Kanslichef Björn Petri Susanna Magnusson ombudsman

Transkript

1

2 Styrelse och kansli 2014 Styrelsen Kansliet Innehåll nr 2/2014 Ordförande Kenth Nilsson (b) /90 (a) Kanslichef Björn Petri Ledare s. 3 Meddelarskydd, snart även för privatanställda s. 4 Kenth Nilsson slutar som ordförande s. 6 Vice ordförande Hans Göransson hans.goransson@dll.se Susanna Magnusson ombudsman susanna@tjanstetandlakarna.se Visselblåsare skyddas i ny lag s. 6 Vad händer när jag slutar hos en arbetsgvare? s. 8 Informellt besök hos Försäkringskassan s. 10 Gunilla Carlsson gunilla.carlsson@nll.se Mats Olson ombudsman mats@tjanstetandlakarna.se Fråga Ombudsmannen s. 11 Böter byts mot sanktionsavgifter s. 11 Ditt lokala ombud s. 12 John Bratel john.bratel@vgregion.se Aino Landes ekonomi aino@tjanstetandlakarna.se Medlemsregister och medlemsförmåner Chaim Zlotnik chaim.zlotnik@ftv.sll.se Lena Rignell lena.rignell@vgregion.se Eva Dovresjö (tjl) informatör eva@tjanstetandlakarna.se Foto: Michael Melanson/Urban Orzolek 2

3 Ledare Kenth Nilsson TTKANALEN TTkanalens uppgift är att informera om och kommunicera fackliga frågor inom tjänstetandläkarområdet. Den viktiga lokala verksamheten Tryck Hallvigs Reklam AB Bredgränd Stockholm Tel kansliet@tjanstetandlakarna.se Våra löneavtal erbjuder flera olika sätt att hantera löneöversyner. En metod som vunnit terräng på senare år är den sk lönesamtalsmodellen. Den går ut på att facket och arbetsgivaren möts i en överläggning om principer för löneöversynen. Därefter genomförs lönesamtal mellan anställd och lönesättande chef. Slutligen meddelar arbetsgivaren den anställde vilken den nya lönen blir. Tjänstetandläkaravdelningarna runt omkring i landet har hållit fast vid den mer traditionella linjen att förhandla om medlemmarnas löner. Det betyder att lönerna inte bestäms ensidigt av arbetsgivaren, utan läggs fast i avtal parterna emellan. Man kan givetvis fråga sig om skillnaden är så stor. Bägge modellerna bygger på att det finns väl kända kriterier för lönesättning och att alla anställda ska få komma till tals med sin chef om sin lön. Men det finns en viktig skillnad. När avdelningarna förhandlar, tillförs en ytterligare dimension i lönebildningen. Den kunskap som avdelningarna har om tandläkarnas betydelse för verksamheten och lönernas betydelse för att klara personal och kompetensförsörjning skulle inte lyftas fram på samma sätt utan förhandlingsmomentet. Tjänstetandläkarföreningen satsar mycket på att avdelningarna ska ha den insikt och information som behövs för att genomföra förhandlingarna på bästa sätt. Avdelningarna träffas regionvis inför förhandlingarna och utbyter erfarenheter. Ett par gånger om året träffas alla avdelningar för genomgång av uppnådda resultat och redovisning av svårigheter som kan ha dykt upp. Men förutsättningen och framgångsfaktorn är en lokal organisation med engagerade företrädare. I slutet av maj träffades alla avdelningar och årets löneöversyner kunde i stort sett summeras. Då stod återigen klart vilket fantastiskt arbete som avdelningarna lagt ner. En utblick mot våra fackliga kolleger runt omkring ger oss beskedet att vi även i år står oss väl resultatmässigt. Vi tänker kanske inte så ofta på de lokala förtroendemännens betydelse för tandläkarnas villkor. För oss som får vara med och både se och höra om avdelningarnas insatser blir insikten om värdet av deras arbete påtagligt. Som ordförande och ombud för alla medlemmar i landet vill jag framföra vårt varmaste tack! Kenth Nilsson Juni

