i dagsläget mycket knapphändig. Cykeltrafik Stadsdelarna runt Söder/Västerleden har ett välutbyggt cykelnät i dagsläget. Cykelprogrammet pekar ut cykelvägarna längs Dag Hammarskjöldsleden, Marconigatan och Grimmeredsvägen som pendlingscykelstråk. Dessa är kopplade till det övergripande cykelnätet som knyter an till målpunkter och tyngdpunkter i stadsdelarna. Cykelvägarna är dock av låg standard och når oftast inte upp till funktionskraven enligt Cykelprogrammet. De brister som lyfts upp av stadsdelsförvaltningar i området handlar främst om trygghetsaspekten på cykelvägarna, ofta till följd av avsaknad av eller dåligt fungerande belysning. Cykelprogrammet pekar även ut några förslag på nya cykelvägar inom det geografiska området. Nya cykelvägar av större skala är utpekade vid Victor Hasselblads gata och Musikvägen. Ytterligare länkar, som skulle underlätta människors framkomlighet i cykelnätet pekas ut i Cykelprogrammet. jobbar även aktivt med att koppla Sisjöområdet med Mölndal. I trafiknämndens investeringsbudget inför de kommande fyra åren ( ) har avsatts pengar till att skapa nya cykelvägar via Jolengatan och Stora Åvägen, såväl norr som söder om Söderleden. Kollektivtrafik Frölunda Torg och Marklandsgatan utgör två viktiga knutpunkter inom utredningsområdet för ÅVS:en. Dessa knutpunkter angörs av spårvagnstrafik, stombussar, expressbussar och lokala bussar. Lila express kör på sträckan Söder/Västerleden mellan Mölndal och Torslanda via Frölunda Torg. Stombuss 50 och spårvagnslinjerna 1, 7 och 8 passerar Frölunda Torg liksom 18 lokala busslinjer. Flera av dessa linjer körs längs Söder/Västerleden vilket ställer höga funktionskrav på bussarnas framkomlighet på motorleden. Marklandsgatan angörs av elva lokala bussar, två expressbussar, en stombuss och fem spårvagnslinjer. Dag Hammarskjöldsleden är en viktig väg för busstrafikens framkomlighet för att försörja Marklandsgatan. 15

16 I översiktsplanen finns även ett spårreservat utpekat längs Dag Hammarskjöldsleden och Säröleden. Reservatet kan i framtiden utgöra ett kollektivtrafikstråk i regionen med pendlingståg. Reservatets status är dock ifrågasatt och det är i dagsläget osäkert om det blir kvar vid nästa revidering av översiktsplanen. Biltrafik Trafiken längs Västerleden har ökat kraftigt från början av 1990-talet. Ökningen beror troligtvis på verksamhetsutvecklingen i Göteborgs Hamn samt stadsutvecklingen i bland annat Askim. Andra bidragande orsaker kan vara en kraftig expansion vid Frölunda Torg och Sisjön handelsområde som kan ha bidragit till fler bilresor längs Västerleden. Ökningen i trafikflöden skedde främst i slutet av 1990-talet, därefter har ökningen gått i långsammare takt. Idag uppgår trafikflödena till ungefär fordon per dygn i samtliga tre mätpunkter. Trafikflöde på Västerleden Mellan Järnbrottsmotet och Frölundamotet Mellan Tynneredsmotet och Fiskebäcksmotet Älvsborgsbron Dag Hammarskjöldsleden har däremot haft en nedåtgående trend med färre biltrafikanter längs leden från slutet av 1970-talet. Som mest reste ungefär cirka biltrafikanter längs leden år 1979, därefter har antalet minskat till cirka år

17 60000 Trafikflöde på Dag Hammarskjöldsleden Mellan Flatåsmotet och Marconimotet Målpunkter Inom eller i nära anslutning till utredningsområdet finns flera större viktiga målpunkter, till exempel de tre stora handelscentrumen: Frölunda torg, Sisjöns handelsområde och 421 affärscenter i Högsbo, vilka inte bara attraherar lokalt utan också har besökare från andra delar av Göteborg och från närliggande kommuner. Inom utredningsområdet finns flera områden med många arbetsplatser/-ställen. De tre handelscentrum som nämns ovan utgör också stora arbetsplatser och både i Högsbo industriområde och Sisjö handelsområde finns flera typer av verksamheter, till exempel lättare industri inom olika branscher och försäljningsverksamhet inom sällanköpsvarusegmentet. Även Grimmereds industriområde har många arbetsplaster. Med infart från Marconigatan nås Ruddalens idrottscentrum där det finns stora möjligheter att utöva en mängd olika aktiviteter och idrotter. Inom området finns flera anläggningar för vinteridrott, bandybana och skrinnarhall, men också fotbollsplaner, frisbeegolf-banor, motionsspår, gym med mera. Inte långt ifrån Ruddalen finns också en ishall, Marconihallen. Runtom i eller i anslutning till utredningsområdet finns fem större kommunala anläggningar för fotboll. Dessutom finns flera idrottsanläggningar som drivs i klubbregi, till exempel ridhus, Beachvolleyboll-hall med mera. Frölunda Kulturhus är beläget vid Frölunda Torg och erbjuder simhall, gym, bibliotek samt teater- och musikscen, bio med mera. I Högsbo industriområde finns en återvinningscentral. 17

