TTkanalen 1/2015. Skruva inte för mycket på utbildningsdimensioneringen. Slutrapport om socialförsäkringen. Mörkertal i återkrav

Transkript

1 1/2015 TTkanalen FACKLIG INFORMATION FÖR MEDLEMMAR I TJÄNSTETANDLÄKARFÖRENINGEN Skruva inte för mycket på utbildningsdimensioneringen Slutrapport om socialförsäkringen Mörkertal i återkrav

2 Styrelse och kansli 2015 Styrelsen Kansliet Innehåll nr 1/2015 Ordförande Chaim Zlotnik Vice ordförande John Bratel Urban Alsenmyr Kanslichef Björn Petri Susanna Magnusson ombudsman Mats Olson ombudsman Ledare s. 3 Skruva inte för mycket på s. 4-6 utbildningsdimensioneringen En lönespecifikation är bra till mycket s. 7 Slutrapport om den parlamentariska socialförsäkringsutredningen s. 8-9 Får du vad som utovats? s. 10 Föreningens nya styrelse s. 12 Är det verkligen så svårt s. 13 med pension Mörkertal i återkrav s. 14 Fråga ombudsmannen s. 15 Gunilla Carlsson gunilla.carlsson@nll.se Aino Landes ekonomi aino@tjanstetandlakarna.se Medlemsregister och medlemsförmåner Andrea Gerner andrea.gerner@skane.se Eva Dovresjö informatör eva@tjanstetandlakarna.se Lena Rignell lena.rignell@vgregion.se Foto: Michael Melanson 2

3 Ledare Chaim Zlotnik TTKANALEN TTkanalens uppgift är att informera om och kommunicera fackliga frågor inom tjänstetandläkarområdet. Layout Eva Dovresjö Tryck Hallvigs Reklam AB Bredgränd Stockholm Tel kansliet@tjanstetandlakarna.se Bästa medlem Vårt fackliga arbete handlar sammanfattningsvis om lön, arbetsmiljö och odontologi. Idag finns system och avtal för löneöversyn och löneutveckling som våra lokala företrädare är väl förtrogna med. Genom konsekvent och outtröttligt arbete har lokalavdelningarna lyckats väl i vår gemensamma ambition att skapa en lönenivå som många andra fackliga organisationer önskar att de hade. Även fortsättningsvis kommer det fackliga arbetet som handlar om att tillvarata våra medlemmars intressen där en skälig lön som speglar arbetets ansvar, krav och prestation, att vara en naturlig fråga på vår dagordning. Tjänstetandläkarna väljer även fortsättningsvis att tillgodose medlemmarnas odontologiska intressen i samarbete med andra organisationer inom ramen för den struktur som Sveriges Tandläkarförbund för närvarande erbjuder. Inom arbetsmiljöområdet finns lagar, föreskrifter, förordningar och avtal som är till hjälp för att främja våra medlemmars intressen. Det finns dock fler nyansskillnader här som bland annat beror på varje arbetsgivares särart. Genom policys och framförallt personlig attityd påverkas arbetsmiljön för de allra flesta. Här arbetar av lokalavdelningarna utsedda skydds- och kontaktombud med att bevaka och påverka inom detta område. Tjänstetandläkarna har sedan ett flertal år formulerat sin syn på hur god arbetsmiljö skall uppnås. Föreningen antar årligen en verksamhetsplan som ger stöd för detta arbete. Jag kommer inte att försöka redogöra för alla de faktorer som ingår inom arbetsmiljöområdet, men jag vill ändå lyfta fram frågan kring trivsel. Det skall vara roligt att gå till jobbet. Man skall känna att arbetet är såväl meningsfullt som utvecklande. Likaså skall delaktighet och påverkansmöjligheter över vardagen finnas i en trygg och tydlig miljö där vi känner att vår kompetens tillvaratas i syfte att utveckla de verksamheter vi verkar i. Trivsel påverkas av individens upplevelser i relation till de förväntningar som individen har på sitt arbetsliv. En arbetsgivare som förmedlar vilja att skapa ett inkluderande arbetsliv där individens förutsättningar, olikheter och livets växlingar bejakas - kommer sannolikt få en konkurrensfördel vad gäller förmågan att kunna rekrytera och utveckla personal. Vi är också varandras arbetsmiljö, och skall vi vara till nytta för varandra så förutsätter det att vi själva mår bra. I grunden tror jag att trivsel över tid är en målsättning i sig självt och att arbetsmiljöarbetet skall syfta till att förbättra denna komponent, så att vi alla kan komma att kunna ta oss igenom arbetslivet, gärna med engagemang och kraft tills vi känner oss redo att avsluta vår gärning i årsåldern. Chaim Zlotnik 3

