Register. Regionalt VO-College. Fyrbodal 3. Gävleborg 4. Göteborgsregionen 7. Halland 10. Höglandet 12. Jämtland 14. Kronoberg 17.

Transkript

1 Regionala verksamhetsberättelser Vård- och omsorgscollege 2015

2 Register Regionalt VO-College Sida Fyrbodal 3 Gävleborg 4 Göteborgsregionen 7 Halland 10 Höglandet 12 Jämtland 14 Kronoberg 17 Skaraborg 24 Skåne 27 Stockholm 30 Södra Norrland 33 Sörmland 36 Uppland 39 Värmland 43 Västerbotten 46 Västmanland 51 Örebro län 54 Östergötland 58 2

3 Regionalt Vård- och omsorgscollege Fyrbodal Nulägesbeskrivning Den 9 november 2015 blev Vård- och omsorgscollege Fyrbodal certifierade. Fyrbodal blev det tjugonde regionala college i Sverige. Regional styrgrupp för Vård- och omsorgscollege Fyrbodal hade sitt första möte den 28 november inleddes med att arbeta fram en regional ansökan. Arbetet bedrevs både på möten med regional styrgrupp och i en arbetsgrupp. I juni var ansökan klar och skickades in till Föreningen Vård- och omsorgscollege kansli. Två certifierare utsågs och certifieringsbesöket gjordes den 28 september Certifieringsceremonin planerades att hållas den 11 februari Måluppfyllelse Ett av målen för regional styrgrupp är att bilda lokala college. Under hösten bjöds det in till två möten med syftet att informera om Vård- och omsorgscollege i allmänhet och med fokus på lokala college. Till det första mötet i september var alla utbildningsanordnare inom Vårdoch omsorg i Fyrbodal inbjudna. Till mötet i november hade inbjudan gått ut till både arbetsliv inom vård- och omsorg, till utbildningsanordnare och fackliga företrädare. På mötet i november var representant för lokalt college i Skaraborg, Falköping och Tidaholm, inbjuden för att informera om det lokala arbetet som sker där. Kvalitetssäkrad handledarkompetens är ännu ett mål. Det hölls i augusti ett möte för att diskutera den handledarutbildning som hålls hos olika utbildningsanordnare och den handledarutbildning som Vård- och omsorgscollege föreskriver. På den nationella konferensen i Göteborg var flera av kommunerna i Fyrbodal representerade. Att Validering inom Fyrbodal ska kunna erbjudas och utföras av utbildningsanordnare enligt de nationella riktlinjer för validering som är framtagna av Vård- och omsorgscollege, är ännu ett mål. Under hösten påbörjades planeringen för aktiviteter som ska genomföras under våren Validering Väst kommer att hålla två seminariedagar under rubriken Valideringsprocesser med fokus på vård- och omsorg. Uppföljning av samverkan Under året hade regional styrgrupp fem protokollförda och justerade möten. Under första halvåret ägnades mycket tid åt ansökan, kvalitetskriterierna och att formulera mål och aktiviteter för vår samverkan. Deltagandet har varit bra och de olika parterna har visat på ett stort engagemang

4 Regionalt Vård- och omsorgscollege Gävleborg Nulägesbeskrivning Största vinsten med VO-College regionalt och lokalt Sedan 2011 har Gävleborgs samtliga kommuner liksom Älvkarleby kommun, Region Gävleborg, arbetsförmedlingen, ett antal privata arbetsgivare och fackliga organisationer samverkat med utbildningsanordnare på gymnasial- och eftergymnasial nivå i syfte att långsiktigt säkerställa rätt kompetens inom vård- och omsorgsområdet samt öka attraktionskraften för utbildningar och yrken inom vård och omsorg. Genom samverkansformen får studerande en modern och attraktiv utbildning, arbetsgivarna får den kompetens de efterfrågar och redan anställda får utveckling i sitt arbete. Satsningen syftar till och ger en ökad grad av samverkan mellan alla aktörer inom vård- och omsorgsområdet för att på ett optimalt sätt kunna möta både kvantitativa och kvalitativa behov i framtiden. Största utmaningen för VO-College regionalt och lokalt Omvärldsanalyser och framtidsdiskussioner gällande arbetslivet i stort handlar idag mycket om olika obalanser som riskerar att uppstå under de närmaste fem till tio åren. De prognoser som finns för olika delar av området visar på ett komplext samspel mellan tillgång och efterfrågan på arbetskraft. Ett samspel som är beroende av många olika faktorer utbildningsvolymer, pensionsavgångar, förändringar i befolkningens demografi, nyrekryteringsbehov och behov av kompetenshöjning och kompetensbreddning hos redan anställda. Det sammanlagda rekryteringsbehovet i Gävleborg för samtliga i branscherna förekommande yrkesgrupper förväntas bli cirka personer under perioden fram till 2023 i Gävleborg. Störst rekryteringsbehov finns inom vård och omsorg, där rekryteringsbehovet förväntas bli cirka personer, varav undersköterskor. I takt med att äldreomsorgskulturen håller på att förändras är inte längre den kommunala äldreomsorgen det självklara valet. Detta i kombination med ett ökat antal aktörer gör att konkurrensen om personalen ökar. (Källa: Region Gävleborg). I takt med att allt fler utlandsfödda fick arbetsmarknadsutbildning mot vård och omsorg, uppmärksammades ett växande problem, att många av de utlandsfödda efter avslutad utbildning, fortfarande hade stora brister i kommunikation på svenska. Inom VO-College inleddes 2012 en dialog med arbetsförmedlingen för att hitta bättre stöd för utlandsföddas språkutveckling. KIVO-modellen (Kvalitetssäkrad inkludering i vård och omsorg) och med stöd av ESF pågår nu implementering av modellen i hela länet. Hur ni sprider kunskap om era framgångar Lyfta goda exempel, via media, VO-College nationellt, använda nuvarande och tidigare elever som ambassadörer för att nå ut till potentiella nya elever, delta i mässor, information till högstadieelever, öppet hus -sammankomster för blivande gymnasieungdomar. Även viktigt att arbeta för att höja statusen på yrken inom området. Ett gott exempel på det är VO- College Ljusdals radioserie LARS som började sändas under hösten 2015 med ett avsnitt/vecka där olika områden inom vård och omsorg kommer att belysas. 4

