Regionala Vård- och omsorgscollege sammanlagda. Självskattning

Transkript

1 Regionala Vård- och omsorgscollege sammanlagda Självskattning 2017

2 Innehållsförteckning Sida Beskrivning 3 Regionala VO-College 4 1) Varför Vård- och omsorgscollege? 5 Kunskap om kompetensförsörjningsbehovet 5 2) Samverkan 6 Samverkan mellan regional och lokal nivå 6 Samverkan inom regional styrgrupp 7 3) Utbildningsutbud 13 Innehållet i VO ung. och arbetslivets behov 13 Innehållet i BF ung. och arbetslivets behov 17 Innehållet i VO vux. och arbetslivets behov 18 Innehållet i BF vux. och arbetslivets behov 20 Antalet inom VO och arbetslivets behov 21 Antalet inom BF och arbetslivets behov 24 Regional samverkan om YH 25 Regional samverkan för kompetensutveckling 26 4) Regionalt och lokalt perspektiv 29 Gemensamt arbete utifrån områden 28 5) Hälsoperspektivet 31 Gemensamt arbete utifrån hälsoperspektivet 31 6) Kvalitetsarbete och uppföljning 33 Uppföljning av regionala mål 33 Uppföljning av lokala VO-College 34 7) Avtal 35 2

3 Beskrivning Regionalt Vård- och omsorgscollege gör årligen en digital självskattning som är en av två delar i den årliga verksamhetsuppföljningen. Den andra delen är en verksamhetsberättelse. Självskattningen utgår från de 7 regionala kriterierna. Regional styrgrupp funderar igenom frågorna gemensamt och gör en bedömning av i vilken grad de uppfyller kriterierna och svarar utifrån det. När frågorna i självskattningen har processats av regional styrgrupp besvaras frågorna i ett digitalt enkätverktyg. Alla självskattningar läggs samman av VO-College kansli till ett dokument, där resultaten från regionala VO-College självskattning bidrar till en nationell helhet. Detta publiceras sedan som en offentlig handling. Det finns flera skäl till att göra en självskattning. Ett skäl är att synliggöra styrkor och svagheter för att kunna lyfta det goda och förbättra det svaga. Det blir tydligt vad som fungerar bra och vad som behöver utvecklas. Den nationella nivån får en samlad bild över verksamheten i landet och underlag för statistik. Svagheter som återfinns i ett eller flera regionala college blir tydliga och kansliet kan tillsammans med berörda college ta ett samlat grepp för att hitta lösningar. Goda effekter av VO-College blir synliga och kan lyftas fram i marknadsföring och kommunikation med politiker, myndigheter, media med flera. Självskattningen och den resterande verksamhetsuppföljningen ger bättre förutsättningar att behålla hög kvalité och att utveckla konceptet. Däremot behöver ingen känna sig oroad över att svagheter leder till avcertifiering. 21 av 22 regionala Vård- och omsorgscollege har genomfört självskattningen för 2017, och som redovisas som ett sammanlagt resultat i detta dokument. 3

4 Regionala VO-College som genomfört självskattningen Dalarna Fyrbodal Gävleborg Göteborgsregionen Höglandet Jämtland Kalmar län Kronoberg Norrbotten Sjuhärad Skaraborg Skåne Stockholm Södra Norrland Sörmland Uppland Värmland Västerbotten Västmanland Örebro län Östergötland (21 av 22) 4

5 Kriterium 1) Varför Vård- och omsorgscollege? Vård- och omsorgscollege möter framtida kompetensutmaningar nationellt, regionalt och lokalt. Konceptet bidrar till attraktiva arbeten och utbildningar. Hur är er kunskap om det aktuella kompetensförsörjningsbehovet regionalt? Dåligt 0 0 Mindre bra 1 4,8 Bra 8 38,1 Mycket bra 12 57,1 Eventuell övrig kommentar Inventering har genomförts av kompetensförsörjningsbehov regionalt under kv enl kvalitetsplan. Bra samarbete med Arbetsförmedlingen. Vi har inte regionalt sammanställt detta och kommer efterfråga för att se om det finns regional framtaget material. Pensionsavgångar och demografi Man anser att man har bra kunskap lokalt och kan då se även det regionala behovet. Stora kompetensbehov finns inom flera yrken både lokalt, regionalt och nationellt. Önskvärt med bättre kommunikation med arbetsförmedlingen. Det är stor brist på arbetskraft. Verksamheterna står inför stora pensionsavgångar. VO-College Höglandet har en väl sammansatt regional styrgrupp som täcker in olika verksamheter. Värdefullt med representant från Arbetsförmedlingen. Det är ett återkommande inslag på dagordningarna. Vi har en god koll men önskar att det kan brytas ner ytterligare Arbetet med heltidsfrågan, yrkestitulatur inom funktionsstödsområdet samt avsiktsförklaringen Kommunal och SKL har gjort att vi allt mera fördjupat oss i hur det egentligen ser ut i regionen 5

