Likabehandlingsplan. Handlingsplan mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling

Transkript

1 Lärande Almekärrs Förskoleenhet Cilla Larsson Thomas Holgerson Förkolechef Likabehandlingsplan Handlingsplan mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Andersstugan, Ekeredsvägens, Ekollonvägens, Rydsbergs, Timmeråsens och Bygrindens förskolor Reviderad

2 Innehåll Innehåll... 2 Inledning... 3 Rättigheter och skyldigheter i samhället... 3 Förebygga och förhindra... 7 Upptäcka... 9 Utreda Årlig plan Läsåret 2016/17 årliga plan för Bygrindens, Ekeredsvägens, Ekollonvägens, Timmeråsens och Rydsbergs förskolor För rapportering till huvudmannen gäller följande rutiner Delaktighet och ansvar Referenser Bilaga Incidentrapport

3 Inledning Rättigheter och skyldigheter i samhället Barnens och de vuxnas rättigheter och skyldigheter i förskolan bygger på: Skollagen (SFS 2010:800) Diskrimineringslagen (2009:567) Arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöförordningen som syftar till att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt att i övrigt uppnå en god arbetsmiljö Socialtjänstlagen (14 kap 1 ) angående anmälningsskyldighet LpFö 98 (rev 2010) Enligt skollagen (2010:800) Förskolan vilar på en demokratisk grund. Skollagen slår fast att utbildningen i förskolan syftar till att barn ska inhämta och utveckla både kunskaper och värden. Den ska främja alla barns utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. En viktig uppgift för förskolan är att förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Var och en som verkar inom förskolan ska främja aktningen för varje människas egenvärde och respekten för vår gemensamma miljö. Enligt diskrimineringslagen (2009:567) Huvudmannen ska bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt främja lika rättigheter och möjligheter för de barn eller elever som deltar i eller söker till verksamheten, oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning. Likabehandlingsplanen behandlar innebörden i två olika lagar som har ett gemensamt syfte: Att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Detta innebär att förskolan ska bedriva ett målinriktat arbete för att dels främja lika rättigheter och möjligheter och förebygga och förhindra trakasserier och kränkande behandling. Mål Målet med det främjande arbetet handlar om att stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling i verksamheten och behöver inte utgå från identifierade problem i verksamheten. Det förebyggande arbetet tar sikte på att minimera risken för kränkningar och utgår från identifierade riskfaktorer. Både det främjande och det förebyggande arbetet ska anpassas till barnens ålder och till den aktuella verksamheten. (Skolverket 2009, Allmänna råd med kommentarer För att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.) en har ansvaret för förskolans kvalitet och har då, inom givna ramar, ett särskilt ansvar för att (skollagen kap 2 8) ; 3

