Plan mot kränkande behandling inklusive dokumentation av arbetet för att motverka diskriminering

Transkript

1 Upprättad: Plan mot kränkande behandling inklusive dokumentation av arbetet för att motverka diskriminering Gäller läsåret: Skogslyckans förskola Utöver detta dokument sker löpande dokumentation av enhetens arbete för att motverka diskriminering.

2 Plan mot kränkande behandling inklusive dokumentation av arbetet för att motverka diskriminering Inledning Värdegrund Beskrivning av verksamhetens värdegrund: Beskrivning av verksamheten och dess enheters specifika förutsättningar för likabehandlingsarbetet och arbetet mot diskriminering Så här beskrivs enhetens olika verksamheter Beskrivning av hur framtagande, samverkan, spridning, utvärdering m.m. av plan mot kränkande behandling samt dokumentationen av arbetet mot diskriminering sker Tidsplan beskrivning av åtgärder under året Beskrivning av barnens/elevernas medverkan vid upprättande av planen och dokumentationen av arbetet mot diskriminering Beskrivning av personalens medverkan vid upprättande av planen och dokumentationen av arbetet mot diskriminering Åtgärder för att planen och dokumentationen av arbetet mot diskriminering ska bli känd i verksamheten (barn/elever/personal/vikarier/vfu-studenter m.m.) Åtgärder för att planen och dokumentationen av arbetet mot diskriminering ska bli känd hos vårdnadshavare Beskrivning av hur uppföljning, utvärdering, dokumentation och sammanställning av enhetens arbete i enlighet med planen och dokumentationen av arbetet mot diskriminering sker Förebyggande och främjande åtgärder vad innebär det? Att förebygga risken för kränkningar, diskriminering och trakasserier och främja barns och elevers lika rättigheter och möjligheter samt att arbeta främjande så här arbetar verksamheten övergripande Så här medverkar barn/elever/personal i det förebyggande och främjande arbetet: Undersöka risker - kartläggning Vid kartläggningen/undersökningen av verksamheten har följande framkommit: Verksamhetens analys utifrån kartläggningen/undersökningen Åtgärder (diskriminering och trakasserier) och mål (kränkningar) Utvärdera och följa upp Åtgärder för att motverka trakasserier och sexuella trakasserier (diskrimineringslagen) Åtgärder/aktiviteter för att motverka kränkande behandling (6 kap skollagen) Utvärdering av FÖREGÅENDE LÄSÅRS mål och åtgärder/aktiviteter Mål och åtgärder/aktiviteter INNEVARANDE läsår Riktlinjer och rutiner för att förhindra trakasserier och sexuella trakasserier Förhållningssätt Syfte Vad menas med trakasserier och sexuella trakasserier? Förebyggande åtgärder Ansvar Upptäcka, anmäla, utreda, vidta åtgärder och följa upp Dessa rutiner har enheten för att upptäcka kränkningar, diskriminering och trakasserier OBS!! Följande utgångspunkt gäller alltid:... Fel! Bokmärket är inte definierat. OBS!! Följande utgångspunkt gäller alltid:... Fel! Bokmärket är inte definierat. 7.2 Dessa rutiner har enheten för att anmäla... Fel! Bokmärket är inte definierat Vad gör jag som barn/elev om jag upplever/upptäcker diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling och vill anmäla det? Vad gör jag som barn, elev, förälder eller anhörig om jag upplever/upptäcker diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling och vill anmäla det?

3 7.2.3 Så här anmäler personalen kränkning/diskriminering till rektor/förskolechef Så här anmäler rektor/förskolechef utredning om kränkning/diskriminering till huvudmannen Dessa rutiner har verksamheten för att utreda Åtgärda och sätta stopp för kränkningarna och trakasserierna (när de inträffat) Så här arbetar enheten med att bedöma vilka åtgärder som behövs: Så här arbetar enheten med dokumentation av åtgärderna: Så här arbetar enheten med uppföljning av åtgärderna: Så här arbetar enheten med utvärdering av åtgärderna: Så här informeras berörda barn/elever/vårdnadshavare om enhetens åtgärder: Klagomålshantering samt tillsyn över att bestämmelserna följs

