TTkanalen 3/2018. Tema sjukskrivning - hitta vägen tillbaka sid 4 Lokalavdelningen om bemanningssituationen i Region Jämtland Härjedalen sid 10

Transkript

1 3/2018 TTkanalen FACKLIG INFORMATION FÖR MEDLEMMAR I TJÄNSTETANDLÄKARFÖRENINGEN Tema sjukskrivning - hitta vägen tillbaka sid 4 Lokalavdelningen om bemanningssituationen i Region Jämtland Härjedalen sid 10 Ny medarbetare på kansliet sid 17

2 Styrelse och kansli 2018 Styrelsen Kansliet Innehåll nr 3/2018 Ordförande Chaim Zlotnik Vice ordförande Gunilla Carlsson Kanslichef Björn Petri Susanna Magnusson ombudsman Ledare... s 3 Sjukskrivning - hitta vägen tillbaka...s 4 Lokalavdelningen om bemanningssituationen för tandläkare i Region Jämtland Härjedalen...s 10 Rapport från Almedalen...s 15 Kanslist i pension...s 16 Jenny tar över efter Aino...s 17 Fråga Ombudsmannen...s 19 Urban Alsenmyr urban.alsenmyr@dll.se Mats Olson ombudsman mats@tjanstetandlakarna.se Carina Bergman carina.bergman@vgregion.se Jenny Petri jenny@tjanstetandlakarna.se Medlemsregister och medlemsförmåner Andrea Gerner andrea.gerner@skane.se Eva Dovresjö informatör eva@tjanstetandlakarna.se Lena Rignell lena.rignell@vgregion.se Foto: Lasse Mellquist Omslagsfoto: istockphoto 2

3 Ledare Chaim Zlotnik TT-KANALEN TT-kanalens uppgift är att informera om och kommunicera fackliga frågor inom tjänstetandläkarområdet. Layout Eva Dovresjö Tryck Rätt Grafiska AB Arbetsmiljö på agendan Bredgränd Stockholm Tel kansliet@tjanstetandlakarna.se HUR SVÅRT KAN DET egentligen vara? Det handlar bara om balans och relation, eller uttryckt med andra ord, om smidig och effektiv interaktion mellan utrymmet där vi arbetar, våra arbetsredskap och människorna vi jobbar tillsammans med. Allt detta inom ramen för ett tydligt ledarskap och en inkluderande och humanistisk kultur på arbetsplatsen. Synen på hur vi ska nå dit må vara olika för arbetsgivare och arbetstagare, men även sett ur olika perspektiv kan vi vara överens om att en god arbetsmiljö är något som vi alla tjänar på. På arbetstagarsidan är vi nu många som kräver en förbättrad arbetsmiljö. Snart sagt varje yrkesgrupp, särskilt inom den offentliga sektorn, larmar om svåra arbetsförhållanden. För oss tjänstetandläkare är situationen bekant. Vi har lyft den psykosociala arbetsmiljön i åtskilliga decennier på liknande sätt som andra nu högljutt gör. Detta tråkiga försprång i arbetsmiljön som vi har inom tandvården kan ha det goda med sig att vi kan lära oss något. En lärdom är att generella åtgärder gör begränsad nytta. Jag tror till exempel att vi inte kan vara utan föreskrifter från Arbetsmiljöverket eller friskvårdsregler. Men någon måste också se till att det inte bara förblir fint formulerade ord utan att det införlivas i verksamheten. Vad som är en friskfaktor för just dig kanske faktiskt bara du kan avgöra och då är det viktigt att själv ta ansvar för förändringar i arbetssättet som innebär en bättre arbetsmiljö. Som facklig organisation måste vi fortsätta att vara med och påverka i frågor av arbetsorganisatorisk art och vi måste driva strukturfrågor som skapar förutsättningar för bra arbetsförhållanden. Vi har till exempel under åren på flera håll i landet deltagit i arbetet med att ta fram underlag och skapat handlingsprogram för hur den psykosociala arbetsmiljön ska kunna förbättras inom tandvården. Jag vill hävda att en framgångsfaktor för att vi ska kunna fortsätta förbättra förutsättningarna är att de här frågorna levandehålls. Arbetsgivarna är ansvariga för arbetsmiljön. Våra lokala företrädare är relevanta i sin kommunikation med arbetsgivarna, samtidigt som de kan ge råd och stötta dig i din egna arbetsmiljö. Om vi verkligen ska nå resultat är det väsentligt att var och en tar tag i arbetsmiljöfrågorna på arbetsplatsnivå. Det ska inte bara ske årligen på skyddsronden utan även dagligen i fikarummet. 3