4 TT-kanalen 1/2015 TTkanalen 1/2013 Skruva inte för mycket på utbildningsdimensioneringen Idag råder det i stort sett balans på arbetsmarknaden för tandläkare men så har det inte alltid varit. Historiskt har vi kunnat se stora svängningar i tillgången på tandläkare. Varken överflöd eller brist är fördelaktigt för någon part. Ett balanserat underskott är att föredra och nu befarar vi att det utbildas fler tandläkare i Sverige än vad som är hälsosamt för den svenska arbetsmarknaden. För ett par år sedan kunde vi se att tillgången på tandläkare i Sverige började öka, innan dess har det under ett tiotal år rått stor brist på sökande till de utannonserade tandläkartjänsterna. Bristen har inte bara legat kåren i fatet genom att det bland annat underlättat i förhandlingen av villkor utan det har också inneburit att många kliniker haft vakanser, belastats med långa väntetider för patienterna, saknat rätt kompetens och att personalen över lag har hamnat i en pressad arbetssituation. År 2011 togs regeringsbeslutet att utöka antalet utbildningsplatser på tandläkarhögskolorna för att åtgärda den rådande bristen och samtidigt möta den ökande folkmängdens behov av tandvård. Sedan beslutet klubbades igenom har antalet nyantagna till tandläkarutbildningen ökat med drygt 30 personer; läsåret 2013/2014 antogs 229 personer jämfört med 198 personer under läsåret 2011/2012. När beslutet togs var målet att antalet platser på tandläkarutbildningen skulle utökas med totalt 40 platser per år, ett mål som med stor sannolikhet uppnåtts inom en snar framtid. Ett ökat intag innebär också att fler tandläkarstudenter kommer att utexamineras vilket inom kort ger oss ett växande antal nybakade tandläkare på arbetsmarknaden. Hade tillgången på tandläkare kunnat kontrolleras genom enbart dimensioneringen på utbildningsplatserna hade det ökade utflödet varit relativt oproblematiskt. Befolkningen förväntas öka och med det även vårdbehovet. Det finns dock ett flertal andra faktorer att ta hänsyn till när det gäller personalförsörjningen inom tandvården, faktorer som bygger på mycket svårberäkneliga bedömningar. Dessa faktorer gör att prognosen för den framtida tillgången på tandläkare är mycket osäker. På sikt kan det ökade antalet utbildningsplatser få negativa konsekvenser när samtliga faktorer vägs samman eftersom det kan generera större svängningar i tillgången än vad som är hälsosamt. En försiktig justering som tar hänsyn till samtliga påverkansfaktorer är att föredra och vi på Tjänstetandläkarna vill lyfta ett varningens finger för de effekter som kan uppstå när Av Eva Dovresjö man skruvar för mycket på antalet utbildningsplatser. Dagens numerär av utbildningsplatser riskerar att återigen sätta arbetsmarknaden i obalans. Det är naturligtvis bra att se över den bristsituation som varit och försöka hitta sätt att parera den. En stor och långvarig brist på kompetent personal innebär i sig en ökad patientrisk och en allt mer pressad situation för de anställda. Att hamna där är inget någon part tycker är önskvärt, inte heller vi på Tjänstetandläkarna. Vi menar dock att situationen inte är så pass alarmerande när det gäller tillgången på tandläkare idag. Det finns många parametrar som bidrar till att tillgången på tandläkare håller på att självreglera sig redan nu, innan de ökade antalet studenter ens kommit ut på arbetsmarknaden. Antalet svenska tandläkarstudenter är inte den enda 4

5 TTkanalen 1/2015 parametern som styr tillgången och att öka intaget till utbildningen utan att ta hänsyn till vad som sker i omvärlden är inte bra, säger Chaim Zlotnik, Tjänstetandläkarnas ordförande. En av de faktorer som Chaim pekar på är den gemensamma arbetsmarknaden inom EU. Vi lever i ett land med öppna gränser. Egentligen kan man säga att hela Europa är tandläkarnas arbetsmarknad och att de flesta tandläkare i Europa är potentiella arbetstagare i Sverige, säger Chaim Zlotnik Vi lever i ett land med öppna gränser. Egentligen kan man säga att hela Europa är tandläkarnas arbetsmarknad och att de flesta tandläkare i Europa är potentiella arbetstagare i Sverige. Vi har ett stort flöde av immigrerande tandläkare, dels de svenska studenter som väljer att studera utomlands och sedan kommer tillbaka, dels de som har varit verksamma som tandläkare i ett annat EU-land som flyttar hit och dels de som kommer från ett tredje land och som kompletterar sin utbildning för att få svensk tandläkarlegitimation. Det här inflödet är svårberäknat men vi vet att det har ökat och dagens framtidsutsikter visar att det kommer att fortsätta öka. För att förtydliga inflödets potential förklarar Chaim närmare hur det ser ut inom de olika kategorierna. Idag har vi fler svenska studenter än någonsin som utbildar sig till tandläkare runt om i Europa; närmare 350 utlandsstudenter. Det motsvarar en hel årskull på de svenska lärosätena. Av dessa kan vi nog räkna med att merparten kommer hem för att jobba här när de har fått sin legitimation. Ytterligare en aspekt är att processen för att komplettera sin utbildning för de tandläkare som kommer från tredje land ska förenklas. På så sätt kommer det att bli lättare att ta tillvara på den kompetens som redan finns. Det här är de enkla exemplen, sådant vi ser påverkar antalet verksamma tandläkare på kort sikt. Sedan har vi faktorer som är mer abstrakta. Chaim målar upp olika framtidsscenarier beroende på befolkningens generella vårdbehov och den vårdstandard som den statliga ekonomin tillåter. Idag har vi en viss standard att förhålla oss till, hur det ser ut i framtiden kan vi inte säga så mycket om men även det kommer att påverka hur efterfrågan på kompetens ser ut. Vi kan också fråga oss vilken roll tandläkaren kommer att ha framöver. Idag jobbar vi allt tätare i våra team men om rollfördelningen förskjuts så kanske sammansättningen och därmed behovet av tandläkare - kommer att se annorlunda ut framöver. Det går att spekulera vidare i liknande scenarion och det finns ytterligare faktorer som jag inte ens har nämnt. Poängen är att den gemensamma nämnaren i allt detta är att alla prognoser grundar sig i bedömningar. Bedömningarna i sig är enbart antagningar. Det betyder att vi egentligen inte kan säga något om hur tillgången på tandläkare kommer att se ut framöver. Prognoserna som finns idag är minst sagt otillförlitliga och det vi vill framhålla är att om man fortsättning nästa sida 5