4 1. Inledning 6 kapitlet i skollagen har till syfte att skydda barn och elever mot kränkningar av deras värdighet. Diskrimineringslagen ska skydda mot att någon missgynnas eller kränks utifrån diskrimineringsgrunderna. Diskriminering och kränkande behandling är förbjudet. Förbuden är avsedda att motverka konkreta handlingar i individuella fall. Kränkningar kan förekomma i form av diskriminering, trakasserier eller genom kränkande behandling. Verksamheterna måste bedriva ett målinriktat arbete för att främja barns och elevers lika rättigheter och möjligheter samt att förebygga och förhindra att kränkande behandling sker. Detta arbete dokumenteras i plan mot kränkande behandling. Utbildningsanordnaren har en skyldighet att jobba med aktiva åtgärder för att motverka diskriminering och verka för lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Med aktiva åtgärder menas ett förebyggande och främjande arbete Aktiva åtgärder ska verka pådrivande och mana till ökade ansträngningar för att förebygga diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter på en mer generell och strukturell nivå. I diskrimineringslagen finns krav på att utbildningsanordnaren varje år skriftligen ska dokumentera arbete med aktiva åtgärder, åtgärder som vidtas och planeras, ange riktlinjer och rutiner samt redovisa hur samverkansskyldigheten fullgörs. Om det trots allt inträffar händelser som uppfattas som kränkningar har verksamheterna en skyldighet att utreda och vidta åtgärder för att förhindra att det upprepas. Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling är en del av det systematiska kvalitetsarbetet. I detta dokument redogörs för hur enheten arbetar både med att främja barns och elevers lika rättigheter och möjligheter samt att förebygga och förhindra att trakasserier och kränkande behandling sker. Detta dokument ska revideras och upprättas varje år. Ansvarig för att detta genomförs är förskolechef/rektor. Arbetet kring att motverka diskriminering ska dessutom dokumenteras löpande. 4

5 2. Värdegrund 2.1 Beskrivning av verksamhetens värdegrund: Tre ord som beskriver vår värdegrund: Öppenhet - På Skogslyckans förskola ska alla känna sig välkomna, trygga och lika mycket värda. Respekt - Vi respekterar varandras olikheter och ser det som en tillgång. Professionalitet - Vi ger alla ett trevligt bemötande och delar med oss av våra kunskaper. Vi ser att olika språk och kulturella bakgrunder berikar vår verksamhet. 2.1 Förskolans vision Barnsyn Barnens bästa skall alltid komma i främsta rummet. Artikel 3 FNs barnkonvention Vad Vi ser barnen som kompetenta individer med olika erfarenheter och kunskaper som kan och vill lära. Vi strävar efter att utgå ifrån barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter. Hur Vi anpassar våra miljöer till barnen för att ge dem möjligheter till inflytande och självständighet. På förskolan har vi bl.a. låga bord och stolar som underlättar för barnen. Vi erbjuder material som inspirerar till lek, utveckling och lärande. Vi uppmuntrar barnen och skapar utrymme för att de skall försöka själva med vårt stöd. Kunskapssyn Vad Barn lär hela tiden och i samspel med andra. Barn är kreativa och har fantasi, samt förmåga att lösa problem. Hur Vi strävar efter att möta varje barn där de befinner sig i sin utveckling och utmanar dem vidare i lärandet. Som pedagoger är vi nära barnen när de leker och är medforskare. Tillsammans med barnen skapar vi miljöer som inspirerar till olika sorters aktiviteter. I leken prövar barnen sina erfarenheter. Vi strävar efter att vara lyhörda pedagoger som stödjer och utmanar barnen i deras lek och lärande. Tillsammans med barnen synliggör vi deras lärande genom dokumentation och samtal. 5

6 Demokrati Vad Barnen skall kunna påverka sin vardag genom att få utrymme och kunskap om hur de kan uttrycka sina åsikter och känslor samt lyssna till andra. Hur Vi strävar efter att vara lyhörda och att skapa en atmosfär där barnen blir lyssnade på och vågar uttrycka sig. Vi delar in barnen i mindre grupper för att skapa fler tillfällen till samtal. Barnen erbjuds en rik och varierande miljö där de ges möjlighet att välja lek och andra aktiviteter. Vårdnadshavare ges möjlighet till delaktighet och inflytande genom bl.a. samtal och föräldraråd. Framtidstro Vad Barnen får kunskap och positiva förutsättningar för att bygga sin framtid och tro på sig själva. Hur Vi synliggör barnens lärande och kunskap för dem genom samtal och dokumentation. Genom att vi ger barnen uppmuntran och bekräftelse känner de att de duger och är behövda, vilket leder till en god självkänsla. Jag kan och jag kan lära mig mer. Vi visar på att kulturell och språklig mångfald berikar, genom att lyfta och uppmuntra barnens olika erfarenheter och kunskap. Vi och modersmålslärarna samtalar om och lyfter barnens och vårdnadshavares hemkulturer genom bl.a. musik, böcker och språk. Barnen får kunskap om och motivation till en hållbar livsstil, genom att vi återvinner, inhandlar giftfria leksaker mm 3. Beskrivning av verksamheten och dess enheters specifika förutsättningar för likabehandlingsarbetet och arbetet mot diskriminering 3.1 Så här beskrivs enhetens olika verksamheter På Skogslyckans förskola går 170st barn. Grundstrukturen är 9 avdelningar och under del av dagen delas de varje avdelning in sig i 2 eller 3 mindre grupper. Barnen är indelade i yngreoch äldrebarnsgrupper för att de ska få vistas i miljöer som är inredda med och för dem. På förskolan arbetar vi med aktionsforskning för att tillsammans med barnen, utveckla kunskap, lärande och lek inom olika områden t ex naturvetenskap, matematik, samspel. Genom detta verktyg får varje barn möjlighet att reflektera över det som utforskas och på sikt se sitt eget lärande. Personalen för regelbundet reflektioner om verksamheten dels enskilt, i arbetslag, tvärgrupper och på Arbetsplatsträffarna. 6

