Plan mot kränkande behandling inklusive dokumentation av arbetet för att motverka diskriminering

Transkript

1 Upprättad: Plan mot kränkande behandling inklusive dokumentation av arbetet för att motverka diskriminering Gäller läsåret: Förskolan Kreatören Utöver detta dokument sker löpande dokumentation av enhetens arbete för att motverka diskriminering.

2 Plan mot kränkande behandling inklusive dokumentation av arbetet för att motverka diskriminering Inledning Värdegrund Beskrivning av verksamhetens värdegrund: Beskrivning av verksamheten och dess enheters specifika förutsättningar för likabehandlingsarbetet och arbetet mot diskriminering Så här beskrivs enhetens olika verksamheter Beskrivning av hur framtagande, samverkan, spridning, utvärdering m.m. av plan mot kränkande behandling samt dokumentationen av arbetet mot diskriminering sker Tidsplan beskrivning av åtgärder under året Beskrivning av barnens/elevernas medverkan vid upprättande av planen och dokumentationen av arbetet mot diskriminering Beskrivning av personalens medverkan vid upprättande av planen och dokumentationen av arbetet mot diskriminering Åtgärder för att planen och dokumentationen av arbetet mot diskriminering ska bli känd i verksamheten (barn/elever/personal/vikarier/vfu-studenter m.m.) Åtgärder för att planen och dokumentationen av arbetet mot diskriminering ska bli känd hos vårdnadshavare... Fel! Bokmärket är inte definierat. 4.6 Beskrivning av hur uppföljning, utvärdering, dokumentation och sammanställning av enhetens arbete i enlighet med planen och dokumentationen av arbetet mot diskriminering sker Förebyggande och främjande åtgärder vad innebär det? Att förebygga risken för kränkningar, diskriminering och trakasserier och främja barns och elevers lika rättigheter och möjligheter samt att arbeta främjande så här arbetar verksamheten övergripande Så här medverkar barn/elever/personal i det förebyggande och främjande arbetet: Undersöka risker - kartläggning Vid kartläggningen/undersökningen av verksamheten har följande framkommit: Verksamhetens analys utifrån kartläggningen/undersökningen Åtgärder (diskriminering och trakasserier) och mål (kränkningar) Utvärdera och följa upp Åtgärder för att motverka trakasserier och sexuella trakasserier (diskrimineringslagen) Åtgärder/aktiviteter för att motverka kränkande behandling (6 kap skollagen) Utvärdering av FÖREGÅENDE LÄSÅRS mål och åtgärder/aktiviteter Mål och åtgärder/aktiviteter INNEVARANDE läsår Riktlinjer och rutiner för att förhindra trakasserier och sexuella trakasserier Förhållningssätt Syfte Vad menas med trakasserier och sexuella trakasserier? Förebyggande åtgärder Ansvar Upptäcka, anmäla, utreda, vidta åtgärder och följa upp Dessa rutiner har enheten för att upptäcka kränkningar, diskriminering och trakasserier Dessa rutiner har enheten för att anmäla... Fel! Bokmärket är inte definierat Vad gör jag som barn/elev om jag upplever/upptäcker diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling och vill anmäla det? Vad gör jag som barn, elev, förälder eller anhörig om jag upplever/upptäcker diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling och vill anmäla det? Så här anmäler personalen kränkning/diskriminering till rektor/förskolechef

3 7.2.4 Så här anmäler rektor/förskolechef utredning om kränkning/diskriminering till huvudmannen Dessa rutiner har verksamheten för att utreda Åtgärda och sätta stopp för kränkningarna och trakasserierna (när de inträffat) Så här arbetar enheten med att bedöma vilka åtgärder som behövs: Så här arbetar enheten med dokumentation av åtgärderna: Så här arbetar enheten med uppföljning av åtgärderna: Så här arbetar enheten med utvärdering av åtgärderna: Så här informeras berörda barn/elever/vårdnadshavare om enhetens åtgärder: Klagomålshantering samt tillsyn över att bestämmelserna följs