6 Kriterium 2) Samverkan Offentliga och privata arbetsgivare, utbildningsanordnare, fackliga organisationer och myndigheter samverkar. De ingår i regionala och lokala styrgrupper där arbetsgivarna är i majoritet och är ordförande. Parterna samverkar utifrån regionala och lokala förutsättningar. I ett regionalt Vård- och omsorgscollege samverkar minst tre kommuner och ett landsting eller en region Hur väl fungerar samverkan mellan regional och lokal nivå inom ert VO-College? Dåligt 0 0 Mindre bra 1 4,8 Bra 8 38,1 Mycket bra 12 57,1 Eventuell övrig kommentar Svårt att veta vad som är regionalt eller nationellt i vissa fall. Det finns en röd tråd gällande mötesagenda, deltagare och processledarens medverkan i både regional och lokala styrgrupper. Information förs från regional till lokal och från lokal till regional. Vi har en levande dialog. Bra regionalt. Förbättringspotential i några av de lokala på grund av stora omsättning av representanter. Dock ett stort engagemang från samtliga parter i lokala gruppen. VO-College Höglandets arbetsutskott består av regional ordförande, regional processledare, lokal ordförande och lokal samordnare. Au sammanträder ca en vecka innan regionala och lokala styrgruppernas möten för att stämma av agendor och utbyta information. Dessutom sitter representanten från ungdomsgymnasiet i regionala styrgruppen även i den lokala styrgruppen för att säkerställa informationsflödet mellan grupperna. Regionala processledaren deltar i mån av tid vid lokala styrgruppsmöten. Engagemanget behöver bli bättre. Gäller ff. Kommunals medverkan lokalt. 6

7 Det fungerar bra på grund av att det finns minst 2 personer från de lokala collegen i den regionala styrgruppen. Regionala styrgruppsmöten behövs som diskussionsplattform. Informationsutbytet fungerar bra. Trots det behövs mera dialog mellan lokala college. Samarbetet är gott, men informationsutbytet är inta alltid det bästa. Vad är rimligt och på vilken nivå? Samverkan finns organiserad, ambition och viljeinriktning finns för att göra något gemensamt De senaste 3 4 åren har de lokala ordföranden ingått i regional styrgrupp. Det har skapat kontinuitet och en bra förståelse för de olika nivåernas frågor Hur väl fungerar samverkan i regional styrgrupp med följande parter? 1. Kommunala arbetsgivare Dåligt 0 0 Mindre bra 1 4,8 Bra 7 33,3 Mycket bra 13 61,9 7

8 2. Privata arbetsgivare Dåligt 1 4,8 Mindre bra 4 19 Bra 5 23,8 Mycket bra 0 0 Ej aktuellt 11 52,4 3. Landsting/Region Dåligt 0 0 Mindre bra 3 14,3 Bra 9 42,9 Mycket bra 9 42,9 8

9 4. Kommunförbund/Kommunalförbund Dåligt 0 0 Mindre bra 2 9,5 Bra 3 14,3 Mycket bra 10 47,6 Ej aktuellt 6 28,6 5. Utbildningsanordnare Dåligt 0 0 Mindre bra 0 0 Bra 10 47,6 Mycket bra 11 52,4 9

10 6. Fackförbundet Kommunal Dåligt 0 0 Mindre bra 2 9,5 Bra 9 42,9 Mycket bra 10 47,6 7. Universitet/Högskola Dåligt 0 0 Mindre bra 6 28,6 Bra 9 42,9 Mycket bra 3 14,3 Ej aktuellt 3 14,3 10