7 4. Beskrivning av hur framtagande, samverkan, spridning, utvärdering m.m. av plan mot kränkande behandling samt dokumentationen av arbetet mot diskriminering sker 4.1 Tidsplan beskrivning av åtgärder under året Personal: Under augusti och september genomför vi kartläggningen. Sen i mars, maj och september följer vi upp vår plan. Vi kommer följa upp planen i våra reflektionsgrupper som vi har. Arbetet med planen ska vara levande under hela året. Vi har det även som en stående punkt på våra Arbetsplatsträffar. För barnens del handlar det om att de får visa eller berätta vart de helst leker ute och inne. Vart de inte vill vistas. En del barn kan berätta varför de tycker så. Är de rädda på förskolan och i så fall för vad? En gång per termin samtalar vi med barnen om hur de tycker det är på förskolan. Våra vårdnadshavare kommer att få med sig samma frågor som personalen ställer för att en del barn kan ha lättare att samtala med sina vårdnadshavare om var de helst vill leka eller inte vill leka samt om det finns rädslor för något med någon de har nära sig. Detta kommer att föras in som en samtalspunkt på våra utvecklingssamtal. 4.2 Beskrivning av barnens/elevernas medverkan vid upprättande av planen och dokumentationen av arbetet mot diskriminering I planerade samtal och intervjuer med barnen. Barnen är med på utvecklingssamtalen. 4.3 Beskrivning av personalens medverkan vid upprättande av planen och dokumentationen av arbetet mot diskriminering En arbetsgrupp reviderar utifrån den information som kommit in och ser till att den sen når ut till alla för genomläsning och synpunkter. 4.4 Åtgärder för att planen och dokumentationen av arbetet mot diskriminering ska bli känd i verksamheten (barn/elever/personal/vikarier/vfu-studenter m.m.) Förskolechefen ser till att samtliga som arbetar på förskolan har fått tillgång till planen., IKTguiderna ser till att den kommer på hemsidan och den personal som har elev eller VFUstudent ska informera dem om planen. 4.5 Åtgärder för att planen och dokumentationen av arbetet mot diskriminering ska bli känd hos vårdnadshavare Avdelningspersonalen se till att den finns i samtliga tamburen och informerar vårdnadshavarna om den vid inskolning samt utvecklingssamtal. 4.6 Beskrivning av hur uppföljning, utvärdering, dokumentation och sammanställning av enhetens arbete i enlighet med planen och dokumentationen av arbetet mot diskriminering sker Tre gånger per år sak planen följas upp och ses över. Revidering av mål och fokusområden arbetas det med under höstterminen. 7