5 Hur ni arbetar med era utmaningar Den regionala styrgruppen har etablerat ett mer strategiskt arbetssätt än tidigare. Aktivitetsplaner både regionalt och i varje lokalt college där konkreta aktiviter skrivs in för att möta utmaningarna. Dessa följs upp kontinuerligt för att säkerställa progress i arbetet mot utsatta mål. En ny kvalitetsmodell har även tagits fram och implementerats under året. Den regionala styrgruppen kanaliserar och stödjer även behov och utvecklingsidéer från deltagande arbetsgivare/utbildningsanordnare, för varje lokalt certifierat VO-College. Samtliga lokala styrgrupper arbetar aktivt och kontinuerligt för en bred representation i det lokala arbetet, men också för tydlig representation för att säkerställa förankring mellan lokal och regional styrgrupp. Måluppfyllelse Målen för perioden är kvalitativa och en särskild modell för uppföljning av progress lokalt och regionalt har tagits fram, se ovan. Det etablerade arbete som sker och med fortsatt högt engagemang borgar för en god måluppfyllelse, regionalt och lokalt. Beskriv ert arbete med regionens mål för certifieringsperioden VO-College: Målsättning är att från 2016 och årligen systematiskt följa kompetensbehoven, dels för befintliga medarbetare, men också vad gäller behov av nyrekrytering. Aktuella utbildningsformer är gymnasiala utbildningar, uppdragsutbildningar och eftergymnasiala utbildningar såsom yrkeshögskoleutbildningar och högskoleutbildningar. Arbetsförmedlingen gör kontinuerligt mätningar, vi kan bli mer aktiva i våra egna kompetensbehovsinventeringar bland våra arbetsgivare. En regional arbetsgrupp har tillsatts bestående av representanter från utbildning och arbetsgivare som arbetar fram modeller för kompetensutveckling och karriärvägar. Samverkan: Det finns en god samverkan och stort engagemang både regionalt och lokalt. En årlig regional konferens med ett aktuellt tema anordnas, regionala arbetsgrupper finns och ordförandemöten ordnas 2 gånger per år. Samverkan sker runt handledarutbildningen i regionen och lokalt finns även samverkan runt utbildningslokaler. VO-College är ett unikt forum som möjliggör projekt som t.ex. KIVO, där samtliga kommuner i länet är med. Infrastruktur: När det gäller utbildningsutbud finns ett behov av fler platser mot funktionshinderområdet. Då det gäller vuxenutbildningen är kvaliteten god. Efterfrågan på platser är stor men begränsas av både ekonomi och tillgång på praktikplatser. Utifrån de resurser som finns görs prioriteringar utifrån arbetsgivarnas önskemål om inriktning. Tillgång till kompetensutveckling för befintlig personal är god. En regional arbetsgrupp för Validering finns som bevakar området. Hälsoperspektivet: En regional arbetsgrupp med fokus på Hälsa finns. De har tagit fram en hälsoenkät som besvaras av elever som varit på APL och deras handledare. En aktivitet för arbetsgruppen är att utveckla en gemensam struktur för hur man på lokal nivå ska arbeta med det kontinuerliga förbättringsarbetet utifrån hälsoenkäternas resultat. Kvalitetsarbete: Det finns ett systematiskt arbetssätt med uppföljning av aktivitetsplaner och lokala självvärderingar för att säkerställa progress i arbetet. Avtal: Det har under slutet av 2015 uppdagats att några avtal ännu inte har sänts in som komplement till ansökan om återcertifiering. Samtliga kommer inom kort att vara inskickade till kansliet. I övrigt finns avtal mellan samtliga parter i samverkan. 5

6 Fokusområden för 2015 har varit Inkludering samt Processledarfunktion. Det senare omfattar en hållbar finansieringsmodell liksom organisatorisk tillhörighet för funktionen från kvartal , då nuvarande projekt för finansiering av regional samordnare avslutas. Inkluderingsarbetet har framförallt bedrivits i Hudiksvall där en testbädd har bedrivits under året. Tio utlandsfödda erbjöds ingå i testerna och erfarenheterna från detta ligger nu till grund för implementeringsarbetet i övriga länet. I samband med Vård- och omsorgscollegeveckan genomfördes en uppskattad regional konferens på temat Integration. Förslag till finansierings- och organisationsmodell är under utformande och kommer att sändas ut på remiss till Regionen och våra ingående kommuner under kvartal Beskriv vilka effekter ni ser för studerande, utbildare och arbetsgivare Att studerande erhåller en kvalitetssäkrad utbildning och har möjlighet till karriärvägar. Studerande med behov av särskild språkutveckling, erbjuds ingå i KIVO-modellens åtgärder, där särskilt stöd anpassas efter den enskildes individuella behov. Att utbildare i samverkan erbjuder efterfrågade kurser. Att arbetsgivare erhåller kompetent personal som gått vård- och omsorgsprogrammet med intresse för branschen. Uppföljning av samverkan Beskriv kort hur den regionala styrgruppen har fungerat: antal möten, närvaron och engagemang av respektive part. Under året har den regionala styrgruppen genomfört möten vid 5 tillfällen, uppslutningen är god med viss variation bland parterna. De kommunala arbetsgivarna är väl representerade, men det är svårt att få de fristående arbetsgivarna att delta aktivt både regionalt och i de lokala styrgrupperna. Regionen samverkar bra, både som arbetsgivare och regionförbund, de finns representerade i samtliga college. Deltagandet från de kommunala utbildningsanordnarna är också hög, lite mindre hos de fristående. Samverkan med Fackförbundet Kommunal, Högskola och Arbetsförmedling är också god med hög närvaro vid våra möten. Beskriv hur samarbetet utvecklats regionalt och lokalt mellan parterna. Har t ex fler parter anslutit sig eller är det några som har lämnat samverkan? Samarbetet har fördjupats och alla parter har successivt blivit allt tryggare i sina roller både regionalt och lokalt. Arbete pågår med att ansluta fler privata aktörer både arbetsgivare och utbildningsanordnare. Beskriv hur parterna samverkat kring frågan om en jämnare könsbalans i arbetslivet och på utbildningarna. Aktiviteter finns med på de lokala aktivitetsplanerna, ett kontinuerligt arbete sker, men vi når ännu inte upp till alla våra mål och arbetet kan bli bättre. 6