4 Aktuellt TTkanalen 1/2013 Meddelarskydd, snart även för privatanställda En utredning föreslår att privatanställda inom vård, skola och omsorg ska få samma möjligheter att meddela sig med media som offentliganställda har. På det sättet ska även privatanställda kunna yttra sig om förhållanden hos arbetsgivaren utan att källan får efterforskas. En grundläggande skillnad mellan att vara anställd i offentlig verksamhet jämfört med privat är vissa lojalitetsförhållanden som gäller i förhållande till arbetsgivaren. Det har sin grund i att offentlig verksamhet är just offentlig och att vem som helst i kraft av sin yttranderätt får säga vad man tycker om den. Yttranderätten begränsas för det offentliga av sekretess enligt särskilda regler. Den som använder sig av sin yttranderätt är skyddad av ett koppel av regler som meddelarsskydd, anonymitetsskydd, efterforskningsförbud och repressalieförbud. Yttranderätten och dess skyddsregler gäller alla, alltså även anställda i offentlig sektor. En offentliganställd som uttalar sig med stöd av sin yttranderätt kan därför i praktiken knappast anses vara illojal mot sin arbetsgivare. Lojalitetsplikten har olika innebörd offentligt och privat För privatanställda är förhållandet närmast det omvända. Där anses att en anställd har en lojalitetsplikt i förhållande till sin arbetsgivare. Den gäller såväl på arbetet som på fritiden och den kan till och med gälla efter att anställningen upphört. Lojalitetsplikten kan beskrivas så, att man inte avsiktligt får skada arbetsgivaren i ord och handling. Av anställningsavtalet följer, vare sig det framgår uttryckligt eller inte, att man har en tystnadsplikt rörande arbetsgivarens verksamhet om det är skadligt i någon mening att sprida information. Lojalitetsplikten inrymmer även en upplysningsplikt till arbetsgivaren om man får kännedom om betydelsefull information som det är av värde att arbetsgivaren får veta. Denna skillnad mellan att vara offentligt anställd jämfört med privat är i sig inget nytt. Det som aktualiserar ämnet numera är att en allt större del av offentligt finansierad verksamhet bedrivs av privata aktörer. De anställda inom samhällsviktiga, offentligt finansierade men privat bedrivna verksamheter kan inte ge till känna iakttagelser på samma sätt. Risken ökar därmed för att händelser eller missförhållanden i verksamheten inte blir kända. Ett antal åtgärder är vidtagna eller på gång för att ge privatanställda i offentligt finansierade verksamheter likartad ställning som de offentliganställda har. Sedan flera år är det klarlagt att de offentliga reglerna omfattar kommun- och landstingsägda bolag, dvs även de folktandvårdsorganisationer som bolagiserats. Där finns det i det här avseendet alltså ingen skillnad mellan folktandvård som bedrivs i bolagsform och den som bedrivs i förvaltningsform. I en utredning som överlämnats till regeringen (SOU 2013:79) finns det förslag som innebär att en ny lag ska införas som reglerar meddelarsskydd för vård, skola och omsorg som bedrivs privat. Den nya lagen föreslås innebära att alla som är verksamma inom sådana verksamheter ska få samma skydd som offentliganställda. Det gäller inte bara anställda, utan även t ex inhyrd personal. Undantagna är bara personer i företagsledande ställning. Förslaget är just nu under remissbehandling där bl a Saco har tillstyrkt förslagen. Björn Petri Betalar du medlemsavgiften via faktura? Ansök om autogiro via hemsidan, klicka på Medlemskap 4

5 5

6 Aktuellt Kenth Nilsson slutar som ordförande Kenth Nilsson gör sin sista period som Tjänstetandläkarnas ordförande. Det meddelade valberedningen i samband med en konferens med avdelningarna i maj. Tjänstetandläkarföreningen har treåriga mandatperioder och vid föreningsmötet i höst är det dags för val för den kommande treårsperioden. Valberedningen har inlett sitt arbete och sonderat de nuvarande ledamöternas inställning till att sitta kvar i styrelsen. Kenth har avböjt omval eftersom han kommer att bli pensionär under mandatperioden. När den innevarande mandatperioden går ut, har Kenth suttit i styrelsen under 18 år varav 15 som ordförande. Kenth är föreningens tredje ordförande sedan starten Tidigare har Leif Leisnert och Sten Arne Enocksson innehaft uppdraget. Även föreningens vice ordförande, Hans Göransson, lämnar styrelsen. Hans har sedan årsskiftet åtagit sig att vara ordförande för Sveriges Tandläkarförbund. Hans Göransson till vänster, avgående vice ordförande och Kenth Nilsson till höger, avgående ordförande Visselblåsare skyddas i ny lag I en utredning som överlämnades till regeringen i slutet av maj föreslås ett skydd för visselblåsare. Den nya lagen som föreslås går ut på att skydda arbetstagare som larmar om allvarliga missförhållanden från repressalier. Förslaget skiljer på interna larm och externa larm. Interna larm är sådana som riktar sig till arbetsgivarens representanter eller facket om det finns kollektivavtal. Externa larm är andra sätt att offentliggöra uppgifter eller att vända sig till myndigheter. Tanken är att larma externt normalt ska vara skyddat bara när visselblåsaren först har larmat internt utan att några åtgärder vidtagits. En förutsättning för skydd är att larmet avser allvarliga missförhållanden. Till det området tänker man sig situationer som är så allvarliga att de skulle kunna leda till fängelse för de ansvariga. Det som tydliggörs med lagen, är att den som larmat ska skyddas från åtgärder från arbetsgivarens sida trots att larmet uppenbarligen kan vara skadligt för arbetsgivarens verksamhet. Ett larm som är relevant i lagens mening kan inte bli saklig grund för uppsägning även om larmet kan uppfattas som illojalt mot arbetsgivarens verksamhet. Utsätts larmaren för någon form av repressalier kan arbetsgivaren bli skadeståndsskyldig. Saco har yttrat sig över förslaget och anser att det är utmärkt att utredningen lägger förslag som stärker möjligheten för arbetstagare att slå larm om missförhållanden på arbetsplatsen. Saco anser dock att utredningens förslag är otillräckliga. Det bör vara möjligt att slå larm internt om alla missförhållanden, utan att behöva avgöra om de är allvarliga eller inte. 6