8 5. Förebyggande och främjande åtgärder vad innebär det? Förebyggande arbete: Med detta menas ett arbete för att minimera risker för kränkningar, diskriminering och trakasserier och utgår från identifierade riskfaktorer. Främjande arbete: Med detta menas ett arbete för att stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling, lika rättigheter och möjligheter. Arbetet behöver inte utgå från identifierade problem. Både förebyggande och främjande arbete sker i form av aktiva åtgärder. 5.1 Att förebygga risken för kränkningar, diskriminering och trakasserier och främja barns och elevers lika rättigheter och möjligheter samt att arbeta främjande så här arbetar verksamheten övergripande I arbetet med barnen förs det samtal och dialoger om hur vi är mot varandra, barnen stöttas i sina sociala sampel och i konflikthantering. Vi arbetar med bland annat med hjärtestunder, kompisböcker och samarbetslekar. För att förebygga är vi när- och härvarande i barnen i deras lekar, utforskande och lärande för att kunna stötta och hjälpa. Vi lyfter och samtalar om att familjer kan se olika ut. När böcker lånas ser vi till att det är en variation av människor, kulturer, familjer som representeras i litteraturen som barnen får tillgång till. För att skapa utrymme och förutsättningar för alla barn att göra sig hörda, bli lyssnade på, få stöttning och få de behov de har tillgodosedda delar vistas barnen under stora delar av dagen i mindre grupper tillsammans med en pedagog. För att nå alla barn använder vi oss av TAKK och AKK. Vi lägger ett stort fokus på vårt förhållningssätt och bemötande mot alla som vistas i vår verksamhet. Alla oavsett kön, könsöverskridande identitet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder ska bemötas på ett respektfullt, positivt och välkomnade sätt. För att öka vår egen medvetenhet om fallgropar behöver vi föra normkritiska diskussioner. Samtlig personal har schemalagt reflektionstid för att driva arbetet framåt och se vad som vi behöver förända i vårt arbetssätt Så här medverkar barn/elever/personal i det förebyggande och främjande arbetet: Vi har regelbundet reflektioner kring vårt eget arbete. Tillsammans med barnen fångar vi upp situationer och gör reflektioner tillsammans med barnen. Vi gör de uppmärksamma på känslor, att de ska bemöta varandra på ett juste sätt. De uppmuntras till att hjälpa varandra och säga positiva saker till varandra men också att de har rätt att säga nej och stopp tillvarandra. Även innebörden av begreppen samtalas det om. Vad händer om man bara säger nej och aldrig bjuder in en kompis i leken. När är det ok att säga nej till exempel. Barnens åsikter och tankar är viktiga att ta med när vi reflekterar tillsammans. 5.2 Undersöka risker kartläggning Varje termin i samband med utvecklingssamtalen intervjuas barnen om förskolan. Var de tycker om att leka på för platser och vilka de inte vill vara på och varför. Om de är rädda eller tycker något är jobbigt på förskolan. Detta underlag tar vi med oss i kartläggningsprocessen tillsammans med de risker vi som personal upptäckt. Kan vi se om det är samma platser som 8

9 flera barn inte vill vara på och hur kan vi förändra? Vi frågar även vårdnadshavarna om ser något vi behöver arbeta om eller förändra Vid kartläggningen/undersökningen av verksamheten har följande framkommit: Det finns en otydlighet om när de yngsta barnen kränker varandra eller om det är en vanlig konflikt tex när de biter. För att öka vår uppmärksamhet behöver vi sprida ut oss på våra gårdar för att vara uppmärksamma på om något händer. För att lättare kunna överblicka och var delaktig kommer barnen att delas in i mindre grupper under dagen. Dels kan personalen vara närmare färre barn samt kan barnen få ett större inflytande om den vuxne kan vara med att stötta. Vi behöver intervjua barnen Samtliga barn behöver vara med på sina utvecklingssamtal och få pratat om det som framkommit i intervjuerna. Delaktigheten för vårdnadshavarna behöver ökas. 5.3 Verksamhetens analys utifrån kartläggningen/undersökningen Vi har fört dialoger och diskuterat vad en kränkning och hur den ska hanteras. Likaså har vi uppmärksammat att barnen behöver få en större delaktighet och ett större inflytande över sin vardag på förskolan. I våra reflektionsgrupper och arbetslag behöver vi föra djupa diskussioner kring det som framkommit i kartläggningen. 5.4 Åtgärder (diskriminering och trakasserier) och mål (kränkningar) Vi ska regelbundet diskutera det som framkommit i kartläggningen på våra gruppmöten, avdelningsplaneringar samt reflektionsmöten. För att lättare kunna stötta och finnas tillhands för barnen har vi valt att de yngsta barnen vistas på de mindre gårdarna. Vi har även gjort gårdsscheman för att det inte ska bli för stora barngrupper på resp. gård. Vi strävar efter att var härvarande i barnens utforskande och lek. All personal har ansvar för att lyfta vilka behov som just deras grupp behöver för att vi skall kunna anpassa verksamheten till alla barn Utvärdera och följa upp Varje kränkning följs upp och utvärderas för att förhindra att den upprepas. Arbetet ska systematiskt dokumenteras. 9