6 TT-kanalen 1/2015 justerar för mycket på ett håll utan att ta hänsyn till eller invänta effekterna från andra faktorer ökar risken för obalans. Vad som sker när en yrkeskategori hamnar i obalans med arbetsmarknaden kan vi tydligt se i de svängningar i tillgången på tandläkare som tandvården fått genomleva historiskt sett. Vi behöver inte gå särskilt långt tillbaka i tiden för att urskilja pendlingarna. På 1970-talet lät man utbilda ett stort antal tandläkare för att täcka upp den brist som då rådde i landet. Effekten blev ett stort överflöd i slutet av 80-talet och i början på 90-talet och det var då så svårt att få jobb som tandläkare att många sökte sig utomlands. Det är vanskligt att hålla pendeln i gungning genom att göra om samma misstag idag som på 1970-talet. Utbildningen är dyr och den är till stor del finansierad av samhällsresurser. Kan arbetsmarknaden inte svälja de vi utbildar här kommer de att söka sig till andra länder. Då ger utbildningen ingen återinvestering i samhället, poängterar Chaim. Han pekar också på att det finns en risk att yrkets status inte förblir lika hög om utsikterna på arbetsmarknaden försämras. Sjunker statusen på yrket och därmed utbildningen - så kommer det inte längre att vara toppstudenterna som söker sig till utbildningen. På sikt utarmar det kompetensen inom kåren. Det kan väl varken patienterna, tandläkarna eller vårdgivarna, dvs arbetsgivarna, vara intresserade av? Dimensioneringen på utbildningen under 1970-talet påverkar fortfarande hur tillgången på tandläkare ser ut idag. Nu väntas stora pensionsavgångar av dem som utbildades då. Eftersom antalet utbildningsplatser ströps efter den vågen beräknas det idag bli svårt att täcka upp vakanserna med rätt kompetens. Även om det nu råder balans på arbetsmarknaden är flödet fortfarande ojämnt. Varken en akut bristsituation eller ett överflöd är att önska från någon part. Genom att invänta svängningarna och göra mer försiktiga justeringar i de parametrar som är möjliga att påverka kan de häftiga pendlingarna också stävjas. Försöker man lösa problemet utan att invänta de utjämnande krafter som finns på arbetsmarknaden är risken stor att pendeln sätts i ännu häftigare gungning. Vi måste ha tilltro till arbetsmarknadens självreglerande mekanismer som tenderar att stimuleras vid ett balanserat underskott, säger Chaim. Exempel på hur verksamheterna hittar olika sätt att organisera sig kan vara att omfördela ansvarsområden, ta fram nya arbetssätt och att ge övrig personal större befogenheter. Det här är förändringar som sker konstant inom tandvården och det finns nästan alltid motivation till att utveckla mer slimmade organisationer till skillnad mot det motsatta. Chaim vill gärna trycka lite extra på att prognoserna för tillgången på tandläkare enbart grundats på bedömningar och att situationen är alltför komplex för att man ska kunna lita till dessa. Det är riskfyllt att göra stora förändringar eftersom det inte går att förutse vad de för med sig, Chaim rynkar pannan. Vi är inte emot att antalet utbildningsplatser utökas, men det måste ske med eftertanke och i en långsammare takt för att inte driva på svängningarna ytterligare. Avslutningsvis kan det också konstateras att de två senaste åren har det skett en förändring i tillgången på tandläkare. Det har i stort sett rått balans på arbetsmarknaden, arbetsgivarna hävdar att de i större utsträckning har fler sökande på varje vakans och konkurrensen om platserna har blivit hårdare. Detta trots att de kullar som antagits sedan antalet utbildningsplatser utökades efter 2011 inte har lämnat högskolan ännu. Eva Dovresjö Nya förhållanden? Du kan lätt ändra din adress, registrera byte av arbetsgivare eller anmäla om autogiro genom att gå in på 6