4 1. Inledning 6 kapitlet i skollagen har till syfte att skydda barn och elever mot kränkningar av deras värdighet. Diskrimineringslagen ska skydda mot att någon missgynnas eller kränks utifrån diskrimineringsgrunderna. Diskriminering och kränkande behandling är förbjudet. Förbuden är avsedda att motverka konkreta handlingar i individuella fall. Kränkningar kan förekomma i form av diskriminering, trakasserier eller genom kränkande behandling. Verksamheterna måste bedriva ett målinriktat arbete för att främja barns och elevers lika rättigheter och möjligheter samt att förebygga och förhindra att kränkande behandling sker. Detta arbete dokumenteras i plan mot kränkande behandling. Utbildningsanordnaren har en skyldighet att jobba med aktiva åtgärder för att motverka diskriminering och verka för lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Med aktiva åtgärder menas ett förebyggande och främjande arbete Aktiva åtgärder ska verka pådrivande och mana till ökade ansträngningar för att förebygga diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter på en mer generell och strukturell nivå. I diskrimineringslagen finns krav på att utbildningsanordnaren varje år skriftligen ska dokumentera arbete med aktiva åtgärder, åtgärder som vidtas och planeras, ange riktlinjer och rutiner samt redovisa hur samverkansskyldigheten fullgörs. Om det trots allt inträffar händelser som uppfattas som kränkningar har verksamheterna en skyldighet att utreda och vidta åtgärder för att förhindra att det upprepas. Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling är en del av det systematiska kvalitetsarbetet. I detta dokument redogörs för hur enheten arbetar både med att främja barns och elevers lika rättigheter och möjligheter samt att förebygga och förhindra att trakasserier och kränkande behandling sker. Detta dokument ska revideras och upprättas varje år. Ansvarig för att detta genomförs är förskolechef/rektor. Arbetet kring att motverka diskriminering ska dessutom dokumenteras löpande. 4

5 2. Värdegrund 2.1 Beskrivning av verksamhetens värdegrund: Såhär arbetar vi utifrån kommunens värdeord och har även brutit ned dem till våra egna på förskolan genom de tre orden nedanför. Öppenhet - På Förskolan Kreatören ska alla känna sig välkomna, trygga och lika mycket värda. Respekt - Vi respekterar varandras olikheter och ser det som en tillgång. Professionalitet - Vi ger alla ett trevligt bemötande och delar med oss av våra kunskaper. Uddevalla kommuns värdegrund beskrivs utifrån orden ovan. Se Tre ord som beskriver vårt värdegrundsarbete på förskolan: UTMANING: Ge barnen en utmanande miljö, både inom- och utomhus. Ge barnen utmaningar utifrån deras egen utvecklingsnivå. Utmanande frågor, arbetssätt och material. Utmaning, nyfikenhet och forskning driver verksamheten framåt. Att få prova sina idéer både själv och tillsammans med andra. Att vi pedagoger är medforskande och utmanar barnen vidare. Våga prova nytt. JÄMSTÄLLDHET: Alla individer-oavsett kön- skall ha lika värde och samma rättigheter, utrymme och inflytande. Mycket handlar om egna föreställningar-är jag medveten om hur jag själv är i min vardag? Vi vuxna ska vara goda förebilder. Alla barn, oavsett könstillhörighet, ska ges samma möjligheter att utveckla sina förmågor. Alla ska få möjlighet att göra saker utifrån sitt eget intresse. DELAKTIGHET: Att bli lyssnad på och att ge tid till att lyssna på andra. Att som barn känna att de kan påverka sin miljö. Att vara med på aktiviteter, lek och i sociala sammanhang. Att vårdnadshavare är och känner sig delaktiga. 5

6 Alla röster blir hörda och min åsikt är viktig för verksamheten utifrån ett demokratiskt förhållningssätt. Att få känna att det är modigt att göra något annat än det alla andra gör. Att barn, vårdnadshavare och alla i organisationen känner att de är viktiga. 3. Beskrivning av verksamheten och dess enheters specifika förutsättningar för likabehandlingsarbetet och arbetet mot diskriminering 3.1 Så här beskrivs enheten Antal barn är 114 st som är indelade i 10 mindre grupper. Vi upplever att vi får en bättre struktur på det pedagogiska arbetet och den pedagogiska miljön när vi samlar barn från ungefär samma ålder i en grupp. Vårt pedagogiska arbete hämtar inspiration från Reggio Emilia filosofin. Grundtanken bakom denna pedagogiska filosofi är att utmana barns tänkande och att stimulera ett kreativt och skapande arbetssätt inom förskolan. Barn har hundra sätt att uttrycka sig på. Alla dessa uttryckssätt använder barnen för att förstå sig själva och tolka världen. Genom att erbjuda så många sätt som möjligt får barnen tilltro till sin egen förmåga. Detta leder till en mångfald av bilder, berättelser och konstruktioner som utgör barnets ständigt pågående kommunikation med världen, där matematik, språk, naturvetenskap och teknik vävs in på ett naturligt sätt. 4. Beskrivning av hur framtagande, samverkan, spridning, utvärdering m.m. av plan mot kränkande behandling samt dokumentationen av arbetet mot diskriminering sker 4.1 Tidsplan beskrivning av åtgärder under året: Kartläggning görs i augusti och september. I slutet av september eller i oktober skrivs själva planen och dess mål. Arbetet sker fortlöpande under hela arbetsåret och insatserna utvärderas och följs upp kontinuerligt med en delutvärdering efter höstterminens slut och en större utvärdering av årets insatser sker i maj/juni Barnintervjuer 3 ggr/ år. Vårdnadshavarna får möjlighet att gå en trygghetsvandring både inom och utomhus på förskolan och deras synpunkter tas dessutom tillvara i brukarenkäten, i de dagliga mötena, på föräldramöten, föräldraråd och på utvecklingssamtalen. Vi har en stående punkt på Apt där vi tar upp om det funnits några kränkningar eller dilemman att fundera över. Varje månad har vi ett möte med representanter från grupperna på förskolan där vi tar upp likabehandlingsfrågor och dilemman direkt i vardagen. 6

