TTkanalen. Sjukfrånvaron ska minska sid 4 Tandläkarstudent fick rätt om diskriminering sid 7 Bättre skydd för Visselblåsaren sid 10

Transkript

1 TTkanalen FACKLIG INFORMATION FÖR MEDLEMMAR I TJÄNSTETANDLÄKARFÖRENINGEN Sjukfrånvaron ska minska sid 4 Tandläkarstudent fick rätt om diskriminering sid 7 Bättre skydd för Visselblåsaren sid 10

2 Styrelse och kansli 2017 Styrelsen Kansliet Innehåll nr 1/2017 Ordförande Chaim Zlotnik Kanslichef Björn Petri Ledare... s 3 Sjukfrånvaron ska minska med ny överenskommelse... s 4 Tandläkarstudent fick rätt om diskriminering ny fråga aktuell... s 7 Bättre skydd för visselblåsaren...s 10 Fråga ombudsmannen...s 11 Vice ordförande John Bratel john.bratel@vgregion.se Susanna Magnusson ombudsman susanna@tjanstetandlakarna.se Urban Alsenmyr urban.alsenmyr@dll.se Mats Olson ombudsman mats@tjanstetandlakarna.se Gunilla Carlsson gunilla.carlsson@nll.se Aino Landes ekonomi aino@tjanstetandlakarna.se Medlemsregister och medlemsförmåner Andrea Gerner andrea.gerner@skane.se Lena Rignell lena.rignell@vgregion.se Eva Dovresjö informatör, tjänstledig eva@tjanstetandlakarna.se Foto: Michael Melanson Omslagsfoto: Lasse Mellquist 2

3 Ledare Chaim Zlotnik TTKANALEN TTkanalens uppgift är att informera om och kommunicera fackliga frågor inom tjänstetandläkarområdet. Layout Lasse Mellquist Tryck Hallvigs Reklam AB Överskott på tandläkare? Bredgränd Stockholm Tel kansliet@tjanstetandlakarna.se ATT VARA TANDLÄKARE KRÄVER en intressant blandning av färdigheter. Yrket bjuder på en akademisk skolning och en klinisk hantverksförmåga. Utmaningen är ofta att klara de krav som bland annat patient, förälder/anhörig, socialstyrelse, försäkringskassa, arbetsgivare och de egna idealen ställer. Ofta samtidigt. Inom ramen för dessa krav skall vi även uppdatera, utveckla och kritiskt reflektera för att utveckla dessa kunskaper i syfte att kunna verka som tandläkare. Med handledning, stöd och coachning är det möjligt att bli bättre på att hantera dessa utmaningar. Generellt kan man utan vidare konstatera att utbilda sig till tandläkare är ett stort åtagande i tid, engagemang och även studieskulder. Utbildning är såklart aldrig bortkastad, men med den klara yrkesinriktning som tandläkarutbildningen innebär, skulle man förvänta sig att de som blir tandläkare huvudsakligen också skulle tillbringa sitt yrkesliv med tandvård. STATISTIK VISAR ATT SOCIALSTYRELSEN utfärdat ca legitimationer till tandläkare som är i yrkesverksam ålder. Ca är yrkesverksamma inom tandvården i Sverige. Tittar man närmare på siffrorna och det de står för kan man dra slutsatsen att cirka tandläkare visat intresse för att arbeta som tandläkare i Sverige genom att skaffa sig legitimation, men gör något annat. Idag kostar varje nyutbildad tandläkare samhället cirka 2 miljoner. Nära 40 procent av tandläkarna i yrkesverksam ålder med svensk legitimation är alltså inte verksamma i yrket i Sverige. Det talar för att något inte är som det ska med attraktionskraften i svensk tandvård. FÖRVÄNTNINGARNA ÄR HÖGA hos enskilda tandläkare att få ett inspirerande och utvecklande yrkesliv. Det ställer krav på arbetsgivare, myndigheter och samhälle att svara upp mot sådana förväntningar. Alltför ofta, på vägen från tidiga beslut, via utveckling och mognad, examen och legitimation in i det tidiga yrkeslivet händer något som gör att vi förlorar så många tandläkare. Jag tror inte att det finns några enkla lösningar. Frågan har facklig prioritet och bevakas därför kontinuerligt av våra lokalavdelningar. Här skulle parterna ha mycket att vinna på att gå i samtakt i denna fråga. 3