11 8. Arbetsförmedlingen Dåligt 1 4,8 Mindre bra 4 19 Bra 5 23,8 Mycket bra 11 52,4 Eventuella övriga samverkansparter Valideringscentrum Gävleborg, Semaforen (Kompetensplattformen) Gävleborg, KIVO-projektets ledning, Gävleborgs NRK-representant Kompetenssamverkan Skåne (regional kompetensplattform) Även Vårdförbundet har - delvis - varit med. Delge gärna exempel (kortfattat) Pågår ständig utveckling av samverkan med övriga relevanta regionala samverkansparter som arbetar med närliggande uppdrag, vilket vi ser stora vinster med. Vi saknar privat arbetsgivarrepresentant i regional styrgrupp men kommer arbeta för bättre samverkan med privata arbetsgivare på regional (och på flera håll även på lokal) nivå. Lokalt fungerar samverkan med privata arbetsgivare bra generellt sett. En dialog om på vilken nivå samverkan ska bedrivas. AF har saknat representant men nu finns en AF-person i styrgruppen. Kommunal har inte deltagit så frekvent vid styrgruppens möten. Privata arbetsgivare finns med på lokal nivå, fungerar bra. Arbetsförmedlingen finns med på lokal nivå sedan länge, fungerar bra, och är på väg in i regional styrgrupp genom bra dialog. Allmänt finns utvecklingspotential kring samverkan gällande systematik, roller, syfte m.m. 11

12 Det man ser är att de privata utbildningsanordnarna skulle behöva samordna sig mer. Det skulle vara önskvärt att regionen även hade en representant med det övergripande kompetensbehovet på sitt bord. Samarbetet med högskola känner man kan utökas. AF är intresserade men prioriterar inte våra möten på regional nivå. Kan bero på omorganisation. Olika kontakt med utbildningsanordnare i länet. I vissa delar fungerar det bättre. Universitet och arbetsförmedling deltar sporadiskt finns utvecklingspotential. Den privata arbetsgivarsidan har svårt att organisera sig så de kan företräda varandra. Stor skillnad för arbetet mellan före och efter att en processledare anställdes. Det finns få privata utförare i Göteborgs kommun men däremot finns det i de lokala collegen. Ambitionen blir att även bjuda in dessa till regionala möten. Vi är i ett inledande skede där det känns att vi är på väg åt rätt håll med aktiva och uttalade aktörer på plats. ser att vi är i ett positivt nystartsskede. viktigt att parterna prioriterar och ser till att en är väl insatt i frågorna. Det har inte funnit någon ledamot från regionen på 8 månader. Glädjande är att region Västernorrland nu utsett en ledamot. Norrbotten är ett stort län och det finns variationer, på vissa orter fungerar samverkan med viss part mkt bra och på annan ort kan samverkan med samma part fungera mindre bra. Detta är den bedömning som vi gjorde totalt sett i regionala styrgruppen 12

13 Kriterium 3) Utbildningsutbud Grundläggande och kvalificerade vård- och omsorgsutbildningar på gymnasial och eftergymnasial nivå. Utbildningarna vänder sig till ungdomar, vuxna och redan anställda. Olika aktörer och utbildningsformer samverkar. Motsvarar innehållet i vård- och omsorgsprogrammet arbetslivets behov utifrån följande verksamhetsområden? 1. Äldreomsorgen Dåligt 0 0 Mindre bra 1 4,8 Bra 11 52,4 Mycket bra 9 42,9 13

14 2. Hälso- och sjukvården Dåligt 0 0 Mindre bra 4 19 Bra 10 47,6 Mycket bra 6 28,6 Ej aktuellt 1 4,8 3. Funktionshinderområdet Dåligt 1 4,8 Mindre bra 2 9,5 Bra 12 57,1 Mycket bra 6 28,6 14