7 TTkanalen 1/2015 En lönespecifikation är bra till mycket Ordningsamma arbetsgivare ser till att de anställda får ett ordentligt lönebesked varje månad, där man bl a kan se hur lönen är beräknad och vilka tillägg eller avdrag som gjorts. Men så är det inte alltid märker vi på kansliet. Att få en lönespecifikation varje månad är naturligt för de flesta, det brukar ske antingen i elektronisk form och/eller på papper. Det som vanligtvis framgår, förutom utbetald lön och det skatteavdrag som gjorts, är information om semester och sjukdom och vilka löneavdrag som gjorts respektive ersättningar som utbetalats med anledning av detta. Därutöver kan andra former av bidrag och traktamenten som arbetsgivaren betalar anges likaså om något blivit fel och ett löneavdrag görs. På Tjänstetandläkarnas kansli har vi då och då kontakt med medlemmar som inte får lönespecifikationer. Det finns ingen lag som reglerar en sådan rätt men vad Skatteverket skriver på sin hemsida kan man läsa här intill. Även ur andra aspekter är det viktigt för den anställde att få ordentliga lönespecifikationer. Utan en sådan är det svårt att kontrollera vilka avdrag som gjorts vid sjukdom och uppstår diskussioner om uttagen semester är det viktigt att den anställde själv noterat när semestern är uttagen då det inte framgår av lönespecifikationen. Från Tjänstetandläkarnas sida vill vi således rekommendera alla att se till att varje månad få en bra och tydlig lönespecifikation. Se till att få ett lönebesked (en lönespecifikation) av din arbetsgivare varje gång du får lön. Det har du rätt till. Lönebeskedet ska innehålla följande uppgifter: arbetsgivarens namn ditt namn och personnummer din bruttolön (den lön du och arbetsgivaren kommit överens om) den skatt arbetsgivaren har dragit din nettolön (bruttolön minus skatt = nettolön). Lönebeskeden fungerar som bevis på att arbetsgivaren har dragit skatt från din lön. Om din arbetsgivare inte har betalat in skatten riskerar du att själv få betala den om du inte kan visa upp dina lönebesked för Skatteverket. Susanna Magnusson 7

8 TTkanalen 1/2015 Slutrapport om den parlamentariska socialförsäkringsutredningen 2010 tillsatte den dåvarande regeringen en parlamentarisk kommitté med uppdrag att se över de allmänna försäkringarna vid sjukdom och arbetslöshet. En del i uppdraget var också att överväga förändringar i syfte att leda till mer hållbara sjuk- och arbetslöshetsförsäkringar. Då det i framtiden förutspås bli allt färre personer som ska försörja allt fler äldre människor eftersom medellivslängden i Sverige ökar har det ansetts angeläget att se över hur man på bästa sätt organiserar de trygghetssystem som finns. Både sjuk och arbetslöshetsförsäkringarna är viktiga delar i det systemet och några utgångspunkter i uppdraget har varit att bägge dessa försäkringar ska ha karaktären av omställningsförsäkringar. Samtidigt har det ansetts vara angeläget att den som inte längre har någon arbetsförmåga ska ha en tryggad inkomst. Ursprungligen skulle uppdraget vara klart senast i maj 2013 men överlämnandet av slutbetänkandet har skjutits fram flera gånger. Senast det skedde var nu i januari men den 2 mars överlämnades kommitténs sidor tjocka slutbetänkande till regeringen. Ett resultat av att utredningen är parlamentarisk är att betänkandet består av jämkningar och kompromisser i syfte att uppnå en bred politisk samsyn om förbättringar inom socialförsäkringarna. Socialförsäkringarna anses vara en av de viktigaste delarna i den svenska välfärdsmodellen och i översynen av försäkringen har högsta prioritet getts åt att utveckla och förbättra åtgärderna för sjukskrivna som har svårt att återgå i arbete. Arbetslinjen anses vara viktigt både ur ett samhällsperspektiv men också ur en mänsklig synvinkel. För att göra det lättare att återgå i arbete föreslås möjlighet att ta ut sjukpenning mer flexibelt. Det föreslås också ett förstärkt samarbete mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen samt att den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen tas bort och istället ersätts med tidigare arbetslivsinriktad rehabilitering, tätare kontroller och utredning av den sjukskrivnes arbetsförmåga. Man vill också ge Socialstyrelsen ett utökat uppdrag och resurser för att uppdatera, utveckla och utvärdera det försäkringsmedicinska beslutsstödet. Kommittén anser också att hälso- och sjukvårdens insatser är väldigt betydelsefull för möjligheterna för de sjukskrivna att gå tillbaka till arbetet, inte minst med tanke på att sjukskrivning används som en del i arbete och behandling. För att minska risken för långa sjukskrivningar som ökar risken för utslagning på arbetsmarknaden behövs resursförstärkningar för att stärka landstingens arbete med sjukskrivningar. Även arbetsgivaren har en central roll i den sjukskrivnes möjlighet att återgå till arbetet, oavsett om sjukskrivningen är orsakad av arbetet eller något annat. Kommittén vill inte göra några skärpta regler för arbetsgivare, däremot tydligare. Att öka de tvingande reglerna för arbetsgivare inom detta område anses ha flera nackdelar som t ex att personer med sjukdomar får ökade svårigheter att få och behålla ett arbete. Statens stöd till arbetsgivare behöver utvecklas främst genom rådgivning och utbildning men också genom ett ekonomiskt stöd till arbetsgivare som tillhandahåller expertstöd för rehabilitering mm. 8

