Landvetter, Airport City, etapp 4, detaljplan

Transkript

1 ( Landvetter, Airport City, etapp 4, detaljplan

2 Beställare: Härryda kommun Sektorn för samhällsbyggnad Mölnlycke Beställarens representant: André Berggren Konsult: Uppdragsledare Handläggare Norconsult AB Box Göteborg Mikael Lindström Mikael Lindström (geoteknik)/ Jesper Petersson (berg) Uppdragsnr: Filnamn och sökväg: Kvalitetsgranskad av: Tryck: N:\102\40\ \G\Beskr-PM\PM\PM_ docx Bengt Askmar Norconsult AB

3 3 (18) Innehållsförteckning 1 Förutsättningar Topografi Geoteknik Geotekniska förhållanden Geohydrogiska förhållanden Stabilitet Bergteknik Förekomst av berghällar Litologi - bergarter Sprödtektonik - sprickor Bergteknisk bedömning Rekommenderade åtgärder Radon Gammastrålningsmätning Rekommendationer Rekommendationer... 15

4 4 (18) 1 Förutsättningar På uppdrag av Härryda kommun har Norconsult AB utfört geoteknisk undersökning till underlag för ny detaljplan för etapp 4, norr om flygplats Göteborg Landvetter Airport. Planen syftar till att ge möjlighet till byggnation av området. Det är inte bestämt vilken typ av verksamhet som området skall användas för men troligtvis kommer någon form av handelsbyggnader mm att uppföras. Området begränsas i söder av riksväg 40. Figur 1.1. Illustrationskarta med (rödmarkerat) aktuellt planområde. Föreliggande handling utgör underlag till detaljplanen map geotekniska och bergtekniska förhållanden inom aktuellt planområde. Fält- och laboratorieundersökningarna redovisas separat i markteknisk undersökningsrapport, geoteknik (MUR).

5 5 (18) 2 Topografi och markbeskaffenhet Marken utgörs av i huvudsak av naturmark (tät skogsmark, hyggen och våtmarker). Marken inom området är kuperad med marknivåer som varierar från som högst ca +153 i centrala/ östra delen till som lägst ca +120 i nordväst. För detaljer avseende topografi, se ritning G101 samt ritning G301-G304. Bild 2.1 Centrala delen av etapp 4, vy från söder mot norr. Bild 2.1. Södra delen i anslutning till avfart/påfart till Väg 40, vy från nordväst mot sydost.

6 6 (18) 3 Geoteknik 3.1 Geotekniska förhållanden Aktuellt planområde kan i huvudsak delas in i 2 grupper map geotekniska förhållanden: Fastmarksområden Torvområden Fastmarksområdenas ungefärliga utbredning framgår av ritning G 101 i Markteknisk undersökningsrapport, geoteknik (MUR). Enligt utförda undersökningar består de naturliga jordlagren (där inte ytligt berg förekommer) inom dessa områden överst i huvudsak av organisk jord (mulljord, torv mm) till mellan ca 0-1 m. Under den organiska jorden följer sedan friktionsjord till som mest ca 2 m djup. I punkt 107 som ligger i centrala/västra delen av området består jorden överst av fyllning (grus, sand, sten mm) till ca 2 m djup, därunder följer sedan torv till ca 3 m djup. Torven underlagras sedan av siltig sand till ca 3,5 m djup. I fastmarksområdena förekommer berg i dagen, för ungefärliga lägen på hällar, se figur 4.1 i kapitel 4.1. Den organiska jorden bedöms utgöras av materialtyp 6B och tjälfarlighetsklass 1 enligt Anläggnings AMA och friktionsjorden bedöms i huvudsak utgöras av materialtyp 3B och tjälfarlighetsklass 2. Enligt utförda undersökningar varierar djupet till fast botten/berg i huvudsak mellan ca 0-2 m inom fastmarksområdena. Torvområdenas ungefärliga utbredning framgår av ritning G 101 i Markteknisk undersökningsrapport, geoteknik (MUR). Inom dessa områden består de naturliga jordlagren från markytan överst i huvudsak av svart mellantorv till som mest ca 4 m djup. Högförmultnad torv kan även förekomma samt inslag av sand och silt. Torvens vattenkvot varierar mellan ca % med de lägre vattenkvoterna där torven även innehåller sand, silt mm. Under torven följer sedan friktionsjord bestående av sandig silt och/eller siltig sand till som mest ca 5 m djup.