4 upprätta, genomföra, följa upp och utvärdera förskolans handlingsprogram för att förebygga och motverka alla former av diskriminering och kränkande behandling, såsom mobbning och rasistiska beteenden bland barn och anställda. att personal och föräldrar känner till likabehandlingsplanen. Förskollärare ska enligt Lpfö 98 (s ) ansvara för: att varje barn får sina behov respekterade och tillgodosedda och får uppleva sitt eget värde, att förskolan tillämpar ett demokratiskt arbetssätt där barnen aktivt deltar, att det utvecklas normer för arbetet och samvaron i den egna barngruppen. Socialtjänstlagen Myndigheter vars verksamhet berör barn och ungdom samt andra myndigheter (förskola) inom hälso- och sjukvården, annan rättspsykiatrisk undersökningsverksamhet, socialtjänsten och kriminalvården är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd. Detta gäller även dem som är anställda hos sådana myndigheter. Lpfö 98(2010) Arbetslaget ska enligt Lpfö 98 (2010, s 9) ansvara för: respekt för individen och medverka till att det skapas ett demokratiskt klimat i förskolan, där samhörighet och ansvar kan utvecklas och där barnen får möjlighet att visa solidaritet, stimulera barnens samspel och hjälpa dem att bearbeta konflikter samt reda ut missförstånd, kompromissa och respektera varandra, lyfta fram och problematisera etiska dilemman och livsfrågor, göra barnen uppmärksamma på att människor kan ha olika attityder och värderingar som styr deras synpunkter och handlande, och samarbeta med hemmen när det gäller barnens fostran och med föräldrarna diskutera regler och förhållningssätt i förskolan. På vår förskoleenhet har all pedagogisk personal ett gemensamt ansvar i likabehandlingsarbetet. En upplevelse av kränkande behandling ska resultera i en reaktion och agerande från pedagogerna på förskolan och bör resultera i en reaktion från övriga vuxna. En viktig utgångspunkt är den enskilda individens upplevelse. Den som uppger att hen har blivit kränkt måste alltid tas på allvar. Vi vill att vår förskoleenhet ska präglas av en positiv lärmiljö, därför jobbar vi kontinuerlig med trygghet, ansvar och respekt, för att skapa en förskola med upplevelse av positiva lärmiljöer. Vad är diskriminering? Definitioner: Diskriminering är ett övergripande begrepp för negativ särbehandling av individer utifrån sju olika diskrimineringsgrunder (diskrimineringslagen 2008:567): 4

5 Kön I Sverige anses kön vara av två benämningar, kvinna eller man. I andra länder, som till exempel Sydafrika, förekommer det en tredje benämning av kön, nämligen intersexualitet. Könsöverskridande identitet och uttryck Innebär att en person inte identifierar sig som man eller kvinna, eller att någon genom sin klädsel eller annat sätt ger uttryck för att tillhöra sitt motsatta kön. Etnisk tillhörighet Omfattar nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller liknande förhållande. Begreppet ras används inte längre vid diskrimineringsgrunden (Rimsten s ). Uttrycket etnisk ursprung innefattar nationella minoriteter såsom samer eller romer. Religion eller annan trosuppfattning Lagstiftningen har ansett att det är omöjligt att ge en definition mellan vad religiösa och kulturella förhållanden omfattar. Trosuppfattning är något annat än religion och är begränsat till en åskådning som är jämförbar med religion. Till skillnad från religion tar trosuppfattning inte givna ställningstaganden då det gäller exempelvis politik eller kultur (Rimsten 2012 s.52). Funktionsnedsättning Varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom fanns vid födseln, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Som funktionshinder räknas även det som är synligt samt de funktionshinder som inte märks lika tydligt såsom allergi, ADHD och dyslexi (Rimsten s.52). Sexuell läggning Människans sexualitet delas in i tre huvudkategorier; homosexuell, bisexuell samt heterosexuell (Rimsten 2012 s.56.) Ålder Ålder är liktydigt som uppnådd levnadsålder (Rimsten 2012 s.58). Vad är kränkande behandling? Definitioner: Kränkande behandling är enligt skollagen ( 6 kap 3 ) är ett uppträdande, som utan att vara diskriminering enligt Diskrimineringslagen kränker ett barns eller en elevs värdighet. Kränkningen kan ges av en eller flera och gäller både barn och vuxna. Kränkningar är ett uttryck för makt och förtryck. Kränkningar kan vara: fysiska, t.ex. slag eller knuffar verbala, t.ex. ord som dumma dig, "du är ful" eller du har fula kläder, "du får inte vara med" ryktesspridning text - eller bildburna, t ex klotter, teckningar, sociala medier. 5