7 Regionalt Vård- och omsorgscollege Göteborgsregionen Den regionala styrgruppen/gr VO-Collegerådet avlämnar härmed följande verksamhetsberättelse. Nulägesbeskrivning Vård- och omsorgscollege Göteborgsregionen (GRVO-College) är inne på sitt tredje år av den femåriga certifieringscykeln. Fler parter har tillkommit i arbetet, som nu omfattar de flesta kommunala förvaltningar inom vård- och omsorg, regional sjukhusvård, primärvård, fackförbundet Kommunal, Arbetsförmedlingen samt kommunala och fristående utförare av utbildning och vård och omsorg. Samtliga 13 GR-kommuner är certifierade. Det innebär att samtliga kommuner nu tillhör något av de nio lokala collegen. I ett lokalt college ingår tre kommuner och i två lokala college ingår två kommuner. Övriga lokala college omfattar en kommun var. Största vinsten med VO-College regionalt och lokalt Regionen har haft möjlighet att påverka den nationella utvecklingen på ett antal områden, särskilt inom funktionshinderområdet och i utfallet av beviljade YH-utbildningar utifrån regionens kompetensbehov. GRVO-College har också drivit på utvecklingen mot framtagandet av en nationellt fastställd handledarutbildningskurs. Syftet är att ytterligare säkra upp kvaliteten i det arbetsplatsförlagda lärandet. Vidare har GR VO-College medverkat i en arbetsgrupp för att ta fram nya sätt att mäta resultatet av satsningen på VO-College och självvärderingsverktyget används för första gången med utgångspunkt i verksamheten Största utmaningen för VO-College regionalt och lokalt GR VO-College är en stor organism som ska hållas ihop. Mycket av det konkreta arbetet ligger på de lokala collegen. Det strategiska regionala arbetet är i fokus i det regionala arbetet. Det kan vara svårt att belysa och ha kunskap om alla delprocesserna i ett så stort college. En del av de lokala collegen är lika stora som andra regionala college i Sverige. Utmaningen möts genom att det i de flesta lokala collegen finns lokala processledare som driver de lokala processerna. De regionala processledarna fokuserar på strategisk utveckling och kvalitetssäkring. En annan utmaning är att i takt med att den nationella Föreningen får allt mer resurser, ökar pressen på det regionala colleget att genomföra eller delta i fler aktiviteter som inte ligger med i regionens plan för certifieringsperioden. Motsvarande resurser tillförs inte till det regionala colleget och det blir problematiskt om budgeten inte räcker till. En tredje utmaning är att det inte finns klara nationella besked om vilka diplomkraven är för personer som genomför vuxenutbildning inom vård- och omsorgscollege liksom vilken kravnivå som gäller för handledarutbildning för bashandledare enligt Föreningen. Hur vi sprider kunskap om våra framgångar Den regionala webbsidan används för informationsspridning och uppdatering. GRs andra nätverk som t ex Utbildningsgruppen (regionala politiker), Gymnasienätverket (Gymnasiechefer), Lärande på arbetsplatsnätverket (rektorer och lärare som arbetar med yrkesutbildning), Äldreomsorgschefer och Socialchefer får information om vad som händer inom GR VO-College. Utbildningsgruppen intresserade sig särskilt för analysen av att det är svårt att skala upp vuxenutbildningen ännu mera, eftersom det råder brist på apl-platser i vissa kommuner och överskott i andra. 7

8 Som en del av det förberedande arbetet inför att söka medel från ESF-regionalt beviljades GR VO-College ett projektstöd. Syftet var att tillsammans med de andra tre delregionerna inom VästraGötalandsregionen byta idéer och erfarenheter samt förbereda för att likartat innehåll skulle kunna beskrivas i respektive ansökan till ESF. En ansökan lämnades från GR och en ansökan från Skaraborg med deltagande från Fyrbodal och Boråsregionen/Sjuhärad. I GRs ansökan ingår Vård- och omsorgscollege, Teknikcollege och Gröna näringar. I de andra tre regionernas ansökningar ingår Vård- och omsorgscollege och Teknikcollege. Exempel på gemensamt innehåll är vidareutveckling av VO-College kring validering, apl och handledarutbildning. Hur vi arbetar med våra utmaningar GR VO-College har, som en av sex regioner, beviljats ESF-medel tillsammans med den nationella föreningen Vård- och omsorgscollege. GR VO-Colleges uppdrag är att undersöka hur unga och utlandsfödda ser på arbete inom Vård- och omsorg. I slutet av året beviljades också ett regionalt projekt med stöd från ESF med fokus på Collegeutveckling i Göteborgsregionen. Projektet kommer att starta under Måluppfyllelse Vårt arbete med regionens mål för certifieringsperioden Arbetet följs upp i den regionala progressionsplanen och måluppfyllelsen är tydlig och löper enligt plan för perioden. Områden där fokus har lagts är kvalitetssäkring av det arbetsplatsförlagda lärandet t ex i samverkan med representanter för det reviderade GRgemensamma verktyget Praktikplatsen.se, förbättrad samordning av apl-perioderna, handledarutbildning samt kompetenssatsningar hos arbetsgivarna. Validering av yrkeskunnande är ett annat område där GR VO-College medverkat till att kvalitetssäkra implementeringen av de nationella riktlinjerna i samverkan med föreningen Vård- och omsorgscollege. Effekter för studerande, utbildare och arbetsgivare GRVO-College har haft betydelse för möjligheten att erbjuda många vård- och omsorgsutbildningar inom kommunernas vuxenutbildning. Trenden har också vänts när det gäller ungdomars intresse för att söka till Vård- och omsorgprogrammet. En bidragande orsak är det nya närsjukhuset i Angered samt en tydlig gemensam informationsinsats under den regionala Gymnasiemässan i oktober I samband med Gymnasiemässan genomfördes en särskild aktivitet under den så kallade Vård- och omsorgscollegeveckan. Arbetsgivare från GR-kommunerna mötte, i Anställningsbaren under tre dagar, ungdomar som står inför sitt gymnasieval samt deras anhöriga. Intresset var stort vilket bådar gott inför framtiden. En mängd lokala insatser som Road trip med lastbil till grundskolorna för prova på aktiviteter till Framtidsmässa i Mölndal har genomförts lokalt. Uppföljning av samverkan Den regionala styrgruppen/vård- och omsorgscollegerådet har sammanträtt sex gånger under I enlighet med regionens modell för representation har minst en arbetslivsrepresentant och en utbildningsrepresentant utsetts att sitta i rådet. Eftersom regionen är stor innebär det att rådet består av 23 representanter för arbetsliv och 20 representanter för utbildning. En facklig 8