15 4. Psykiatrin Dåligt 1 4,8 Mindre bra 2 9,5 Bra 13 61,9 Mycket bra 5 23,8 Eventuell övrig kommentar (exempelvis orsaker till nuvarande läge) Olika lokala förutsättningar för funktionshinderområdet. Psykiatrin ser också olika ut i de lokala collegen. Det hade varit önskvärt med större närvaro i lokala styr- och arbetsgrupper. VO-prg ska vara grundutbildning och därefter sker specialistutbildning inom de olika professioner - YH Stor efterfrågan på APL-platser inom hälso- och sjukvård. Det är bra, men Regional styrgrupp ser att det är ojämn kvalitet på utbildningarna. Det finns ett utvecklingsbehov. Finns utvecklingsområden, viss kunskap kring exempelvis evidensbaserade metoder saknas hos nyexade elever. Men AG förstår skolans utmaning i detta och VOC är ett bra forum att diskutera lösningar, exempelvis auskultering och fortbildning av lärare. Programråd är ett bra diskussionsforum Språket är ett stort bekymmer, då många elever är nyanlända. APL platser räcker inte till. Hur får vi ungdomarna att välja yrkesutgångar som har störts behov inom vård och omsorg. Inom psykiatrin krävs specialistutbildning. Grunden räcker inte. Arbetslivet är mycket nöjda med hur utbildarna genomför utbildningarna men önskar att regelverket ser annorlunda ut. Kunskap gällande dokumentation, social dokumentation, förflyttningar, kommunikation, språkkunskaper och läkemedelshantering behöver stärkas gällande elever ute i verksamheter inom äldreomsorg och funktionshinderområdet. Akutsjukvård: Det behövs arbetas med en bättre språkförståelse. Detta är den absolut viktigaste patientsäkerhetsfrågan eftersom det kan få förödande konsekvenser om man inte förstår vad som sägs eller om man inte kan kommunicera med patienten. Få mer utbildning i hur hanterar man akuta situationer. HLR utbildning, öva mer på att ta 15

16 blodtryck och puls, förstå vad som är normalvärde på blodsocker. Inom alla vårdområden vårdas patienter som är multisjuka, du kan komma in på en avdelning för att du ska operera höften men har samtidigt hjärtsvikt, diabetes och kanske stomi så det är viktigt att de får kunskap om de vanligaste sjukdomar och vad man ska vara uppmärksam på och rapportera vidare. Mer etiska diskussioner, förhållningssätt gentemot patienten. Vikten av att alltid fråga handledaren, innan man gör något med patienten. Organisationsstruktur, vem har mandat att göra vad, exv. Har någon studerande lämnat ut provsvar trots att det inte ingår i undersköterskas uppgifter. Förstå sin egen roll i teamet, interprofessionellt teamarbete, vem ansvarar för vad och vem rapporterar jag till. Psykiatri: Eleverna har haft den kompetens och kunskapsnivå som de förväntas ha på sin APL inom psykiatrin under utbildning. Inga avvikelser har rapporterats De studerande har i allmänhet goda kunskaper och det förefaller som innehållet i utbildningen är relevanta för arbete inom psykiatrin. Dock är det så att jag anser att utbildningen kan bli än bättre vad gäller att förmedla kunskaper om olika sjukdomar och dess behandling och framförallt avseende fokus på bemötande av människor med olika svårigheter. Önskvärt att de studerande får än mer kunskap i de olika sjukdomarna och behandlingen av dessa. Också viktigt att utbildningen lägger stor vikt vid på hur man bemöter patienter, såsom t.ex. förhållningssätt gentemot patienter med dess olika svårigheter och problematik. Psykiatrin inom slutenvården önskar mer kunskap för elever, fungerar bra i kommunala psykiatrin. Det är för få sökande till funktionshinderinriktningen. Arbetsgivare skulle gärna se mera innehåll inom dessa delar. Vissa kvalitetsbrister kan bero på enstaka utbildningsanordnare eller på elev. Kunskaper om teknik i vården finns inte i tillräcklig omfattning. Funktionshinderområdet finns inget tydligt svar. Funderingar i gruppen kring frågan avseende anställningsbarhet kopplat till diplom. ett stort arbetsgivaransvar. Vår skattning är bra, men eftersom regionen ej varit med, så kan vi inte besvara fårgan. Regionala styrgruppen menar att de inte korrekt kan svara på frågan. De anser detta vara en lokal styrgruppsfråga. Däremot om en utbildning i länet ex skulle inrikta sig på psykiatri så skulle det vara en regionalfråga 16