7 Vi har dessutom en utvecklingsgrupp tillsammans med Bokenäs Förskola där dessa frågor diskuteras. En Genvägsgrupp som finns med representanter från alla kommunala förskolor träffas några gånger om året. 4.2 Beskrivning av barnens medverkan vid upprättande av planen och dokumentationen av arbetet mot diskriminering. I samtal tillsammans med barnen där vi pratar om demokratifrågor ex hur tänker vi att vi kan vara goda kamrater. Barnråd och från i höst tänker vi gå en trygghetsvandring med barnen där de får berätta hur de tänker kring sin miljö utifrån dessa aspekter. 4.3 Beskrivning av personalens medverkan vid upprättande av planen och dokumentationen av arbetet mot diskriminering Pedagogerna skriver planen efter kartläggningen barnen är med i både kartläggningen och genom intervjuer (minst 3 gånger om året). De yngsta barnen kräver lyhörda pedagoger som kan läsa av dem utan talspråk. I kartläggningen gör pedagogerna noggranna observationer av barngruppen och av miljöerna både inom- och utomhus. 4.4, 4.5 Åtgärder för att planen och dokumentationen av arbetet mot diskriminering ska bli känd i verksamheten (barn/elever/personal/vikarier/vfustudenter/vårdnadshavare m.m.) Planen finns tillgänglig på vår hemsida och i varje förskole-entré liksom i vår vikariepärm och på intranätet. Vårdnadshavare får dessutom information om planen och vårt arbete på föräldramöten, föräldraråd och utvecklingssamtal och barnen får denna information i olika möteskonstellationer bl a projektarbete, när vi samtalar om vår miljö, osv. Vikarier och VFU-studenter samt andra praktikanter skall ta del av planen som bl a finns i vikariepärmen. 4.6 Beskrivning av hur uppföljning, utvärdering, dokumentation och sammanställning av enhetens arbete i enlighet med planen och dokumentationen av arbetet mot diskriminering sker Insatserna utvärderas och följs upp kontinuerligt med en delutvärdering efter höstterminens slut och en större utvärdering, dokumentation och sammanställning av årets insatser sker i maj/juni Förebyggande och främjande åtgärder vad innebär det? Förebyggande arbete: Med detta menas ett arbete för att minimera risker för kränkningar, diskriminering och trakasserier och utgår från identifierade riskfaktorer. Främjande arbete: Med detta menas ett arbete för att stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling, lika rättigheter och möjligheter. Arbetet behöver inte utgå från identifierade problem. 7