10 5.6 Åtgärder för att motverka trakasserier och sexuella trakasserier (diskrimineringslagen) Grund Åtgärd Uppföljning Analys Vidare arbete Kön Lika möjligheter för alla oavsett kön. Barnens rätt att själva bestämma vilket material de vill leka med. Vi samtalar om det 3 ggr per läsår i reflektionsgrupper, samt löpande i arbetslagen. Könsidentitet och könsuttryck Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Samtliga barn ska stöttas i t ex sitt val av färger. Vi försöker uppmärksamma olika etniska tillhörigheter på ett positivt sätt. Alla behandlas lika oavsett religion. Funktionsnedsättning Alla barn ska kunna leka, lära och utvecklas därför behöver vi anpassa vår verksamhet till barnen. Sexuell läggning Aktivt påvisa alla människors lika värde. Familjer kan se olika ut. Ålder Alla barn oavsett ålder ska ha inflytande över sin dag på förskolan Vi samtalar om det 3 ggr per läsår i reflektionsgrupper, samt löpande i arbetslagen Vi samtalar om det 3 ggr per läsår i reflektionsgrupper, samt löpande i arbetslagen Vi samtalar om det 3 ggr per läsår i reflektionsgrupper, samt löpande i arbetslagen. Vi samtalar om det 3 ggr per läsår i reflektionsgrupper, samt löpande i arbetslagen Vi samtalar om det 3 ggr per läsår i reflektionsgrupper, samt löpande i arbetslagen Vi samtalar om det 3 ggr per läsår i reflektionsgrupper, samt löpande i arbetslagen

11 5.7 Åtgärder/aktiviteter för att motverka kränkande behandling (6 kap skollagen) Närvaro i barnens lek och i våra samtal för att upptäcka eventuell kränkning Utvärdering av FÖREGÅENDE LÄSÅRS mål och åtgärder/aktiviteter Mål Åtgärd/ aktivitet Har genomförts/ Samtliga barn ska må bra på förskolan och kunna utveckla en god självkänsla. De ska kunna känna samhörigh et och trygghet med kamrater och pedagoger. Språk Samtal Vi gör kontinuerligt analyser av kartläggningen. Det är synligt att flera pedagoger samlas i vissa zoner. Vi måste sprida ut oss mer för att öka vår närvaro i barnens lek. Vi måste dock ha denna fråga aktuell för att inte gå tillbaka till gamla mönster. Vi läser, samtalar och har ett stort fokus på estetiska lärprocesser. Det innebär att vi dramatiserar, skapar, dansar, leker mm. Pedagoger, modersmålslärare och föräldrar Har inte genomförts (ange orsak) Har genomförts Har genomförts Arbetet har kontinuerlig t utvärderats på arbetsplatstr äff, i arbetslagen och i Utvärdering Har målet uppnåtts? Har uppnåts Vi har haft regelbundna reflektioner om våra placeringar. Det har skett positiv förändring, vi sprider oss mer Nu när barnen delas in i mindre grupper är det lättare för pedagogerna att finns nära barnen och kan stötta dem i större utsträckning. Åtgärd är genomförd. Vi har skapat forum där det finns utrymme att delge, inspirera och stötta varandra i detta arbete. TAKK har blivit en Om målet ej nåtts - kvarstår behovet? Beskriv i så fall kommande åtgärder/ aktiviteter Målet har uppnåtts och är numera en del i vårt dagliga arbete. Vi behöver dock vara medvetna om att vi behöver fortsätta gör medvetna val av var vi placerar oss. Om åtgärden/ aktiviteten ej genomförts finns behov att genomföra den kommande läsår? 11

12 delger varandra om olika kulturella och språkliga erfarenheter t ex musik som barnet möter hemma på sitt modersmål. Vi uppmuntrar barnen att uttrycka sig på sitt/sina modersmål. Språket förstärks med hjälp av TAKK (Tecken som alternativ och kompletterande kommunikation). arbetsgrupp en Röda gruppen där pedagoger och modersmålsl ärare ingår. Mötena har gjort att det gemensamm a arbetet kring boken Den mycket hungriga larven har gynnat barnen på olika sätt. De har fått möta berättelsen i bokform, via lärplattan, flanosaga, skapande och på sitt/sina modersmål. självklar del i verksamheten. 12

13 Synliggöra för barnen att familjer kan se olika ut. När vi läser böcker tillsammans med barnen ska vi tänka på att vi har ett varierat utbud vad gäller normen för vad en familj är tex böcker som visar regnbågsfamiljer, ensamstående vårdnadshavare, stora familjer mm. I rolleken kan vi utmana barnen genom att tex ha två mammor i leken. Föra dialog med barnen om att familjer ser olika ut och få varje barn att känna stolthet över just sin familj. Pågående Nej vi behöver fortsätta arbetet med normer och försöka få fler barn delaktiga i samtalen. Vi behöver se över hur vi kan stötta varandra i vårt normkritisk a arbete. Ta del av varandras goda exempel Har genomförts men är ej klar Alla barn oavsett ålder ska få utrymme att vara med och ha Inflytande över sin vardag på förskolan Att vi utformar våra miljöer med och utifrån barnens idéer samt våra egna kunskaper. Vi diskuterar med barnen när det dyker upp frågor om ålder t.ex. här får inte de små vara med. Pågående Vi har genomfört förändringar i våra miljöer. Vi behöver dock hitta fler sätt dår barnen kan vara med och påverka sin vardag. Barnen behöver vara med på utvecklingss amtalen för att kunna ha inflytande och möjlighet att påverka sin vardag samt göra sin röst hörd. 13