4 Sjukfrånvaron ska minska med ny överenskommelse Tandläkare har förhållandevis hög sjukfrånvaro. Närmare 20 sjukdagar per person och år är genomsnittet i Folktandvården i Stockholms län, enligt Ulrika Rebhan, ordförande för Tjänstetandläkarna Stockholm. En ny överenskommelse mellan arbetsmarknadens parter ska minska sjukfrånvaron i hela den offentliga sektorn. Ulrika Rebhan ser att fler möjligheter till dialog öppnats. ARBETSPLATSERNA INOM LANDSTINGEN ska bli friskare. I slutet av förra året skrev arbetsmarknadens parter under en gemensam avsiktsförklaring som gäller hela landet. Målet är att sänka sjukfrånvaron i kommuner och landsting till en låg och stabil nivå. I Folktandvården Stockholms Län AB ser Ulrika Rebhan att flera positiva förändringar är på väg. Vi har börjat med nya dialogmöten och har börjat diskutera mer om hur arbetsmiljöprotokollen ska utvecklas, säger hon. Bakgrunden till de nya diskussionerna är inte bara partsöverenskommelsen, tror Ulrika Rebhan. En annan positiv faktor är den nya föreskrift om arbete med social och organisatorisk arbetsmiljö som trädde i kraft under 2016, läs mer i faktaruta. Nya föreskrifter styr sedan förra året hur arbetet med organisatorisk och social arbetsmiljö ska bedrivas (AFS 2015:4). Föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö som började gälla den 31 mars 2016 reglerar kunskapskrav, mål, arbetsbelastning, arbetstid och kränkande särbehandling. Vi har nu kommit igång med de diskussioner om arbetsmiljöprotokollen som vi velat ha länge. Vi vill utveckla dem för att täcka in fler aspekter. Där har vi låtit oss inspireras av andra landsting, Skåne och Uppsala. Även om det inte hinner införas i början av året är diskussionen igång, säger hon. SAMTIDIGT BETONAR ULRIKA REBHAN att frågan om sjukfrånvaron är komplex. Generellt är sjukfrånvaron hög i yrken i offentlig sektor där man har mycket kontakt med andra människor och där man behöver hantera etiska dilemman. Sjukfrånvaron är också generellt högre inom yrken där en stor andel kvinnor arbetar. Det är flera samverkande faktorer för gruppen tandläkare, säger hon. Hög sjukfrånvaro i en yrkesgrupp brukar generellt ofta vara kopplad till långtidssjukskrivningar. Det kan förstås bero på belastningsskador som drabbar tandläkare, men även på stressfaktorer. Det finns faktorer i yrket som inte går att eliminera, det kan vara tungt att slitas mellan ekonomiska krav och viljan att göra gott för patienterna. Tandläkare är nog generellt ambitiösa personer, säger hon. Men även om det inte finns någon enkel lösning så finns det möjlighet att bemöta detta på olika sätt. En viktig faktor är kommunikation, att det går att få stöttning av en grupp Foto: Lasse Mellquist 4