7 7

8 Aktuellt Vad händer när jag slutar hos en arbetsgivare? Det är inte alltid så att alla plikter till arbetsgivaren upphör samtidigt som anställningen upphör. Vi ser allt oftare att anställda i privata tandvårdsföretag har bundit upp sig för framtiden genom att utfästa sig att inte arbeta i konkurrerande verksamhet efter det att anställningen upphört. Sådana löften kan bli dyrbara. Valfrihet brukar rent generellt betraktas som något positivt, och så också här. För den som inte vill starta eget är det bra med flera olika arbetsgivare att kunna välja emellan. Från Tjänstetandläkarnas horisont kan vi dock skönja en förändring som inte är helt positiv. Det berör området konkurrensklausuler. Vi kontaktas ofta av medlemmar som har frågor och funderingar kring det här området både när de ska ingå en anställning liksom när de ska avsluta en. Det vanligaste när ett anställningsavtal upphör är att förpliktelserna mellan parterna upphör. Som anställd går man mot nya äventyr i arbetslivet och lämnar det gamla bakom sig. Den förändring vi nu allt oftare ser är att arbetsgivaren ställer krav på den anställde även när denne lämnat anställningen. Kraven kan vara olika men syftar till att hindra den anställde från att börja med konkurrerande verksamhet efter att man lämnat sin arbetsgivare. Har man skrivit på ett sådant anställningsavtal innebär det således någon form av begränsning när man slutar sitt arbete hos denne arbetsgivare. En vanlig skrivning är att den anställde inte får bedriva egen verksamhet under en viss tid efter anställningens upphörande inom en radie av ett antal mil från nuvarande klinik. Ibland finns inga begränsningar angivna varken i tid eller geografiskt område utan definieras bara som konkurrerande verksamhet. En sådan skrivning kan bli problematisk i framtiden då kanske nuvarande arbetsgivare expanderar och vid anställningens upphörande har många kliniker runtom i landet. Det kan då kraftigt begränsa den egna valfriheten av att öppna en egen klinik. Till detta kan också finnas angivande av vite vid brott mot konkurrensklausulen och storleken på detta belopp kan variera från att motsvara några månadslöner till flera årslöner. Som alltid vid ingående av ett avtal är parterna i princip bundna av detta. Avtalsvillkor som är oskäliga kan dock jämkas helt eller delvis av domstol enligt Avtalslagen. Ett sådant exempel där villkoren ibland bedöms som oskäliga är just konkurrensklausuler i ett anställningsavtal. Skulle avtalet bedömas som oskäligt kan den det berör anses vara obunden av det. När en bedömning görs av skäligheten tas hänsyn till faktorer som det geografiska områdets utsträckning där den anställde inte får verka liksom under hur lång tid, verksamhetens art, vitesbeloppets storlek och om den anställde fått någon särskild kompensation i anställningen för den olägenhet som klausulen innebär. Rent allmänt kan sägas att praxis i mål inom detta område präglats av en väldigt restriktiv syn på dessa former av avtal. En värdering måste också göras av arbetsgivarens behov av att skydda sina intressen som till exempel ett fråntagande av kunder gentemot den anställdes behov av att ha frihet att arbeta där man själv önskar. Sista och avgörande instans när sådana här tvister ska avgöras är Arbetsdomstolen. Andra vanliga frågor vid avslut av en anställning är hur informationen till patienterna ska gå till liksom hur marknadsföring av en ny klinik får utformas när anställningen fortfarande pågår. Det känns för många tandläkare, särskilt efter flera års arbete på samma klinik, viktigt att informera patienten att en ny tandläkare tar över vid deras nästa besök. Samtidigt vill många arbetsgivare att en sådan information lämnas väldigt restriktivt till patienten. En enkel utgångspunkt är att prata med arbetsgivaren om hur informationen till patienten ska gå till. Om inget annat har överenskommits med arbetsgivaren är det också lämpligt att avvakta med all form av marknadsföring av den egna verksamheten tills anställningen har upphört. Så länge anställningen pågår omfattas den anställde av en lojalitetsplikt gentemot arbetsgivaren. Susanna Magnusson 8

