TTkanalen 1/2018. Ett långt arbetsliv kräver en bra arbetsmiljö sid 4

Transkript

1 1/2018 TTkanalen FACKLIG INFORMATION FÖR MEDLEMMAR I TJÄNSTETANDLÄKARFÖRENINGEN Antibiotikaresistens en global angelägenhet och ytterst aktuellt inom tandvården sid 10 Riktlinjer för ST och ny specialitet väcker tankar sid 8 Ett långt arbetsliv kräver en bra arbetsmiljö sid 4

2 Styrelse och kansli 2018 Styrelsen Kansliet Innehåll nr 1/2018 Ordförande Chaim Zlotnik Vice ordförande Andrea Gerner Urban Alsenmyr Carina Bergman Kanslichef Björn Petri Susanna Magnusson ombudsman Mats Olson ombudsman Aino Landes ekonomi Medlemsregister och medlemsförmåner Ledare... s 3 Ett långt arbetsliv kräver en bra arbetsmiljö... s 4 Nya riktlinjer för ST - Den nya specialiseringstjänstgöringen orofacial medicin väcker tankar kring framtidens tandvård... s 8 Antibiotikaresistens en global angelägenhet och ytterst aktuellt inom tandvården...10 Dom om engångsärmar - ett tecken på striktare hållning mot smittspridning?...s 13 TT Stockholm bjöd på tips kring lön...s 14 Nya betalrutiner...s 17 Notiser...s 18 Fråga Ombudsmannen...s 19 Gunilla Carlsson gunilla.carlsson@nll.se Eva Dovresjö informatör eva@tjanstetandlakarna.se Lena Rignell lena.rignell@vgregion.se Foto: Lasse Mellquist Omslagsfoto: istockphoto 2

3 Ledare Chaim Zlotnik TT-KANALEN TT-kanalens uppgift är att informera om och kommunicera fackliga frågor inom tjänstetandläkarområdet. Dags för egenvård Layout Eva Dovresjö Tryck Rätt Grafiska AB Bredgränd Stockholm Tel kansliet@tjanstetandlakarna.se MAN KAN BETRAKTA sin gräsmatta på olika sätt. Ett sätt är att kika över staketet och konstatera att grannens gräsmatta är grönare samtidigt som man snabbt konstaterar att det nog måste bero på att grannens jordmån är bättre. Det är alltså ingen idé att göra något särskilt åt saken, utan det är vanligt underhåll som gäller. Rensa ogräs och klippa ibland. Och om gräset vissnar får man köpa nytt där sådant säljs. Med rätt insatser och anpassade resurser kan man även få öknar att blomstra. Man kan se på tandvård på olika sätt också. Om personalomsättningen är hög, kan man ge sig ut till tandläkarhögskolorna och rekrytera nyutexaminerade eller åka utomlands och försöka locka till sig personal. Att folk slutar kan inte hjälpas det beror ju på att folk vill bo i stan eller bli sina egna. Av omkring tandläkare som fått en svensk tandläkarlegitimation utfärdad och som är i yrkesverksam ålder är knappt verksamma inom svensk hälso- och sjukvård. Det ska sägas att många av dessa inte är bosatta i Sverige, men den omständigheten att de skaffat svensk legitimation antyder ändå att de snuddat vid tanken på att arbeta här. I vart fall är fler än 1000 tandläkare verksamma i Sverige med annat än tandvård. Den som vill kan säkert vrida och vända på dessa siffror och hitta mer eller mindre konstruerade förklaringar. För mig är det ändå uppenbart att något måste vara grundläggande fel när så många potentiellt tillgängliga tandläkare inte är här. Jag tror att det är dags att flytta blicken från grannens tomt och se vad som kan göras för att det egna gräset ska må bättre. Det handlar så klart om löner, årets löneöversyn står för dörren. Men det handlar också om att satsa på en attraktiv arbetsmiljö i vidare mening. Till det bör självklart räknas ergonomiska faktorer, men även rimliga prestationskrav, respekt för kompetens och förtroende för tandläkarnas insatser. Viktigt i sammanhanget är även att låta tandläkarna få möjlighet att vara delaktiga och att få inflytande i verksamheten. Den som vårdar sin gräsmatta har förutsättningar att få ett frodigt gräs och den som vårdar sin personal kommer att märka att goda arbetsförhållanden är ett konkurrensmedel i sig, med synergieffekter som produktionsökningar, verksamhetsförbättringar och förbättrad patientsäkerhet. Förvisso kan besök på tandläkarhögskolor och utlandsresor också vara trevliga och givande inslag men knappast avgörande för en stabil personalförsörjning. 3