5 TTkanalen 4/2016 Sjukfrånvaron ligger högt i många yrken i offentlig sektor, konstaterar Ulrika Rebham. 5

6 Några exempel på vad som ingår i den nya partsöverenskommelsen 1. Styrning och ledning för hållbar hälsa och minskad sjukfrånvaro. Forskning visar att organisationer med låg sjukfrånvaro kännetecknas bl. a. av ett närvarande, tillitsfullt och engagerande ledarskap som präglas av respekt för medarbetarens kompetens och perspektiv samt förmåga att forma en god och hållbar arbetsmiljö. Främja ökad användning av hälso-/arbetsmiljöbokslut där kända arbetsmiljörisker analyseras, exempelvis genom att sprida modeller för detta. Rikta utbildnings- och informationsinsatser om riskoch friskfaktorer i arbetsmiljön till politiska ledningar i kommuner och landsting. Sprida forskning och verksamhetsexempel på hur man kan förbättra chefers organisatoriska förutsättningar att utöva sitt ledarskap, bl.a. om vad som är ett rimligt antal medarbetare och att det finns en rimlig balans för medarbetarna mellan krav, resurser och stöd i arbetet. 2. Stödpaket till lokal nivå. Sjukfrånvaron varierar mellan olika arbetsgivare och verksamheter. Vissa förutsättningar är generella över landet, medan andra är mer verksamhetsspecifika eller beroende av lokala förutsättningar och behov som kräver lokalt anpassade insatser och stöd. Utveckla ett stödpaket, finansierat av AFA Försäkring, som riktar sig till enskilda kommuner och landsting med hög sjukfrånvaro. 3. Stärka chefers förutsättningar i arbetsmiljöarbetet. Cheferna har det operativa ansvaret för det löpande systematiska arbetsmiljöarbetet, samtidigt som förutsättningarna är ett ansvar för högsta ledningen. Skyddsombuden har en viktig roll i detta arbete. Chefers och skyddsombuds kunskaper om SAM, organisatorisk och social arbetsmiljö (OSA) samt om vad som skapar friska arbetsplatser med hållbar hälsa är av yttersta vikt i detta arbete. Sätta mål för användningen av Suntarbetslivs arbetsmiljöutbildning. Parterna var för sig och tillsammans ska ta ansvar för sin del i lanseringen av utbildningen. kollegor. En annan viktig faktor är en närvarande chef, säger Ulrika Rebhan. Pressen i yrket syns också på andra sätt än genom sjukskrivningar, enligt henne. Många tandläkare väljer att gå ner och jobba deltid istället för 100 procent, kanske procent av alla går ner i arbetstid och ett skäl är antagligen att man tycker att det behövs för att orka med, säger hon. DEN NYA ÖVERGRIPANDE ÖVERENSKOMMELSEN mellan parterna är ett steg i rätt riktning även om mycket av det som står i överenskommelsen är sådant som har diskuterats länge, enligt Ulrika Rebhan. Det är inga nyheter i tankegångarna men några lite mer konkreta förslag finns med. Till exempel att man vill jobba mer med friskfaktorer, rehabiliteringskedjan samt utveckla företagshälsovården, säger hon. Elisabet Wennström, personalchef för Folktandvården Stockholms Län AB, ser inte heller att den nya gemensamma avsiktsförklaringen innehåller några omvälvande förändringar. Det som är mest konkret tycker jag är den del som handlar om att chefer ska ha rimliga förutsättningar så att det ska vara möjligt att ta ansvar, säger hon. En annan konkret del är Suntarbetslivs arbetsmiljöutbildning. Vi börjar nu under våren att tillsammans med huvudskyddsombuden planera för att kunna genomföra det här så att chefer och skyddsombud får möjlighet att genomgå den, säger hon. Suntarbetsliv är en förening som arbetar för hållbart arbetsliv inom kommuner och landsting. MEN DET FINNS INGA ENKLA LÖSNINGAR att hantera frågorna om sjukfrånvaro, konstaterar Elisabet Wennström. Jag har jobbat med personalfrågor i 35 år och det här är en återkommande problematik, men min personliga reflektion är att samhället är mycket tuffare och mer krävande idag. Vi ska leva upp till så mycket på så många olika områden. Det är ett samhällsfenomen och många faktorer rår vi inte över som arbetsgivare, säger hon. Det betyder dock inte att det inte finns mer att göra. Vi måste fortsätta som vi alltid gjort som arbetsgivare, att arbeta främjande och förebyggande med de här frågorna. Vi kan säkert utveckla det. Det handlar om hur vi organiserar arbetet och att analysera det underlag vi får in. Vilka slutsatser kan vi dra av utvecklingen, och hur kan vi arbeta ännu mer förebyggande, säger Elisabet Wennström. Susanne Rydell 6

7 Tandläkarstudent fick rätt om diskriminering ny fråga aktuell Det var fel av Karolinska institutet (KI) att inte tillåta en kvinnlig tandläkarstudent att använda engångsärmar i plast, enligt en dom i Stockholms tingsrätt i slutet av förra året. KI ska betala kronor i diskrimineringsersättning till kvinnan. Ett annat fall där en tandläkare velat täcka armarna med hänvisning till religiösa skäl, drivs nu av Diskrimineringsombudsmannen, DO, i Arbetsdomstolen. Fallet med tandläkarstudenten har fått mycket uppmärksamhet. Bakgrunden är att kvinnan under sin utbildning på KI ansökte om att få komplettera sin arbetsklädsel med engångsärmar i plast, eftersom hon anser att det strider mot hennes muslimska tro att arbeta med bara armar. KI beslutade dock att inte tillåta undantag från sina hygienrutiner och klädregler med hänvisning till patientsäkerhet och smittskydd. Fallet avgjordes av Stockholms tingsrätt i slutet av förra året. Det handlade om indirekt diskriminering, enligt domen. Johanna Nilsson är processförare hos Diskrimineringsombudsmannen, DO, och hon förutser att 7