4 Sjukskrivning hitta vägen tillbaka

5 Stress och belastningsskador är några av orsakerna bakom sjukskrivningar bland tandläkare. Det går att komma tillbaka. Försök att agera tidigt och kontakta oss i facket så fort som möjligt, råder Susanna Magnusson, ombudsman på Tjänstetandläkarna. Sedan den 1 juli har arbetsgivaren en ny skyldighet att upprätta en rehabiliteringsplan efter 30 dagars frånvaro. Foto: istockphoto DE LÅNGA SJUKSKRIVNINGARNA på arbetsmarknaden har fortsatt att öka under senare år, enligt statistik från Försäkringskassan. Tandläkare är inte överrepresenterade i statistiken som omfattar alla yrkesgrupper, snarare tvärtom, enligt Susanna Magnusson. Men tandläkare är ett av de yrken där stress, till exempel i form av samvetsstress, är en påtaglig riskfaktor. Generellt ser statistiken för tandläkare relativt bra ut när det gäller antalet långa sjukskrivningar. Yrket uppfyller flera kriterier för vad som kan leda till stress. Men det är ändå många av våra medlemmar som berörs och yrket uppfyller flera kriterier för vad som kan leda till stress, säger hon. Många personalgrupper inom vård- och omsorgsyrken har höga sjukskrivningstal. Det handlar om kontaktyrken där det finns risk för samvetsstress. För oss som facklig organisation är det självklart viktigt att man inte ska bli sjuk av arbetslivet. En ny aspekt är också att vi i framtiden förväntas jobba längre eftersom pensionsåldern höjs, säger Susanna Magnusson. Hennes erfarenhet som ombudsman på Tjänstetandläkarna är att problemet med stress har ökat påtagligt. När jag började på 90-talet handlade det mer Stress på jobbet Susanna Magnussons råd Ta kontakt med klinikledningen så snart som möjligt om du känner att din situation är ohållbar. Försök bena ut situationen; är det för många patienter, för mycket administration eller annat? Kontakta din lokala fackliga representant om du vill ha stöd i samtalet. Var extra noga med att ta kontakt med facket om du tror att det blir svårt att återgå till arbetet. Kontakta Tjänstetandläkarna centralt om du hamnar i diskussioner med Försäkringskassan. 5

6 Komma tillbaka Susanna Magnussons råd Det går många gånger att komma tillbaka efter en längre sjukskrivning. Det finns hjälp att få. Sedan den 1 juli i år finns också en ny skyldighet för arbetsgivare att upprätta en rehabiliteringsplan för återgång i arbete. Det gäller arbetstagare som har varit frånvarande i mer än 30 dagar och som förväntas vara borta minst 60 dagar. Kom ihåg att det finns ett ömsesidigt intresse av att det ska fungera. Håll kontakt med dina fackliga representanter. Rehabiliteringen ska funka på ett bra sätt. Tänk på att göra upp om vilka förutsättningar som ska gälla när du återgår i arbete. Patienter ska kanske bokas in på visst sätt. Det kan exempelvis handla om att man får längre tid på sig eller att man under en period inte gör alla ingrepp. om belastningsskador. Ergonomi är fortfarande en central fråga naturligtvis, det är ett fysiskt tungt arbete. Men jag tycker att man numera har hittat bättre lösningar. Det finns specialkunskap hos fysioterapeuter och ergonomer och det finns bättre hjälpmedel, säger hon. Frågorna om stress möter hon allt oftare. Många som ringer hit beskriver en stressig vardag på arbetet. Det blir tungt till exempel när det är underbemannat på en klinik. Det kan bli en ond cirkel när underbemanningen leder fram till ytterligare sjukskrivningar, säger hon. Det kan också handla om andra faktorer. Olika arbetstidsmodeller kan påverka arbetssituationen. Ibland blir arbetet svårt att kombinera med föräldraskap och många yngre hör numera av sig om stress, säger hon. Hennes första råd till de som ringer och beskriver svåra arbetssituationer brukar vara Ta kontakt med klinikledningen om du känner att du inte mår bra. att ta kontakt med klinikledningen. Det gäller att som medarbetare sätta sig ner och prata med arbetsgivaren. Ta kontakt med klinikledningen om du känner att du inte mår bra. Försök att tillsammans bena ut problemen. Är det för många patienter? Är det för lite tid för att hinna med administration? Susanna Magnusson har förståelse för att det kan vara ett svårt samtal, men betonar vikten av att agera. Det är inte bra för någon när en arbetstagare blir sjuk, vare sig för arbetstagaren eller arbetsgivaren. Grundrådet är att försöka berätta tidigt om man mår dåligt. Det är bra om man kan förebygga arbetsrelaterad ohälsa, säger hon. Det är inte bra för någon när en arbetstagare blir sjuk, vare sig för arbetstagaren eller arbetsgivaren. Tveka inte att be om hjälp. En del har bra relation till arbetsgivaren och för helst diskussionen på egen hand. Andra vill ha med sig någon lokal facklig representant, säger Susanna Magnusson. Ett annat råd är att vända sig till Tjänstetandläkarna centralt för att ventilera frågorna. Det är jättebra att höra av sig så tidigt som möjligt och att bolla olika tankar. Ring oss på Tjänstetandläkarna eller ta kontakt med lokala förtroendevalda. Lokalt kan man få handfast stöd i möten till exempel, säger hon. 6