4 4

5 Pension Ett långt arbetsliv kräver en bra arbetsmiljö Strax före jul förra året ingicks en blocköverskridande överenskommelse om en höjning av pensionsåldern. Riksdagen har ännu inte fattat ett beslut i frågan men går beslutet igenom skjuts bland annat möjligheten att ta ut pension vid 61 års ålder fram samtidigt som den som vill får möjlighet att arbeta längre. Foto: istockphoto DET ÄR NOG FÅ som inte har uppfattat budskapet om att medellivslängden i Sverige ökar och att vi därför ska förmås att arbeta längre innan vi går i pension. Många utredningar har gjorts och görs inom detta område och i december var det dags för Socialdepartementet att presentera Pensionsgruppens överenskommelse om långsiktigt höjda och trygga pensioner. Överenskommelsen innehåller inget författningsförslag utan är riktlinjer i det fortsatta beredningsarbetet. Trots att något beslut ännu inte är fattat finns ändå olika tidpunkter med om när bland annat förslaget om ändrade åldrar för att kunna ta ut pension ska börja gälla. Andra områden som behandlas är bland annat förstärkt grundskydd, reformering av premiepensionssystemet och arbetsmiljö- och utbildningsrelaterade åtgärder för ett hållbart arbetsliv. RÖRLIG PENSIONSÅLDER Idag finns en rörlig pensionsålder vilket innebär att den som vill kan börja ta ut sin allmänna pension från 61 års ålder. Rätten att vara kvar i sin anställning är idag till och med utgången av den månaden hen fyller 67 år. Den allmänna pensionen kan i och för sig tas ut på både hel- och deltid och det går att arbeta och ta ut den pensionen samtidigt men rätten att gå ned i arbetstid styr arbetsgivaren över. För att kunna bli deltidsarbetande pensionär krävs således ett medgivande från arbetsgivaren om att få minska sin arbetstid. Inget i det aktuella för- 5

6 Foto: istockphoto För att fler ska kunna arbeta längre är det viktigt att kunna anpassa arbetsmiljön till den anställdes ålder och arbetssituation. slaget berör dock den delen. Det är också viktigt att notera att förändringarna i detta förslag avseende möjligheten att ta ut pension enbart gäller den allmänna pensionen. Lägsta ålder för att ta ut tjänstepension berörs således inte av nedanstående förslag. Däremot är pensionsgruppen överens om att vid fortsatt översyn bland annat se över den lägsta uttagsåldern för tjänstepension som idag är 55 år. De förändringar som nu föreslås gällande pensionsålder är följande: År som det genomförs Föreslagen ändring 2020 lägsta åldern för att ta ut allmän pension höjs till 62 år, rätten att kvarstå i anställning höjs till 68 år 2023 lägsta åldern för att ta ut allmän pension höjs till 63 år, rätten att kvarstå i anställning höjs till 69 år 2026 lägsta åldern för att ta ut allmän pension höjs till 64 år De personer som berörs av ändring av vid vilken ålder det är möjligt att gå i pension är således de som är födda 1959 eller senare. En höjning av pensionsåldern har diskuterats länge och något som måste arbetas vidare med är de konsekvenser som följer av en höjd pensionsålder. Redan i dagsläget finns det många konsekvenser över att flera system inte anpassats för den rörliga pensionsålder vi har nu. Som exempel kan nämnas att det bara går att få a-kassa till 65 år och att reglerna för att erhålla ersättning från sjukförsäkringssystemet förändras efter 65 år. Många delar i samhället som t ex socialförsäkringen och andra olika försäkringar måste således ses över då vi sedan flera år tillbaka inte längre har kvar en fast pensionsålder vid 65 år. Man föreslår därför i denna överenskommelse införandet av en riktålder som rent praktiskt ska utgöra den åldersgräns som gäller för garantipension och för andra förmåner i kringliggande offentliga trygghetssystem som t ex sjukpenning, sjukersättning, arbetsskadelivränta, och arbetslöshetsförsäkring. Syftet med riktåldern ska vara att pensionsåldrarna automatiskt anpassas i syfte att välfärden och en rimlig pensionsnivå kan upprätthållas. Ytterligare en viktig aspekt kring ett längre arbetsliv är frågan om hur arbetstagaren ska orka arbeta längre? De höga sjuktalen som idag finns är naturligtvis oroväckande i diskussionen om ett allt längre arbetsliv. Här anser Pensionsgruppen bland annat 6