8 8 Domen i tingsrätten Indirekt diskriminering innebär att en person missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att särskilt missgynna personer till exempel med tillhörighet till viss religion. Detta gäller dock såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet. Källa: DO, Diskrimineringsombudsmannen

9 TTkanalen 1/2017 domen kan få betydelse i andra utbildningssammanhang. Domen baserades på den forskning som finns idag och man såg då inte några ökade risker med att arbeta med engångsärmar i den här utbildningssituationen, säger hon. Sen kanske det kan finnas andra akuta situationer där det inte är möjligt, det som har prövats här gäller en utbildningssituation. Där ser jag att domen kan vara vägledande i framtiden även om det är en tingsrättsdom, säger hon. Domen har inte överklagats, Johanna Nilsson. och har nu trätt i laga kraft. Det finns flera intressanta resonemang bakom utslaget, enligt Johanna Nilsson. En viktig del var jämförelsen med att man faktiskt tillåter användning av engångshandskar, varför kan då inte engångsärmar tillåtas? Med den evidens som finns nu är det enligt domen svårt att förbjuda engångsärmar i de situationer när man föreskriver engångshandskar, säger Johanna Nilsson. DO ÅBEROPADE OCKSÅ EN EXPERT från Storbritannien under rättegången. Mikrobiologen Ian Blenkharn vittnade om att användning av lösärmar av religiösa skäl är tillåtet och förekommer i Storbritannien utan att det har kunnat beläggas att det föreligger någon ökad infektionsrisk eller annan fara. KI hänvisade bland annat till Socialstyrelsens föreskrifter, och Institutionen för odontologis hygienrutiner och klädregler. Institutionens regler har som syfte bland annat att förhindra vårdrelaterade infektioner och att utbilda studenterna i goda hygienrutiner på vetenskaplig grund. MEN TINGSRÄTTEN HADE ALLTSÅ en annan uppfattning när det gällde tolkningen av Socialstyrelsens föreskrifter. Även om en naturlig tolkning av föreskrifterna är att det enbart är särskilt omnämnda undantag från huvudregeln om bara underarmar som är tillåtna så är det ändå möjligt med individuellt anpassade undantag, ansåg rätten. Tingsrätten påpekar också att de fått se exempel på en överenskommelse där undantaget fungerar. Det handlade om en överenskommelse mellan Folktandvården i Kalmar och en muslimsk kvinnlig tandläkare som gör det möjligt för henne att ha täckta armar i patientnära arbete. KI beslutade sig för att inte överklaga domen. Diskriminering eller kränkande behandling kan aldrig accepteras på KI och vi beklagar verkligen att studenten upplevt sig diskriminerad. Orsaken till varför vi valde att gå vidare med ärendet var att vi ville se hur rätten viktade patientsäkerheten mot diskrimineringslagstiftningen, sa Mats Trulsson, prefekt på Institutionen för odontologi i en kommentar till KI:s webbplats. Tingsrätten betonar i domen att KI har behandlat kvinnans ansökan seriöst, och skadeståndet begränsades därför till 5000 kronor. ETT NYTT FALL SOM HANDLAR OM samma frågeställning är under uppsegling i Arbetsdomstolen. DO har lämnat in en stämningsansökan till Arbetsdomstolen som gäller en kvinna som varit anställd hos Folktandvården i Stockholms Län AB. Kvinnan fick enligt stämningsansökan besked under förra året att hon inte kunde fortsätta att arbeta med engångsärmar, vilket hon gjort i flera år av religiösa skäl. Kvinnan sa en tid efter detta besked upp sin anställning och företräds nu av DO i processen i Arbetsdomstolen. DO hävdar att Folktandvårdens förbud inte är lämpligt eller nödvändigt, och att det riskerar att särskilt drabba muslimska kvinnor. DO yrkar därför på att kvinnan ska få diskrimineringsersättning. Folktandvården har i sitt yttrande svarat att frågan aktualiserades av Socialstyrelsens nya föreskrifter om basal hygien inom vård- och omsorgsarbete. En egen analys av olika processer visar också, enligt Folktandvården, att det finns flera situationer där det inte fungerar att undvika att visa armarna och upprätthålla en god hygienisk standard även om man skulle använda armskydd. Folktandvården betonar också att man inte kan göra undantag från Socialstyrelsens föreskrifter om kortärmad arbetsklädsel i något fall. Att göra undantag för en enskild individ när konsekvensen blir att andra medarbetare eller sökande skulle kunna känna sig förfördelade skulle kunna uppfattas som diskriminerande. Frågan i Arbetsdomstolen kommer troligen att avgöras under året. Susanne Rydell 9