14 5.7.2 Mål och åtgärder/aktiviteter INNEVARANDE läsår Mål Åtgärd/ aktivitet Ansvarig Hur ska åtgärden/ aktiviteten genomföras och följas upp? Synliggöra för barnen att familjer kan se olika ut. Alla barn oavsett ålder ska få utrymme att vara med och ha Inflytande över sin vardag på förskolan Vi behöver se över hur vi kan stötta varandra i vårt normkritiska arbete. Ta del av varandras goda exempel Barnen behöver vara med på utvecklingssamtalen för att kunna ha inflytande och möjlighet att påverka sin vardag samt göra sin röst hörd. All personal på förskolan All personal på förskolan Vi samtalar om det i reflektionsgrupper, samt löpande i arbetslagen Vi samtalar om det 3 ggr per läsår i reflektionsgrupper, samt löpande i arbetslagen Hur ska åtgärden/ aktiviteten utvärderas? 3ggr/år i resp. utvecklingsgrupp Röd, Gul och Blå 3ggr/år i resp. utvecklingsgrupp Röd, Gul och Blå Kränkningar Att vi i personalen ökar vårt kunnande i och kring kränkningar genom att diskutera det på APT och reflektionsträffar All personal på förskolan Vi samtalar om det 3 ggr per läsår i reflektionsgrupper, samt löpande i arbetslagen 3ggr/år i resp. utvecklingsgrupp Röd, Gul och Blå 14

15 6. Riktlinjer och rutiner för att förhindra trakasserier och sexuella trakasserier. 6.1 Förhållningssätt Uddevalla kommun som utbildningsanordnare accepterar inte någon form av trakasserier eller sexuella trakasserier. Alla barn och elever har rätt att mötas med öppenhet, respekt och professionalitet och vistas i en miljö som är fri från trakasserier. Riktlinjerna är ett stöd till chefer och medarbetare och den ska tydliggöra de olika personernas ansvar. Alla chefer och medarbetare ska känna till innehållet i dessa riktlinjer. 6.2 Syfte Inom barn och utbildningsförvaltningens verksamheter ska ett förebyggande och främjande arbete planeras, organiseras, genomföras och följas upp det finnas rutiner som gör det möjligt att på ett tidigt stadium fånga upp signaler om trakasserier och sexuella trakasserier om trakasserier eller sexuella trakasserier upplevs, de utredas snabbt och på ett respektfullt sätt, och eventuella åtgärder ska vidtas omgående för att få situationen att upphöra 6.3 Vad menas med trakasserier och sexuella trakasserier? Diskrimineringslagen definierar vad trakasserier och sexuella trakasserier innebär, nämligen följande: Trakasserier: ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Sexuella trakasserier: ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet 6.4 Förebyggande åtgärder Följande generella åtgärder är viktiga för att förebygga trakasserier och sexuella trakasserier: Informera och utbilda personal i hur man förebygger, identifierar och hanterar fall av trakasserier och sexuella trakasserier. Chefer har ett särskilt ansvar att förebygga. Alla medarbetare på enheten ska involveras i arbetet samt barn/elever (samverkansskyldighet) Riktlinjerna ska regelbundet följas upp och utvärderas. Chefen ansvarar för att nyanställda informeras om riktlinjernas innehåll 15