7 I vissa fall är det särskilt viktigt att ta kontakt med en facklig representant. Om man tror att det är svårt att komma tillbaka till arbetet är det viktigt att ta med sig någon från facket i samtalen, säger hon. Om man tror att det är svårt att komma tillbaka till arbetet är det viktigt att ta med sig någon från facket i samtalen. Susanna Magnusson påminner också alla om vikten av att tänka långsiktigt det är till exempel inte rimligt eller hållbart att ständigt behöva sitta kvar efter arbetstid och skriva journaler. Du ska få de resurser du behöver för att klara arbetet under arbetstid, säger hon. Ett annat konkret råd till den som behöver bli sjukskriven är att vara noggrann i kontakterna med Försäkringskassan. Följ alla instruktioner från Försäkringskassan för att behålla ersättningen. Ta kontakt med oss så snart som möjligt om det finns frågetecken. Det kan vara svårt att sätta sig in i alla regler för enskilda. För oss på Tjänstetandläkarna kan det vara svårt att hjälpa till om det gått för lång tid, säger Susanna Magnusson. Källa: Socialförsäkringsrapport 2017:13 Sjukfrånvarons utveckling 2017, Sjuk- och rehabiliteringspenning Korta analyser 2017:2 Fler individer fast i långa sjukskrivningar Ds 2017:9 Förstärkt rehabilitering för återgång i arbete Susanne Rydell Skynda långsamt och ta kontroll Be om stöd, ta kontroll över tiden och skynda långsamt om du är på väg tillbaka efter en sjukskrivning. Det är några av råden från Isabel Brundin som är ordförande för Tjänstetandläkarna i Region Uppsala. Isabel Brundin har varit engagerad i styrelsen för Tjänstetandläkarna i Uppsala sedan början av 2000-talet. Hon har varit med i många rehabiliteringsmöten med kollegor och haft många diskussioner om arbetsmiljön. Hon har ett råd som hon brukar dela med sig av till de som funderar över hur man ska undvika att arbetet blir alltför stressande. Det är en stressad arbetssituation, där allt är planerat på minuten. Jag brukar sticka ut hakan och säga att man ska ta kontroll över tidboken, säger hon. Ta kontroll Isabel Brundin använder själv metoden. över tidboken. Jag tycker att jag har hittat en metod som fungerar för mig. Om jag gör planeringen manuellt i tidboken kan jag få ett flöde som passar mig. Jag kan se till att jag har någon minut mellan patienterna och planera utifrån hur lång tid de enskilda patienterna tar, säger hon. Isabel Brundin, ordförande för Tjänstetandläkarnas lokalavdelning i Region Uppsala. Foto: Johan Wistbacka/ Rätt Grafiska AB 7

8 Det är värt att lägga ner den extra tiden, anser hon. Att ha det som en rutin blir en tidsvinst i förlängningen, säger hon. Ett annat råd som hon brukar ge unga kollegor är att våga fråga. När man är ny är det lätt att tro att man ska kunna allt, det blir väldigt stressande. Fråga istället för att hamna i pressade situationer, råder hon. Det är ändå förhållandevis få som drabbas av utbrändhet, betonar Isabel Brundin. Men jag hör många som funderar på att gå ner i arbetstid. Själv har jag också gjort det för att få mer tid till återhämtning och att göra annat, säger hon. Vetenskap och klinik i samverkan Forskningskonferens i Malmö 4-5 april 2019 Håll dig uppdaterad på De som drabbas utbrändhetssymtom, eller behöver längre sjukskrivningar av andra skäl, kan ofta ha nytta av att ha med Tjänstetandläkarna så tidigt som möjligt i samtalen med arbetsgivaren, enligt Isabel Brundin. Det behöver inte vara en regelrätt förhandling för att vi ska vara med. Det kan vara skönt ändå att ha någon med sig till exempel på ett rehabiliteringsmöte. Arbetsgivaren brukar också tycka att det är bra, säger hon. Ofta diskuteras många frågor på ett rehabiliteringsmöte. Jag märker att man ibland inte vet vilken hjälp vi kan bidra med. Men på rehabmöten när det är många personer som deltar kan det vara På rehabmöten när det är många personer som deltar kan det vara bra att ha någon med sig som också lyssnar, och kanske uppfattar andra delar. bra att ha någon med sig som också lyssnar, och kanske uppfattar andra delar, säger hon. I de sammanhangen brukar Isabel Brundin också vara noga med att betona att det är viktigt att skynda långsamt vid återgången till arbete. Det kanske räcker med 25 procents arbetstid till en början, för att inte riskera återhämtningen, säger hon. 8 Susanne Rydell FOKONF19 1spalt TTkanalen.indd :24:51