10 Bättre skydd för visselblåsaren Den 1 januari i år fick vi en ny lag med det något omständliga namnet Lag om särskilt skydd mot repressalier för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden, i dagligt tal kallat Visselblåsarlagen. LAGEN SKA, SOM NAMNET ANTYDER, skydda arbetstagare mot repressalier om de slår larm om allvarliga missförhållanden i arbetsgivarens verksamhet. Med allvarliga missförhållanden avses här brott som kan ge fängelse eller därmed liknande missförhållanden. Det är tillräckligt att arbetstagaren genom larmet framför konkreta misstankar om sådana allvarliga missförhållanden. Det finns olika sätt att slå larm och lagen skyddar arbetstagare att utsättas för repressalier på grund av detta från arbetsgivaren om arbetstagaren larmar internt dvs man slår larm till arbetsgivaren eller använder sig av interna rutiner som finns för detta hos arbetsgivaren. Lagen skyddar också då arbetstagaren slår larm genom att vända sig till sin fackliga organisation. Detsamma gäller om arbetstagaren slår larm genom att offentliggöra uppgifter eller lämna uppgifter för offentliggörande eller genom att vända sig till en myndighet men för att skyddet ska gälla i det fallet måste arbetstagaren först slagit larm internt utan att arbetsgivaren vidtagit skäliga åtgärder med anledning av larmet och i skälig utsträckning informerat arbetstagaren om i vilken omfattning åtgärder vidtagits, eller av något annat skäl hade befogad anledning att slå larm externt. ARBETSTAGAREN MÅSTE OCKSÅ vid externt larmande haft fog för det påstående om allvarliga missförhållanden som larmet avser för att omfattas av lagen. Den arbetstagare som genom att slå larm gör sig skyldig till brott har inte heller skydd enligt lagen. Den arbetsgivare som bryter mot lagen och utsätter en arbetstagare för repressalier ska betala skadestånd för den förlust som uppkommer och för den kränkning som repressalien innebär. Susanna Magnusson 10