7 7 (18) Den organiska jorden (mulljord, torv) bedöms utgöras av materialtyp 6B och tjälfarlighetsklass 1 enligt Anläggnings AMA. Friktionsjorden under torven bedöms utgöras av materialtyp 3B och tjälfarlighetsklass 2 (sand) samt av materialtyp 4A och tjälfarlighetsklass 3 (silt). Enligt utförda undersökningar varierar djupet till fast botten/berg i huvudsak mellan ca 1-5 m inom torvområdena. 3.2 Geohydrogiska förhållanden Grundvattenytan fluktuerar under året beroende på nederbördsmängd och påverkas lokalt av topografiska-, vegetations- och jordlagerförhållanden. Den övre grundvattenytan har mätts i skruvborrhål 105, 112, 114 och 125 låg vid undersökningstillfället i oktober 2012 på mellan ca 0-0,7 m under markytan. För skruvprovtagningshål 107 rasade hålen igen på ca 1,5 m djup varvid ingen övre grundvattenyta kunde noteras. I området förekommer även ytligt vatten i form av mindre bäckar, diken mm. 3.3 Stabilitet Eftersom planområdet i huvudsak utgörs av fastmark samt att där torv förekommer är markytan flackare än 1:10 så anses stabiliteten i området vara tillfredställande för nuvarande och framtida förhållanden. 4 Bergteknik 4.1 Förekomst av berghällar Större delen av det aktuella området är beläget på en höjdrygg som i anslutning till områdets begränsning mot norr och öster sluttar mot nordost. Nivåvariationerna är i övrigt relativt begränsade, vilket avspeglar sig i frånvaron av mer omfattande naturliga bergslänter. Naturligt förekommande berghällar är genomgående glacialslipade och rundade. De naturliga berghällarna uppträder främst i anslutning till höjdpunkter i området, men ett antal mindre hällar förefaller uppträda oberoende av topografin. I området finns dessutom tre bergschakt (markerade A, B och C Figur 4.1) i anslutning till vägar.

8 8 (18) Bergschakt markerat A i Figur 4.1 sträcker sig ungefär 120 m längs den nordvästra begränsningen av det aktuella området för etapp 4. Dess lutning i de centrala delarna är i det närmaste vertikal och den maximala höjd över intilliggande vägbana uppgår till 8 9 m. Bergschakt markerat B i Figur 4.1 är beläget längs en bäck som kulverteras under vägen. Släntlutningen är varierande och höjden över bäckfåran är ungefär 2 m. Bergschakt markerat C är närmare 200 m lågt och följer påfarten till väg 40. Maximal höjd över intilliggande vägbana uppgår till ungefär 5 m. Eftersom moräntäcket på höjdryggarna genomgående förefaller vara mycket tunt kan det inte uteslutas att det finns ytterligare berghällar i området. Sådana berghällar borde rimligtvis vara av samma karaktär som de redan påträffade hällarna och därför inte tillföra ytterligare information av betydelse. Figur 4.1. Fördelningen av berghällar i det aktuella området för Airport City, etapp 4. Bergschaktet längs områdets nordvästra begränsning har markerats med A, det längs vattendraget B och det långsträckta bergschaktet längs påfarten till väg 40 med C i kartbilden. Ekvidistansen för höjdkurvorna är 1 m.