6 Mobbning är en form av kränkande behandling eller trakasserier som innebär en upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag Övergripande mål - i vår förskoleenhets värdegrunds- och likabehandlingsarbete På vår förskoleenhet ska alla känna sig välkomna. Ingen ska känna olust eller rädsla för att gå till förskolan. Barn och vuxna ska känna sig trygga, respekterade och få uppleva gemenskap och arbetsglädje. Rättigheter och skyldigheter på våra förskolor Varje barn har rätt att känna sig tryggt både i och utanför förskolan. bli respekterad av andra barn och vuxna. få vara med i gemenskapen. få hjälp med att reda ut konflikter. Varje barn ska utifrån sin förmåga verka för god kamratskap alltid kunna ta kontakt med någon vuxen när barnet upplever att en kamrat far illa. Varje vårdnadshavare har rätt att: att få information inom 24 timmar, om det egna barnet blivit utsatt eller utsatt andra barn för kränkningar. känna till olika alternativ att kunna larma förskolan. Telefonnummer och mailadresser till personal på förskolan som finns på förskolornas hemsidor. Varje pedagog i förskolans verksamhet är skyldig att: sätta gränser och ingripa vid olika typer av kränkningar göra en bedömning och vidta nödvändiga åtgärder i vissa fall kontakta sociala myndigheter Viktigt för alla, såväl barn som pedagoger på förskolan att känna till: Det är olagligt att kränka någon. Barn som känner sig utsatt på något sätt ska omedelbart kunna berätta om utsattheten för en vuxen. Barnet ska kunna berätta för en vuxen om hen ser eller hör något som uppfattas som kränkningar. Alla tendenser till kränkningar åtgärdas omedelbart av den vuxne som ser eller hör kränkningar. 6

7 Förebygga och förhindra Vi prioriterar det förebyggande arbetet. Ett bra arbetsklimat och en god lärandemiljö utgör grunden för allas trygghet, trivsel och utveckling. Vi prioriterar det förebyggande arbetet. Ett bra arbetsklimat och en god lärandemiljö utgör grunden för allas trygghet, trivsel och utveckling. På vår förskola lägger vi stor vikt i att pedagoger hjälper barn aktivt i deras socialisationsprocess. Barn föds rika och intelligenta med en inneboende kraft att utforska världen. Barn är kompetenta, och har förmåga att tänka själv, utföra positiva och stärkande handlingar i en kreativ och god miljö. Därför är det grundläggande att barn i våra förskolor får en stark självtillit samt tror på sin egen förmåga. Pedagogerna hyser djup respekt för barnet och ger barn möjlighet till ett stort inflytande. Pedagogernas grundläggande värderingar är att se förskolan utifrån barns perspektiv; att förstå hur det är att vara barn på vår förskola. Barn på vår förskola är inte utan blir i sin kontext i den miljö och det förhållningssätt de vistas. Möts barn med djup respekt ger det förutsättningar för att barn känner samma respekt för sina kamrater inte bara på förskolan utan också i samtliga möten som sker i och även utanför förskolan. För att förstå utifrån barns perspektiv och att se barn som kompetenta inriktar sig vår fortbildning centralt runt dessa frågor. Vi startar alltid året genom en fördjupat samtal om hur det är att vara barn idag? Hur är det att vara barn på vår förskola? Osv. I vardagsarbetet lyfter vi konflikter i grupp för att alla skall få en insikt i de vuxnas syn och tollerens, att barns röster är viktiga och att alla skall vara beredda att lyssna till andras röster och infallsvinklar, innan dessa konflikter går över i trackasserier av något slag. På vår förskola är det kollektiva lärande centralt. Barn hos oss får tidigt en förståelse för andra barns betydelse för mitt eget lärande och att därigenom aktar och ser alla andra barn som tillgångar i sitt eget lärande. Genom vårt grundläggande förhållningssätt och det kollektiva lärandet ser vi också att olikheter är en tillgång. Det gör att barn oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning ses som en tillgång på vår förskola. Aktivitet Så här gör vi Ansvar Likabehandlingsplan Likabehandlingsplan Likabehandlingsplan Likabehandlingsplan Likabehandlingsplanen ses över och revideras vid behov på läsårets arbetsplatsträff i oktober/november varje år. En övergripande uppföljning av arbetet enligt den årliga planen sker i oktober varje läsår. Likabehandlingsplanen utvärderas i juni varje år av arbetslagen. På läsårets första föräldramöte informerar personalen vårdnadshavarna om likabehandlingsplanen och den årliga planen. Pedagogerna 7