7 att tillgången till en högkvalitativ företagshälsovård och rehabiliteringsinsatserna vid sjukdom behöver fortsatt förbättras. För Tjänstetandläkarnas del har en omfattande del av den fackliga verksamheten alltid ägnats åt att arbeta med frågor som rör arbetsmiljön och att arbetsförhållandena ska anordnas så att den anställde kan ha ett fysiskt och psykiskt hållbart yrkesliv. De senaste åren har en stor del av detta arbete inriktats mot den organisatoriska och psykosociala arbetsmiljön då många av Tjänstetandläkarnas medlemmar tycker att detta är ett område som varit särskilt utsatt. Förnärvarande ägnas mycket tid åt att diskutera arbetets organisation och arbetstidens förläggning. Inom kommun- och landstingssektorn har arbetsgivar- och arbetstagarparterna gemensamt utarbetat plattformen Suntarbetsliv. Syftet med den är att ge chefer och skyddsombud möjlighet att skapa hållbara arbetsvillkor och god hälsa i arbetslivet, så att verksamheten blir en attraktiv och effektiv arbetsplats. Gå gärna in och titta på det material som finns på Susanna Magnusson Pensionsgruppen är en blocköverskridande arbetsgrupp som består av företrädare för de partier som står bakom pensionsöverenskommelsen (regeringspartierna och M, L, C och KD), med socialminister Annika Strandhäll som ordförande. Pensionsgruppens uppgift är att värna pensionsöverenskommelsen och att vårda pensionsreformen och dess grundläggande principer. Pensionsgruppen ska samråda om frågor som gäller pensionsreformen och vid behov ta initiativ till justeringar i pensionssystemet. Pensionsöverenskommelsen omfattar hela ålderpensionssystemet (inkomstpension, premiepension och garantipension) och är en helhet där varje parti står bakom helheten. För att kunna ändra något i pensionssystemet utan att bryta överenskommelsen krävs att samtliga sex partier står bakom förändringen. Det finns ingen samlad fullständig sammanställning av pensionsöverenskommelsen. Överenskommelsen utgörs i stället av de propositioner och utskottsbetänkanden som riksdagen beslutat om samt de underliggande betänkanden som Pensionsgruppen står bakom. Förändringar som görs i systemet där alla partier står bakom blir samtidigt en del av överenskommelsen. Pensionsöverenskommelsen är därmed föränderlig över tid. Källa: Har vi rätt uppgifter till dig? Har du flyttat, bytt arbetsgivare eller ändrat efternamn? Då behöver du uppdatera dina medlemsuppgifter. Det gör du enkelt genom att logga in på dina sidor på vår hemsida, Användarnamnet är ditt medlemsnummer, det finns tex på din faktura eller kontakta kansliet om du inte hittar det. Lösenordet är de fyra sista siffrorna i ditt personnummer. 7

8 Nya riktlinjer för ST Den nya specialiseringstjänstgöringen orofacial medicin väcker tankar kring framtidens tandvård I samband med att den nya specialistinriktningen orofacial medicin inrättas ses även formaliseringen för samtliga specialiseringstjänstgöringar för tandläkare över. Gunilla Carlsson NYA FÖRESKRIFTER OCH ALL- MÄNNA RÅD om utbildningarna har presenterats av Socialstyrelsen, vilket bland annat innebär att specialiseringstjänstgöringen i högre grad ska standardiseras. Tjänstetandläkarna har följt processen genom styrelseledamoten Gunilla Carlsson, själv specialist i ortodonti, som samtidigt bevakat frågan för Tandläkarförbundets räkning. Tjänstetandläkarnas styrelse har diskuterat kring mallen för formaliseringen som har hämtats från läkarvården och sett att det kan behövas anpassningar för att rent praktiskt kunna överföra den till tandvården. De nya riktlinjerna för specialiseringstjänstgöringen för tandläkare liksom för läkare är målstyrda och jag bedömer att de är anpassade till tandvården. De olika specialistföreningarna har tillsammans med Socialstyrelsen utformat de ämnesspecifika målbeskrivningarna. I det arbetet har förstås även föreningen för orofacial medicin deltagit, berättar Gunilla. Hon 8

9 konstaterar att det säkert kommer att uppstå vissa inkörningsproblem med de nya föreskrifterna, men så är det ju också med det mesta som är nytt. I samband med att den nya specialiteten för orofacial medicin inrättas väcks även frågan om hur framtidens tandvård kommer att se ut. Det görs stora framsteg inom vårdtekniken och det är inte omöjligt att tänka sig att det inom en överskådlig framtid kommer att påverka den fysiska patientnärvaron. En vanlig undersökning sköts kanske på distans. Samtidigt som befolkningens behov av omfattande tandvård minskar, ökar behovet av vård hos den åldrande sköra patienten, till exempel vid demens. Därmed kan det vara motiverat att fler tandläkare förbereder sig på att det är där de äldre sjuka patienterna finns som också tandvård kommer att utföras i stor utsträckning, kanske framförallt på sjukhusen och i olika boenden. Det är spännande att fundera på hur framtidens tandvård kommer att se ut. Jag tror att den uppsökande verksamheten också måste utvecklas och man måste få igång ett bra samarbete med hälso- och sjukvården. Den förebyggande vården är jätteviktig här, säger Gunilla. Det är fortfarande inom allmäntandvården som det stora flertalet patienter kommer att behandlas, men med den nya teknikens hjälp kan man tänka sig att de sköra äldre som inte kan flyttas istället får en undersökning av en allmäntandläkare som har med sig en specialist via videolänk. Distanskonsultation kommer nog att bli mycket vanligare. Här återkommer Gunilla till rollen för specialisterna inom orofacial medicin. De kommer i hög utsträckning att fungera som remissinstans och konsultering för allmäntandläkarna. En viktig del i arbetet blir också att ansvara för utbildningen på området för tandläkare och övrig personal i teamet runt dessa patienter. Eva Dovresjö Mentorprogrammet är du den vi söker? Anmäl dig senast 1 april! I vår startar ett nytt mentorår! Vi söker nu färdigutbildade tandläkare och tandläkarstudenter som vill delta i vårt mentorprogram för ny professionell utveckling. Läs mer på eller kontakta mentoransvarig Elina Tishana Johansson Persson på e-post mentorprogrammet@ tandlakarforbundet.se. Från vänster Carolina Frimannsson, tandläkare/mentor, Jasmine Axelsson, student/adept. 9