9 9 (18) 4.2 Litologi - bergarter Berggrunden i området är mycket enhetlig och utgörs uteslutande av en förgnejsad granit till granodiorit, som är grå till rödgrå och medelkorning. De mörka mineralen består främst av biotit och underordnade mängder hornblände. Inga andra bergarter har identifierats i området. Gnejsigheten är normalt svag och bildar en planstruktur i bergarten, men lokalt uppträder en väldefinierad bandning (Bild 4.1). Det finns även partier med en begynnande ådergnejsbildning. Gnejsighetens orientering är något vindlande, men generellt är strykningsriktningen SSO ( ) med en medelbrant stupning (25 48 ) mot VSV. Jämfört med gnejsigheten i området för City Airport, etapp 3, är strykningsriktningen något mer sydlig och supningen flackare. Bild 4.1. Förgnejsad granodiorit som uppvisar en väldefinierad bandning/ådring. Bergschakt markerat A i Figur 4.1. Kompass som skala. 4.3 Sprödtektonik - sprickor De berghällar som undersökts i området är relativt sprickfattiga. Berghällarna har dessutom ofta en flackt rundad form som ofta inte medger sprickmätningar. Flertalet sprickor är uppmätta i de tre bergschakten längs områdets nordvästra och sydvästra begränsningslinjer. Baserat på 34 mätningar kan fyra olika sprickgrupper definieras i en stereografisk presentation (Figur 4.2 och Tabell 4.1). Tre av dem kan även urskiljas i området för City Airport, etapp 3.

10 10 (18) Tabell 4.1. Fyra olika sprickgrupper som definierats i det aktuella området för Airport City, etapp 4. Färgen på raderna motsvarar färgsättningen i Figur 4.2. Grupp Strykning Stupning 1 NNV-SSO ( ) Medelbrant till flackt mot VSV (25 48 ) 2 NNV-SSO ( och 347 ) Vertikalt till subvertikalt (74 90 ) 3 NNO-SSV (16 58 och ) Vertikalt till subvertikalt (71 90 ) 4 VSV-OSO ( och ) Vertikalt till subvertikalt (81 90 ) Figur 4.2. Stereografisk presentation av uppmätta sprickorienteringar i det aktuella området för Airport City, etapp 4. Orienteringarna representeras av poler till enskilda sprickplan. De fyra sprickgrupperna som definierats har fått en unik färg som motsvarar de i Tabell 1. Ytekvivalent avbildning av undre hemisfären. En schematisk illustration av huvudsprickriktningarna i relation till bergartens gnejsighet har inkluderats för ökad tydlighet. I de tre bergschakten markerade A till C i Figur 4.1 framgår det att en samverkan mellan de fyra sprickgrupperna generellt ger upphov till grova block som ofta överskrider 1 m 3. Lokalt förhöjd sprickfrekvens, framför allt parallellt med gnejsigheten, gör dock att blockstorleken längs de två större bergschakten bitvis är betydligt mindre (Bild 4.2). Den mest framträdande sprickgruppen i övriga berghällar är den grupp som är parallell med gnejsigheten och i enstaka hällar grupp 2, som stryker i det närmaste parallellt med genejsigheten. Förekomsten av övriga sprickgrupper mycket begränsad.

11 11 (18) Det har inte observerats några svaghetszoner eller partier med nedsatt bergkvalitet i området. Det kan inte uteslutas att det finns ytterligare hällar än de besökta i området, men med tanke på områdets topografiska karaktär och berggrundens generella homogenitet är osäkerheterna små. Sprickor som ingår i grupp 2 (vertikalt till subvertikalt stupande med NNV-SSO strykning) är plana till undulerande och har i vissa fall en tunn beläggning av rost, vilket indikerar förekomst av sulfider (pyrit?) på sprickplanen. Sprickorna i grupp 3 (vertikalt till subvertikalt stupande med NNO-SSV strykning) är genomgående plana och flertalet saknar urskiljbar mineralfyllning. Grupp 4 är mest framträdande i bergschakt C (se Figur 4.1), där sprickplanen normalt uppvisar slickensides och striering orienterad /6 11. Bild 4.2. Detalj av bergschakt längs påfart till väg 40. Den mest framträdande sprickgruppen är parallell med gnejsigheten, som stupar flackt mot vänster i bilden. Vy mot norr. 4.4 Bergteknisk bedömning Den preliminära exploateringsplanen (Flygsäkerhetsanalys, Program Airport City av Swedavia AB) visar att det kommer att uppstå ett flertal mindre bergskärningar vid schaktning i området (Figur 4.3), men det är endast i den östra delen där det planeras schaktning för logistik/lager i två terrasser, som det skulle uppstå en skärning med en höjd över 4 m (uppskattad maximal höjd på 7 m).