9 TT-kanalen 2/2014 Böter byts mot sanktionsavgifter I arbetslivet är arbetsgivaren skyldig att följa Arbetsmiljöverkets föreskrifter och de krav som de ställer på arbetsmiljön. Syftet med detta är att undvika en dålig arbetsmiljö som kan resultera i olycksfall, sjukdomar och ohälsa. Flera av dessa föreskrifter har varit straffbelagda vilket innebar att man kunde bli dömd till böter om man bröt mot dem. Från den 1 juli 2014 är nu istället sanktionsavgifter införda i vissa föreskrifter. Skälet till denna förändring är att en utredning har konstaterat att böter inte är det mest effektiva sättet att se till att Arbetsmiljöverkets regler följs. Skillnaden mellan böter och en sanktionsavgift är att böter är ett straff man döms till i domstol och ett sådant arbetsmiljöärende hanteras av polis, åklagare och domstol medan en sanktionsavgift beslutas av Arbetsmiljöverket. Det är arbetsgivaren som är skyldig att betala sanktionsavgiften om ett sådant beslut fattas och det kan vara både företag, organisationer, kommuner, landsting eller staten. Nivån på sanktionsavgiften kan variera eftersom de flesta av dessa är differentierade. Avgiften beräknas efter antalet sysselsatta hos arbetsgivaren och innebär att större företag får betala mer än mindre företag. Arbetsmiljöverket beslutar om sanktionsavgiften men ärendet kan prövas i förvaltningsrätten med möjlighet att överklaga till kammarrätten. Susanna Magnusson Den oktober genomförs Gilla Jobbet på Stockholmsmässan. Mässan vänder sig särskilt till företagsledare, HRpersoner, studenter, forskare, skyddsombud och fackliga företrädare som där kan utbyta erfarenhet och kunskap inom arbetsmiljöområdet. Massor av spännande seminarier och olika former av upplevelser utlovas under dessa två dagar. Information finns på Stockhomsmässan oktober 9

10 TT-kanalen 2/2014 Informellt besök hos Försäkringskassan Försäkringskassan är en myndighet där ständigt något händer. Är det inte lagar som ändras så är det någon intern omorganisation. Det senaste av det senare är att Försäkringskassans huvudkontor lämnat sina lokaler i Stockholms innerstad till förmån för nya lokaler, med en yta hälften så stor som tidigare, strax söder om stan Med anledning av Försäkringskassans flytt och att nya personer tillkommit i Försäkringskassans ledning inbjöds Tjänstetandläkarna till ett timslångt möte samt en rundvandring i de nya lokalerna. Från Tjänstetandläkarnas sida deltog styrelsens ordförande Kenth Nilsson samt ledamoten Chaim Zlotnik. - Vi var inbjudna av Anna-Lena Rosendahl, kundansvarig för partners inom tandvård, och hon ville i sin tur presentera Lars-Åke Brattlund, chef för HRavdelningen samt det nationella försäkringscentret Ny i Sverige eller arbetssökande berättar Chaim. För oss är det viktigt med en bra kontakt med Försäkringskassan eftersom deras arbete och regelverk i hög grad påverkar våra medlemmar. Under mötet gjordes bland annat en genomgång av de samtal som varit och där mycket kretsat kring hanteringen av tandvårdsstödets regelverk. Både Försäkringskassan och Tjänstetandläkarna har tyckt att samarbetet fungerat bra och att man haft utbyte av varandra. - Vi har från vår sida bland annat tagit upp problem med efterhandskontroller. För att tydliggöra det hela tog vi med några konkreta Chaim Zlotnik, styrelseledamot och besökare på Försäkringskassan exempel på vad några av våra medlemmar råkat ut för i samband med detta vilket uppskattades av Försäkringskassan. Vi har också varit engagerade i kartläggningen av Försäkringskassans hantering av tandvårdsstödet för att se vad som inte fungerar, det har ju funnits en del brister och irritationsmoment som man velat komma till rätta med. Det är inte bara nya lokaler kassan nu huserar i utan man försöker också utveckla sin service utåt genom att bli mer tillgängliga för medborgarna och andra aktörer i samhället som man samverkar med. Chaim berättar att även det fortsatta samarbetet med Försäkringskassan är mycket viktigt. - Vi fortsätter våra regelbundna möten med Försäkringskassan där vi även framgent kommer att fortsätta arbetet med uppföljning och utvärdering av tandvårsstödet och de förändringar som kontinuerligt sker i stödet. Dessa möten utgör också en grund för fortsatta diskussioner i olika aktuella frågor Susanna Magnusson Följ oss på Facebook Sök på Tjänstetandläkarna på Facebook eller gå in direkt på 10