8 Aktivitet Så här gör vi Ansvar Likabehandlingsplan Närvaro där barnen vistas Arbete med attityder och värderingar Gemensamt förhållningssätt Inbjudningskort Samtal med barnen om frågor relaterade till likabehandling sker kontinuerligt i möten med barnen. Att iaktta: - Blir alla barn synliggjorda samt uppmärksammade? Har alla barn någon att leka med? Vad händer i den fria leken? Pedagogerna styr medvetet gruppkonstellationer vid organiserade lekar och rutiner. Vid utelek är de vuxna närvarande i barnens lek och är särskilt uppmarksamma på de områden på gården som kan vara skymda för översikt. - Vi synliggör och samtalar kring aktuella upplevelser och problem. - Vi lyfter fram barnens tankar och handleder barnen fram till bra och lärande lösningar vid konfliktsituationer. -Vi hjälper barnen att sätta ord på sina känslor - Vi uppmuntrar barnen att säga "nej, stopp, sluta, jag vill inte", samt att lyssna till och respektera sådana markeringar. - Vi hjälper barnen att läsa av varandras kroppsspråk och mimik. - Vi uppmuntrar barnen att reagera och hjälpa varandra när någon blir utsatt - Samtal i små och stora grupper - Gruppstärkande aktiviteter och lekar. Personalen stärker barnens självkänsla så att de vågar vara sig själva - unika. Pedagogerna markerar alltid vid nedsättande kommentarer och vid kränkande uppträdande. Personalen ger akt på sitt eget kroppsspråk och tilltal till barn och vuxna. Personalen är lyhörd och observant på barnens tilltal, ordval och blickar gentemot andra barn såväl som mot vuxna. För de barn som behöver extra stöd i sitt sociala samspel görs en förebyggande handlingsplan i arbetslaget. Barn i affekt ska mötas med respekt. Pedagoger ska avvaktar att lösa akuta konflikter i samförstånd när barnet är upprört. Barnet måste först vara i balans innan konflikten kan lösas ur en annans perspektiv. Barnen eller deras vårdnadshavare får inte dela ut inbjudningskort till kalas via barnens fack på förskolan. Pedagogerna Pedagogerna Pedagogerna All personal på förskolan Pedagogerna 8

9 Aktivitet Så här gör vi Ansvar Födelsedagar Arbetsenhetsråd /Föräldramöte Förskolan ansvarar för att barnens födelsedagar uppmärksammas på ett sätt som gynnar alla barn likvärdigt. Vi har kollektiva föräldrasamtal en gång om året och Föräldramöte en gång per år Pedagogerna Ansvarig pedagog Arbetsplatsträff Utvecklingssamtal Arbetslagsmöten Förskoleenheten har arbetsplatsträff en gång per månad där Likabehandlingsplanen presenteras efter den reviderats, presenteras och förankras. Presentationen av den reviderade planen görs under oktober eller november månad varje läsår. På förskolan genomförs utvecklingssamtal minst en gång varje verksamhetsår. På arbetslagsmötena pratar vi kontinuerligt om barnen på förskolan och relationerna mellan dem. Ansvarig pedagog Pedagogerna Upptäcka Personalen på förskolan ska vara lyhörd och observant på barnens tilltal, ordval och blickar gentemot andra barn såväl som vuxna. Personalen visar på det olämpliga beteendet, tolkar situationen samt meddelar ansvarig pedagog eller barn-häsoteamet. Aktivitet Utvecklingssamtal Samtal om barnen på arbetslagsmöten Information från vårdnadshavare och barn Barn-hälsoteamet Föräldaenkät- SCB Ansvar / arbetslag Pedagogerna Vårdnadshavare Centralt ansvar- Lärande - 9