9 representant och en övrig representant från Arbetsförmedlingen ingår. Tre regionala samordnare och processledare finns med i rådet samt en intern representant från det gemensamma aplhanteringsverktyget Praktikplatsen.se. Rådet har inga ersättare. Rådet servas av en gemensam webbstödjare. Varje möte har förberetts av ett arbetsutskott bestående av ordförande Göteborgs kommun, båda processledarna, SU och under del av året av Göteborgs stads vuxenutbildningsrepresentant. En stor mängd ärenden har hanterats i det regionala rådet. Deltagarfrekvensen har varit mellan 20 och 24 deltagare per möte, ofta med två utbildningsrepresentanter fler än arbetslivsrepresentanter. (9/12, 10/12, 10/10, 10/12, 9/11, 10/14) Det finns naturliga orsaker till detta, då det är många utbildare som erbjuder utbildning inom regionen, men faktum kvarstår att arbetslivet inte har varit i majoritet när det gäller deltagande. De som deltar i mötena visar stort engagemang. Samtliga möten finns protokollerade och protokollen finns att nå via den regionala webbsidan. Utvecklingen av samarbetet regionalt och lokalt mellan parterna Arbetsförmedlingen har fått en aktivare roll i rådet, men har haft svårigheter i att delta vid möten under hösten. Det regionala rådet har uppmanat de lokala collegen att få med representanter även i de lokala styrgrupperna och under året har detta lyckats på sina håll. En ny utbildningsanordnare har tillkommit i det lokala colleget Göteborg/Partille/Öckerö. På grund av upphandlingar har några parter fått lämna det regionala colleget, då de inte längre upphandlades av ansvariga huvudmän. Det gäller såväl utbildningsanordnare som arbetsgivare. Hur parterna samverkat kring frågan om jämnare könsbalans i arbetslivet och på utbildningarna I de båda ansökningarna om medel från ESF finns inslag som berör rekrytering av fler målgrupper till arbetslivet, så planering pågår. I lokala college finns exempel på insatser under året. T ex har Kungälvs lokala college arbetat med yrkesambassadörer och särskilt med manliga förebilder, vilket har varit lyckat. Ett par lokala college ha besökt Kungälv för att lära av metoden. 9

10 Regionalt Vård- och omsorgscollege Halland Nulägesbeskrivning Gör en kort beskrivning över det gångna året utifrån följande punkter: Största vinsten med VO-College regionalt och lokalt Den största vinsten med VO-College är att de samverkande parterna bidragit till att kvalitetsäkra utbildning, APL och samordna en gemensam handledarutbildning. Största utmaningen för VO-College regionalt och lokalt Övergripande kompetensförsörjning är den största utmaningen VO-College Halland har de kommande åren. Då vården idag är mer komplex och betydligt fler insatser sker i hemmet, behöver vi skapa förutsättningar för fler APL platser utifrån en mer processorienterad modell, där kursmål kan uppnås över organisationsgränserna. Vi behöver vidareutveckla vårt arbete med mallar och systematik för uppföljning av kvalitetskriterier. Vi har följt upp vårt arbete, men behöver en systematik i vårt uppföljningsarbete. Hur ni sprider kunskap om era framgångar Samverkan mellan arbetsgivare och utbildningsanordnare är en av våra stora framgångsfaktorer och genom att sprida kunskapen om samverkan och nyttan med VO- College i våra olika organisationerna ökar kunskapen och vikten av denna samverkan. Externt sprider vi våra framgångsfaktorer på gymnasiemässa, öppet hus, VO-Collegeveckan och nätverk för samordnare. Hur ni arbetar med era utmaningar Den övergripande kompetensförsörjningen är en utmaning då vi ser ett ytterligare ökat behov av rekrytering de kommande åren, men elevkullarna räcker inte för att täcka behovet. Vi har påbörjat ett arbete för att identifiera och underlätta för ytterligare målgrupp som kan påbörja en utbildning. Lärare och arbetsgivare kommer träffas mer intensifierat under 2016 för att planera och samordna APL i de olika lokala college. Måluppfyllelse Beskriv ert arbete med regionens mål för certifieringsperioden Vi syns för målgruppen på gymnasiemässor och upplevelseverkstäder. Vi har ökat antalet sökande till utbildningen. Andelen män har ökat. Vi har tagit fram en beskrivning vad som leder till anställningsbarhet i Halland och ligger till grund för vård- och omsorgsutbildningarna. Vi införde en gemensam handledarutbildning 2014 och har utbildat 414 handledare tom Vilket innebär 40 procent av det uppskattade behovet. 10

11 Beskriv vilka effekter ni ser för studerande, utbildare och arbetsgivare Samverkan i Vård- och omsorgscollege har bidragit till att utveckla kvalitet på utbildningen, genom att arbetsgivare och utbildare tillsammans har kunnat diskutera innehållet i utbildningen, APL och vad som leder till anställningsbarhet. De studerande förstår kopplingen mellan utbildning och ett framtida arbete inom vård och omsorg. Dialogen kring innehåll i utbildning och arbetsmarknadens krav underlättar planering av såväl innehåll i utbildning som APL. Uppföljning av samverkan Beskriv kort hur den regionala styrgruppen har fungerat: antal möten, närvaron och engagemang av respektive part. Under året har den regionala styrgruppen träffats 4 gånger, där närvaron har varit överlag, men flera styrgruppsmedlemmar under året har bytts ut vilket påverkat handlingskraften. Planering inför återcertifieringen 2016 har lett till att engagemanget ökat. Beskriv hur samarbetet utvecklats regionalt och lokalt mellan parterna. Har t ex fler parter anslutit sig eller är det några som har lämnat samverkan? Samarbetet inom och mellan de olika styrgrupperna har utvecklats successivt i och med att samarbetet och vård- och omsorgscollege blivit en etablerad samarbetsform. Många av frågorna som behandlas i de olika styrgrupperna är de samma och därför är det naturligt att ett utbyte sker mellan styrgrupperna. Genom att den regionala samordnaren deltar i de olika styrgrupperna synliggörs också dessa frågor. Under året tillkom Eductus som certifierad i samverkan lokalt för Vård- och omsorgscollege Varberg-Falkenberg. Vi har under året tecknat fristående APL avtal med två privata aktörer inom vård- och omsorg. Beskriv hur parterna samverkat kring frågan om en jämnare könsbalans i arbetslivet och på utbildningarna. Vi använder oss av marknadsföringsmaterial som riktar sig till både män och kvinnor. Vid öppet hus och andra aktiviter inom såväl skola som hos arbetsgivarna engageras både män och kvinnor som ambassadörer för yrket. 11