16 6.5 Ansvar Förskolechefens/rektors ansvar Förskolechefen/rektor har det yttersta ansvaret för att informera barn, elever och medarbetare att trakasserier och sexuella trakasserier inte accepteras. Arbetsmiljölagen omfattar den som genomgår utbildning, med undantag av barn i förskola och elever i fritidshem. Förskolechefen/rektor har ansvaret för arbetsmiljön och har fått arbetsmiljöuppgifter tilldelade sig i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Det är enligt diskrimineringslagen utbildningsanordnaren som har ansvar för att barn och elever inte diskrimineras i sina verksamheter. Diskrimineringslagen beskriver även att utbildningsanordnare ska arbeta för att främja lika rättigheter och möjligheter för barn, elever och studenter, så kallade aktiva åtgärder. Utbildningsanordnare har även ett ansvar att förebygga och förhindra trakasserier och sexuella trakasserier. Förskolechef/rektor har ansvar att upprätta plan mot kränkande behandling, att säkerställa att rutiner finns på enheten och dokumentera arbetet i enlighet med diskrimineringslagen. Förskolechef/rektor har även ett ansvar att se till att planer och rutiner följs, analysera, vidta åtgärder och följa upp. När förskolechef/rektor får en anmälan från personal, elev, vårdnadshavare eller annan att händelse inträffat, där barn eller elev upplever sig trakasserad/sexuellt trakasserad, ska en anmälan omgående ske till huvudmannen. Utredningen behöver inte vara klar innan anmälan sker. Blankett finns på Inblicken. Förskolechef/rektor har ett ansvar att se till att utredningen genomförs sakligt och noggrant och så långt det är möjligt ger en god bild av vad som inträffat. Utredning ska inte genomföras av någon som är direkt berörd av händelsen. Förskolechef/rektor har ett ansvar att se till att åtgärder vidtas för att förhindra att liknande händelser inträffar igen. Förskolechef/rektor har ett ansvar att se till att elevhälsan samt eventuellt andra aktörer medverkar för råd och stöd när så behövs. Om det är personal som utpekas som den som utsatt barnet/eleven ska kontakt tas med kommunens HR-avdelning för konsultation. Förskolechef/rektor har ett ansvar att se till att berört barn/elev samt vårdnadshavare informeras om enhetens arbete och vilka åtgärder som vidtas samt hur uppföljning ska ske. Förskolechef/rektor har ett ansvar att se till att dokumentation av händelsen, utredningen, anmälningar samt åtgärder sker på ett korrekt sätt. 16

17 Medarbetarnas ansvar Ingen medarbetare för utsätta barn och elever för trakasserier eller sexuella trakasserier. Alla anställda har ett ansvar att påtala arbetsmiljöbrister till sin chef och bidra till att upprätthålla en miljö fri från trakasserier och sexuella trakasserier. Om medarbetare får kännedom om att barn/elever upplever trakasserier eller sexuella trakasserier ska följande åtgärder vidtas: Anmäl till förskolechef/rektor att du fått kännedom om händelsen. Blanketter för detta finns på Inblicken. Anmälan ska ske omgående och utredningen behöver inte vara klar. Dokumentera händelsen så noggrant som möjligt. Förskolechef/rektor informerar om vem som är ansvarig att utreda, såvida det inte finns antagna rutiner för detta. 7. Upptäcka, anmäla, utreda, vidta åtgärder och följa upp 7.1 Dessa rutiner har enheten för att upptäcka kränkningar, diskriminering och trakasserier Förskolans anställda tar alla signaler om trakasserier och annan kränkande behandling på allvar. Vid minsta misstanke om att ett barn utsätts för kränkning av något slag startar en utredning av händelsen genom en anmälan till huvudman. Genom att vara delaktiga och lyhörda på det som pågår i verksamheten så som barnens lek kan personalen upptäcka händelser och gå vidare. Det pågår fortlöpande samtal i arbetslagen, det genomförs observationer av olika delar av verksamheten till exemplen uteleken. Dagliga samtal med barnen och intervjuer samt samtal med vårdnadshavare. Personalen är observant på: Barnet som går ensam, som "vill" gå ensam - drar sig hellre undan än blir kränkt. Barnet som alltid försöker vara nära en vuxen i olika situationer. Barnet som blir förlöjligat- som man driver med. Barnet som klagar över ont i magen/huvudet. Hög frånvaro. Bråk och stoj som upplöses när en vuxen kommer nära. Barnet som verkar ledset och olyckligt. Personal cirkulerar runt på gården/i skogen vid utevistelse. Även inomhus cirkulerar personalen i förskolans lokaler för att ha uppsikt över barngruppen Vad gör jag som barn/elev om jag upplever/upptäcker diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling och vill anmäla det? Säg till en av pedagogerna du har förtroende för. 17