9 TTkanalen 1/2015 Även inom arbetsskadeförsäkringen föreslås en rad förbättringar såsom exempelvis tillsättande av en utredning med uppdrag att ta fram ett bedömningsstöd, inrättandet av ett arbetsmedicinskt råd, förebyggande av osakliga skillnader i beviljandegraden mellan kvinnor och män liksom utvecklande av ett statistiksystem i syfte att belysa samhällets samlade kostnader för arbetsskador och dålig arbetsmiljö. Även arbetslöshetsförsäkringen är en mycket viktig del i socialförsäkringssystemet och om den ska vara obligatorisk eller inte har enligt utredningen diskuterats i hundra år. Nuvarande modell med en obligatorisk grundförsäkring och en frivillig arbetslöshetsförsäkring och kompletterande avtalade försäkringar anses i stora drag ändamålsenlig och väl fungerande. Den utveckling som kan behöva göras av försäkringen för att stärka dess likformighet och transparans kan göras med nuvarande modell som utgångspunkt. En grundläggande princip avseende ersättningsnivån är att den ska baseras på inkomstbortfallsprincipen och att ersättningen ska ge de flesta en standardtrygghet. Här måste värdet av en bra försäkring vägas mot risken för att drivkraften till arbete försvagas enligt kommittén. Kommittén föreslår principen att taket i arbetslöshetsförsäkringen ska indexeras. Med detta vill man undvika en framtida urholkning av standardtryggheten, för närvarande har taket i arbetslöshetsförsäkringen inte höjts sedan Susanna Magnusson Arbetsmiljöverket uppger att i en undersökning svarade 65 % av de deltagande cheferna att de har för hög arbetsbelastning på jobbet. Det resulterar i att de bland annat drar in på luncher, jobbar över och tar med sig arbetet hem. 28 % av de svarande uppgav att de har svårt att sova på grund av sin arbetssituation. En orsak till att den psykosociala arbetsmiljön påverkas är ett allt mer gränslöst arbetsliv där tekniken tillåter ett mer flexibelt, men också mer kravfyllt, arbetsliv. Sacos chefsråd har formulerat åtta råd till dig som är chef om hur du kan hantera gränslöshet och stress i ditt arbete. Råden är publicerade på under rubriken För dig som är chef, där du även kan hitta mycket annat som kan hjälpa dig i rollen som chef. 9

10 TTkanalen 1/2015 Får du vad som utlovats? Anna är precis klar med sin tandläkarutbildning och efter många funderingar har hon bestämt sig för att ta en tandläkartjänst i en helt annan del av landet än där hon växt upp. Arbetsgivaren lockar med ett traineeår, goda utvecklingsmöjligheter, en bra lön samt friskvårdstimme och kr i friskvårdsbidrag per år. När Anna börjar sin tjänst låter det dock annorlunda. När Anna väl påbörjat sin anställning har arbetsgivaren genomfört vissa förändringar i sin verksamhet och bland annat har möjligheten till en timmes motion på arbetstid i veckan försvunnit och de kronorna i friskvårdsbidrag per år minskat till 2000 kronor. Anna blir upprörd eftersom detta var fördelar som den här arbetsgivaren erbjöd och som utgjorde en del i att Anna valde att börja arbeta just här. Vad kan då egentligen en arbetsgivare bara ändra på så där självsvåldigt och har de verkligen rätt att göra så? När en anställning ingås regleras mycket av det som gäller inom ramen för anställningen i anställningsavtalet. Omfattas den anställde av ett kollektivavtal regleras mycket i kollektivavtalet. Finns inte något sådant och inget annat sägs i anställningsavtalet får man titta på aktuella lagar som t ex Semesterlagen, Arbetstidslagen, Lagen om anställningsskydd och vad som regleras där. När arbetsgivare och arbetstagare har kommit överens om anställningsavtalet kan ingendera part ensidigt ändra det ingångna avtalet. Både skriftliga och muntliga avtal gäller men problemet med muntliga avtal är att det är svårt att kunna visa vad som överenskommits om ord står mot ord. Skriftliga avtal är därför alltid att föredra. Vid anställning inom t ex folktandvården där det finns kollektivavtal så kan saker inom anställningen ändras om arbetsgivar- och arbetstagarparterna kommer överens om en ändring. Här är det således inte den enskilde som styr över förändringen utan den enskilde omfattas av den liksom hela det kollektiv som berörs av en förändring. Ett exempel på en sådan förändring är det nya pensionsavtal som 10 parterna på den landstingskommunala sektorn kom överens om och som trädde i kraft den 1 januari Det innebar ett helt nytt pensionsavtal för anställda födda 1986 eller senare. Det är emellertid inte alltid helt klart vad som ingår i det enskilda anställningsavtalet och vad som är förmåner som arbetsgivaren ensidigt beslutat om. Den senare typen av förmåner är nämligen sådant som arbetsgivaren också ensidigt kan besluta om att upphöra med. I dessa fall handlar det ofta om enklare typer av förmåner som rikskuponger, friskvårdsbidrag och kursbidrag. Det kan dock finnas förmåner som inte reglerats varken i kollektivavtal eller i enskilda anställningsavtal men som funnits så länge och som därför kan komma att betraktas som en del i ett anställningsavtal. Exempel på sådant skulle kunna vara olika former av tillägg för att resa till eller vara verksam på vissa kliniker. Vill arbetsgivaren göra en förändring eller omorganisation i sin verksamhet och där detta kommer att innebära förändringar i de enskildas anställningsvillkor kan det således inte göras utan att arbetsgivare och arbetstagare kommer överens om detta. En situation som dock kan uppstå är att arbetsgivaren efter en omorganisation av sin verksamhet erbjuder nya anställningsavtal utformade utifrån den nya verksamheten. Om arbetstagaren tackar nej kan det anses som att tacka nej till ett skäligt omplaceringserbjudande och en uppsägningssituation på grund av arbetsbrist kan då komma att uppstå. Susanna Magnusson