10 Patientsäkerhet och arbetsrutiner Antibiotikaresistens en global angelägenhet och ytterst aktuellt inom tandvården Inom vården har arbetet med att hindra smittspridning alltid varit närvarande, men på senare tid har ämnet kommit att segla upp på agendan allt oftare i samband med den ökade antibiotikaresistensen. I OCH MED ATT VI inte längre kan behandla patienter i förebyggande syfte på samma sätt som tidigare när förskrivningen av antibiotika inte var lika restriktiv ökar behovet av striktare kontroll för att hindra bakterieöverföring. Det kan vi bland annat se i att det krävs mer omfattande hygienrutiner och skyddsutrustning inom tandvården. Tandläkare utgör kanske i större utsträckning än någon yrkesgrupp kontaktyta för bakterieöverföring genom det stora patientflödet. För allmäntandläkarna, som är den kategori som normalt sett träffar flest patienter på en dag, är det kanske mest påtagligt. Andrea Gerner, vice ordförande i Tjänstetandläkarna och allmäntandläkare samt klinikchef inom folktandvården i Skåne, berättar hur det har påverkat arbetet i allmäntandvården. Vi har fått allt mer rigorösa hygienföreskrifter och job- Andrea Gerner 10

11 Foto: istockphoto bar hårt för att hela tiden uppdatera och kontrollera våra hygienrutiner. Både aseptik-rutinerna och skyddsutrustningen har blivit mer omfattande och det beror delvis på antibiotikaresistensen men också på att det finns fler bakterie- och virussjukdomar i omlopp. Med goda rutiner upplever jag dock inte att det blivit mer belastande för vårt arbete, säger Andrea. Den ökande antibiotikaresistensen påverkar vården på många olika sätt och det är viktigt att Tjänstetandläkarna finns med i diskussionerna kring hur smittspridningen inom vården ska hanteras. Lena Rignell, styrelseledamot i Tjänstetandläkarna samt klinikchef för specialistkliniken för pedodonti och sjukhustandvård Mölndal, har bevakat den här frågan för Tjänstetandläkarnas och Tandläkarförbundets räkning. Hon deltog bland annat i höstens upplaga av det årligen återkommande arrangemanget Nationellt antibiotikaforum. Det är ett arrangemang där företrädare för olika samhällssektorer och arbetsområden träffas för att knyta kontakter och utbyta kunskap. Resistensfrågan är enormt stor. En stor del av världens alla länder liksom FN arbetar intensivt med denna globala fråga. Dialog och samarbete är 11

12 generellt viktigt för att få resultat och vissa länder är bättre än andra på det. Sverige ligger i framkant när det gäller förskrivningen av antibiotika, men det betyder inte att vi inte kan bli bättre på att hantera läkemedlet. Det gäller allt från tillverkning av antibiotika och utsläppen i samband med Lena Rignell det, antibiotika inom jordbruket, antibiotika inom livsmedelsbranschen till antibiotika inom den humana sjukvården, berättar Lena. För oss tandläkare är det extremt viktigt att vi på allvar ser risken med antibiotikaresistens. I vårt dagliga arbete ska vi redan idag ha tillräckliga hygienrutiner i vår behandlingssituation för att kunna möta patienter med olika typer av smitta. Vi kan egentligen aldrig veta vem som är smittad eller inte så alla ska behandlas lika. Hygien är A och O för att minska spridning, förklarar Lena. Hon betonar också att antibiotika bara ska förskrivas till den som verkligen behöver det och att informationen är avgörande för att nå framgång i detta. Lena hänvisar också till en hemsida med information om hur man kan bidra till att skydda antibiotikan och som alla kan använda sig av, Inom tandvården måste vi vara aktiva och förklara för patienter och medarbetare hur de nya restriktionerna ser ut, säger Lena. Det här håller Andrea Gerner med om. Vi har en bit att gå när det gäller att förmedla rutinerna som blivit betydligt mer restriktiva med antibiotikaförskrivningen. En del patienter kan bli lite frustrerade när man inte väljer antibiotika som terapi mot bakterieinfektioner i första hand. Där är vår information till patienten väldigt viktig. Eva Dovresjö Visst kan du bidra. Hur vi alla förhåller oss till antibiotika spelar stor roll för om nästkommande generationer kommer att ha fungerande antibiotika eller inte. Nationellt antibiotikaforum hålls i anslutning till den Europeiska antibiotikadagen den 18 november, som också är det datum då Folkhälsomyndigheten lämnar en årlig rapport till regeringen om den nationella samverkansfunktionen. Det finns ett förslag till tvärsektionell handlingsplan mot antibiotikaresistens som innebär att Folkhälsomyndigheten och Jordbruksverket tillsammans ska skydda antibiotikans effekt. Mycket går ut på att antibiotika ska ges till dem som behöver det mest och att den onödiga användningen ska upphöra. Inom vården finns redan tydliga riktlinjer för vad som gäller. Behandlingsrekommendationer Läkemedelsverket utarbetar rekommendationer för läkemedelsbehandling i samarbete med specialister från sjukvården. Behandlingsrekommendationerna är baserade på aktuell vetenskap och erfarenhet. Ämnesvalet görs bland annat utifrån önskemål från sjukvården. Antibiotikabehandling i tandvården Här finner du behandlingsrekommendationen om antibiotikabehandling i tandvården och tillhörande material: 12