10 Utreda Alla samtal och överrenskommelser rörande diskriminering och trakaserier dokumenteras och arkiveras på förskoleenheten. Om ett barn blir kränkt av ett annat barn Aktivitet Samtal med berörda barn, informera berörda vårdnadshavare. Information om kränkning lämnas till förskolechef, skyndsamt! Berörda personer kommer överens om framtida förhållningssätt till varandra. Vårdnadshavare till inblandade barn informeras om möjligt samma dag, men senast inom 24 timmar. Arbetslaget och annan personal som behöver information informeras. Beslut om åtgärder meddelas vårdnadshavare inom en vecka. Uppföljning sker inom två veckor. Ansvar Om kränkningarna fortsätter Aktivitet Vårdnadshavare informeras; både det utsatta barnet och de vårdnadsavare till de barn som utsätter. Samtal förs med berörda barn. Först med den utsatte, sedan med övriga barn. Beslut om åtgärder meddelas vårdnadshavare inom en vecka. Uppföljning sker inom två veckor. Informera förskolechef skyndsamt. Ansvar Ansvariga pedagog Om kränkningarna trots ovanstående åtgärder ändå fortsätter Aktivitet Beroende på händelsens art tas ärendet upp i barn och elevhälsoteamet på enheten. Handlingsplan upprättas för den som utsätter och (eventuellt) för det utsatta barnet. Ansvar /arbetslag/förskolechef 10

11 Om ett barn uppmärksammar en kränkning eller när ett barn upplever sig ha blivit kränkt Barnet ska kunna ta kontakt med en pedagog. Efter kontakten från barnet till den vuxna vidtas samma utredningsprocedur som beskrivits på sidan 10. Om en vårdnadshavare uppmärksammar en kränkande behandling Vårdnadshavaren kontaktar personal, alternativt förskolechefen. Efter kontakten mellan vårdnadshavare och pedagog vidtas samma utredningsprocedur som beskrivits på sidan 10. Om en vuxen på förskolan kränker ett barn en kontaktas av den som uppmärksammat kränkningen eller av den vårdnadshavare vars barn upplever sig ha blivit kränkt. en kontaktar berörd vuxen och huvudmannen. Det kan bli tal om (för personal) varning eller avslut av tjänst. en utreder via samtal med berörda parter. Berörda parter kommer överens om framtida förhållningssätt till varandra. en kontaktar vårdnadshavare. en beslutar om åtgärder. Uppföljning sker inom två veckor. Upphör inte kränkningen omedelbart kontaktar förskolechefen huvudmannen. Om kränkningarna fortsätter Aktivitet Vårdnadshavarna informeras. Vårdnadshavare och inblandade parter kallas till ett möte. Handlingsplan upprättas. Uppföljning sker inom två veckor. Ansvar 11

12 Årlig plan I arbetet med att skapa den årliga planen ska förskolan: Regelbundet kartlägga barnens trygghet och trivsel samt barnens uppfattning om förekomsten av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Analysera kartläggningen för att identifiera risker för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. I samband med analysen även utvärdera tidigare insatser för att förebygga diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Utifrån de identifierade riskerna formulera konkreta och uppföljningsbara mål för arbetet. Planera vilka insatser som ska genomföras under året för att nå målen och hur dessa ska följas upp och bestämma vem som ansvarar för respektive insats. Se till att barnen i den mån de kan är delaktiga i kartläggningen och i analysen av resultaten och när man avgör vilka insatser som ska sättas in. Observera att ovanstående ska göras för varje verksamhet inom enheten och i planen ska det tydligt framgå vilka kartläggningar, analyser, utvärderingar och mål som härrör till vilken verksamhet. Årliga planer ska alltså upprättas för varje förskola. Läsåret 2017/18 årliga plan för Bygrindens, Ekeredsvägens, Ekollonvägens, Timmeråsens och Rydsbergs förskolor Mall för den årliga planen Uppföljning av fjolårets insatser (Har de genomförts? Resultat?) Metoder för kartläggning av nuläget (Ex enkäter, trygghetsvandringar och liknande) Resultat av kartläggningarna (Beskriv vad som framkommer) Beskriv: Fjolårets resultat (om Genus arbete). Vi kommer att upprätta uppföljningsområden utifrån specifik barngrupp till vår månadsuppföljning för att säkerställa att alla arbetslag följer upp sitt SKA-arbete med ett genusperspektiv. Dessa analyser ska sedan ge förskoleorganisationen en bild om vi arbetar medvetet kring genusfrågor eller om vi behöver tillsätta en kompetensutveckling så att ökade resultat kan uppnås. När förskolechefer och pedagogista läser av resultaten i den pedagogiska dokumentationen för vi ett stor spännvid mellan resultaten i genus-perspektiv. Något arbetslag har valt att aktivt observera hur pojkar och flickor tar sig an arenan i sin 12