17 Motsvarar innehållet i barn- och fritidsprogrammet med social inriktning och yrkesutgång mot funktionshinderområdet arbetslivets behov utifrån följande verksamhetsområde? 1. Funktionshinderområdet Dåligt 1 4,8 Mindre bra 0 0 Bra 6 28,6 Mycket bra 3 14,3 Ej aktuellt 11 52,4 Eventuell övrig kommentar (exempelvis orsaker till nuvarande läge) I nuläget finns inte denna inriktning. Olika förutsättningar i de lokala collegen. En certifierad utbildare i Skåne. Finns i två av fyra collegeområden och där fungerar det mycket bra. Barn- och fritidsprogrammet ingår inte i VO-College Höglandet. Har inte funnit något program under Nya mål är satta och förhoppningsvis kommer det kunna startas upp ett program under kommande certifierings period. Utbildningen som erbjuds finns inte med i VO-College. Den del som kan tas med räcker inte till för arbetsgivarnas behov. Den stämmer inte heller med kunskapskraven för stödassistenter som finns i regionen. Hur frekvent görs den utbildningen? Ingår ej i VO-College Kronoberg i dagsläget Vår skattning är bra, men regional styrgruppen anser att detta är en fråga som ska besvaras på lokalnivå 17

18 Motsvarar innehållet i vuxenutbildningen inom vård och omsorg, arbetslivets behov utifrån följande verksamhetsområden? 1. Äldreomsorgen Dåligt 0 0 Mindre bra 1 4,8 Bra 11 52,4 Mycket bra 9 42,9 2. Hälso- och sjukvården Dåligt 1 4,8 Mindre bra 2 9,5 Bra 12 57,1 Mycket bra 5 23,8 Ej aktuellt 1 4,8 18

19 3. Funktionshinderområdet Dåligt 0 0 Mindre bra 1 4,8 Bra 13 61,9 Mycket bra 7 33,3 4. Psykiatrin Dåligt 1 4,8 Mindre bra 2 9,5 Bra 13 61,9 Mycket bra 5 23,8 19

20 Eventuell övrig kommentar (exempelvis orsaker till nuvarande läge) För lite tid i metodrum (inom hälso-sjukvård). Psykiatrin - mindre bra inom socialpsykiatri (kommunen) VO-prg ska vara grundutbildning och därefter sker specialistutbildning inom de olika professioner - YH Se kommentar gällande VO-programmet Se punkt 3 sant språk i tal och skrift och att kunna tillgodogöra sig kunskapen. Slutenvården önskar även här mer kunskap från elever. Demenskursen borde vara obligatorisk för alla. Vår skattning är bra, men regional styrgrupp anser att detta är en fråga som ska besvaras på lokal nivå. Regionen har inte varit aktiv och därför kan inte hälso- och sjukvård besvaras. Motsvarar innehållet i vuxenutbildningen inom barn och fritid, arbetslivets behov utifrån följande verksamhetsområde? 1. Funktionshinderområdet Dåligt 0 0 Mindre bra 0 0 Bra 2 9,5 Mycket bra 4 19 Ej aktuellt 15 71,4 20

21 Eventuell övrig kommentar (exempelvis orsaker till nuvarande läge) I nuläget finns inte inriktningen. Finns i två av fyra collegeområden och där fungerar det mycket bra. Stämmer inte med arbetsgivarnas önskemål. Egen utbildningsplan finns inom GR men det är få sökande då man inte får diplom som i VO-College. Fler väljer då den säkra vägen och går utbildning till undersköterska i stället. Behovet av personal är stort. Ingår inte i VO-College Kronoberg i nuäget Vår skattning bra, men regionala styrgruppen anser det vara en fråga att besvara på lokal nivå Motsvarar antalet som utbildas inom vård- och omsorgsutbildningen (ungdom och vux på gymnasial nivå), arbetslivets behov utifrån följande verksamhetsområden? 1. Äldreomsorgen Dåligt 9 42,9 Mindre bra 10 47,6 Bra 0 0 Mycket bra 2 9,5 21

22 2. Hälso- och sjukvården Dåligt 4 19 Mindre bra 11 52,4 Bra 4 19 Mycket bra 2 9,5 3. Funktionshinderområdet Dåligt 9 42,9 Mindre bra 10 47,6 Bra 1 4,8 Mycket bra 1 4,8 22