8 Både förebyggande och främjande arbete sker i form av aktiva åtgärder. 5.1 Att förebygga risken för kränkningar, diskriminering och trakasserier och främja barns och elevers lika rättigheter och möjligheter samt att arbeta främjande så här arbetar verksamheten övergripande Vi arbetar med barnen i mindre grupper så att alla barn har möjlighet att berätta- göra sig hörda och bli lyssnade på. Under dagarna i alla situationer samtalar vi om hur vi är mot varandra och om känslor. Vid konflikter ska barnen få möjlighet att ge förslag på hur man kan trösta sin medmänniska. Vi samtalar även om vad stopp betyder och hur man som barn kan visa "stopp" med ord och/eller sin kropp. Vi och barnen använder oss av barnlitteratur t ex kompisböckerna, alfonslådan, hjärtestunder och film (UR- du är bäst), för att visa på olika situationer. Vi uppmuntrar barnen att hjälpa varandra i så många situationer som möjligt tex i hallen, buffén, och i olika lärsituationer som tex i hur man skriver sin bokstav. Vi uppmärksammar och berättar för barnen när de gör positiva handlingar/säger snälla saker så att barnen kan ta del av varandras handlingar/ord och använda sig av detta självt eller tipsa en medmänniska. Vi vuxna försöker vara nära barnen för att se och förstå det som händer i deras samspel och i olika situationer under dagen. Vårt starka fokus på förhållningssätt och bemötande är en viktig del i arbetet med att främja och förebygga kränkningar och diskriminering utifrån kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Det är ett ständigt pågående arbete på förskolan att reflektera kring hur vi bemöter varandra och hur vi skapar förutsättningar för att se olikheter som en tillgång. Vi arbetar med miljöerna för att dessa ska vara tillgängliga, transparenta och inbjudande för alla barn. Vi granskar miljöer och material för att se om det finns mönster för hur barnen närmar sig dem och reflekterar kring vad som kan uppfattas som könsneutralt, könsöverskridande osv. Vi talar i termerna barn som tycker om i stället för pojkar/flickor tycker om. I samtal med barnen lyfter vi hur familjekonstellationer kan se ut, hur barnet själv uppfattar sin familj och vilka som ingår där, samt gör aktiva val i form av t.ex. litteratur där olika familjebilder lyfts fram. Vi bemöter barnens funderingar kring olikheter med nyfikenhet och svarar med förklaringar, följdfrågor och nya undringar. Vi vill skapa utrymme för barnen att med nyfikenhet och förundran reflektera kring olikheter i form av etnicitet, kultur och språk. Genom att använda t.ex. TAKK i vardagen visar vi också på att vi alla har behov av att kommunicera med varandra och att det kan ske på olika sätt, oavsett om du är äldre eller yngre, pojke eller flicka, har ett verbalt språk eller inte Så här medverkar barn/elever/personal i det förebyggande och främjande arbetet: Vi kommunicerar emellan oss både i vardagen och i våra reflektioner. Det är viktigt att vi delger varandra information. Vi är härvarande och lyhörda. Vi och barnen samtalar på t ex möten om hur man ska behandla varandra och skapa ett positivt klimat. Det är viktigt att ta tag i en situation som uppstår direkt och försöka lösa och samtala om detta tillsammans. Vi har upptäckt att om man pratar med barnen om hur man är som kompis kan man få svaret men hen är inte min kompis och då har barnet en uppfattning att man inte behöver vara snäll och respektera den andre. Därför vill vi introducera begreppet medmänniska och prata om att man är kompis med vissa men medmänniskor med alla och ska därför respektera och behandla alla väl. Det är till exempel inte ok att inte vilja sitta bredvid någon i restaurangen. Vi arbetar med detta förhållningssätt hela tiden. Några redskap vi använder oss av är Alfonslådan, kompisböckerna och sammarbetslekar. 8

9 Genom att filma kan vi analysera situationer som kan uppstå. Vi lyfter det som är positivt hos varandra och hur man skapar ett positivt klimat tillsammans. Vi har hela tiden en levande diskussion i arbetslaget, till exempel på reflektioner och APT. Vi har barnråd med de äldre barnen och likabehandlingsmöte med personalen. Hos de allra yngsta arbetar vi aktivt med varje barns rätt till sin integritet. Vi vuxna stöttar barnen i att säga stopp och att respektera den andres stopp. De barn som inte kommunicerar verbalt har stor hjälp av att kunna visa stopp med handen. Dock måste vi vuxna finnas med för att bekräfta barnen och förtydliga vad stopp innebär. Vi pratar med barnen om känslor och vikten av att betrakta och läsa av någon annan, t.ex. hen ser ledsen ut när du gör så, det betyder att hen inte vill. Vi använder Rädda Barnens underlag Stopp min kropp. 5.2 Undersöka risker - kartläggning Vi gör barnintervjuer 3 gånger om året samt filmar och analysera materialet för att bli medvetna om det förkommer någon diskriminering. Vi är lyhörda och tar barnens uttryck på allvar. Minst en gång om året har vi trygghetsvandring både inne och utomhus. Dessa kan göras med både barn och vuxna. Vi behöver tänka till och få bort negativitet när vi pratar med varandra utan istället lyfta varandra Vid kartläggningen/undersökningen av verksamheten har följande framkommit: Vi har tittat på olika platser på gården där händelser kan uppstå genom att göra observationsmallar över gården. Vi har observerat att vi har barn med olika status i gruppen och att vissa barn missgynnas, speciellt under tider på dagen när vi är färre pedagoger eller om pedagogerna är närvarande men inte härvarande. Som vuxna behöver vi sprida oss över gården och kontinuerligt föra dialog med varandra om det som sker. Miljön inomhus bör vara så transparent som möjligt så att vi vuxna har möjlighet att följa och överblicka barnens lek. Organisation av dagen och hur vi fördelar oss i mindre konstellationer påverkar barnens välbefinnande och möjligheter till goda möten. I mindre grupper räcker vi vuxna till på ett bättre sätt och kan stötta barnen i deras samspel. 5.3 Verksamhetens analys utifrån kartläggningen/undersökningen Barnen behöver och vill ha enskilda ställen att leka på som t ex kojor, buskarna, bakom förrådet, men det kräver också att vuxna har koll på dessa områden. Vi tänker under läråret göra fler enskilda platser för barnen. Vi behöver också arbeta medvetet för attstärka de missgynnade barnen och göra dem till en tillgång i gruppen. 5.4 Åtgärder (diskriminering och trakasserier) och mål (kränkningar) Vi vuxna behöver vara med i leken och stärka barns status genom att medvetet vara med och höja upp dem i leken och aktiviteter. Att arbeta med begreppet medmänniska och prata om att alla är viktiga. Medvetet dela in våra barn små grupper så att alla barn får komma till sin rätt. Skriva in frågan: Finns det några platser inom- eller utomhus där du inte tycker om att vara? I vårt intervjuformulär till barnen Utvärdera och följa upp För att säkerställa att kränkningar upphör och inte upprepas på följs de upp och utvärderas. Vidtagna åtgärder och uppföljning ska systematiskt dokumenteras. 9