11 Lokal facklig verksamhet TTkanalen 1/2015 Har du som arbetar i en ledande roll en plan för hur du ska agera som chef när det värsta som kan hända drabbar en medarbetare? I foldern När det värsta händer beskrivs fem sätt att agera när en medarbetare blir svårt sjuk, drabbas av psykisk ohälsa eller dör. Foldern innehåller tips från Saco chefsråd, som består av erfarna chefer från olika delar av arbetslivet. Du kan ladda ned foldern gratis på www. saco.se. Sök på När det värsta händer. Ska du vara föräldraledig? Se upp för deltidsfällan! Omfattande föräldraledighet och i synnerhet deltidsarbete påverkar inte bara hur mycket pengar du har i plånboken utan kan även ha betydelse för din framtida karriär, löneutveckling och pension. Saco har granskat villkoren för föräldralediga i de största kollektivavtalen på arbetsmarknaden. Det visade sig att deltidsarbete kan stå många dyrt i kar- riärsutvecklingen och när det är dags för pension. Saco har publicerat en pensionsguide inför föräldraledigheten med svar på de viktigaste frågorna som du bör ställa dig innan du bestämmer dig för hur du ska ta ut din föräldraledighet. Guiden och mer fakta kring ämnet hittar du här, Tack till er som bidragit till arbetet med att förbättra det statliga tandvårdsstödet! Utredningen om ett förbättrat tandvårdsstöd har fått i uppdrag av regeringen att utvärdera 2008 års tandvårdsreform. Inför detta har utredningen bett bland andra Tjänstetandläkarna om hjälp med underlag. Eftersom utredningen syftar till att förbättra tandvårdsstödet och därmed underlätta i administrationen för behandlarna har vi bidragit med efterfrågat material. Bland annat har våra medlemmar ombetts att besvara en enkät om hur stödet fungerar. Vi vill nu rikta ett tack! till alla er som svarat på enkäten och därmed har medverkat till att på sikt förbättra dagens tandvårdsstöd. 11

12 TTkanalen 1/2015 Föreningens nya styrelse Tjänstetandläkarna har fått en ny ordförande, ny vice ordförande och två nya ledamöter. En ordentlig omdaning jämfört med tidigare skiften inom den centrala styrelsen. Ledamöterna tillträdde sina poster vid årsskiftet. Ordförande - nyval Chaim Zlotnik, allmäntandläkare i Stockholm, har valts till ordförande för föreningen. Chaim har sedan 2006 varit ledamot i den centrala styrelsen. Han har även varit ordförande för Tjänstetandläkarnas lokalavdelning i Stockholm i 8 år där han varit aktiv sedan Chaim är suppleant i Tandläkarförbundets styrelse sedan Vice ordförande - nyval John Bratel, kliniskt verksam vid Specialistkliniken för Sjukhustandvård/ Oral medicin i Göteborg, har valts till vice ordförande för föreningen. Han har varit ledamot i den centrala styrelsen sedan Mellan år vad John ordförande för Tjänstetandläkarnas lokalavdelning i Göteborg. Sedan 2014 är John ordförande för Tandläkarförbundets efterutbildningsråd och ledamot i förbundsstyrelsen. Ledamöter omval Lena Rignell, klinikchef för pedodonti och sjukhustandvård på Mölndals sjukhus, har omvalts till ledamot i styrelsen. Lena har varit ledamot i styrelsen sedan Från 2000 och 10 år framåt var Lena ordförande för Tjänstetandläkarnas lokalavdelning i Södra Bohuslän. Gunilla Carlsson, ortodontist i Luleå, ledamot sedan 2012 har också omvalts. Gunilla var under 90-talet aktiv på olika poster inom lokalavdelningen i Norrbotten: ledamot, kassör och ordförande och idag är hon vice ordförande i avdelningen. Hon har även varit ledamot i Norrbottens Tandläkarförening. Ledamöter nyval Andrea Gerner, distriktstandläkare i Skanör, har valts till ledamot i styrelsen. Andrea är ordförande i Tjänstetandläkarnas lokalavdelning i Skåne. Urban Alsenmyr, specialist i protetik i Eskilstuna, har valts till ledamot i styrelsen. Urban är vice ordförande i Tjänstetandläkarnas lokalavdelning i Sörmland. Han sitter även i Tandläkarförbundets valberedning. Den nya styrelsen; stående från vänster Urban Alsenmyr, John Bratel och sittande från vänster Lena rignell, Chaim Zlotnik, Gunilla Carlsson samt Andrea Gerner Eva Dovresjö 12