23 4. Psykiatrin Dåligt 8 38,1 Mindre bra 12 57,1 Bra 1 4,8 Mycket bra 0 0 Eventuell övrig kommentar (exempelvis orsaker till nuvarande läge) På flera håll en positiv trend vad gäller antalet sökande till ungdomsgymnasiet, i något fall fylls inte platserna på ungdomsgymnasiet. Bra sökantal till vuxenutbildningen. Antalet räcker trots detta inte. få sökande och en ekonomisk fråga - Positiv utveckling i vissa kommuner med ett ökat sökantal som även skapar motivation och högre intagningspoäng Äldreomsorg ser är det olika i collegeområden två av fyra mycket bra och två av fyra bra. Funktionshinderområdet ser det olika ut i collegeområden två av fyra bra och i två mindre bra. Många sökande till vuxenutbildningen. Brister till viss del i yrkeskompetens och språkliga kunskaper. Det behövs bli fler som utbildas med de kompetenser som i större utsträckning efterfrågas av arbetslivet (se övriga kommentarer fråga 3). Vården ställer högre krav på kompetens, det är mycket mer avancerad vård som utförs bla. i hemmet. Det utbildas generellt alldeles för lite för motsvara behovet. De stadsbidrag som kommit för att utbilda visstidsanställda (timvikarier i äldreomsorg och sjukvård) innebär inga extraresurser för arbetsgivarna för frigöra tid och ex stödja med litteratur. Detta är ett dilemma i en hårt pressad vård och omsorgsverksamhet. Det skulle vara bättre om resurser fördelades både till utbildning och verksamhet för att få till stånd större utbildningsvolymer 23

24 Motsvarar antalet som utbildas inom barn- och fritidutbildningen (ungdom och vux på gymnasial nivå), arbetslivets behov utifrån följande verksamhetsområde? 1. Funktionshinderområdet Dåligt 6 28,6 Mindre bra 4 19 Bra 2 9,5 Mycket bra 1 4,8 Ej aktuellt 8 38,1 Eventuell övrig kommentar (exempelvis orsaker till nuvarande läge) Relevant inriktning saknas. Personal med bedömd relevant utbildning rekryteras istället från andra utbildningar, bl.a. VO-programmet. Inriktningen erbjuds inte Ett collegeområde är det aktuellt ej i övriga. Endast fem sökande inom GR. Ingår inte i VO-College Kronoberg för närvarande Eftersom det enbart är sociala inriktningen som är aktuell, så ger det ett väldigt litet tillskott på utbildade personer 24

25 Finns det regional samverkan för ansökningar om YH-utbildning inom VO-College? Ja 11 52,4 Nej 8 38,1 Ej aktuellt 2 9,5 Eventuell övrig kommentar (exempelvis orsaker till nuvarande läge) I nuläget pågår arbete med kompetenskrav utifrån verksamheternas behov. Saknas på många håll tydlig organisation och uppdrag för YH-utbildade och VO-College Gävleborg vill tydliggöra detta och reellt behov av utbildad personal hos arbetsgivarna innan regional samverkan för ansökningar går vidare. Prioriterad fråga. YH ansökningar kräver regional samverkan men sker idag inte inom ramen för regionalt VO-College. Fortfarande stort behov av ex stödpedagogutbildning. Det finns inte specifikt inom VO-college Fyrbodal. Det finns däremot en samverkan inom ramen för ett samverkansavtal för vuxenutbildningen i Fyrbodal, ett nätverk för utbildningsanordnare med YHutbildningar. Detta nätverk leds i dag av regional samordnare. Västra Götalandsregionen har en grupp som arbetar med att identifiera behov av kompetens på YH-nivå. Finns i viss mån men kan bli bättre. Lokala sammarbeten Inte så upparbetade rutiner kring detta Frågan lyft med regelbundenhet. Utvecklingspotential. Finns drivande utbildare som försöker samverka. Ett utvecklingsområde. Vi är i uppstartningsfasen av ett högskoleråd med representation från 5 högskolor/universitet och 2 YH, där vi kommer att jobba mer aktivt med dessa frågor. Samarbetet kommer att utökas under kommande certifieringsperiod. Diskussion och aktivt arbete pågår 25