11 TTkanalen 1/2017 Fråga ombudsmannen Foto: Lasse Mellquist Fråga: Jag är anställd inom Folktandvården och har nu fått arbete på en privat grannklinik. Jag kommer därför att säga upp mig och är orolig över att min chef kommer att fråga var jag ska börja arbeta. Måste jag svara på det? Jag vet nämligen att flera kollegor i liknande situationer fått byta klinik under uppsägningstiden vilket jag inte vill. Kan arbetsgivaren flytta på mig i denna situation? Jag funderar också på vad jag ska säga till mina patienter när jag slutar. Jag vet att min arbetsgivare inte vill att man ska informera sina patienter när man slutar men det tycker jag är fel. Jag har haft många patienter i över tio år och jag tycker inte det känns bra att inte berätta för dem att det inte är mig de får träffa när de kommer nästa gång. Vad kan jag säga till mina patienter? Svar: Att sluta på ett bra sätt gentemot sina patienter upplever många som viktigt, särskilt om man har arbetat länge på ett ställe med många trogna patienter. Samtidigt kan det för arbetsgivaren vara viktigt att värna sin verksamhet, dvs minska risken för att patienterna lämnar kliniken i samband med att en uppskattad tandläkare lämnar sin anställning. Det finns ingen uttalad skyldighet för en anställd i Folktandvården som säger upp sig från sitt arbete att på en fråga från arbetsgivaren uppge vilken den nya arbetsplatsen är. Som anställd omfattas man dock av en lojalitetsplikt och det är möjligt att det inom ramen för denna plikt skulle kunna finnas en skyldighet att på en fråga från arbetsgivaren berätta vart man ska börja arbeta härnäst. Lojalitetsplikten skulle här ligga i att arbetsgivaren ska ha möjlighet att värna sina intressen om man misstänker att en konkurrenssituation uppstår. För den som är anställd inom folktandvården finns en förflyttningsskyldighet, vilket vi tidigare berört vid flera tillfällen i denna spalt. För att förflytta någon stadigvarande ska det dock finnas vägande skäl för det. Ett skäl för förflyttning kan vara just att arbetsgivaren anser sig behöva flytta på en anställd som ska börja på en konkurrerande klinik och där arbetsgivaren bedömer att det finns en risk för att man förlorar patienter om vederbörande är kvar på kliniken. I det fall arbetsgivaren inte vet var den anställde ska börja arbeta är det naturligtvis svårare för arbetsgivaren att hävda att skälet för förflyttning är risken att förlora patienter vid övergång till en konkurrerande verksamhet. Å andra sidan så kanske arbetsgivaren anser att just det faktum att den anställde inte vill svara på vart hen ska ta vägen är att tolka som att personen ska börja hos en närliggande konkurrent och bara den misstanken skulle kunna vara ett tillräckligt skäl för förflyttning. Är man kvar på arbetsplatsen och arbetsgivaren har synpunkter på vilken information som ska ges till patienterna får man ta en diskussion med arbetsgivaren och försöka komma fram till en lämplig och bra information som kan ges till patienterna. Att på något sätt försöka värva med sig patienter från arbetsgivaren är otillåtet. Så länge man är kvar i sin anställning har man som sagt var en lojalitetsplikt till sin arbetsgivare. Susanna Magnusson 11

12 TTkanalen Returadress: Tjänstetandläkarna Bredgränd Stockholm B PORTO BETALT Lokalavdelningen din lokala fackliga företrädare Kontaktuppgifter till ditt lokala ombud hittar du här nedan samt på hemsidan under respektive lokalavdelning, Blekinge TT-avdelning Alexandra Ioannidis, alexandra.ioannidis@ltblekinge.se Dalarnas TT-avdelning Petronella Stam petronella.stam@ltdalarna.se Gotlands TT-avdelning Lisa Jacobson, Lisa.jacobson@gotland.se Gävleborgs TT-avdelning Clara Stålnacke, clara.stalnacke@regiongavleborg.se Hallands TT-avdelning Stefan Nordström, stefan.nordstrom@regionhalland.se Jämtlands TT-avdelning Frida Aiff, frida.aiff@regionjh.se Jönköpings TT-avdelning Eine Ståhl, eine.stahl@rjl.se Kalmar TT-avdelning Johan Lönnberg, johan.lonnberg@ltkalmar.se Kronobergs TT-avdelning Marianne Dahlberg, marianne.dahlberg@kronoberg.se Mellersta Norrlands TT-avdelning Roger Gabrielsson, roger.gabrielsson@lvn.se Norrbottens TT-avdelning Anna Kejonen, ann.kejonen@norrbotten.se Skånes TT-avdelning Andrea Gerner, andrea.gerner@skane.se Stockholms TT-avdelning Ulrika Rebhan, ulrika.rebhan@ftv.sll.se Sörmlands TT-avdelning Urban Alsenmyr, urban.alsenmyr@dll.se TT-VG Söder Edgardo Alfaro, edgardo.alfaro@vgregion.se TT-VG Väster Kerstin Söderström, kerstin.soderstrom@vgregion.se TT-VG Öster Carina Bergman, carina.bergman@vgregion.se Uppsvenska TT-avdelningen Isabel Brundin, isabel.brundin@lul.se Värmlands TT-avdelning Patrik Jarestam, patrik.jarestam@liv.se Västerbottens TT-avdelning Maria André, maria.andre@vll.se Västmanlands TT-avdelning Tord Björkman, tord.bjorkman@ltv.se Örebro läns TT-avdelning Caroline Arvidsson, caroline.arvidsson2@regionorebrolan.se Östergötlands TT-avdelning Kristina Hult, kristina.hult@regionostergotland.se