10 5.6 Åtgärder för att motverka trakasserier och sexuella trakasserier (diskrimineringslagen) Innehåll/beskrivning av åtgärd Skapa uppsikt i våra miljöer, särskilt på de platser där barn har möjlighet att vara för sig själva. Vi tänker på att fördela vuxennärvaro både ute och inne och ha en medveten organisation i mindre grupper Samtal kring barns integritet och rätt till sin kropp, t ex rätten att säga Stopp och nej och att respektera andras stopp/nej. Vi är uppmärksamma på hur vi pedagoger och övrig personal (vikarier, städ, vaktmästare, etc..) blir bemötta och bemöter barnen. Höja barnens status genom lek, projekt och aktiviteter, som spel, vid påklädning och dukning Uppföljning Utvärdering Ansvarig Slutsatser/ sammanfatta nde redogörelse Vi ser till att miljöerna är föränderliga och utvecklas, men att det finns möjlighet för uppsikt. Påminna varandra om att sprida ut oss och tänka på att placera sig så att man har uppsikt över barngruppen. Kontinuerliga samtal i grupperna, observera om något barn behöver extra stöd att säga stopp/nej eller att respektera andras och följa upp det. Öppna upp för diskussion mellan kollegor och med vikarier etc. om situationer som uppstår. Lyfta dilemman. Regelbundet under reflektionen Vi lyfter detta under våra reflektioner- hur fungerar miljöerna, vad sker på de olika platserna? Utvärdering sker kontinuerligt i våra vardagliga samtal och under reflektion samt i januari och maj Januari och maj Januari och maj Arbetslaget Arbetslaget All personal Arbetslaget Introducera begreppet medmänniskor och hur man är goda medmänniskor Regelbundet under reflektionen Januari och maj Arbetslaget 5.7 Åtgärder/aktiviteter för att motverka kränkande behandling (6 kap skollagen) Vi har samtal och tittar på film om hur man kan undvika att hamna i dessa situationer. Uppmuntra till ett positivt klimat där man lyfter och gör snälla saker istället för negativitet. 10

11 5.7.1 Utvärdering av FÖREGÅENDE LÄSÅRS mål och åtgärder/aktiviteter Mål Åtgärd/ aktivitet Har genomförts/ Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler. Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. Hela förskolan formar sin verksamhet utifrån tanken att miljön är den tredje pedagogen och en viktig del. I yngrebarnsgruppen blir det viktigaste arbetet att vara närvarande pedagoger som aktivt deltar i och stöttar barnen i det sociala samspelet. Samtal, att vara goda förebilder, diskussioner, reflektioner i mindre grupper. Gruppstärkande lekar och material. Vi pedagoger är goda förebilder i bemötande mot barn och varandra. Vi synliggör vårt bemötande och barnens bemötande. Har inte genomförts (ange orsak) Hjärtestunder, alfonslåda, samtal. Tanken om miljön som den tredje pedagogen har genomförts. Pedagogerna strävar efter att vara närvarande pedagoger och aktivt stötta. Ibland räcker vi inte till pga organisationsproblem Regelbunden reflektion, samtal och diskussioner. Utvärdering Har målet uppnåtts? Detta mål är något som vi ständigt arbetar med. Vi blir aldrig färdiga. Detta mål är ett mål vi aldrig blir klara med. Vi tycker att detta mål är snarlikt målet ovanför därför kommer vi att baka ihop dessa till nästa år. Om målet ej nåtts - kvarstår behovet? Beskriv i så fall kommande åtgärder/ aktiviteter Behovet kvarstår. Vi kan bli bättre, speciellt ute på gården. Vi påminner varandra att vara härvarande och reflekterar kring det som en arbetmiljöfråga på APT. Gemensam ma rutiner och förhållningss ätt behöver ses över. Behovet kvarstår. Om åtgärden/ aktiviteten ej genomförts finns behov att genomföra den kommande läsår? Behovet kvarstår. Behovet kvarstår. 11