18 7.2.2 Vad gör jag som barn, elev, förälder eller anhörig om jag upplever/upptäcker diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling och vill anmäla det? Som vårdnadshavare ta du omgående kontakt med pedagogerna eller förskolechef ifall du är orolig över att en kränkning kan ha skett Så här anmäler personalen kränkning/diskriminering till rektor/förskolechef Skriftlig anmälan till förskolechef Så här anmäler rektor/förskolechef utredning om kränkning/diskriminering till huvudmannen Skriftlig anmälan till huvudman. 7.3 Dessa rutiner har verksamheten för att utreda Utredning påbörjas så snart det kommer till verksamhetens kännedom. Utredningen ska allsidigt belysa vad som inträffat och analysera orsakerna till händelsen. Blankett:,Utredning vid kränkande behandling/trakasserier/diskriminering används. Barn-barn Direkt ta tag i situationen och diskutera med barnen om händelsen. Vid kränkningar ska förskolechefen informeras och vidare åtgärder vidtas. Förskolans insatser ska dokumenteras, följas upp och utvärderas. Vuxen-barn Snarast prata med berörd individ (barn, personal, vårdnadshavare, annan vuxen). Vid kränkningar ska förskolechefen informeras och vidare åtgärder vidtas. Förskolans insatser ska dokumenteras, följas upp och utvärderas. Vuxen-vuxen Snarast prata med berörd individ. Vid kränkningar ska förskolechefen informeras och vidare åtgärder vidtas. Förskolans insatser ska dokumenteras, följas upp och utvärderas. Omedelbara samt långsiktiga åtgärder är: Likabehandlingsmöten, stående punkt på APT, att ta konfliker direkt både genom att trösta och prata med den som blivit utsatt samt med den som utsatt, bryta negativa mönster. Reflektioner tillsammans med barnen, kompisböckerna. Samtal, ta upp med vårdnadshavarna om man behöver arbeta över gränserna. Skriva handlingsplan. 7.4 Åtgärda och sätta stopp för kränkningarna och trakasserierna (när de inträffat) Syftet med de åtgärder som genomförs på såväl kort som lång sikt är att kränkningarna eller trakasserierna ska upphöra. Vilka åtgärder verksamheten genomför i ett specifikt fall beror på vad utredningen i just det fallet visar. 18

19 7.4.1 Så här arbetar enheten med att bedöma vilka åtgärder som behövs: Gör en skriftlig bedömning av händelsen och vad som framkommit vid samtal med både berörda barn och den som anmälde samt vårdnadshavare (datum). Utredaren skriver ner vilken bedömning som görs av händelsen och hur vi går vidare Så här arbetar enheten med dokumentation av åtgärderna: Skriftligen dokumentera vilka åtgärder verksamheten har vidtagit för att lösa situationen och undvika att den upprepas Så här arbetar enheten med uppföljning av åtgärderna: Skriftligen dokumentera att händelsen är utredd och vilken uppföljning som krävs Så här arbetar enheten med utvärdering av åtgärderna: Skriftligen dokumentera utvärderingen av åtgärderna och hur vi ska förebygga att detta inte ska ske igen Så här informeras berörda barn/elever/vårdnadshavare om enhetens åtgärder: Samtal med berörda barn och vårdnadshavare 8. Klagomålshantering samt tillsyn över att bestämmelserna följs Om du är missnöjd över hur verksamheten hanterat ett ärende om kränkning eller diskriminering ska du i första hand vända dig till rektorn/förskolechefen. Om du inte är nöjd med rektors åtgärder kan du vända dig till verksamhetschefen. Ytterligare information om detta återfinns på kommunens hemsida. Om du ändå inte är nöjd med hanteringen kan du vända dig till Barn- och elevombudet (BEO). De har tillsyn över att bestämmelserna i skollagen följs. Diskrimineringsombudsmannen har tillsyn över att bestämmelserna i diskrimineringslagen följs. Kontaktuppgifter: Rektor/förskolechef: Katarina Eklöf Telefon: E-post: katarina.eklof@uddevalla.se Biträdande förskolechef: Rebecca Westin Fredriksson Telefon: E-post: rebecca.vestin-fredriksson@uddevalla.se Verksamhetschef förskola: Lena-Maria Winberg Telefon: E-post :lena-maria.vinberg@uddevalla.se 19

20 Barn och elevombudet (BEO) E-post: Telefon: BEO informerar om lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling och ger råd om hur lagen skall användas. -BEO hjälper barn och elever tillrätta så att de kommer till rätt ombudsman i de fall ombudet själv inte kan ta hand om ärendet. -BEO följer upp ärendet. -BEO företräder barnet eller eleven i domstol i en skadeståndstvist. Skolinspektionen E-post: skolinspektionen@skolinspektionen.se Telefon: Diskrimineringsombudsmannen Box Stockholm e-post: do@do.se Telefon: Diskrimineringsombudsmannen (DO) är en statlig myndighet som arbetar mot diskriminering och för allas lika rättigheter och möjligheter. Det gör myndigheten främst genom att se till att diskrimineringslagen följs. Målet för arbetet är ett samhälle där människors lika rättigheter och möjligheter respekteras oavsett kön, könsidentitet och könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. 20