9 Ta hjälp för att kunna ställa krav Det kan krävas anpassningar på arbetsplatsen om man ska komma tillbaka efter en längre tids sjukdom. Ta gärna hjälp av en facklig representant för att kunna ställa krav, råder Urban Alsenmyr, ordförande Tjänstetandläkarna i Sörmland. Urban Alsenmyr brukar delta i rehabiliteringsmöten om medlemmen så önskar. Det är arbetsgivaren som har arbetsmiljöansvar men jag kan vara med i egenskap av en kollega som vet vad jobbet innehåller och vilka svårigheter som kan finnas. Vi känner också till de lokala förhållandena som kan skilja sig mycket mellan olika landsting, säger han. De flesta som kommer i den här situationen har inte så mycket ork, man behöver känna att man har någon på sin sida. Ibland handlar det om att få arbetsplatsen att förstå att arbetet måste läggas upp annorlunda. Man kan behöva vara lite fyrkantig och ställa krav. Det är ofta lättare för mig som facklig representant. De flesta som kommer i den här situationen har inte så mycket ork, man behöver känna att man har någon på sin sida, säger han. En vanlig situation är att personer som har varit sjukskrivna för exempelvis utbrändhetsproblematik vill komma tillbaka i arbete snabbt, kanske alltför snabbt. De flesta vill komma tillbaka så fort det går. Om man tidigare har jobbat heltid så är det normen, men jag kan föreslå att ska ta det försiktigare och kanske landa på en annan nivå tidigare. Jag kan säga att min erfarenhet är att det finns en risk i att man vill gå för fort fram, säger han. Det finns en risk Enligt Urban Alsenmyr behöver situationen utvärderas individuellt. i att man vill gå för fort fram. Hur man ska lösa det är individuellt och det beror också på hur arbetsgivaren ställer sig. Men i dagsläget där det är oerhört stor personalbrist och stor personalomsättning tycker jag att arbetsgivaren är väldigt medveten om att det alltid är bättre att skapa förutsättningar för att få tillbaka en arbetstagare i arbete, säger Urban Alsenmyr. Urban Alsenmyr, ordförande för Tjänstetandläkarnas lokalavdelning i Sörmland. Foto: Lasse Mellquist Susanne Rydell Har vi rätt uppgifter till dig? Har du flyttat, bytt arbetsgivare eller ändrat efternamn? Då behöver du uppdatera dina medlemsuppgifter. Det gör du enkelt på dina sidor på vår hemsida, 9

10 Lokalavdelningen om Bemanningssituationen för tandläkare i Region Jämtland Härjedalen Likt många andra delar av Sverige är tandläkare ett bristyrke i Jämtland. Bemanningssituationen är problematisk ur flera perspektiv, personalen pressas att jobba hårdare och det är svårt att hinna med det dagliga arbetet. Trots det vittnar våra fackliga ombud om den positiva anda, goda gemenskap och viljan att ställa upp för varandra som finns hos personalen. Något som många gånger kan vara avgörande för trivseln på arbetsplatsen. BEMANNINGSSITUATIONEN INOM FOLKTANDVÅRDEN I Region Jämtland Härjedalen är inte unik. Generellt sett råder det brist på tandläkare i hela landet, med undantag för utbildningsorterna. Prognoser från bland annat Arbetsförmedlingen pekar också på att det är så det kommer att se ut även under de 10

11 Att det ständigt råder brist på tandläkare påverkar naturligtvis de befintliga tandläkarnas arbetssituation. Stephanie Betzel, specialist i protetik och Per-Ola Malmström, specialist i käkkirurgi, är båda verksamma inom folktandvården i Region Jämtland Härjedalen och ledamöter i lokalavdelningsstyrelsen för TT-Jämtland. Foto: Eva Dovresjö kommande åren. Konkurrensen om jobben anses vara liten eller mycket liten i hela Sverige i minst fem år framåt för tandläkarna. Folktandvården i Region Jämtland Härjedalens verksamhetsområde täcker 8 kommuner i landskapen Jämtland och Härjedalen, samt delar av Hälsingland och Ångermanland. Största stad är Östersund och regionen har ca invånare. Folktandvården driver 15 allmäntandvårdskliniker i regionen samt specialist- och sjukhustandvård i Östersund. Tjänstetandläkarnas lokalavdelning TT Jämtland bedömer att vid full bemanning skulle sammanlagt ca 60 tandläkare kunna vara verksamma hos folktandvården i Region Jämtland Härjedalen. I dagsläget är 43 tandläkare tillsvidareanställda där och tjänstgöringsgraden varierar något, framförallt beroende på föräldraledigheter. Utöver de tillsvidareanställda tandläkarna är också 8 tandläkare, främst pensionärer, visstidsanställda/timanställda inom organisationen. Under hösten väntas också två tandläkare med lång yrkeserfarenhet till folktandvården i Region Jämtland Härjedalen. 11