12 Regionalt Vård- och omsorgscollege Höglandet Nulägesbeskrivning Vård- och omsorgscollege Höglandet regionalt certifierades i maj 2014 och i december samma år certifierades lokalt Vård- och omsorgscollege. Lokalt VO-College har genomfört sina möten enligt upprättad plan och rapporterar till den regionala styrgruppen. Vård- och omsorgscollege Höglandet genomförde under våren 2015 en högtidlig certifieringsceremoni på Höglandssjukhuset. Certifierare från Föreningen Vård- och Omsorgscollege, representanter från Region Jönköpings län, Jönköping University, sjukhusledning, politiker, arbetsgivare från kommun och region, utbildare och fackförbund tillsammans med elever och lärare lyssnade på inspirerande tal och avnjöt en smaklig tårtbuffé. En rad olika projekt har startat under året. Handledarutbildning har utarbetats enligt VO- College riktlinjer och med stöd av medel från Höglandets kommunalförbund. Handledarutbildningen genomfördes först för en pilotgrupp. Utvärderingen visade på mycket bra resultat och fler utbildningstillfällen genomfördes under hösten. I slutet av året blev två utbildare klara med språkombudsutbildningen. Regional styrgrupp undersökte kommunernas behov av språkombud och kunde konstatera att behovet är stort. Arbetet fortskrider under kommande år. Kvalitetsdokumenten Självskattning regional styrgrupp och Forumbeskrivning regional styrgrupp antogs under året som styrdokument för arbetet med kvalitetsuppföljning. Dokumenten ger struktur åt kvalitetsarbetet och en överblick över styrkor och utvecklingsområden. Ett eller ett par kriterier diskuteras och analyseras vid varje möte i regional och lokal styrgrupp. Vinster med VO-College regionalt och lokalt Vård- och Omsorgscollege ger vinster för alla inblandade. Den regionala samverkan säkrar att aktuella utbildningar anpassas till arbetslivet så eleverna blir anställningsbara och erbjuds tydliga karriärvägar eller vidareutbildning. De som är i arbete ges möjlighet till kompetensutveckling. Lokalt har det också gett förkortade kommunikationsvägar och en strukturerad samverkan som ger handlingskraft och snabbhet. Det har även gett kunskap om varandras verksamheter och förutsättningar. Stora pensionsavgångar framöver bland vård- och omsorgsutbildad personal samtidigt som andelen äldre i samhället blir allt fler fordrar att arbetsgivarna både behöver nyanställa och öka antalet anställda. Utmaningar för VO-College regionalt och lokalt En stor utmaning är att öka intresset för vård- och omsorgsutbildningarna och trygga kommande rekrytering till utbildningarna. Det är även en utmaning att få en jämnare könsfördelning. Språket är ett viktigt verktyg för att uppnå god kvalitet i vården. Det är därför en givande utmaning att coacha och utveckla medarbetare med olika språkbakgrund till att bli självständiga, kvalitetsmedvetna, verbalt och skriftligt kommunikativa medarbetare. Arbetsgivare och utbildare hjälps åt i arbetet med att öka attraktiviteten till branschen och yrken inom vård- och omsorg. Under Vård- och omsorgscollegeveckan vecka 42, 12

13 genomfördes olika aktiviteter spridda i kommunerna, som åskådliggör utbildningarna inom Vård- och omsorgscollege och olika yrken inom branschen. Två utbildare blev under året klara med sin språkombudsutbildning och är nu redo för att utbilda resurspersoner ute på arbetsplatserna. En behovsinventering har genomförts av regionala styrgruppen och en planering görs för det fortsatta arbetet under kommande år. Kunskapsspridning av våra framgångar Regionala och lokala styrgruppernas representanter sprider framgångar och goda exempel i sina nätverk. Regional utbildningssamordnare informerar i olika sammanhang och till olika forum. Vård- och omsorgscollege Höglandet sprider information om goda exempel och medgångar via sin Facebook-sida. Detta sammantaget innebär en stor spridning av våra goda resultat. Måluppfyllelse Grunden för arbetet är den målmatris som upprättats vilken används som handlingsplan och aktivitetsplan. Målen är korta och resultatinriktade vilket gör dem möjliga att följa upp. Arbetet med målmatrisen är ett långsiktigt arbete relaterat till samtliga aktiviteter. Det arbetas aktivt med att öka antalet förstahandssökande till gymnasieutbildningarna och att antalet och andelen elever med fullföljd utbildning ökar. Utfärdandet av diplom har en god inverkan på detta arbete. En film om VO-College Höglandet togs fram under året och visades i livsmedelsbutikernas reklam-monitorer på Höglandet inför gymnasievalet. Filmen ligger även tillgänglig på Youtube. En rad positiva effekter har framkommit för samtliga involverade: krad utbildning med ett innehåll anpassat efter behov och efterfrågan vilket gör dem attraktiva på arbetsmarknaden. Ett tecken på det är att de flesta går till ett arbete så fort de har studierna avklarade. och marknadsföra sig som organisation. a för att informera om möjligheterna till jobb erbjuda redan anställda medarbetare validering. Uppföljning av samverkan Samverkan fungerar i sin helhet mycket bra och det är en mycket god uppslutning till mötena. Den regionala styrgruppen har genomfört sex möten under året. Ordförande kommer från arbetsgivarna som även är i majoritet. Gruppen består även av representanter från fack och utbildare. Deltagarna visar ett stort engagemang och stor vilja till samarbete över gränserna. De olika aktiviteterna och projekten genomförs i mycket god samverkan vilket det positiva resultatet visar. Under 2015 har samarbetet mellan regional och lokal styrgrupp utvecklats, genom att ett arbetsutskott har bildats. I arbetsutskottet ingår respektive styrgrupps ordförande, lokal samordnare (från utbildningssidan) samt regional samordnare. Under 2015 har en privat utbildare ersatts av en annan privat utbildare. Bytet föranleddes av att en av kommunerna bytte underleverantör för vuxenutbildningen. Parterna är mycket medvetna om behovet av en jämnare könsbalans i arbetslivet och i utbildningen. Det är en utmaning som grupperna regionalt och lokalt fortsätter att arbeta med. 13