13 Dom om engångsärmar - risken för smittspridning vägde tyngre än religiös övertygelse I november förra året behandlades ett ärende i Arbetsdomstolen där man prövade om Folktandvården Stockholms län AB utsatt en anställd för indirekt diskriminering i samband med att denna nekats att jobba med engångsärmar. Önskemålet grundades i att den anställde ville undvika att visa huden på sina armar i linje med sin religiösa övertygelse. Arbetsgivarens beslut skulle kunna ligga till grund för diskriminering då det inte får finnas regler som går emot religiös övertygelse. Men i det här fallet har patientsäkerhet och hygienkraven för att undvika eventuell smittspridning vägt tyngre än skälet till att använda engångsärmar. Detta till trots att det saknas vetenskap kring engångsärmarnas inverkan på smittspridningen. I Arbetsdomstolens sammanfattande slutsatser skrivs att Folktandvården har inte genom att besluta om förbud mot engångsärmar när skyddshandskar ska användas diskriminerat A.N., när hon var arbetstagare hos Folktandvården, eftersom beslutet haft ett berättigat syfte att bibehålla patientsäkerheten och Folktandvården visat att förbudet mot engångsärmar när skyddshandskar ska användas varit lämpligt och nödvändigt för att uppnå syftet med beslutet. ( ) * I Stockholms tingsrätt dömdes i ett liknande fall 2016 Karolinska institutet för indirekt diskriminering när en tandläkarstudent vägrades att bära alternativa arbetskläder. * Källa: Arbetsdomstolen, pdf/2017/65-17.pdf Eva Dovresjö Foto: istockphoto 13

14 Järnpojke, även kallad "Pojke som tittar på månen", från 1967 av Liss Eriksson. Skulpturen är 15 centimeter hög och känd som "Sveriges minsta offentliga monument". Förbipasserande skänker ofta en slant till pojken och klappar honom på huvudet i syfte att få tur. TT Stockholm bjöd på tips kring lön Vad är egentligen lön och vad kan jag göra för att påverka min ersättning? Det är två klassiska fackliga frågor som många tandläkare ställer både till sig själva och till våra lokala fackliga ombud. Frågan samlade även ett åttiotal tandläkare till ett informationsmöte som TT Stockholm anordnade i slutet av februari. ATT LÖNEN ÄR EN VIKTIG orsak till varför man tar en anställning är nog de flesta överens om, men synen på vad lön är och hur frågor om lön ska hanteras skiljer sig mellan olika arbetsgivare. Mats Olson, ombudsman på Tjänstetandläkarna, har lång erfarenhet av att hantera lönefrågor och olika inställningar till lönen. Lönen påverkas av många faktorer, bland annat av arbetets svårighetsgrad, individuella egenskaper, prestation, duglighet och marknadskrafter. 14