12 Per-Ola Malmström, ledamot i TT-Jämtland, har varit anställd inom folktandvården i Region Jämtland Härjedalen sedan 2005 som allmäntandläkare och som färdig specialist i käkkirurgi sedan Under sina 3 år som fackligt ombud har han fört Per-Ola Malmström återkommande samtal om bemanningssituationen med arbetsgivaren, som i sin tur också har visat god vilja att diskutera frågan. Att det ständigt råder brist på tandläkare påverkar naturligtvis de befintliga tandläkarnas arbetssituation. Det ser vi bland annat i form av högre arbetsbelastning, beskriver Per-Ola. Fullbokade tidböcker tre-fyra månader framåt och akuttider som måste pressas in förbättrar inte arbetssituationen. Även patienterna drabbas när möjligheten att få tillgång till tandvård begränsas när det råder brist på personal. Barntandvårdens revisionsintervaller är svåra att hålla och intervallerna existerar knappt inom vuxentandvården. Ekonomin blir naturligtvis också lidande när patientgrupper som inte genererar större intäkter måste prioriteras, förklarar Per-Ola. Arbetsgivaren är medveten om situationen och flera initiativ med syfte att avlasta verksamheten har funnits på bordet. Några av förslagen har stannat på idénivå och några har förverkligats. Till exempel ska en akutklinik inrättats som öppnar under hösten 2018 för de patienter som inte står listade hos en tandläkare. Vi uppskattar verkligen initiativet och vi hoppas att akutkliniken kommer att minska belastningen. Men det behövs fler åtgärder, säger Per-Ola. Vi uppskattar verkligen initiativet och vi hoppas att akutkliniken kommer att minska belastningen. Men det behövs fler åtgärder. Foto: Eva Dovresjö Om lokalavdelningen TT-Jämtland och Region Jämtland Härjedalen Avdelningen är en av Tjänstetandläkarnas 23 lokalavdelningar. I styrelsen sitter 4 förtroendevalda tandläkare, varav samtliga är verksamma inom folktandvården i Region Jämtland Härjedalen. Ordförande är Frida Aiff. Lokalavdelningen har 55 medlemmar, varav 8 st är pensionärer. Regionen är glest befolkad och 34,4 % av befolkningen bor på landsbygden. En majoritet av länets invånare bor i den tätbefolkade Storsjöbygden. Största orten är Östersund. I regionen finns 15 allmäntandvårdskliniker samt specialist- och sjukhustandvård som drivs inom den offentliga tandvården. Officiell statistik för antalet privatägda kliniker med anställda tandläkare finns inte. Region Jämtland Härjedalen består till stor del av glesbygd och befolkningstätheten ligger på strax över 2,6 invånare/km², vilket kan jämföras med Sveriges totala befolkningstäthet på 21,9 invånare/km², enligt Statistiska centralbyrån. I rekryteringssammanhang framhåller folktandvården i Region Jämtland Härjedalen gärna närheten till naturen och den friska luften som argument till att söka tjänster inom verksamheten. Lokalavdelningen ser gärna att andra mer konkurrenskraftiga förslag flera förmåner för Det existerar redan lyfts fram för att öka attraktionskraften hos ar- tandläkarna som med fördel kan betonas. betsgivaren. Det existerar redan flera förmåner för tandläkarna som med fördel kan betonas, säger Per- 12

13 TT-kanalen 3/2018 Ola. Som exempel på det nämner han att specialisterna har goda villkor för tid som avsätts för forskning. Arbetsgivaren uppger i sin tur att det framförallt är sociala aspekter som bidrar till att personalen slutar. För att bemanningssituationen inte ska bli mer ansträngande krävs inte bara nyrekryteringar utan att arbetsgivaren också kan behålla den befintliga personalen. I lokalavdelningen har man analyserat varför uppgifterna skiljer sig åt. En tänkbar orsak är att den som sagt upp sig inte vill riskera sina framtida referenser och Om det inte därför undviker att framföra finns möjlighet sådant som kan uppfattas som att erbjuda höga negativ kritik till arbetsgivaren. ingångslöner så Goda arbetsförhållanden må vara en av de viktiga ingredienserna för att personalen ska trivas, men lokalavdelningen erfar att det är arbetsvillkoren och till viss del även lönen som orsakar vakanser. Det är vad ett flertal kollegor har angivit som orsak till bytet av arbetsgivare när lokalavdelningen har frågat om anledningen till varför man valt att säga upp sig. LAN Ä ANM Per-Ola hoppas på att arbetsgivaren ska fortsätta att investera långsiktigt och göra fler satsningar på sådant som kan få personalen att stanna. Om det inte finns möjlighet att erbjuda höga ingångslöner så finns det annat att konkurrera T 1 OK T3 NAS SE finns det annat att konkurrera med. Världen förändras i snabb takt, och att vara världens bästa tandläkare räcker inte längre lika långt. FÖLJ MED PÅ RESAN MOT FRAMTIDENS TANDVÅRD 13