12 5.7.2 Mål och åtgärder/aktiviteter INNEVARANDE läsår Mål Åtgärd/ aktivitet Ansvarig Hur ska åtgärden/ aktiviteten genomföras och följas upp? Äldregrupperna: Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler. Samtal, att vara goda förebilder, diskussioner, reflektioner i mindre grupper. Gruppstärkande lekar och material. Lyfta det som är positivt både hos barn och vuxna. All personal på förskolan. Genomförandet genomsyrar hela verksamheten. Följs upp regelbundet på likabehandlingsmöte n, reflektioner samt APT. Hur ska åtgärde n/ aktivitet en utvärder as? Delutvär dering i januari Utvärder as i maj/juni Yngregrupperna: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö. Mellangrupperna: Förskolan ska sträva efter att alla barn utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i Projektinriktat arbete kring etik och empati i naturen och närmiljön. Utmana barnens tankar kring vad etiska frågor kan vara i förhållande till lärobjektet. Pedagogerna behöver aktivt i projektet och i vardagliga situationer arbeta med den etiska och empatiska prägeln på det vi gör. Vi vuxna behöver vara förebilder genom att bemöta alla i verksamheten med respekt och visa respekt och aktsamhet för vår gemensamma miljö. Höja barnens status genom lek, projekt och aktiviteter, som spel, vid påklädning och dukning. Samtliga pedagoger i arbetslage n på yngresidan. All personal i arbetslage n Veckovis reflektion i arbetslagen där vi tillsammans kan identifiera vilka etiska frågor som är aktuella och hur vi kan utmana barnen vidare i dessa. Vi filmar verksamheten som ett stöd i att synliggöra dessa frågor. Vi pedagoger måste även syna vårt förhållningssätt gentemot barnen och vår förmåga att lyfta, för barnen, relevanta frågeställningar Genomföras i det dagliga arbetet och följs upp på reflektioner. Delutvär dering i januari Utvärder as i maj/juni Delutvär dering i januari Utvärder 12

13 grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler. Jobba i medvetet indelade mindre grupper. Introducera begreppet medmänniskor och hur man är goda medmänniskor Filma as i maj/juni Riktlinjer och rutiner för att förhindra trakasserier och sexuella trakasserier. 6.1 Förhållningssätt Uddevalla kommun som utbildningsanordnare accepterar inte någon form av trakasserier eller sexuella trakasserier. Alla barn och elever har rätt att mötas med öppenhet, respekt och professionalitet och vistas i en miljö som är fri från trakasserier. Riktlinjerna är ett stöd till chefer och medarbetare och den ska tydliggöra de olika personernas ansvar. Alla chefer och medarbetare ska känna till innehållet i dessa riktlinjer. 6.2 Syfte Inom barn och utbildningsförvaltningens verksamheter ska ett förebyggande och främjande arbete planeras, organiseras, genomföras och följas upp det finnas rutiner som gör det möjligt att på ett tidigt stadium fånga upp signaler om trakasserier och sexuella trakasserier om trakasserier eller sexuella trakasserier upplevs, de utredas snabbt och på ett respektfullt sätt, och eventuella åtgärder ska vidtas omgående för att få situationen att upphöra 6.3 Vad menas med trakasserier och sexuella trakasserier? Diskrimineringslagen definierar vad trakasserier och sexuella trakasserier innebär, nämligen följande: Trakasserier: ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Sexuella trakasserier: ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet 13

14 6.4 Förebyggande åtgärder Följande generella åtgärder är viktiga för att förebygga trakasserier och sexuella trakasserier: Informera och utbilda personal i hur man förebygger, identifierar och hanterar fall av trakasserier och sexuella trakasserier. Chefer har ett särskilt ansvar att förebygga. Alla medarbetare på enheten ska involveras i arbetet samt barn/elever (samverkansskyldighet) Riktlinjerna ska regelbundet följas upp och utvärderas. Chefen ansvarar för att nyanställda informeras om riktlinjernas innehåll 6.5 Ansvar Förskolechefens/rektors ansvar Förskolechefen/rektor har det yttersta ansvaret för att informera barn, elever och medarbetare att trakasserier och sexuella trakasserier inte accepteras. Arbetsmiljölagen omfattar den som genomgår utbildning, med undantag av barn i förskola och elever i fritidshem. Förskolechefen/rektor har ansvaret för arbetsmiljön och har fått arbetsmiljöuppgifter tilldelade sig i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Det är enligt diskrimineringslagen utbildningsanordnaren som har ansvar för att barn och elever inte diskrimineras i sina verksamheter. Diskrimineringslagen beskriver även att utbildningsanordnare ska arbeta för att främja lika rättigheter och möjligheter för barn, elever och studenter, så kallade aktiva åtgärder. Utbildningsanordnare har även ett ansvar att förebygga och förhindra trakasserier och sexuella trakasserier. Förskolechef/rektor har ansvar att upprätta plan mot kränkande behandling, att säkerställa att rutiner finns på enheten och dokumentera arbetet i enlighet med diskrimineringslagen. Förskolechef/rektor har även ett ansvar att se till att planer och rutiner följs, analysera, vidta åtgärder och följa upp. När förskolechef/rektor får en anmälan från personal, elev, vårdnadshavare eller annan att händelse inträffat, där barn eller elev upplever sig trakasserad/sexuellt trakasserad, ska en anmälan omgående ske till huvudmannen. Utredningen behöver inte vara klar innan anmälan sker. Blankett finns på Inblicken. Förskolechef/rektor har ett ansvar att se till att utredningen genomförs sakligt och noggrant och så långt det är möjligt ger en god bild av vad som inträffat. Utredning ska inte genomföras av någon som är direkt berörd av händelsen. Förskolechef/rektor har ett ansvar att se till att åtgärder vidtas för att förhindra att liknande händelser inträffar igen. Förskolechef/rektor har ett ansvar att se till att elevhälsan samt eventuellt andra aktörer medverkar för råd och stöd när så behövs. Om det är personal som utpekas som den som utsatt barnet/eleven ska kontakt tas med kommunens HR-avdelning för konsultation. 14