15 Foto: Mats Olson Naturligtvis påverkar arbetsgivarens vilja att betala också och just här i folktandvården Stockholm är betalningsviljan låg. Tjänstetandläkarna inom folktandvården i Stockholm väljer regelmässigt att genomföra löneöversyner som en traditionell Mats Olson löneförhandling. Det innebär att de fackliga ombuden har möjlighet att förhandla innan lönerna fastslås. Alternativet kallas för dialogmodellen och den innebär att ett större ansvar läggs på individen att i samtal försöka motivera sitt värde, dock sker ingen förhandling. Ulrika Rebhan, ordförande för lokalavdelningen TT-Stockholm, berättar att arbetsgivaren folktandvården Stockholm AB i praktiken drar sig allt närmare dialogmodellen för löneförhandling, trots att de fackliga ombuden insisterar på den traditionella modellen. Att hålla informationsträffar liknande den i februari är ett sätt för lokalavdelningen att rusta medlemmarna inför en framtid som kan innebära att man själv måste motivera sin lönehöjning i större utsträckning. Det här är ett sätt att medvetandegöra medlemmarna om att man som arbetstagare själv måste vara aktiv i lönediskussionerna med sin chef när arbetsgivaren väljer att försöka driva löneförhandlingarna mot en dialogmodell. Eftersom vi märker att arbetsgivaren väljer att skapa avstånd mellan arbetstagarna (lönesamtal sker mellan klinikchef och medlem) och de personer (områdeschefer) som vi som facklig organisation förhandlar med så behöver vi stärka medlemmarna. Det handlar till exempel om att förbereda sig i större utsträckning, som att kontinuerligt peka på vad man gör för chefen istället för att först vid lönesamtalet ta fram en lista med goda insatser, förklarar Ulrika. Det gäller alltså att tänka mer strategiskt kring löneutvecklingen. En annan viktig aspekt är ingångslönen. Det är ju den som styr kommande års löneutveckling. Har du en låg ingångslön beräknas ditt procen- tuella lönepåslag på den och du kan tyvärr inte räkna med något rejält lyft, cheferna får tyvärr aldrig utrymme för att kompensera upp lönen. Det är alltså en dålig taktik att sänka löneanspråket för att få en tjänst. Att inte godta en låg ingångslön är ditt bästa kort för att få en acceptabel lön även i framtiden, säger Ulrika. Hon vill också flagga för den hjälp alla medlemmar kan få i det här sammanhanget. Här kommer vi som är lokalt fackliga ombud in igen. Vi hjälper dig gärna att se över både de anställningsvillkor och den lön du blivit erbjuden för en tjänst och vi finns bara ett mejl eller ett telefonsamtal bort. Ulrika Rebhan, ordförande i TT-Stockholm, svarar ofta på medlemmars funderingar kring vad den enskilde kan göra för att påverka sin lön. Foto: Chaim Zlotnik 15

16 I Stockholm är löneläget för tandläkarna generellt sett lägre än i resten av landet. Enligt Ulrika uppger ledningen i Folktandvården Stockholm AB att det inte är aktuellt att konkurrera med lön när diskussioner förts om lönenivåerna i jämförelse med resten av landet. Det motiveras bland annat med en generellt sett god tillgång på antalet sökande till varje vakant tjänst samt att man inte anser sig ha utrymme för den kostnadsutveckling det skulle innebära att anpassa lönerna till övriga landstings nivåer. Jag upplever att tandläkarna inte känner att arbetsgivaren är beredd att satsa på dem. Arbetsgivaren höjer lönen, men inte i den utsträckning som vi och arbetstagarna önskar. Då blir ett alternativ för individen att höja sin lön genom att byta arbetsgivare. Det påverkar arbetsmiljön negativt, eftersom det bidrar till den redan relativt höga personalomsättningen hos vår arbetsgivare. Ulrika ser ofta att medlemmar kan ha en naiv inställning till hur arbetsgivaren hanterar vissa ärenden. Många tänker sig att sådant som lång och trogen tjänst eller att man bidragit extra mycket till verksamheten har större betydelse, i samband med till exempel en konflikt alternativt sjukdom. Arbetsgivaren sätter verksamheten främst och därför blir ibland den enskildes rättigheter lidande. Här får vi som är lokala fackliga ombud ofta träda in och påminna arbetsgivaren om våra medlemmars rättigheter utifrån de regler och avtal som finns. Något som Ulrika skickade med mötets deltagare och som hon gärna upprepar är att alltid se till att beslut eller överenskommelser finns skriftligt. Har man svart på vitt vad en överenskommelse handlar om finns det också större möjligheter att visa vad som har sagts och diskuterats i ärendet. Men med det sagt är det förstås alltid bäst om man kan ha eller försöker hålla en god kommunikation med sin chef och med sin arbetsgivare, säger Ulrika. Vill du vara med och påverka? Det finns goda möjligheter för dig som är intresserad av att engagera dig i det fackliga arbetet. Prata med din lokala fackliga företrädare, kontaktuppgifter finns på baksidan av TT-kanalen och på vår hemsida, En månads uppsägningstid Vi tillämpar en månads uppsägningstid på medlemskapet i Tjänstetandläkarna och Tandläkarförbundet. Det innebär att den medlem som vill säga upp sitt medlemskap kommer att vara kvar som medlem resten av innevarande månad samt hela kommande månad. Avgiften för den sista månaden ska betalas och medlemmen har då självklart kvar sitt fackliga skydd samt möjlighet att nyttja sina övriga förmåner under den perioden. Uppsägningstiden innebär att de medlemmar som till exempel av misstag inte har betalt sin faktura innan förfallodatumet inte riskerar att få ett glapp i medlemskapet om det avslutats utan att medlemmen varit medveten om det. Ett glapp i medlemskapet påverkar bland annat möjligheten att få del av det fackliga stödet, inkomstförsäkringen och de förmånliga medlemsförsäkringarna. Foto: istockphoto 16 Eva Dovresjö