14 med, till exempel genom att erbjuda förkortad arbetstid, fler semesterdagar, tillåtelse att i viss omfattning driva privat verksamhet i folktandvårdens lokaler liknande den modell som finns i Norge, och så vidare, säger Per-Ola. Det finns många fördelar hos just vår arbetsgivare som skulle kunna framhävas bättre. För min egen del valde jag till exempel bort en tjänst i Umeå till fördel för min nuvarande tjänst, berättar Stephanie. Stephanie Betzel, ledamot i TT-Jämtland, är specialist i protetik inom folktandvården i Region Jämtland Härjedalen sedan Hon jobbar som ensam specialist på en arbetsplats som från början var tänkt att sysselsätta två till tre specialister. Så här ser det ut på flera av specialistenheterna inom regionen, men de senaste åren har situationen skiftat något. Stephanie Betzel Foto: Eva Dovresjö Vid rekryteringen erbjöds hon fria händer att bygga upp verksamheten i specialistenheten som hon skulle jobba på. Att hon sedan specialisttjänstgöringen även kände till kliniken och hade kollegor som på olika sätt visade att de önskade att hon skulle stanna bidrog också till valet av arbetsgivare. Att känna uppskattning på olika sätt, från både arbetsgivare och kollegor, bidrar mycket till arbetsglädjen! Att känna uppskattning på olika sätt, från både arbetsgivare och kollegor, bidrar mycket till arbetsglädjen! Det finns många fördelar hos just vår arbetsgivare som skulle kunna framhävas bättre. Vi har ett par pensionärer som går in och jobbar på specialisttandvården. En del uppdragsutbildningar har fullgjorts där specialisterna fortfarande arbetar kvar i enighet med villkoren i kontraktet. En del uppdragsutbildningar pågår och ytterligare några planeras att starta. Tyvärr var det också några som slutade efter att de har fullgjort sina utlovade tre år, säger Stephanie. Vill du vara med och påverka? Det finns goda möjligheter för dig som vill kunna påverka din och dina kollegors arbetssituation att engagera dig i det fackliga arbetet. Prata med din lokala fackliga företrädare, kontaktuppgifter finns på baksidan av TT-kanalen och på vår hemsida, Även Per-Ola valde aktivt att jobba kvar inom folktandvården i Region Jämtland Härjedalen i samband med att han avslutade sin uppdragsutbildning. Gräset framstod inte som så mycket grönare hos andra arbetsgivare då, även om lönen lockade hos en del. Precis som Stephanie vill Per-Ola lyfta sina kollegor som den avgörande faktorn i valet och det är fortfarande kollegorna som förgyller hans arbetsdagar. Att vi har ett så pass bra kollegialt samspel betyder mycket och jag tycker att vi är duktiga på att ställa upp, stötta och peppa varandra inom specialistkåren. Kanske är det också därför som sjukfrånvaron bland specialisterna är betydligt lägre än i övrigt inom tandvården hos oss. Att vi har ett så pass bra kollegialt samspel betyder mycket och jag tycker att vi är duktiga på att ställa upp, stötta och peppa varandra inom specialistkåren. 14 Eva Dovresjö

15 En restriktiv antibiotikaförskrivning uppmanas inom vården och i Sverige är vi duktiga på att inte skriva ut medicinen i onödan. För oss i tandvården handlar det inte bara om att få nya varianter av antibiotika, utan att också motverka sjukdom: dvs preventivt folkhälsoarbete, konstaterar våra styrelseledamöter Andrea Gerner och Urban Alsenmyr, som tog del av en session om antibiotikaresistens i världen. Foto: Andrea Gerner/Urban Alsenmyr Rapport från Almedalen Den första veckan i juli var det inte bara fotbollsfeber och Sveriges framfart i fotbolls-vm som präglade Sverige utan en livlig TV-bevakning var det som vanligt också från Almedalsveckan på Gotland. Under ett valår som detta är det dessutom extra intressant att lyssna på politikernas utspel. Årets Almedalsvecka var som vanligt fylld med mycket människor liksom många föreläsningar och seminarium. Föreläsningarnas teman och innehåll ger ofta en god uppfattning om vad som för närvarande är några av de stora frågorna i samhället och också ofta om sådant som är på väg framåt. Många föreläsningar i år berörde välfärden och dess utmaningar inför framtiden där en av de riktigt stora utmaningarna är att kunna rekrytera och behålla kompetenta medarbetare. Det diskuterades mycket kring vikten av att välfärden ska kunna erbjuda en god service till brukarna, dvs medborgarna, men för att det ska vara möjligt så krävs naturligtvis att det finns en bra och kunnig personal i verksamheten. Välfärden påverkas också av en annan stor fråga, nämligen pensionen och att alla måste arbeta längre. Det ställer också stora krav på en bra arbetsmiljö men också möjlighet till ett flexibelt arbetsliv med möjlighet att byta inriktning under arbetslivets gång. Även pen- Foto: Susanna Magnusson Vår ordförande Chaim Zlotnik tog tillfället i akt och betonade vikten av att lyckas behålla personalen i vården, när rekryteringsutmaningen inom välfärden diskuterades av bl a arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson och SKL:s ordförande Lena Micko. Under Skandias seminarium presenterades ett förslag om framtida pensionssystem av privat natur. Därefter redogjordes pensionsskulden inom kommuner och landsting. 15 Foto: Urban Alsenmyr