14 Regionalt Vård- och omsorgscollege Jämtland Senast den 1 mars vill vi ha er verksamhetsuppföljning inklusive självskattning. Verksamhetsuppföljningen med bilagor skickas i ett mejl till föreningens kansli info@vocollege.se. Nulägesbeskrivning Arbetet med det regionala vård och omsorgscolleget har under vår certifieringsperiod tagit flera viktiga språng framåt! Dels har flera certifierade utbildningsanordnare anslutit sig till vårt regionala koncept, vilket gett oss ytterligare dimensioner av och från deras verklighet och erfarenheter. Dels har engagemanget och betydelsen av samverkan på flera plan gjort betydelsefulla framsteg, då verksamheternas företrädare är angelägna om att en samverkan är viktigt som ett redskap i utvecklingen av bra utbildningar och god kompetensförsörjning. Stora vinsten som vi regionalt erfar är att vi från våra olika arenor strålar samman i konstruktiva möten och dialoger mellan våra parter, samt att vi som en bonus får tillgång till andra arenor och samverkansforum, som just efterfrågar vår närvaro som en branschorganisation. På detta sätt tror vi att vår status som bransch kan öka på sikt, samtidigt som vi skapar ett bättre underlag till intresse för utbildning och rekrytering mot yrket. Som ett gott exempel kan nämnas vårt inträde i den regionala kompetensplattformen. I kompetensplattformen kan vi uttrycka och agera som ett branschråd som konstruktivt belyser våra egna behov som bransch. Samtidigt som vi erbjuds deltagande i möten med andra branscher och kan dra lärdom av deras erfarenheter. En slutsats är att vi blir alltmer medvetna om att branschen på egen hand kraftfullt måste agera för att värna och utveckla. Ett annat exempel är vår fördjupade relation med arbetsförmedlingen, både genom deras uppdrag till vissa av våra utbildningsanordnare, men främst genom behoven av att skapa goda förutsättningar för språk, språkinlärning och kompetensförsörjning. Detta arbete sker bl.a genom KIVO projektet, där Arbetsförmedlingen, Östersund och Bräcke kommuner tagit ett stort ansvar. Regionala VO-C är inte direkt delaktiga inte KIVO ansökan, men delar mycket av KIVO,s strävan mot ett försök till anpassning av förutsättningar för bl.a språkinlärningen. KIVO ska inte enbart ses som ett rent språkprojekt, utan handlar i stor utsträckning om kompetensförsörjning till vår region. Det lokala arbetet präglas förstås av liknande erfarenheter som det regionala. Vi är inte större än att samma personer oftast deltar i det regionala arbetet såväl som i det lokala. Dock får det lokala arbetet en ytterligare dimension då det bryts ner i mer verkstad och praktiskt utförande. Ett sådant gott exempel är hur våra handledarutbildningar arrangerats i samverkan på lokal basis. Där har man verkligen nått ut till verksamheterna på ett effektivt sätt, snabbt hittat rätt i målgruppen, utfört kvalitativa utbildningar. Ytterligare ett exempel är processen med våra utbildade språkombudsutbildare, som via sin lokala tillhörighet snabbt och effektivt skapat en planering för pilotprojekt med vidföljande ansökan till skolverket, med syfte att utveckla lokala lärande arbetsplatser. Utmaningar Största utmaningen kan ligga i sårbarheten att vara en stor region med litet befolkningsunderlag. Det vill säga att allt utvecklingsarbete och insatser vilar på relativt få människor med minskade resurser. Vår till ytan stora region har redan liten befolkning i 14

15 grunden, samtidigt som vi brottas med avflyttning från landsbygd och län. Den befolkning som blir kvar är till stor del en åldrande befolkning med behov av sociala tjänster och hälso o sjukvård. Hur den ekvationen löses är inte enkel att besvara, naturligtvis är nysvenskar en viktig resurs att ta till vara, men då måste vi hitta system som effektiviserar processen till anställningsbarhet för den utlandsfödda. Diplom frågan med bl.a svenska och samhällskunskapen som finns med inom VO-C är viktig, då vi inom landet bör enas om vilken nivå som ska gälla nationellt. En annan utmaning för det regionala VO-C är att försöka vidmakthålla och utveckla den positiva trenden bland våra ungdomar, att faktiskt välja vård och omsorgsprogrammet som utbildning som ett framtida yrke. Här kan en tydligare marknadsföring och tidigare studie och yrkesvägledning, tillgång till fler och attraktiva praoplatser med handledning av grundskoleelever vara ett framgångsverktyg. Framgångar och framgångsfaktorer sprids främst i dialog mellan verksamheter och organisationer. Regional och lokala styrgrupper delar naturligtvis den erfarenhet som framkommer som goda exempel. Vi arrangerar och deltar också i konferenser och andra arrangemang där vi kan lyfta positiva framgångar i vår bransch. Vi i länet har enats om en gemensam syn på gemensamma krav på lägsta utbildnings nivå på undersköterskeyrket. Handledarutbildningen genomsyras av samsyn och likvärdighet oavsett utbildare, och personal får tid för utbildning och handledaruppdraget. Vi har effektiviserat styrgruppsmöten så att vi samma dagar kan gemensamt enas om viktiga saker i den regionala formen, kan i närtid hanteras vidare av de lokala styrgrupperna. Varje organisation och verksamhet har utmaningar på sin dagliga agenda. Rent övergripande politiskt undersöks möjligheten att bilda storregion med övriga norrlandslän som ett försök att samla och effektivisera resurser till bl.a vård- o omsorg och hälso- o sjukvård. I regionen arbetas också med insatser som syftar till ett kvarboende i länet samt ökad inflyttning till länet. Dessutom pågår många regionala arbeten som ska ge bättre förutsättningar för tillgång till studier, återgång till studier och vägar in i arbete. Den regionala styrgruppen arbetar själva med att stärka samverkan inom vår egen struktur och organisation, så att utmaningar kan dialogiseras och bli möjligheter som leder till utveckling. Måluppfyllelse Regionala styrgruppen mål för certifieringsperioden är egentligen desamma som de som återfinns i regionens utmaningar! Att öka attraktionen till vård och omsorgsprogrammet sker löpande. Problemet inom ungdomsgymnasiet är minskade ungdomskullar att rekrytera ifrån. Från vuxensidan är trycket till utbildningar relativt stort, men där har vi andra utmaningar att ta hänsyn till. En strategi för ökad attraktivitet i arbetslivet för vård- och omsorgsyrket är ett annat mål vi fokuserat på i certifieringsansökan. Här jobbar vi regionalt med att verka för heltidstjänster, tydligare karriärvägar, branschkrav, möjligheter till specialisering inom vissa nischer, tillgång till regionala YH-utbildningar osv. Verka för att fler utlandsfödda utbildar sig och blir anställningsbara är ett tudelat problem även för vår region. Att fler utbildar inom vuxenutbildningen är uppenbart, då många utlandsfödda kommer till vår region, och också vet att man med stor sannolikhet kan få ett arbete inom branschen. Men vårt tudelade problem visar sig i att de utlandsfödda inte får anställning i den omfattning vi skulle önska ur ett rekryteringsperspektiv. Därför försöker vi i samverkan med arbetsgivare, utbildningsanordnare, arbetsförmedling hitta bättre stöd och 15