11 TTkanalen 2/2014 Fråga ombudsmannen Jag ska snart gå i pension men har av arbetsgivaren blivit tillfrågad om att arbeta kvar ett par dagar i månaden. Eftersom jag fortfarande tycker att det är så roligt att arbeta som tandläkare lutar jag år att stanna kvar ett tag till, om jag tycker att jag får en tillräckligt bra lön. Jag ska nu förhandla med arbetsgivaren om det och tycker mig ha hört att det är billigare för arbetsgivare att ha äldre anställda. Stämmer det och hur mycket billigare är det i så fall? För alla anställda tandläkare?susanna svarar Det stämmer, från det år som en anställd fyller 66 år betalar arbetsgivaren en lägre arbetsgivaravgift, 10,21 % istället för 31,42 %. Så här ser förhållandena ut för 2014 års arbetsgivaravgifter. Avgift Procent Ålderspensionsavgift 10,21 % Efterlevandepension 1,17 % Sjukförsäkringsavgift 4,35 % Arbetsskadeavgift 0,30 % Föräldraförsäkring 2,60 % Arbetsmarknadsavgift 2,91 % Allmän löneavgift 9,88 % Summa 31,42 % För anställda som är födda 1937 och tidigare betalar man ingen arbetsgivaravgift och inte heller särskild löneskatt. 11

12 B PORTO BETALT Avdelningen - din lokala företrädare Kontaktuppgifter till ditt lokala ombud hittar du här nedan samt på hemsidan under respektive lokalavdelning, Blekinge TT-avdelning Alexandra Ioannidis, alexandra.ioannidis@ltblekinge.se Dalarnas TT-avdelning Ann Broman, ann.broman@ltdalarna.se Gotlands TT-avdelning Claes Svärd, claes.svard@gotland.se Gävleborgs TT-avdelning Clara Stålnacke, clara.stalnacke@lg.se Hallands TT-avdelning Stefan Nordström, stefan.nordstrom@regionhalland.se Jämtlands TT-avdelning Hans Norén, hansgunnarnoren@gmail.com Jönköpings TT-avdelning Christina Berglund, christina.m.berglund@lj.se Kalmar TT-avdelning Birgitta Ström Antonson, birgittasan@ltkalmar.se Kronobergs TT-avdelning Eddie Nilsson, ddnlssn@hotmail.com Mellersta Norrlands TT-avdelning Roger Gabrielsson, roger.gabrielsson@lvn.se Norrbottens TT-avdelning Eivor Nordström-Carlén, eivor.carlen@nll.se Skånes TT-avdelning Andrea Gerner, andrea.gerner@skane.se Stockholms TT-avdelning Chaim Zlotnik, chaim.zlotnik@ftv.sll.se Sörmlands TT-avdelning Anders Grankvist, anders.grankvist@dll.se TT-VG Söder Kerstin Björlin, kerstin.bjorlin@vgregion.se TT-VG Väster Kerstin Söderström, kerstin.soderstrom@vgregion.se TT-VG Öster Carina Bergman, carina.bergman@vgregion.se Uppsvenska TT-avdelningen Isabel Brundin, isabel.brundin@lul.se Värmlands TT-avdelning Patrik Jarestam, patrik.jarestam@liv.se Västerbottens TT-avdelning Ulla Folkesson, ulla.folkesson@vll.se Västmanlands TT-avdelning Tord Björkman, tord.bjorkman@ltv.se Örebro läns TT-avdelning Caroline Arvidsson, caroline.arvidsson2@orebroll.se Östergötlands TT-avdelning Kristina Hult, kristina.hult@lio.se 12