16 Foto: Susanna Magnusson På PRO:s seminarium om tandvård för äldre. Kanslist i pension Aino Landes har under sommaren gått i pension. Hon har arbetat inom organisationen sedan 1985, först på Tandläkarförbundets kansli och sedan på kansliet för Tjänstetandläkarna. sionens storlek var ett ämne som uppmärksammades mycket då många blir negativt överraskade när de inser vad de har att leva på den dagen de väl går i pension. Även sjukvården är ju naturligtvis en mycket betydelsefull aktör i vår välfärd och runt om i landet erbjuds ofta en mycket högspecialiserad vård. En viktig faktor som dock kan glömmas bort i planeringen av högspecialiserade ingrepp är den efterföljande rehabiliteringen vilket kan leda till att resultatet inte blir så bra som det kunde varit om adekvat uppföljande rehabilitering erbjudits efter ingreppet. Ytterligare en annan mycket viktig fråga inom sjukvården och som även berör tandvården är frågan kring de multiresistenta bakterier som breder ut sig och som kan göra att det vi idag anser vara tämligen harmlösa infektioner i framtiden återigen kan bli livshotande tillstånd. Under en sådan här vecka med många människor på plats från hela landet erbjuds det naturligtvis många möjligheter att även passa på att träffas i mindre sällskap för att diskutera gemensamma aktuella frågor. Tjänstetandläkarna passade därför på att även möta andra aktörer inom tandvården under dessa dagar för att bland annat diskutera kring de utmaningar som tandvården står inför idag och i framtiden. Även andra mycket viktiga samhällsfrågor som berörs mycket i media just nu belystes naturligtvis vid många föreläsningar som t ex frågor kring integration, demokrati och terrorism. Aino har skött administrationen kring framförallt ekonomin, men du som är medlem har kanske först och främst mötts av Aino om du har ringt eller mejlat till vår Medlemsservice med fakturaoch registerfrågor. Aino har då glatt meddelat betaluppgifter till borttappade fakturor, förklarat hur anslutningen till autogiro fungerat, hjälpt till att genomföra utlandsbetalningar, uppdaterat adressuppgifter eller annat som det önskats hjälp med. Aino kan du nämna några saker som du minns särskilt väl under din tid på förbundet/tjänstetandläkarna? Det har ju så klart hunnit hända väldigt mycket under de här åren! Till att börja med kan jag ju nämna att det här med att få följa en organisations utveckling under så pass lång tid är speciellt. När jag började rådde till exempel en helt annan företagskultur. Bland personalen användes titlar och man sa inte du till vem som helst. Idag har vi inga hierarkier på arbetsplatsen. Tjänstetandläkarna var tidigare en avdelning inom Tandläkarförbundet. När Tjänstetandläkarna blev en helt självständig förening 1990 och fick en egen bokföring fick jag ansvaret för den övertog föreningen medlemsadministrationen och då började jag jobba även med den. Registervård var något helt nytt för mig och det kunde komma in ganska komplexa frågeställningar, framförallt kring a-kassan som vi hanterade då. En annan spännande sak är digitaliseringen. Jag har följt den hela vägen från att lönespecifikatio- 16 Susanna Magnusson

17 - efter 33 år inom organisationen nerna delades ut på handskrivna remsor och att bokföringen skrevs in i faktiska böcker till att som nu enbart arbeta i digitala system. Hela arbetssättet har förändrats över tid! Något som har varit särskilt roligt är den fina kontakt jag har haft med medlemmarna. Ibland har det ringt någon med finskt påbrå och eftersom jag själv kommer från Finland har man naturligt halkat över till det finska språket. Rätt var det är har vi suttit och pratat om mina gamla hemtrakter och gemensamma minnen! Aino skrattar. Hon poängterar att det har varit roligt att jobba, men nu väntar en ny tid. I sin nya tillvaro som pensionär ska Aino njuta av sådant som lugna vardagsmorgnar och att kunna rå om sina nära och kära lite extra. Foto: Aino Landes/privat Flexibiliteten, att fritt förfoga över sin tid och kunna tacka ja till än det ena och än det andra utan att ha ett fullspäckat schema är fantastiskt. Nu hinner jag också med att prioritera att träna, något jag har längtat efter, säger Aino, som tidigare har genomfört inte mindre än två maratonlopp, en halvmara ett otaligt antal kortare lopp och på senare tid framförallt ägnat sig åt yoga. Jenny tar över efter Aino Föreningen har fått en ny medarbetare på kansliet, Jenny Petri, som efterträder den nyblivna pensionären Aino Landes. Jenny sköter medlemshanteringen och hjälper medlemmar med register- och fakturafrågor. Hon kommer också att ha hand om bokningarna till föreningens fritidslägenheter i fjällen och på Gran Canaria. När det gäller lägenhetsbokningen har Jenny precis genomfört utlottningen av högsäsongsveckorna i föreningens fjällägenheter. Trycket på lägenheterna är stort och det krävs lite tur för att få en önskad vecka. Hade man inte det den här gången så kan jag redan nu tipsa om ett besök i fjällen under sommarsäsongen. Om man inte enbart Foto: Jenny Petri 17

18 är ute efter skidåkning eller andra vinteraktiviteter så har både Sälen och Åre härliga upplevelser att erbjuda även under sommarhalvåret. Alla medlemmar som är intresserade är välkomna att höra av sig, hälsar Jenny. Jenny är intresserad av hur registerhanteringen kan utvecklas framöver. Hon ser möjligheter i hur den digitala hanteringen kan effektivisera arbetet och förenkla för medlemmar att utföra sina ärenden. Att ansöka om e-faktura eller autogiro för medlemsavgiften spar både på naturen och den tid som du lägger på att genomföra betalningen. Risken för fel minskar också. Vi får faktiskt ovanligt ofta in betalningar där siffrorna i beloppet blandats ihop, berättar Jenny. Foto: istockphoto Förutom ett stort datorintresse så ägnar sig Jenny gärna åt litteratur. Hon slukar det mesta som hon kommer över. Sagan om Ringen-trilogin av J.R.R Tolkien och nutida skildringar av livet i Asien, särskilt Japan, är favoriterna. Hon kommer alltid att hoppas på att Haruki Murakami får nobelpriset i litteratur. Eva Dovresjö Som medlem i Tjänstetandläkarna har du tillgång till Facklig information och rådgivning om: lön alla former av anställningsvillkor, tex arbetstid, semester, ledighet, pension, övertidsersättning, jourersättning mm. arbetsvillkor arbetsmiljö arbetsmarknad Rättsskydd i arbetstvister Råd och stöd i sjuk- och arbetsskadefrågor Hjälp i odontologiska ansvarsfrågor Medlemsförmåner Betalar du din medlemsavgift via faktura? Du vet väl om att du har möjlighet att ansluta dig både till e-faktura och autogiro? På det sättet gör du både miljön en tjänst och slipper hålla reda på fakturan inför betalningen. Du ansluter dig enkelt till båda tjänsterna via din Internetbank i samband med nästa betalning se till att ha ditt medlemsnummer till hands (det hittar du bl. a. på fakturan). 18