16 metoder som stärker kommunikation, språkkunskap och anställningsbarhet mellan arbetsgivare och utlandsfödda. Stipendier Östersunds kommun bidrar med tre stipendier till avgångselever. En för varje programfördjupningskurs som vi har; Psykiatri, Barn- och ungdom och Räddningstjänst. Dessutom har vi två stipendier till elever i åk 3 som Cancerfonden bidrar med. Stipendierna premierar särskilt väl genomförd arbetsplatsförlagd utbildning och delas ut vid en ceremoni i slutet på läsåret. Bidrag till körkort För att öka intresset för vård- och omsorgsutbildningen men också för att eleverna som yrkesverksamma är i behov av körkort, så har direktionen för Jämtlands gymnasieförbund beslutat att elever som tar en yrkesexamen ska få 2000kr i bidrag till körkort. Undersköterska/deltidsbrandman Vi har sedan några år tillbaka erbjudit en fördjupning mot Räddningstjänsten. Vi har nu en pågående diskussion som syftar till att utveckla den delen så att det leder till deltidsbrandman. Önskemålet från alla berörda parter är att i ett glesbygdsperspektiv kunna erbjuda kombinationstjänster som undersköterska och deltidsbrandman. Uppföljning av samverkan Den regionala styrgruppen har under 2015 haft fyra regionala styrgruppsträffar. Därutöver har två arbetsgrupper jobbat parallellt med branschkrav och utformandet av likvärdiga handledarutbildningar. Alla parterna i regionala VO-C har under 2015 visat god närvaro och engagemang. Regionala VO-C Jämtland hade tidigare politiker med i styrgruppen, men vi ändrade dessa förhållanden under Vi ansåg att det var tydligare om den regionala styrgruppen innehöll kunniga tjänstemän som verkställare, och politiken fick stå för övergripande beslut och inriktning i viktiga frågor. Den förändringen gav VO-C ett tydligare uppdrag och mål, samtidigt som engagemanget i gruppen ökade. Som nämndes tidigare har samverkan mellan parterna i VO-C visat sig vara av bra kvalitet. Regionala styrgruppen har inom sig och tillsammans med de lokala styrgrupperna seriöst löst utvecklingsarbeten likväl som konstruktiv problemlösning. Något som lyft vårt VO-C arbete är att flera nya aktörer certifierat och anslutit sig under 2015, detta ökar vår förmåga att hitta bra samverkan och se styrkor hos varandra. Beskriv hur samarbetet utvecklats regionalt och lokalt mellan parterna. Har t ex fler parter anslutit sig eller är det några som har lämnat samverkan? 16

17 Vård- och omsorgscollege Kronoberg Nulägesbeskrivning Största vinsten med VO-College regionalt och lokalt Kvalitetssäkrad utbildning Samverkan och diskussioner mellan utbildning och verksamheten Återcertifiering Anställningsbarheten riktlinjer Tydliggjort målen Nätverk handledarutbildning Största utmaningen för VO-College regionalt och lokalt Nätverk kommun/region Kommunikation utbildare/arbetsgivare Språk- våga ställa krav Marknadsföring Få upp statusen och stoltheten i yrket Inre strukturen kontinuitet och uppdragets tyngd Ej fastna i detaljerna jobba strategiskt Utse och utbilda huvudhandledare i kommunen steg 3 APL platser Värdegrund mottagande av elever (arbetsplats) Öka söktrycket bland ungdomar. Hur ni sprider kunskap om era framgångar Sociala/lokala medier Vi, handledare, elever, skolbesök, handledarens dag, informationsmaterial, PR Fler budbärare: fler arbetsgrupper med representanter från verksamheten Ta vara på det material som finns och sprida det Jobba vidare med marknadsföring i de lokala styrgrupperna kan vara lokala varianter. Hur ni arbetar med era utmaningar Lyfter frågorna i verksamheten/politiskt Använder planeringsdagar/chefsdagar/handledarens dag Funktionella arbetsgrupper Planeringsdag för styrgrupperna har gett mycket, andra forum som stärker arbetet är chefsdagar, handledarens dag etc. Måluppfyllelse Beskriv ert arbete med regionens mål för certifieringsperioden Samtliga samverkansparter medverkar aktivt och bidrar med sitt kunnande till den kvalitativa utvecklingen av lokala vård- och omsorgscollege som certifierats i hela regionen. Under innevarande certifieringsperiod så har två lokala college certifierats i Kronoberg. Under 2015 har det tillkommit en kommun till lokalt college östra Kronoberg. Till lokalt 17

18 college västra Kronoberg har två utbildningsanordnare tillkommit. Kopplingen mellan regionalt college och de lokala collegen säkerställs genom att ordförande för lokalt college ingår i styrgruppen för regionalt college. Antalet sökande till de vård- och omsorgsutbildningar som ges i regionen ökar. I Kronoberg liksom i övriga landet är ungdomskullarna fortfarande små. Andelen av gymnasieungdomarna som söker sig till VO i Kronoberg är möjligen något svagt ökande. I vuxenutbildning inom vård- och omsorg så är intresset stort. Alla som söker och vill utbilda sig inom området kommer inte in. Detta beror bland annat på prioriteringsordningen för vuxenutbildningen. Det drabbar framförallt personer som redan har en gymnasieutbildning och vill byta yrke. Yrkeshögskoleutbildningar ingår i Vård- och omsorgscollege Kronoberg, söktrycket till dessa är fortfarande mycket högt (se tidigare avsnitt för mer exakta siffror). Kvaliteten på de utbildade inom vård och omsorg är högre och jämnare. Handledarutbildning (steg 1 och steg 2) har genomförts enligt plan. Nätverk för vårdlärare och verksamhet har gemensamma träffar och har även haft en gemensam utbildningsdag. Att utbildningsanordnare och verksamhet har en gemensam syn på den kunskap de studerande ska ha med sig från utbildningen kommer ge ett gemensamt resultat och att kvaliteten blir högre och jämnare. I Vård- och omsorgscollege Kronoberg har utbildningsanordnare tillsammans med verksamheten tagit fram gemensamma bedömningsunderlag för arbetsplatsförlagt lärande (APL). De har implementerats och används nu på APL. Det gör också att verksamhet och utbildningsanordnare har ett gemensamt språk och att samtliga utbildningsanordnare har samma bedömningsgrunder. Det gemensamma arbete som pågår har börjat ge resultat, men arbetet måste fortgå för att tydligare kunna mäta effekter under Antalet anställda med adekvat utbildning ökar De lokala collegen i Kronoberg har varit igång en kortare period. Vård- och omsorgscollege arbetar med att förbättra möjligheter för personal som arbetar i branschen men saknar adekvat utbildning att få tillgång till den vidareutbildning som krävs. Arbetet sker genom att påverka lokalt, regionalt och i viss mån nationellt för att ge personer med annan gymnasieutbildning tillgång till utbildning i vård och omsorg. I Kronoberg ges det i viss utsträckning möjlighet för personer som är verksamma i branschen att få tillgång till utbildning. Målet kommer att omformuleras och ingå i de större målområdena för perioden , då det saknas tydliga indikatorer för uppföljning. Fler studerande klarar sina examensmål/utbildningsmål. De lokala collegen i Kronoberg har varit igång en kortare period vilket försvårar uppföljningen av målet. I lokalt college Kronoberg västra så har andelen elever med godkända betyg och grundläggande behörighet till högskola sjunkit från 2013 till I Älmhult finns inte motsvarande siffror då det inte gått ut elever från Vård- och omsorgsprogrammet under