12 12 (18) Omfattningen av skärningar som är belägna längs befintliga vägar är något oklar eftersom det saknas information om detaljutformning. Eventuellt kommer infartsvägar att kräva att mer berg avlägsnas än vad som framgår av Figur 4.3. Oavsett omfattning kommer övriga bergschakt markerade i Figur 4.3 att få uppskattade höjder på ungefär 1 3 m. Det är framför allt skärningar med två längdsriktningar som skulle uppstå i det aktuella området enligt den preliminära exploateringsplanen. Skärningen mellan terrasserna skulle ha en längsriktning i NNO-SSV riktning, vetta mot nordväst och ha en ungefärlig totallängd på 300. Övriga skärningar skulle ligga i ungefär NV-SO riktning och huvudsakligen vetta mot sydväst. Orienteringen på den planerade skärningen mellan terrasserna (d.v.s. mellan +140 m och +147 m) är parallell med sprickor i grupp 3, och därmed i det närmaste vinkelrät mot gnejsigheten och sprickgrupperna 1 och 2. Riktningen är inte direkt optimal ur stabilitetssynpunkt. En jämförelse kan göras med befintlig bergskärning markerad A i Figur 4.1. Denna är både högre och mer ofördelaktigt orienterad med avseende på blockutfall än den skärning som skulle uppstå mellan terrasserna. Ändå är skärningen oförstärkt och inga akuta problem föreligger i nuläget (Bild 4.3). En av anledningarna är att sprickor i grupp 1 och till viss del 2 är så pass undulerande att blockutfall sällan medges. Eventuella stabilitetsproblem som ändå skulle kunna uppstå i den planerade skärningen mellan terrasserna borde rimligtvis vara av underordnad karaktär och lätt avhjälpta med bergrensning och selektiv bultning. Den NV-SO dominerande riktningen för övriga planerade skärningar är i de fall de vetter mot SV (vilket flertalet skulle göra) ofördelaktigt orienterade mot bergartens gnejsighet. Exempel på bergschakt med denna orientering, så som det långsträckta schaktet längs påfarten till väg 40 (markerad C i Figur 4.1) och det stora, nyligen utförda bergschaktet i området för etapp 4, visar bägge att det i princip inte existerar några stabilitetsproblem. Som nämnts tidigare är det huvudsakliga skälet karaktären på sprickplanen i grupperna 1 och 2 som i stor utsträckning är undulerande.

13 13 (18) Figur 4.3. Skiss av preliminär exploateringsplan för Airport City, etapp 4, som redovisar de tänkta höjderna i området. Vägar och bebyggelse har justerats sedan förslaget, men tomtindelningen är densamma (se Figur 1.1 samt planprogrammet: Airport City, Program och konsekvenser, godkänd ). Planerade bergschakt av betydelse har markerats som röda linjer. Bild 4.3. Bergskärning belägen längs den nordvästra begränsningen av det aktuella området för Airport City, etapp 4. Vy mot söder.