13 Lokal facklig verksamhet TTkanalen 1/2015 Är det verkligen så svårt med pension? En antagligen tämligen utbredd uppfattning bland väldigt många människor är nog att det här med pension är både svårt, krångligt och fyllt av ogenomträngliga regler. Riksrevisionen konstaterade när de förra året kom med sin rapport Att gå i pension varför så krångligt att det inte är någon som tagit ett helhetsansvar avseende pensionsinformation. Flera val kräver kunskap om systemet och konsekvenserna för att de ska kunna göras på ett medvetet sätt vilket också påverkar möjligheten att göra bra val. För KPA (pensionsbolaget för anställda inom kommun och landsting) blev rapporten en utmaning till att sprida kunskap inom området och det har man gjort genom att låta ge ut en bok med titeln Dags att lägga pensionspusslet - så tar du som kvinna ut pension på bästa sätt. Författare av boken är Annika Creutzer som tidigare för KPA:s räkning även skrivit boken Ta makten över din pension - tio fällor du som kvinna ska undvika. Även om böckerna vänder sig till kvinnor, inte så konstigt då 80 % av de anställda inom kommun och landsting utgörs av kvinnor, har alla nytta av att läsa dem. I Dags att lägga pensionspusslet ges handfasta råd inför den framtida pensionen. Som vanligt i dessa sammanhang är det viktigt att det inte bara är de som just står i begrepp att ta ut sin pension som tar till sig informationen. Denna bok vänder sig framförallt till de som passerat 50- årsstrecket men ännu inte lämnat arbetslivet. Här finns tips, råd och varningar som ska hjälpa till att planera för den tid då arbetsinkomster ersätts av pension. Det handlar om att välja en klok strategi för en bra pension och tryggare ålderdom. I dag vill samhället att så många som möjligt ska arbeta så länge som möjligt. Vi lever allt längre samtidigt som medelåldern för inträdet på arbetsmarknaden ökar. Genomsnittligt sett lever vi också allt längre tid som pensionärer, det gör det än viktigare att se över sin ekonomi inför pensionen. Boken går att ladda ned på kpa.se. Susanna Magnusson 13

14 TTkanalen 1/2015 Mörkertal i återkrav Antalet återkrav till Försäkringskassan beräknas vara 3,4 % enligt en rapport som Försäkringskassan har presenterat. Tjänstetandläkarna deltog i början av mars i ett möte där rapporten redovisades och framförde då bland annat synpunkten att även om summan i antalet felrapporteringar inte är obetydande så finns det med största säkerhet ett mörkertal åt motsatt håll; det vill säga att det med stor sannolikhet finns återkrav som faktiskt är ersättningsberättigade men som av olika anledningar inte bestrids. Chaim Zlotnik Tjänstetandläkarnas ordförande Chaim Zlotnik kommenterar procentsatsen på återkrav och bristen på att uppmärksamma möjliga felaktiga återkrav: Innebörden i summan som redovisas kan alltså ifrågasättas men vi är också ute efter att visa på den grundsyn som gäller hos myndigheten och som innebär att man hellre fäller än friar. Visst ska en myndighet vara aktsam med statliga anslag, men det har blivit något av en häxjakt inom tandvården där fusket slås upp stort utan motvikt i debatten. Dels vet vi ju att felrapporteringarna i de flesta fall handlar om misstag som bristfällig journalföring. Det i sin tur kan ha flera orsaker, men det är en annan diskussion. Dels är det så att när vi behandlare räknar på tidsåtgången för att bestrida ett återkrav kontra summan som ska återbetalas så blir det ibland betydligt billigare att bara betala tillbaka återkravet. Tyvärr är det också det alternativ som många väljer, tandläkarnas tid är så pass dyrbar. Dessutom ägnas redan en stor del av arbetstiden åt administration och för att hinna med allt måste vi prioritera i vårt arbete. Det skulle därför vara en upprättelse för oss behandlare om attityden mildras och kåren slapp misstänkliggöras. Ett sätt att visa det skulle kunna vara att i rapporter som visar på stödets och återkravens omfång också uttrycka att det finns en felmarginal. Att inte få något stöd alls är också ett felaktigt stöd. Förutom att felaktiga återkrav kan stå patienten dyrt så finns det en annan viktig aspekt av vad detta mörkertal kan ställa till med och det är när det statliga anslaget för tandvårdsstödet ska fastställas. Beräkningarna som ska uppskatta stödets totala omfattning innehåller summan av återkraven samtidigt som uppskattningen av det totala beloppet inte rymmer någon kompensation för obestridda felaktiga återkrav. De siffror som Försäkringskassan redovisar är en del av det underlag som beräkningarna för det statliga anslaget grundar sig i. Felaktiga återkrav som inte bestridits innebär att kostnaden för dessa behandlingar inte heller registreras hos Försäkringskassan. Därmed saknas det täckning för dem i de slutliga kalkyler som ligger till grund för anslaget. Vi menar alltså att genom att Försäkringskassan inte nämner de felaktiga återkraven så bidrar myndigheten med underlag som i förlängningen medverkar till att anslaget till det statliga tandvårdsstödet kan komma att minskas, säger Chaim. Eva Dovresjö 14