26 Det finns ledamöter i Vård och omsorgscollege Södra Norrland som också ingår i YH ledningsgrupper. Vi tar upp om ansökningar är initierade,men regionala styrgruppen har inte fullt ut genomfört dialoger om vilka YH utbildningar som bör prioriteras i regionen. Finns det regional samverkan för kompetensutveckling av befintlig personal inom VO-College? Ja 15 71,4 Nej 6 28,6 Eventuell övrig kommentar (exempel på områden, form dvs föreläsning, kurs, gymnasiekurs etc. och tillvägagångssätt? Kortfattat) Ja, till viss del. Behöver utvecklas! T ex samverkan kring gemensamma utbildningar (språkombud), regional konferens med ws om inkluderande kommunikation riktat mot handledare under hösten. Stimulansmedel för att utbilda timvikarier - som redan finns i verksamheten. Har i någon kommun inte fallit väl ut, Handledarutbildningen och konferenser Nej inte specifikt inom VO-college Fyrbodal. Det finns en samverkan mellan de 14 kommunerna inom ramen för "området" Välfärd. Dessa nätverk leds av tjänsteman på Fyrbodals kommunalförbund. Inom denna samverkan genomförs efterfrågad kompetensutveckling av befintlig personal. Indirekt samverkan genom att parterna samverkar kring vissa utbildningar. Men ej systematiskt som VOC driver. Lokalt fungerar det bättre. Föreläsningar MDH, regionens vårdhygien, HLR. Handledarutbildningen. Tidigare haft ett kompetensutvecklings projekt av befintlig personal kallad KIVO. Inte i så stor omfattning, ibland inbjudan till föreläsningar 26

27 Handledarutbildning, språkombud. Arbetsgivarsidan önskar bättre ekonomiska förutsättningar så befintlig personal kan erbjudas kompetensutveckling som till större utsträckning subventioneras av arbetsgivare. Genom regionala kompetensutvecklingsdagar samt genom avsiktsförklaringen. Ja men mest på lokal nivå. ESF-projekt har gett större möjlighet till detta under senaste året. Kring samverkan om ansökan av barnspecialistundersköterska samt stödpedagog Handledarutbildning, språkombudsutbildning, social dokumentation och HBTQ för vård- och omsorgslärare, Vi har inte kommit så långt på regionalnivå för detta,men ex planering för språkombudsutbildning, steg 3 handledarutbildning görs på regionalnivå 27

28 Kriterium 4) Regionalt och lokalt perspektiv Vård- och omsorgscollege har ett regionalt och lokalt perspektiv och är en gemensam resurs i regionen. Det finns ett medvetet arbete med genusperspektiv, mångfald, marknadsföring/information och systematisk omvärldsbevakning Hur väl fungerar det gemensamma arbetet med följande frågor inom regionalt VO-College? 1. Jämställdhet Dåligt 1 4,8 Mindre bra 5 23,8 Bra 12 57,1 Mycket bra 2 9,5 Ej aktuellt 1 4,8 28

29 2. Mångfald Dåligt 0 0 Mindre bra 3 14,3 Bra 13 61,9 Mycket bra 4 19 Ej aktuellt 1 4,8 3. Marknadsföring/Kommunikation Dåligt 0 0 Mindre bra 4 19 Bra 14 66,7 Mycket bra 3 14,3 29

30 4. Omvärldsbevakning Dåligt 0 0 Mindre bra 1 4,8 Bra 14 66,7 Mycket bra 6 28,6 Delge gärna exempel (kortfattat) Finns med i kommunikationsplan, frågor lyfts på styrgruppsmöten, reg konferens om inkluderande kommunikation, arbete om hur vi kan vidareutveckla frågorna och delge kunskap pågår - arbetsgrupp tillsatt. Bra samarbete med omvärldsbevakning mellan regionala aktörer, vilket förmedlas till lokala och regionala grupper. Ett nätverk för kommunikatörer är på gång. Vi har satsat på att kommunicera via sociala medier för att nå ut till målgrupper. Inkluderingshandledare - hela spektrat Saknar vissa bitar, ex AF. Bli duktigare i regionen att sprida goda exempel. Vi behöver jobba mer medvetet med mångfald och genus. Vi är på väg att gå från bra till mycket bra gällande marknadsföring. Det behövs tydligare strategier för det regionala arbetet men den nyss framtagna filmen om jämställdhet och jämlikhet ökar möjligheten att integrera frågorna i handledarutbildningen, vid validering och vid utbildning av språkombud. Marknadsföringsinsatserna fungerar bra regionalt och omvärldsbevakningen mycket bra. Alla områden går att utveckla Här ser vi i Norrbotten en utvecklingspotential och kommer att lägga till "omvärldsbevakning" som en stående punkt på vår agenda. Vi kommer använda en del av vår budget för 2018 till gemensam marknadsföring och arbetar vidare med att öka jämställdhet och mångfald 30