18 Inom utredningsområdet finns ett 15-tal kommunala grundskolor och friskolor samt cirka 35 kommunala och fristående förskolor. Inom utredningsområdet finns och ett antal vårdinrättningar: vårdcentraler, äldreboenden och två mindre sjukhus, Frölunda specialistsjukhus och Högsbo sjukhus. Bebyggelseutveckling Inom området som i ÅVS-arbetet benämns Södra Mellanstaden finns planer på och idéer om totalt uppemot tillkommande bostäder, fram till år Enligt Göteborgs Stads fastslagna utbyggnadsplanering ska det fram till år 2021 byggas cirka 3000 bostäder inom Södra Mellanstaden. I utbyggnadsplaneringen har ett stråk pekats ut mellan Marklandsgatan i nordost och Opaltorget i sydväst. De områden som är prioriterade för bebyggelseutveckling i stråket är Frölunda Torg, Axel Dahlströms Torg och Marklandsgatan. I stråket planeras för förtätning och det pågår arbete med detaljplaner för att bygga bostäder på tillgänglig mark. Efter 2021 planeras för ytterligare cirka 4000 bostäder i stråket. I de stadsutvecklingsplaner som pågår för kring Dag Hammarsköldsleden ingår också att bygga uppemot nya bostäder längs leden, vilken är föreslagen att omvandlas till en stadsboulevard, den framtida Dag Hammarskölds Boulevard. Dessa bostäder är inte inkluderade i Göteborgs Stads Strategi för Göteborg Uppgifter kring planerad utveckling och förändringar avseende verksamheter i området kommer att studeras i Fas 2. Utgångspunkter för ÅVS-arbetet Frågeställningar I ett internt arbete har trafikkontoret identifierat ett antal fråge-/problemställningar vilka ÅVSarbetet syftar till att besvara/lösa: 1. Finansieringsfrågan i samband med åtgärder på systemnivå i transportsystemet. Åtgärderna kan ligga utanför plangränserna men vara viktiga för funktionen på en övergripande nivå och för att uppnå uppsatta mål. 2. Hur påverkar trafikalstringen som beror av tillkommande bostads- och verksamhetsbebyggelse utanför den fastställda utbyggnadsplaneringen de prognoser som ligger till grund för utveckling av transportsystemet. 18

19 3. Ta fram en utbyggnadsordning för trafiksystemet som utgår den fastställda utbyggnadsplaneringen för att visa på när och hur investeringar i infrastrukturåtgärder på systemnivå behöver implementeras för att överensstämma med behoven utifrån Göteborgs Stads utbyggnadsplanering. Med en planerad utbyggnadsordning kan också avvikelser effekt- och konsekvensbeskrivas. 4. Finansiering av kollektivtrafiksystemets utbyggnad enligt strategin i Målbild för stadstrafikens stomnät för Göteborg, Mölndal och Partille Göteborgs Stad har inte rådighet över kollektivtrafiksystemets utveckling men en utbyggnad av kollektivtrafikens snabbnät är viktig för möjligheterna att bygga ut Södra Mellanstaden på det sätt som Göteborgs Stad önskar. 5. Samordning av bebyggelseplanering och trafikplanering i Södra Mellanstaden för ett effektivt nyttjande av Göteborgs Stads resurser och för att undvika målkonflikter. 6. Inleda arbetet med att ta fram ett gemensamt verktyg för förenkling av stadsplaneringen och för samordning av bebyggelse- och trafikplanering. Syftet med ett sådant verktyg är att olika aktörer inom stadsplaneringen på ett enklare sätt ska kunna få en förståelse för hur bebyggelseutvecklingen påverkar trafiken på en systemnivå. Verktyget kan utgöra grunden för att nå samsyn och för att fastställa effekterna av olika planeringsinsatser. Studie på systemnivå ÅVS:en för Södra Mellanstaden omfattar ett stort geografiskt område med ett omfattande väg- och gatunät. Studien kommer därför att göras på en översiktlig nivå som i huvudsak omfattar övergripande strukturer för markanvändning, transportsystem och beteenden samt system för gång- och cykeltrafik, kollektivtrafik och biltrafik. Även åtgärder och lösningar kommer i första hand att omfatta övergripande strukturer och system eller vara generella för ett eller flera transportslag. Prognos- och viljestyrd planering Planering och utbyggnad av transportsystemet utgår traditionellt från prognoser om förväntad befolkningstillväxt och sysselsättning, ekonomisk tillväxt med mera. För detta finns väl utvecklade prognosmodeller som beskriver utvecklingen av antal resor, färdmedelsfördelning och vägval. Dessa modeller används av Trafikverket. Göteborgs Stads nya trafikstrategi utgår från uppsatta mål för utveckling av trafiken inom staden fram till år Enligt trafikstrategin ska antalet resor med till fots och med cykel samt kollektivtrafik fördubblas fram till år 2035 jämfört med år Samtidigt ska antalet bilresor minska med en fjärdedel. Dessa mål ska uppnås genom så kallad viljestyrd planering. 19