15 Förskolechef/rektor har ett ansvar att se till att berört barn/elev samt vårdnadshavare informeras om enhetens arbete och vilka åtgärder som vidtas samt hur uppföljning ska ske. Förskolechef/rektor har ett ansvar att se till att dokumentation av händelsen, utredningen, anmälningar samt åtgärder sker på ett korrekt sätt. Medarbetarnas ansvar Ingen medarbetare för utsätta barn och elever för trakasserier eller sexuella trakasserier. Alla anställda har ett ansvar att påtala arbetsmiljöbrister till sin chef och bidra till att upprätthålla en miljö fri från trakasserier och sexuella trakasserier. Om medarbetare får kännedom om att barn/elever upplever trakasserier eller sexuella trakasserier ska följande åtgärder vidtas: Anmäl till förskolechef/rektor att du fått kännedom om händelsen. Blanketter för detta finns på Inblicken. Anmälan ska ske omgående och utredningen behöver inte vara klar. Dokumentera händelsen så noggrant som möjligt. Förskolechef/rektor informerar om vem som är ansvarig att utreda, såvida det inte finns antagna rutiner för detta. 7. Upptäcka, anmäla, utreda, vidta åtgärder och följa upp 7.1 Dessa rutiner har enheten för att upptäcka kränkningar, diskriminering och trakasserier Förskolans anställda tar alla signaler om trakasserier och annan kränkande behandling på allvar. Vid minsta misstanke om att ett barn utsätts för kränkning av något slag startar en utredning av händelsen genom en anmälan till huvudman. Vi har en god kommunikation mellan pedagogerna, vi är lyhörda och närvarande i barnens lek och rutinsituationer och kan på så vis uppfatta i stunden när risk för kränkande behandling kan uppstå. Alla är observanta för vad som händer i våra grupper, både i relationer barn-barn, vuxen-barn, barn-vuxen och vuxen-vuxen. Vi är även observanta på barnens beteende, om de uppträder annorlunda i närheten av vissa vuxna eller barn. Alla barn intervjuas med jämna mellanrum. Detta är ett tillfälle bl a för att kunna berätta om det är något man upplevt som negativt eller skrämmande. Dessutom filmar vi oss själva tillsammans med barnen i alla situationer under dagen såsom under projektettiden, vid matsituation osv för att minimera risken för kränkande behandling. I och mellan arbetslagen har vi ett öppet klimat för att kunna samtala kring och gemensamt upptäcka förändrade beteenden hos barnen. På våra gemensamma likabehandlingsmöten på förskolan lyfter vi barn som vi behöver observera eller hjälpa extra. 15