19 I lokalt college Kronoberg östra är det motsvarande, en något sjunkande trend där de som gick ut Vård- och omsorgsprogrammet 2013 i större utsträckning fick slutbetyg och allmän högskolebehörighet. Nya siffror kommer rapporteras in i mars För vuxenutbildningen i lokalt college västra Kronoberg så ökar andelen med slutförd vårdoch omsorgsutbildning. På yrkeshögskolenivå visar trenden att de som utexaminerats i mycket hög utsträckning slutför sin utbildning. I de YH-utbildningar som genomförts sedan 2012 är det endast enstaka som inte fullföljt sin utbildning. De studerande är anställningsbara efter godkända examina/utbildningar. De lokala collegen i Kronoberg har varit igång en kortare period, det saknas därför underlag att mäta över tid. Arbetsgivarna i Vård- och omsorgscollege Kronoberg upplever att de utbildade i stor omfattning är anställningsbara efter avslutad utbildning. Alla parter bidrar på ett aktivt sätt, med information och marknadsföring, till att göra utbildningar, yrken och karriärvägar inom vård och omsorg kända. Kommunikationsplan är framtagen i Vård- och omsorgscollege Kronoberg. Denna revideras årligen. Under 2015 har en rad olika aktiviteter/insatser genomförts som bidragit till att sätta mer fokus på vård- och omsorgssektorn, till exempel: Sociala medier, reportage med yrkesverksamma, elever, mm Tylösandsdagarna- VO-College när det är som bäst Handledarutbildning Information för studie- och yrkesvägledare för rätt info till ungdomar inför gymnasievalet. Handledarens dag är infört och pris till årets handledare. Arbetslivet medverkar på Öppet hus på gymnasieskolorna. Gymnasiearbete genomförs tillsammans med arbetslivet Dialog kring karriärvägar är påbörjad Pilotprojekt tillsammans med Teknikcollege för att ungdomar ska kunna göra väl underbyggda gymnasieval Studerandesammansättningen på våra utbildningar speglar samhällets mångfald. Svårt mål då vi inte kan kvotera in till utbildningsplatserna. Informationsinsatser görs för att öka andelen som söker Vård- och omsorgsutbildningar både på ungdoms- och vuxenutbildningar. Som nämnts ovan så har flera insatser gjorts för att öka andelen pojkar/män som utbildar sig inom vård- och omsorg. Andelen män inom vård och omsorg ökar. Länsstyrelsen i Kronoberg, Regionförbundet södra Småland och Vård- och omsorgscollege Kronoberg gjorde tillsammans 2014 en undersökning om mäns upplevelse av arbete inom vård- och omsorg. Undersökningen har resulterat i en rapport Män inom vård och omsorg att arbeta i en kvinnodominerad bransch. Rapporten visar bland annat att det råder en stor okunskap om vad jämställdhet är och hur det påverkar arbetet. Flera av de individer som deltog i studien landade i att jämställdhet är en arbetsmiljöfråga. Handledarens dag som genomfördes i april hade som en programpunkt: Jämställdhet och jämställdhetsintegrering. 19

20 Under våren 2015 genomfördes aktiviteter för ungdomar på högstadieskolor i Kronoberg. Män från vård och omsorg tillsammans med kvinnor från teknik hade en lektion med ungdomar i årskurs 8 där eleverna fick gissa vilken bransch männen och kvinnorna arbetade i. Därefter berättade männen och kvinnorna om sina arbeten och vägen dit. Eleverna fick också fylla på med yrken som de kände till i respektive bransch. Under hösten 2015 (när eleverna gick i årskurs 9) genomfördes dialogcafé. Elever från Teknikprogrammet, Verkstadstekniska programmet samt Vård- och omsorgsprogrammet berättade om sina utbildningar. Uppföljning görs våren har fler elever från aktuell skola sökt VOprogrammet? Under hösten 2015 har Vård- och omsorgscollege genomfört chefsmöten där rapportens resultat har presenterats och cheferna uppmanats att arbeta mer strukturerat med jämställdhetsperspektivet på medarbetarsamtal och arbetsplatsträffar. Dialog pågår om hur arbetet kan tas vidare för att uppnå reell förändring. Studien har väckt nationellt intresse och andra regioner planerar att genomföra liknande studier. Under våren 2015 genomfördes en pilot tillsammans med Teknikcollege. Killar inom vård- och omsorg tillsammans med tjejer från teknik informerar om att göra otraditionella studieval på högstadieskolor i Växjö kommun. Under hösten påbörjades också arbetet med att ta fram en film om vård- och omsorg. Filmen vänder sig till ungdomar som ska välja program till gymnasiet. En kille och en tjej visar de olika områdena i branschen som är möjliga att arbeta inom alternativt läsa vidare efter avslutad utbildning. Nya mål från och med : (återcertifieringen var klar i november 2015) Att Vård- och omsorgscollege Kronoberg är den naturliga samverkansplattformen för aktörer som kvalitetssäkrar vård och omsorg i Kronoberg Alla som fullföljer certifierade vård- och omsorgs-utbildningar i Kronoberg är anställningsbara. Arbetsgivare i Kronoberg är attraktiva Uppföljning av samverkan Beskriv kort hur den regionala styrgruppen har fungerat: antal möten, närvaron och engagemang av respektive part. Under 2015 genomfördes sex möten i regional styrgrupp. Närvaron på möten är god. Mycket av arbetet under 2015 ägnades åt återcertifieringen. Beskriv hur samarbetet utvecklats regionalt och lokalt mellan parterna. Har t ex fler parter anslutit sig eller är det några som har lämnat samverkan? Samarbetet mellan lokala och regionalt Vård- och omsorgscollege har under certifieringsperioden utvecklats. Under de första tre åren så åtgår mycket arbete för att sätta strukturerna. De mål och frågeställningar som finns i Kronoberg börjar hitta rätt vägar. Även hur representationen bör se ut i respektive styrgrupp tar form. Konkret exempel på samverkan är handledarutbildningarna, utbildningsanordnarna i östra respektive västra Kronoberg genomför dem tillsammans. 20