20 Åtgärder behöver analyseras och utvärderas utifrån såväl prognoser som målsättningar. Scenarion och horisontår För ÅVS:en har årtalen 2021, 2035 och 2050 (med utblick mot 2070) valts som planeringshorisonter för kort, medellång och lång sikt. Följande utvecklingsscenarion kommer att beskrivas med prognosstyrd respektive viljestyrd trafikutveckling: År utveckling enligt BoStad2021 År utveckling enligt Utbyggnadsplaneringen (huvudscenario) År tänkbar utveckling på lång sikt Prognoserna redovisar trafikutvecklingen utifrån förväntad befolkningstillväxt till följd av planerade bostäder, tillkommande arbetstillfällen till följd av förväntad verksamhetsutveckling samt planerade (beslutade) åtgärder i transportsystemet. För år 2035 beskrivs även ett jämförelsealternativ, som innebär utveckling enligt Göteborgs Stads utbyggnadsplanering utan åtgärder i transportsystemet. Perspektiv på social hållbarhet Under arbete. Brister och problem Anledningen till varför en ÅVS:en genomförs är att det finns brister och problem som komplicerar stadsutvecklingen och utvecklingen av transportsystemet. Problem och brister som motverkar och hindrar önskvärd och erforderlig framkomlighet och tillgänglighet för människor och gods. I Fas 2 Förstå situationen i ÅVS-arbetet tas en problembeskrivning fram som identifierar och belyser de brister och problem som existerar eller befaras uppkomma i och med utvecklingen som det planeras för. Problembeskrivningen utgör också utgångspunkten för de preciserade mål för problemlösningarna som också formuleras under Fas 2. Utifrån resultatet av problembeskrivningen och målformuleringarna kan syftet från Initierafasen komma att behöva justeras efter att problembilden tydliggjorts under Fas 2. Nedan listas exempel på brister och problem som identifierats redan under Fas 1 i ÅVSarbetet: 20

21 Trafiksituationen på Söder-/Västerleden och de infartsleder mot centrala Göteborg som finns inom utredningsområdet. Gnistängstunneln - bristande kapacitet. Konsekvenser av planerad stadsutveckling och ombyggnad av Dag Hammarskjöldsleden till stadsboulevard (innebär omfattande tillkommande bebyggelse som inte ingår i utbyggnadsstrategin, förändrad hastighetsbegränsning, viktigt kollektivtrafikstråk, (spårreservat), trafikmässiga kapacitetsförändringar med mera). Kollektivtrafikens bristande framkomlighet under högtrafik. Gång- och cykeltrafikens bristande framkomlighet och säkerhet. Barriäreffekter av trafiklederna. Metod Projektet kommer att bedrivas enligt Trafikverkets metod för åtgärdsvalsstudier. Se Trafikverkets handledningsdokument: Åtgärdsvalsstudier nytt steg i planeringen av transportlösningar, Handledning 2015:71. En ÅVS bedrivs i fyra faser: Initiera, Förstå situationen, Pröva tänkbara lösningar och Forma inriktning och rekommendera åtgärder. De åtgärder som tas fram inom ramen för ÅVS prioriteras enligt Trafikverkets så kallade Fyrstegsprincip och kategiroseras i fyra steg avseende åtgärdens omfattning: Steg 1- Tänk om, Steg 2 Prioritera, Steg 3 Bygga om, Steg 3 Bygg nytt. Tidplan ÅVS-arbetet beräknas pågå hösten 2016 till sommar Fas 1 Initiera inleddes under september Fas 2 Förstå situationen är planerad att inledas under december Fas 3 Pröva tänkbara lösningar är planerad att inledas under februari 2016 Fas 4 Forma inriktning och rekommendera åtgärder är planerad att inledas under april