13 atelje och hur de utvecklas inom estetiska och närmast skapande aktiviteter. Arbetslagets analys var att de inte kunde se skillnader i lärande utifrån om barnen var flickor eller pojkar. De upplevde att deras atelje var ett rum för jämlikhet och att barnen som aktivt valde aktiviteter där var lika många pojkar som flickor. Många arbetslag valde att visa en film via youtube på föräldramöte för att sedan aktivt diskutera genusfrågor i föräldragruppen. Responsen från föräldrarna när de hade sett filmen var god och skapade arena för förskolans verksamhet att få förståelse för olika typer av förhållningssätt utifrån genus och jämställdhet. Ett exempel var att en föräldragrupp var mycket mer liberala till när en pojke ville ha klänning på sig under dagarna hemma och i förskolan. Föräldrarna till den aktuella pojken kände dessutom en större ödmjukhet till sitt barns klädval efter det att förskolan hade visat filmen på föräldramötet. Några arbetslag har aktivt sett över förskolans barn- litteratur på ett lite mer medvetet sätt än de gjort tidigare. De väljer nu att vinkla sagornas innehåll på ett sätt som kan uppfattas som mer neutralt. Analys av kartläggningarna (Vilka problem och risker finns, och varför? Vilka behöver åtgärdas?) Det finns i några arbetslag ett sätt att systematiskt följa upp och analysera sina resultat inom genus och olikheter berikar. I andra arbetslag sker det mer sällan och i några enstaka fall har uppföljningsområdet inom området uteblivit helt. Kanske beror detta att det saknas tillräcklig kompetens om genusfrågor och om förhållningssätt som ska gynna barn ur ett jämställdihetsperspektiv? Kanske råder det för många en okunskap att kunna reflektera och dokumentera i skrift? Vad det gäller resultaten på enhetsnivå ser vi att medvetenheten har ökat från föregående läsår då det gäller att möta barnen och barnens föräldrar ur ett bättre likabehandlingsperspektiv. Kanske vi också måste hjälpa pedagoger att ringa in vad vi konkret behöver titta på. Vi bör undersöka 13