17 Nya betalrutiner för medlemsavgiften Från kvartalsfaktura till månadsavi Av administrativa skäl gick Tjänstetandläkarna vid årsskiftet över till att skicka ut månadsavier istället för att fakturera medlemsavgiften kvartalsvis. Det innebär att du får fakturor från oss oftare - men med en mindre summa att betala varje gång. Trött på fakturor? Anmäl dig till autogiro eller e-faktura via din Internetbank. Nytt för i år är att du nu även kan välja att betala din avgift via e-faktura, förutom autogiro eller faktura. Som ny medlem får du alltid en förstagångsfaktura, därefter kan du själv välja det betalningssätt som du föredrar. OBS! Redan utsända avier ska användas och betalas som vanligt. Autogiro Om du väljer att betala via autogiro dras medlemsavgiften automatiskt i slutet på månaden från det konto som du har valt. Du behöver varken fundera över borttappade fakturor eller sista betaldatum och gör dessutom en insats för miljön. För att ändra betalsätt från fakturabetalning till autogiro loggar du in och ansluter dig via din Internetbank. Gör så här för att ansluta dig: 1. Logga in som vanligt på din Internetbank. 2. Välj autogiro. 3. Sök på Tjänstetandläkarna när du ska ange mottagare och välj Tjänstetandläkarna-medlemsavgift. Följ sedan bankens instruktioner. Tjänsten är kostnadsfri och ingår i internetbankernas betaltjänst. De flesta större banker i Sverige kan hantera autogiro. Om du skulle ångra dig och inte längre vill ha autogiro avanmäler du det på liknande sätt i din Internetbank. Kontakta då även oss på Tjänstetandläkarna så att det inte av misstag uppstår ett glapp i ditt medlemskap. E-faktura Väljer du e-faktura får du räkningen presenterad månadsvis direkt i din Internetbank och du behöver bara godkänna den. Alla uppgifter för din betalning är redan ifyllda, det minskar alltså risken för felskrivningar. Tjänsten är kostnadsfri och ingår i internetbankens betaltjänst. De flesta större banker i Sverige kan hantera tjänsten. Gör så här för att ansluta dig: 1. Logga in som vanligt på din Internetbank. 2. Välj E-faktura. 3. Sök på Tjänstetandläkarföreningen när du ska ange mottagare och följ sedan bankens instruktioner. När du har anmält e-faktura och sedan loggar in på din Internetbank får du besked om nya e-fakturor har inkommit. Du granskar din e-faktura och godkänner betalningen. Om du skulle ångra dig och inte längre vill ha e-faktura avanmäler du det till din Internetbank. Kontakta då även oss på Tjänstetandläkarna så att det inte av misstag uppstår ett glapp i ditt medlemskap! Om du idag betalar via autogiro och vill byta till e-faktura måste du avsluta ditt medgivande till autogirot. Det gör du genom att kontakta din bank eller meddela oss på medlemsservice@tjanstetandlakarna.se 17

18 Som medlem i Tjänstetandläkarna har du tillgång till facklig information och rådgivning om: Lön Alla former av anställningsvillkor, tex arbetstid, semester, ledighet, pension, övertidsersättning, jourersättning mm. Arbetsvillkor Arbetsmiljö Arbetsmarknad Rättsskydd i arbetstvister Råd och stöd i sjuk- och arbetsskade frågor Hjälp i odontologiska ansvarsfrågor Medlemsförmåner Välkommet besked av SKL och Pacta Kommunal, OFRs kommunala förbundsområden och Akademikeralliansen har påkallat förhandlingar om de sänkta pensionsförmåner som riskerat att drabba äldre tidigare anställda under De fackliga organisationernas förhandlare kommenterar i ett gemensamt uttalande beskedet från SKL och Pacta. - Det är mycket glädjande för alla drabbade att SKL valt att följa arbetstagarorganisationernas gemensamma förslag till omedelbar lösning för Nu ser vi fram emot konstruktiva förhandlingar om hur något liknande inte ska kunna hända igen, skriver fackens förhandlare i ett gemensamt uttalande. Eva Dovresjö Saco växer fler medlemmar än någonsin! Fler än någonsin är medlemmar i ett Sacoförbund. Vid årsskiftet samlade Sacoförbunden nästan akademiker, vilket är en ökning med drygt (eller nästan två procent) jämfört med förra året. För varje år så fortsätter det totala antalet medlemmar i Sacoförbunden att öka. Under 2017 valde ytterligare drygt akademiker att bli medlem (en ökning med 1,8 procent) vilket betyder att Sacos förbund nu samlar hela akademiker. Saco är en organisation i medvind. Akademikernas bidrag till samhällsbygget är helt avgörande för att rätt saker sker och det gäller inom alla sektorer, säger Sacos ordförande Göran Arrius. 18 Eva Dovresjö