22 Dokumentation Fas 1 Initiera Den första fasen i ÅVS-arbetet dokumenteras i en projektbeskrivning som samtliga organisationer, vilka är representerade i arbetsgruppen, undertecknar efter innehållsmässig överenskommelse. Projektbeskrivningen ska innehålla ett tydligt formulerat syfte för ÅVS:en. Fas 2 Förstå situationen Dokumentationen från fas 2 är en problembeskrivning som anger anledningen till varför ÅVS:en behöver genomföras samt preciserade mål för problemlösningarna. Eventuellt kan syftet från Initiera-fasen komma att behöva justeras efter att problembilden tydliggjorts under Fas 2. Fas 3 Pröva tänkbara lösningar I Fas 3 består dokumentationen av material som redovisar hur alternativen/lösningarna tagits fram, vilka alternativ/lösningar som valts bort och anledningen till bortval, effekter och konsekvenser av alternativen/lösningarna, måluppfyllelse, samhällsekonomi och åtgärdskostnader samt en jämförelse mellan olika alternativ. Inför Fas 4 bör det i dokumentationen från denna Fas 3 även ingå en precisering av de förväntningar som finns på innehållet den avslutande fjärde fasen. Fas 4 Forma en inriktning och rekommendera åtgärder Den avslutande fasen dokumenterar hela processen i en slutrapport som också innehåller en sammanställning över vilka åtgärder som rekommenderas för vidare utredning för att lösa de brister och problem som identifierats inom ramen för ÅVS-arbetet, det vill säga ett dokument som formar inriktning för fortsatt arbete. 22

23 Kommunikationsinsatser ansvarar för att en kommunikationsplan tas fram. Syftet med kommunikationsplanen är att samordna samtliga kommunikativa insatser för bästa möjliga effekt och presentera en kommunikationsplanering som kan följas genom ÅVS-arbetet. Kommunikationsplanen styr kommunikationsinsatserna inom projektet och ut mot alla externa intressenter. Med utgångspunkt i en intressentkartläggning definieras interna och externa målgrupper. Kommunikationsplaneringen kan omfatta bland annat budskapsformulering, aktivitetsplanering och planering av eventuell dialog med interna och externa intressenter. Risker & kvalité Identifierade risker (Riskanalys) Under Initera-fasen har frågor kring eventuella risker i samband med ÅVS-arbetet lyfts upp. Diskussionen rörde såväl vilka risker som finns och hur dessa kan hanteras som vem som bär ansvaret för hantering av respektive risk. För det fortsatta arbetet föreslogs därför att en riskhanetringsplan tas fram. Riskhanteringsplanen bör innehålla en sammanställning av de identifierade riskerna, en bedömning/analys av respektive risk samt visa på en ansvarsfördelning för att hantera dem. Listan med risker kan komma att behöva justeras under de kommande faserna i ÅVS-processen. Nedanstående risker har identifierats under Initiera-fasen: Att parterna/organisationerna inte når samsyn kring formuleringar avseende syfte och mål. Att parterna/organisationerna inte når samsyn kring vilka bristerna är och vilka behov som finns att lösa dem. Att parterna/organisationerna inte når samsyn kring en gemensam problembild. Att parterna/organisationerna inte når samsyn kring vilka åtgärder som bör rekommenderas och den inriktning som bör formas. Att parterna/organisationerna inte är överens om vilken eller vilka organisationer som bör ta på sig ansvaret för genomförandet av föreslagna åtgärder. Att Trafikverket utgår från prognosstyrd planering och Göteborgs Stad utgår från viljestyrd planering medför att ÅVS-arbetet behöver förhållas till flera scenarion. Om inte samsyn mellan aktörerna hittas - vad gör vi av det faktum att vi inte når samsyn? 23

24 Kvalitetssäkring För att säkerställa kvaliteten i projektet kommer Trafikverkets handledning för ÅVS:er att följas. Budget Varje organisations deltagande sker på egen bekostnad, det vill säga ingen ersättning utgår till representanter från deltagande organisationer från projektägaren (). De utredningar, analyser, beräkningar, kalkyler med mera som kommer att behöva göras inom ramen för ÅVS:en kan efter överenskommelse mellan deltagande organisationer bekostas av en andra organisationer än projektägaren (). Åtgärder som kommer att föreslås i arbetet innebär inte att det vid ett genomförande är finansierade genom ÅVS:en. Källor Västra Götalandsregionen, Gotalandsregionen/startsida/Kollektivtrafik/Malbild-stomnat-Goteborg-Molndal-och-Partille/ Remissutgåva Göteborgs Stad (Trafikstrategin, Utbyggnadsplaneringen, Cykelprogram, Stadsbyggnadskontoret/Kommunala planer, Bostad 2021 med mera) Mölndals Stad, Trafikverket, Högsbo Sisjö företagarförening, 24