14 om vi skall arbeta fram konkreta frågeställningar till arbetslagen för att sedan följa upp. Vi finner att uppföljningsområdet kring genusfrågor behöver utvecklas mer på förskoleenheten innan vi känner oss nöjda med resultaten. Mål för årets insatser (Beskriv vilka resultat som insatserna förväntas ge) Vi förväntar oss se en mer tydlig bild i vår SKA rapport och i de pedagogiska dokumentationerna om hur man bedrivit Genusarbetet under året. Vi vll se fler exempel och från fler avdelningar hur man jobbat aktivt med Genusfrågan. Den kan ta olika vägar och olika aktiviteter men vi vill att frågan är är aktivt levande på alla våra avdelningar. Vi vill förkroppsliga enhetens vilja att se barn blir i sin kontext. Att vi tillåter samt uppmuntrar till att varje individ får vara sig själv. Vi är och tycker olika, ser olika ut, har olika förmågor och erfarenheter. Pedagogernas förhållningssätt är att alla är kompetenta. Det gör att vi skall se dessa olikheter som en tillgång. Barn vi kan betrakta som olika kommer att utmana oss och förskolan och därigenom möjliggör ett än mer rikt lärande och utveckling för dessa och alla andra barn. Årets insatser, med ansvarsfördelning (Beskriv tydligt vilka aktiva åtgärder som ska genomföras, vem som ansvarar för dem och hur de ska följas upp). Vi kommer att fortsätta med vårt strategiska likabehandlingsarbete med samma fokusområde kommande läsår. För att nå än bättre resultat kommande läsår behöver förskolechefer skapa en mer riktad infrastuktur som följer upp och ger inspiration kring genusfrågor ur ett undervisningsperspektiv. Kanske behöver vi åter införa en särskild frågeställning i vår pedagogiska dokumentation som vi gjorde läsåret innan för att säkerställa att inte genus-perspektivet faller i glömska? 14

15 För rapportering till huvudmannen gäller följande rutiner En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. (Skollagen. Kap 6 10). Anmälan görs via särskild blankett på intranätet av förskolechef skyndsamt enligt länken nedan; %20l%c3%a4rande/Support%20o%20Service/Blanketter/Anm%c3%a4lan%20kr%c3%a4 nkande%20behandling.pdf Delaktighet och ansvar Kvalitetssäkring Pedagogerna på förskolorna gör en utvärdering och gemensam reflektion vid läsårets slut om hur arbetet mot kränkande behandling fungerat i varje arbetslag utifrån sina månadsuppföljningsfrågor (se bilaga 2). Den årliga planen utvärderas skriftligt av pedagogerna i varje arbetslag. Ny årlig plan upprättas inför kommande läsår i oktober månad med nya mål utifrån fjolårets utvärdering för uppmärksammade förbättringsområden. Kartläggning av nuläget på förskolornas avdelningar För att kartlägga nuläget i förhållande till uppdradet för likabehandling och mot kränkande behandling använder vi oss bland annat av stategierna: 1. Årlig plan 2. Uppföljningsområden i varje arbetlag vad gäller genus.detta görs skriftligen i vår måndsuppföljning/edaogisk dokumentation. 3. Barnkonferenser i varje arbetslag. Ex inför utvecklingssamtalenoch inför dokmenationen i månadsuppfölningen som sker i arbetslagen. 15

16 Referenser Rimsten, O (2012) Diskriminering och kränkande behandling i skola och förskola Stockholm: Norstedts juridik AB Skolverket (2010) Läroplan för förskolan revederad 2010 Stockholm Skolverket Skolverket (2012) Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling Stockholm: Skolverket Svensk Facklitteratur (2011) Skollagen (2010:800) Ny skollag i praktiken Lagen med kommentarer andra upplagan Stockholm: Svensk facklitteratur AB LpFö 98 (rev 2010) 16

17 Bilaga 1. Incidentrapport Förskolans dokumentation då ett barn blivit diskriminerat, trakasserat eller utsatt för kränkande behandling. Förskola: Barnets namn:. Datum:. :.... Beskriv händelsen: Samtal med vårdnadshavare datum:. Samtal med berörda barn datum:... Åtgärd/åtgärder:.. Uppföljning - datum och tid: (Har de akuta åtgärderna haft önskad effekt?) Ansvarig för uppföljning: Ärendet är avslutat i samråd med vårdnadshavare: datum:... Diskrimineringsgrund 1 Kränkande behandling Kopia av rapporten har lämnats till förskolechef? Ja datum:... 1 Ange vilken/vilka diskrimineringsgrunder som har uppmärksammats. (Ger vägledning inför aktuella områden att se över inför kommande plan.) 17