14 14 (18) 4.5 Rekommenderade åtgärder Två av de befintliga bergskärningarna i området (markerade A och C i Figur 4.1) har en sådan höjd och utformning att stabilitetsproblem skulle kunna uppstå. Eventuella framtida blockutfall från skärningen längs påfarten till väg 40 (markerad C i Figur 4.1) skulle kunna skada belysningsarmatur monterad längs schaktet, men utgör inga problem för vägbana och trafik, eftersom avstånd mellan schaktfot och vägbana uppgår till ungefär 3 m. Vid besiktning föreligger ingen akut risk för blockutfall i någon av de två befintliga skärningarna. Det rekommenderas att planerade sprängningsarbeten under Airport City, etapp 4, i anslutning till dessa bägge skärningar skall föregås av att block och stenar med potentiell rasrisk rensas (skrotas) bort i samråd med Trafikverket som i dagsläget förvaltar dem. Riktlinjer för besiktning av bergsakkunnig i samband med detta arbete skall lämpligtvis anges i en riskanalys för sprängarbetena. De bergschakt som planeras enligt den preliminära exploateringsplanen kommer sannolikt inte att medföra några stabilitetsproblem som kräver andra åtgärder än skrotning, men besiktning av bergsakkunnig skall ändå ske efter sprängning och bergrensning. Alla planerade bergskärningar skall efter sprängning rensas från lösa block och stenar i enlighet med bergrensningsklass 2A i AMA Anläggnings 10 (Tabell CBC/4): Borttagning av löst berg med bergsskopa, därefter efterskrotning med skrotspett. Efter rensning skall behovet av bultning eller annan typ av stabilitetshöjande förstärkning bedömas. Innan grundläggning på berg sker skall den avsprängda bergytan och förhållandena i anslutning till denna besiktigas av bergsakkunnig. 5 Radon 5.1 Gammastrålningsmätning Inom aktuellt planområde förekommer ytligt berg. Dessa områden har undersökts med avseende på gammastrålning. Syftet med undersökningen har varit att bedöma risken för radon från berggrunden. Följande mätningar har nu utförts: Gammastrålning från berg i eller nära dagen uppmättes med hjälp av en gammascintillometer av typen RS-111 med kristall av natriumjodid (NaI).

15 15 (18) Undersökningen utfördes i oktober 2012 och uppmätta värden varierade mellan 0,05-0,14 μsv/h, se även ritning G101 i MUR. Radonklassificering baseras på följande rekommenderade intervaller för uppmätta halter av gammastrålning från berg: Lågradonmark Normalradonmark Högradonmark < 0,08 μsv/h 0,08-0,20 μsv/h > 0,20 μsv/h 5.2 Rekommendationer Området kan utifrån utförda mätningar över ytligt berg klassificeras som normalradonmark. Vi rekommenderar att byggnader utförs radonskyddande för fallet normalradonmark. Detta innebär att väggar och golv i källare samt bottenplattor i källarlösa hus skall göras täta och att speciell omsorg skall vidtas för att säkerställa lufttäta rör- och kabelgenomföringar i byggnadsdelar på mark Vid byggnation kan det även komma strålning från det material som används för uppfyllnad och grundläggning. Fyllnadsmassor med klassificeringen högradonmark är direkt olämpliga att använda som uppfyllnad under eller i anslutning till planerade byggnader. 6 Rekommendationer Ur geoteknisk synpunkt kan planen genomföras under beaktande av nedan angivna rekommendationer. Ur stabilitetssynpunkt bedöms området vara tillfredställande både för befintliga och framtida förhållanden då området i huvudsak utgörs av berg, fastmark och plana torvområden. Enligt den bergtekniska bedömningen är risken för bergras och blocknedfall liten för nuvarande förhållanden. För framtida förhållanden då bergschakt kommer behöva utföras kan det inom vissa delar uppstå stabilitetsproblem, se vidare under kapitel 4.5 mm. Grundläggning av byggnader bedöms preliminärt kunna utföras med platta på mark. Detta bör dock studeras vidare i samband med detaljprojektering. I detaljprojekteringsskedet kommer det i flertalet fall behöva utföras kompletterande undersökningar för bestämning av grundläggningsmetod mm.

16 16 (18) Bergschakt kommer bli aktuellt då djupen till berg är små samt ytligt berg förekommer inom stora delar av området. Inom planområdet förekommer organisk jord (tex torv mm), speciellt inom låglänta partier. Där byggnader, anläggningar, gator mm skall uppföras inom dessa områden kommer det därför bli aktuellt med urgrävning av denna organiska jord för att undvika problem med stabilitet, sättningar mm. Vid byggnation skall det beaktas att jordlagren kan vara silthaltiga och därmed flytbenägna och tjälfarliga. Norconsult AB Väg och Bana Geoteknik Mikael Lindström Bengt Askmar

17 17 (18)

18 Norconsult AB Theres Svensson gata 11 Box 8774, Göteborg , fax