19 Fråga ombudsmannen Hej! På vår folktandvårdsklinik har vi inget skyddsombud och den som anmält sig som intresserad är inte medlem i facket. Har han ändå rätt att bli skyddsombud om vi på kliniken väljer honom? Jag är själv väldigt intresserad av arbetsmiljöfrågor och skulle kunna tänka mig att bli skyddsombud men jag funderar just nu på att ta en anställning på en privatklinik och vill därför inte ta på mig ett sådant uppdrag här. Hur fungerar det med skyddsombud på den privata sektorn? Det är i Arbetsmiljölagen som reglerna om skyddsombud finns. På alla arbetsplatser med minst fem anställda ska det finnas ett skyddsombud. Deras uppgift är att vara arbetstagarnas representant i arbetsmiljöfrågor. Det är den facklig organisationen som har kollektivavtal med arbetsgivaren som är den som utser skyddsombud och anmäler vem som blivit skyddsombud till arbetsgivaren. Om det finns flera fackliga organisationer med avtal på ett arbetsställe får man tillsammans med arbetsgivaren besluta hur man ska organisera skyddsorganisationen med t ex gemensamma skyddsombud för varje organisation eller välja var sitt ombud. Från Tjänstetandläkarnas håll tycker vi att det är viktigt att den tandläkare som utses till skyddsombud inom Folktandvården (där vi har kollektivavtal och således utser ombuden) också är medlem hos oss. På det sättet kan vi se till att våra skyddsombud får den information och utbildning som vi tycker är viktigt att de har. När det gäller skyddsombud på den privata sidan så har vi inget kollektivavtal där vilket innebär att vi som facklig organisation inte kan utse några skyddsombud där. Det finns dock inget som hindrar att någon medlem från Tjänstetandläkarna väljs som skyddsombud. Finns det ingen facklig organisation med kollektivavtal överhuvudtaget hos arbetsgivaren utses skyddsombudet av arbetstagarna själva. Susanna Magnusson Följ oss på Facebook Sök på Tjänstetandläkarna på Facebook eller gå in direkt på Följ oss på LinkedIn Sök på Tjänstetandläkarna på LinkedIn eller gå in direkt på tjänstetandläkarna/

20 TT-kanalen Returadress: Tjänstetandläkarna Bredgränd Stockholm B PORTO BETALT Lokalavdelningen din lokala fackliga företrädare Kontaktuppgifter till ditt lokala fackliga ombud hittar du här nedan samt på hemsidan under respektive lokalavdelning, Blekinge TT-avdelning Alexandra Ioannidis, alexandra.ioannidis@ltblekinge.se Dalarnas TT-avdelning Petronella Stam petronella.stam@ltdalarna.se Gotlands TT-avdelning Sandra Sandström-Lapukins, sandra.sandstrom-lapukins@gotland.se Gävleborgs TT-avdelning Clara Stålnacke, clara.stalnacke@regiongavleborg.se Hallands TT-avdelning Stefan Nordström, stefan.nordstrom@regionhalland.se Jämtlands TT-avdelning Frida Aiff, frida.aiff@regionjh.se Jönköpings TT-avdelning Eine Ståhl, eine.stahl@rjl.se Kalmar TT-avdelning Javier Vidana, javier.vidana@ltkalmar.se Kronobergs TT-avdelning Jörgen Gustafsson, jorgen.gustafsson@kronoberg.se Mellersta Norrlands TT-avdelning Roger Gabrielsson, roger.gabrielsson@lvn.se Norrbottens TT-avdelning Anna Kejonen, anna.kejonen@norrbotten.se Skånes TT-avdelning Amna Enström, amna.enstrom@folktandvardenskane.se Stockholms TT-avdelning Ulrika Rebhan, ulrika.rebhan@sll.se Sörmlands TT-avdelning Urban Alsenmyr, urban.alsenmyr@dll.se TT-VG Söder Cecilia Johansson, cecilia.n.johanson@vgregion.se TT-VG Väster Kerstin Söderström, kerstin.soderstrom@vgregion.se TT-VG Öster Carina Bergman, carina.bergman@vgregion.se Uppsvenska TT-avdelningen Isabel Brundin, isabel.brundin@regionuppsala.se Värmlands TT-avdelning Patrik Jarestam, patrik.jarestam@liv.se Västerbottens TT-avdelning Asal Azizi, asal.azizi@vll.se Västmanlands TT-avdelning Tord Björkman, tord.bjorkman@regionvastmanland.se Örebro läns TT-avdelning Caroline Arvidsson, caroline.arvidsson2@regionorebrolan.se Östergötlands TT-avdelning Anita Mortensson, anita.mortensson@regionostergotland.se