16 Minsta misstanke om att ett barn utsätts för kränkning av något slag ska anmälas till förskolechef. Förskolechef anmäler omgående misstanken om kränkning till huvudman och utredning startar. Vid anmälan använd Blankett 1, Anmälan till förskolechef/huvudman om att barn kan anses vara kränkt/trakasserat/diskriminerat (Bilaga 3) Vad gör jag som barn/elev om jag upplever/upptäcker diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling och vill anmäla det? Berättar för den pedagog som är närmast eller den som jag känner mest förtroende för Vad gör jag som barn, elev, förälder eller anhörig om jag upplever/upptäcker diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling och vill anmäla det? Som vårdnadshavare ta du omgående kontakt med pedagogerna eller förskolechef ifall du är orolig över att en kränkning kan ha skett Så här anmäler personalen kränkning/diskriminering till rektor/förskolechef Skriftlig anmälan till förskolechef Så här anmäler rektor/förskolechef utredning om kränkning/diskriminering till huvudmannen Skriftlig anmälan till huvudman 7.3 Dessa rutiner har verksamheten för att utreda Utredning påbörjas så snart det kommer till verksamhetens kännedom. Utredningen ska allsidigt belysa vad som inträffat och analysera orsakerna till händelsen. Ansvarsfördelning för utredningen och åtgärder se Blankett 2, Utredning vid kränkande behandling/trakasserier/diskriminering Barn-barn Direkt ta tag i situationen och diskutera med barnen om händelsen. Vid kränkningar ska förskolechefen informeras och vidare åtgärder vidtas. Förskolans insatser ska dokumenteras, följas upp och utvärderas. Vuxen-barn Snarast prata med berörd individ (barn, personal, vårdnadshavare, annan vuxen). Vid kränkningar ska förskolechefen informeras och vidare åtgärder vidtas. Förskolans insatser ska dokumenteras, följas upp och utvärderas. Vuxen-vuxen Snarast prata med berörd individ. Vid kränkningar ska förskolechefen informeras och vidare åtgärder vidtas. Förskolans insatser ska dokumenteras, följas upp och utvärderas. Omedelbara samt långsiktiga åtgärder är: Likabehandlingsmöten, stående punkt på APT, att ta konfliker direkt både genom att trösta och prata med den som blivit utsatt samt med den som utsatt, bryta negativa mönster. Reflektioner tillsammans med barnen, kompisböckerna. Samtal, ta upp med vårdnadshavarna om man behöver arbeta över gränserna. Skriva handlingsplan, sociogram. 16

17 7.4 Åtgärda och sätta stopp för kränkningarna och trakasserierna (när de inträffat) Syftet med de åtgärder som genomförs på såväl kort som lång sikt är att kränkningarna eller trakasserierna ska upphöra. Vilka åtgärder verksamheten genomför i ett specifikt fall beror på vad utredningen i just det fallet visar Så här arbetar enheten med att bedöma vilka åtgärder som behövs: Gör en skriftlig bedömning av händelsen och vad som framkommit vid samtal med både berörda barn och den som anmälde samt vårdnadshavare (datum). Utredaren skriver ner vilken bedömning som görs av händelsen och hur vi går vidare Så här arbetar enheten med dokumentation av åtgärderna: Skriftligen dokumentera vilka åtgärder verksamheten har vidtagit för att lösa situationen och undvika att den upprepas Så här arbetar enheten med uppföljning av åtgärderna: Skriftligen dokumentera att händelsen är utredd och vilken uppföljning som krävs Så här arbetar enheten med utvärdering av åtgärderna: Skriftligen dokumentera utvärderingen av åtgärderna och hur vi ska förebygga att detta inte ska ske igen Så här informeras berörda barn/elever/vårdnadshavare om enhetens åtgärder: Samtal med berörda barn och vårdnadshavare 8. Klagomålshantering samt tillsyn över att bestämmelserna följs Om du är missnöjd över hur verksamheten hanterat ett ärende om kränkning eller diskriminering ska du i första hand vända dig till rektorn/förskolechefen. Om du inte är nöjd med rektors åtgärder kan du vända dig till verksamhetschefen. Ytterligare information om detta återfinns på kommunens hemsida. Om du ändå inte är nöjd med hanteringen kan du vända dig till Barn- och elevombudet (BEO). De har tillsyn över att bestämmelserna i skollagen följs. Diskrimineringsombudsmannen har tillsyn över att bestämmelserna i diskrimineringslagen följs. Kontaktuppgifter: Förskolechef: Rita Svensson Telefon: E-post: rita.svensson@uddevalla.se Verksamhetschef förskola: Lena-Maria Winberg Telefon: E-post: Lena-Maria.Vinberg@uddevalla.se 17

18 Barn och elevombudet (BEO) E-post: Telefon: BEO informerar om lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling och ger råd om hur lagen skall användas. -BEO hjälper barn och elever tillrätta så att de kommer till rätt ombudsman i de fall ombudet själv inte kan ta hand om ärendet. -BEO följer upp ärendet. -BEO företräder barnet eller eleven i domstol i en skadeståndstvist. Skolinspektionen E-post: skolinspektionen@skolinspektionen.se Telefon: Diskrimineringsombudsmannen Box Stockholm e-post: do@do.se Telefon: Diskrimineringsombudsmannen (DO) är en statlig myndighet som arbetar mot diskriminering och för allas lika rättigheter och möjligheter. Det gör myndigheten främst genom att se till att diskrimineringslagen följs. Målet för arbetet är ett samhälle där människors lika rättigheter och möjligheter respekteras oavsett kön, könsidentitet och könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. 18