19 Nya förhållanden? Kom ihåg att meddela oss dina nya kontaktuppgifter så att vi kan nå dig om det skulle vara något. Du kan lätt ändra ditt telefonnummer, e-postadress, adress eller registrera byte av arbetsgivare genom att logga in på Din sida in på För dig som är chef Genom Saco har vi möjlighet att erbjuda dig som är chef lite extra stöd och hjälp i chefsrollen. Saco har sammanställt en rad tips till dig i sina chefsguider och bland annat identifierat ett antal situationer som kan vara extra utmanade i ett ledarperspektiv. Så gå gärna in på Saco.se och välj och vraka bland allt material som kan vara extra användbart för dig! Psst! Du vet väl att våra lokalavdelningar också är duktiga på att hantera frågor som är relaterade till chefskapet och de arbetsrelaterade frågorna som kan uppstå i det? Och att vi har ombudsmän på kansliet som kan ge en hjälpande hand om du skulle behöva det. Följ oss på Facebook Sök på Tjänstetandläkarna på Facebook eller gå in direkt på Eva Dovresjö Fråga ombudsmannen Hej! På min arbetsplats har det bestämts att det ska vara utökade öppettider. Vi ska dels ha öppet längre på kvällarna och dels ska vi ha öppet en lördag i månaden. Vi får inget extra betalt för det. Har man inte rätt till extra ersättning när man arbetar på lördagar och när man arbetar fram till kl på vardagskvällarna? Det finns ingenting i lagstiftningen som reglerar ersättning vid obekväm arbetstid. Detta är istället något som får avtalas om i ett kollektivavtal mellan arbetsgivare- och arbetstagarparterna eller i det enskilda anställningsavtalet. För den som är anställd inom folktandvården och omfattas av det kollektivavtalet finns extra ersättning för obekväm arbetstid vid arbete på kvällar och helger. Är man anställd på en arbetsplats där man inte omfattas av kollektivavtal får man komma överens med arbetsgivaren om hur sådana arbetstider ska ersättas. Säger arbetsgivaren att någon extra ersättning inte utgår för arbete på obekväma arbetstider får man som anställd, precis som i alla förhandlingar om lön och andra ersättningar, ta ställning till om det är ett bra anställningsvillkor. Susanna Magnusson

20 TT-kanalen Returadress: Tjänstetandläkarna Bredgränd Stockholm B PORTO BETALT Lokalavdelningen din lokala fackliga företrädare Kontaktuppgifter till ditt lokala fackliga ombud hittar du här nedan samt på hemsidan under respektive lokalavdelning, Blekinge TT-avdelning Alexandra Ioannidis, alexandra.ioannidis@ltblekinge.se Dalarnas TT-avdelning Petronella Stam petronella.stam@ltdalarna.se Gotlands TT-avdelning Sandra Sandström-Lapukins, sandra.sandstrom-lapukins@gotland.se Gävleborgs TT-avdelning Clara Stålnacke, clara.stalnacke@regiongavleborg.se Hallands TT-avdelning Stefan Nordström, stefan.nordstrom@regionhalland.se Jämtlands TT-avdelning Per-Ola Malmström, per-ola.malmstrom@regionjh.se Jönköpings TT-avdelning Eine Ståhl, eine.stahl@rjl.se Kalmar TT-avdelning Javier Vidana, javier.vidana@ltkalmar.se Kronobergs TT-avdelning Jörgen Gustafsson, jorgen.gustafsson@kronoberg.se Mellersta Norrlands TT-avdelning Roger Gabrielsson, roger.gabrielsson@lvn.se Norrbottens TT-avdelning Anna Kejonen, anna.kejonen@norrbotten.se Skånes TT-avdelning Anneli Olsson Lundgren, Anneli.olssonlundgren@skane.se Stockholms TT-avdelning Ulrika Rebhan, ulrika.rebhan@sll.se Sörmlands TT-avdelning Urban Alsenmyr, urban.alsenmyr@dll.se TT-VG Söder Cecilia Johansson, cecilia.n.johanson@vgregion.se TT-VG Väster Kerstin Söderström, kerstin.soderstrom@vgregion.se TT-VG Öster Carina Bergman, carina.bergman@vgregion.se Uppsvenska TT-avdelningen Isabel Brundin, isabel.brundin@regionuppsala.se Värmlands TT-avdelning Patrik Jarestam, patrik.jarestam@liv.se Västerbottens TT-avdelning Asal Azizi, asal.azizi@vll.se Västmanlands TT-avdelning Tord Björkman, tord.bjorkman@regionvastmanland.se Örebro läns TT-avdelning Caroline Arvidsson, caroline.arvidsson2@regionorebrolan.se Östergötlands TT-avdelning Anita Mortensson, anita.mortensson@regionostergotland.se