31 Kriterium 5) Hälsoperspektivet Hälsoperspektivet genomsyrar utbildning och arbetsliv Hur väl fungerar det gemensamma arbetet inom regionalt VO-College för att hälsoperspektivet ska genomsyra följande verksamheter? 1. Utbildningarna Dåligt 1 4,8 Mindre bra 2 9,5 Bra 10 47,6 Mycket bra 7 33,3 Ej aktuellt 1 4,8 31

32 2. Arbetslivet Dåligt 1 4,8 Mindre bra 7 33,3 Bra 8 38,1 Mycket bra 4 19 Ej aktuellt 1 4,8 Delge gärna exempel (kortfattat) Nordöstra Skåne har ett uttalat fokus på hälsa. Hälsoperspektivet ligger oftast inte i VO-College verksamhetsplan, men i de egna på kommunal nivå. Vi har inte lyft detta perspektiv under 2017, kommer beaktas i åter ansökan Parterna arbetsgivare, fack och utbildare jobbar med frågan på sitt håll men det sker inte systematiskt på regional nivå i VOC. Psykisk ohälsa ökar. Friskvårdstimmar finns men svårigheter att gå ifrån för anställda. Vi arbetar med frågan i våra verksamheter. Vi skulle bli bättre regionalt. Viktigt att jobba långsiktigt med att man ska hålla länge, utifrån ett salutogent förhållningssätt, utöver friskvårdsbidrag. Hälsosamma scheman. Profilboenden (Solna) har gett ringar på vattnet, motiverar och engagerar personalen mer. Rökning ett utvecklingsområden - att skapa rökfri arbetstid är något som blir allt vanligare. Det görs en hel del lokalt men vi kan bli bättre på att delge varandra detta regionalt. Folkhälsoperspektivet är en utmaning att arbeta utifrån Hälsa, dialog och samverkan hör ihop. Det är svårt att värdera hur långt vi kommit, men vår intention är att dialogen i grupperna ska bättre möjliggöra teambildning, ta vara på olika kompetenser och möjliggöra en bra arbetsmiljö 32

33 Kriterium 6) Kvalitetsarbete och uppföljning Det finns ett systematiskt arbete för uppföljning av kvalitetskriterierna. Regional styrgrupp är ansvarig Hur väl fungerar den systematiska uppföljningen av uppsatta regionala mål? Dåligt 1 4,8 Mindre bra 3 14,3 Bra 7 33,3 Mycket bra 9 42,9 Ej aktuellt 1 4,8 Delge gärna exempel (kortfattat) Under 2017 så skapade vi en matris där vi har planerat aktiviteter utifrån målen och följt upp dem under året. Finns fastställda rutiner för dokumentation och uppföljning. Ingår i årshjul och kvalitetplaner. Följs upp regelbundet. sker en gång om året Vi har ännu inget lokalt VOC certifierat. Systematiken kan bli bättre. Arbete med detta har pågått under 2017 så det är på bättringsvägen. Svårt att få in material Svårt att samla in uppgifter från alla medverkande aktörer, vi har inte hittat rätt former för det ännu. Finns utvecklingspotential Det finns en systematisk kvalitetsuppföljning regionalt och har gjort så från starten för nio år sedan. Ett årshjul ska på förslag tas fram. Gemensamma mål för Hela Södra Norrland och ett uppföljningssystem gör det mycket lättare att få koll på uppnådda och ej uppnådda mål 33

34 Hur väl fungerar den systematiska uppföljningen av lokala VO-College? Dåligt 0 0 Mindre bra 5 23,8 Bra 7 33,3 Mycket bra 7 33,3 Ej aktuellt 2 9,5 Delge gärna exempel (kortfattat) Se ovan. sker en gång om året Systematiken kan bli bättre. Arbete med detta har pågått under 2017 så det är på bättringsvägen. Svårt att få in material Fungerar mycket bra i två av collegeområden och bra i två collegeområden. Kan utvecklas. De flesta är nöjda med sitt uppföljningsarbete men någon saknar fortfarande en strategi. uppföljningen fungerar, men eftersom förankringen/ägandet på lokalnivå ibland missar, så kan resultatet av lokal samverkan bli svagt. 34

35 Kriterium 7) Avtal Samverkansavtal mellan parterna finns på regional och lokal nivå. På regional nivå finns även avsiktsförklaring med högskola/universitet om att ingå i samverkan. Avtalen undertecknas i samband med certifiering och är därför inget som följs upp i den årliga självskattningen. 35