15 Lokal facklig verksamhet TTkanalen 4/2014 1/2015? Fråga ombudsmannen Jag har fått ett erbjudande om en tjänst som tandläkare på en privat klinik. Jag har förstått att denna arbetsgivare inte har kollektivavtal för tandläkare vilket gör mig lite bekymrad. Det känns otryggt och jag undrar vad det innebär för mig som anställd? Tyvärr är det så att det inte finns något kollektivavtal för tandläkare på den privata sektorn med undantag för de som är kooperativt anställda. Tjänstetandläkarna har länge försökt få till ett sådant avtal och vi har även blivit kontaktade av arbetsgivare som också är intresserade av ett kollektivavtal på tandläkarsidan. Anledningen till att det trots det inte finns något sådant är att man från arbetsgivarorganisationens håll säger att det av stadgemässiga orsaker inte är möjligt att sluta kollektivavtal för tandläkare. När det finns ett kollektivavtal på en arbetsplats så vet vi att det finns många saker reglerade i anställningen. Finns inte kollektivavtal så får man vara noga med vad som står i det enskilda anställningsavtalet. Faktorer som det finns anledning att vara extra uppmärksam på är att arbetsgivaren sätter av till avtalspension och att det finns försäkringar vid sjukdom och arbetsskada. Andra saker att reglera är t ex hur eventuell övertid ersätts. Sägs inget om uppsägning och semester i anställningsavtalet regleras det enligt Semesterlagen och Lagen om anställningsskydd. Har arbetsgivaren kollektivavtal för tandsköterskor och tandhygienister ska alla på arbetsplatsen omfattas av avtalspension och sålunda även de anställda tandläkarna. Den som är osäker på sitt anställningsavtal kan alltid kontakta oss på Tjänstetandläkarna för individuell rådgivning. Susanna Magnusson 15

16 B PORTO BETALT Avdelningen - din lokala företrädare Kontaktuppgifter till ditt lokala ombud hittar du här nedan samt på hemsidan under respektive lokalavdelning, Blekinge TT-avdelning Alexandra Ioannidis, alexandra.ioannidis@ltblekinge.se Dalarnas TT-avdelning Maja Lillsund, maja.lillsund@ltdalarna.se Gotlands TT-avdelning Claes Svärd, claes.svard@gotland.se Gävleborgs TT-avdelning Clara Stålnacke, clara.stalnacke@regiongavleborg.se Hallands TT-avdelning Stefan Nordström, stefan.nordstrom@regionhalland.se Jämtlands TT-avdelning Hans Norén, hansgunnarnoren@gmail.com Jönköpings TT-avdelning Eine Ståhl, eine.stahl@rjl.se Kalmar TT-avdelning Birgitta Ström Antonson, birgittasan@ltkalmar.se Kronobergs TT-avdelning Marianne Dahlberg, marianne.dahlberg@ltkronoberg.se Mellersta Norrlands TT-avdelning Roger Gabrielsson, roger.gabrielsson@lvn.se Norrbottens TT-avdelning Eivor Nordström-Carlén, eivor.carlen@nll.se Skånes TT-avdelning Andrea Gerner, andrea.gerner@skane.se Stockholms TT-avdelning Ulrika Rebhan, ulrika.rebhan@ftv.sll.se Sörmlands TT-avdelning Anders Grankvist, anders.grankvist@dll.se TT-VG Söder Alfaro Edgardo, edgardo.alfaro@vgregion.se TT-VG Väster Kerstin Söderström, kerstin.soderstrom@vgregion.se TT-VG Öster Carina Bergman, carina.bergman@vgregion.se Uppsvenska TT-avdelningen Isabel Brundin, isabel.brundin@lul.se Värmlands TT-avdelning Patrik Jarestam, patrik.jarestam@liv.se Västerbottens TT-avdelning Maria André, maria.andre@vll.se Västmanlands TT-avdelning Tord Björkman, tord.bjorkman@ltv.se Örebro läns TT-avdelning Caroline Arvidsson, caroline.arvidsson2@regionorebrolan.se Östergötlands TT-avdelning Kristina Hult, kristina.hult@regionostergotland.se 16