Plan mot diskriminering och annan kränkande behandling

Transkript

1 Planen upprättad: Reviderad: Plan mot diskriminering och annan kränkande behandling Enhetens namn: Skogslyckans förskola Gäller läsåret: 2018

2 Innehållsförteckning 1. Inledning Förskolan värdegrund Förskolans främjande arbete Förskolans förebyggande arbete... 8 Utvärdering av föregående läsårs mål och insatser... 8 Beskrivning av kartläggningen... 9 Mål och insatser för innevarande läsår Upptäcka, anmäla, utreda, åtgärda och dokumentera Att upptäcka... Fel! Bokmärket är inte definierat. Att anmäla Att utreda och åtgärda Framtagande och spridning av planen Tidsplan Delaktighet och inflytande vid upprättande av planen Åtgärder för att planen ska bli känd i verksamheten Kontaktuppgifter Bilaga Definitioner och begrepp Bilaga Lagar och styrdokument Bilaga Anmälan till förskolechef om att barn/elev anser sig vara kränkt/trakasserat/diskriminerat Förskolechefs anmälan till huvudman om barn/elev anser sig vara kränkt/trakasserat/diskriminerat.. 10 Bilaga Utredning vid kränkande behandling/trakasserier/diskriminering

3 1. Inledning Förskolan har ett uppdrag att skapa bästa möjliga förutsättningar för alla barns utveckling och lärande. Förskolan ska aktivt främja alla barn lika rättigheter och möjligheter. Förskolan ska enligt skollagen ha en plan mot kränkande behandling och enligt diskrimineringslagen en likabehandlingsplan. Vi har valt att sammanföra de båda planerna till en. Skogslyckans förskolas plan mot diskriminering och annan kränkande behandling, Planen beskriver vilka åtgärder som skall genomföras för att vi ska uppnå målen att: främja alla barns lika rättigheter samt motverka diskriminering utifrån de olika diskrimineringsgrunderna. förebygga och förhindra att trakasserier och annan kränkande behandling sker. Planen beskriver också vilka rutiner vi har för att utreda trakasserier och kränkande behandling samt vilka åtgärder vi vidtar vid förekommande fall. Beskrivning av de olika diskrimineringsgrunderna och definition av begreppen trakasserier, likabehandling samt kränkande behandling se bilaga 1. Hänvisning till relevanta lagar och styrdokument se bilaga Förskolan värdegrund Tre ord som beskriver vår värdegrund: Öppenhet - På Skogslyckans förskola ska alla känna sig välkomna, trygga och lika mycket värda. Respekt - Vi respekterar varandras olikheter och ser det som en tillgång. Professionalitet - Vi ger alla ett trevligt bemötande och delar med oss av våra kunskaper. Vi ser att olika språk och kulturella bakgrunder berikar vår verksamhet. 2.1 Förskolans vision Barnsyn Barnens bästa skall alltid komma i främsta rummet. Artikel 3 FNs barnkonvention Vad Vi ser barnen som kompetenta individer med olika erfarenheter och kunskaper som kan och vill lära. Vi strävar efter att utgå ifrån barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter. Hur Vi anpassar våra miljöer till barnen för att ge dem möjligheter till inflytande och självständighet. På förskolan har vi bl.a. låga bord och stolar som underlättar för barnen. Vi erbjuder material som inspirerar till lek, utveckling och lärande. Vi uppmuntrar barnen och skapar utrymme för att de skall försöka själva med vårt stöd. 2

4 Kunskapssyn Vad Barn lär hela tiden och i samspel med andra. Barn är kreativa och har fantasi, samt förmåga att lösa problem. Hur Vi strävar efter att möta varje barn där de befinner sig i sin utveckling och utmanar dem vidare i lärandet. Som pedagoger är vi nära barnen när de leker och är medforskare. Tillsammans med barnen skapar vi miljöer som inspirerar till olika sorters aktiviteter. I leken prövar barnen sina erfarenheter. Vi strävar efter att vara lyhörda pedagoger som stödjer och utmanar barnen i deras lek och lärande. Tillsammans med barnen synliggör vi deras lärande genom dokumentation och samtal. Demokrati Vad Barnen skall kunna påverka sin vardag genom att få utrymme och kunskap om hur de kan uttrycka sina åsikter och känslor samt lyssna till andra. Hur Vi strävar efter att vara lyhörda och att skapa en atmosfär där barnen blir lyssnade på och vågar uttrycka sig. Vi delar in barnen i mindre grupper för att skapa fler tillfällen till samtal. Barnen erbjuds en rik och varierande miljö där de ges möjlighet att välja lek och andra aktiviteter. Vårdnadshavare ges möjlighet till delaktighet och inflytande genom bl.a. samtal och föräldraråd. Framtidstro Vad Barnen får kunskap och positiva förutsättningar för att bygga sin framtid och tro på sig själva. Hur Vi synliggör barnens lärande och kunskap för dem genom samtal och dokumentation. Genom att vi ger barnen uppmuntran och bekräftelse känner de att de duger och är behövda, vilket leder till en god självkänsla. Jag kan och jag kan lära mig mer. Vi visar på att kulturell och språklig mångfald berikar, genom att lyfta och uppmuntra barnens olika erfarenheter och kunskap. Vi och modersmålslärarna samtalar om och lyfter barnens och vårdnadshavares hemkulturer genom bl.a. musik, böcker och språk. Barnen får kunskap om och motivation till en hållbar livsstil, genom att vi återvinner, inhandlar giftfria leksaker mm 3

5 3. Förskolans främjande arbete Förskolans främjande arbete ska skapa en trygg miljö och förstärka respekten för allas lika värde. Det utgår från förskolans övergripande uppdrag att verka för demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter. Inget barn ska i förskolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning hos någon anhörig eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. (Lpfö 98/10, s.4) På Skogslyckans förskola arbetar vi främjande med att skapa en trygg miljö och förstärka respekten för allas lika värde. Den utgår från förskolans övergripande uppdrag att verka för demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter. Att vi är nära barnen och delaktiga i lek Mål: Samtliga barn ska må bra på förskolan och kunna utveckla en god självkänsla. De ska kunna känna samhörighet och trygghet med kamrater och pedagoger. Uppföljning: Pedagogerna skall vara fördelade såväl inomhus som utomhus och vid behov vara mer närvarande i barnens lek. Vi samtalar om dagligen i våra arbetslag om hur vi fördelar oss, på avdelningsplanringar, gruppmöten samt arbetslagsträffar. Alla barn är allas ansvar. Det innebär t.ex. en skyldighet att ingripa när man ser någon som kränker eller blir kränkt. Alla barn och vuxna skall mötas med respekt och visa respekt. Vi vuxna är förebilder för barnen och vi skall prata positivt om varandra, barn och vårdnadshavare. Åtgärd: Fortlöpande kartläggning och reflektion i arbetslaget. Uppföljningen/utvärdering sker genom analys av resultat från barnintervjuer, föräldraenkäter samt personalens dokumentationsmaterial. Arbetsgruppen sammanställer och förskolechef ansvarar för att lyfta likabehandlingsarbetet på APT.. Motivera åtgärd: Kartläggning är en metod för att synliggöra olika riskområden samt för att se pedagogernas placering i förhållande till barnen. Forskning visar på vikten av att pedagogerna är mer delaktiga i barnens lek, dels för att vidareutveckla leken, men också för att de barn som vill vara delaktiga i leken skall bjudas in. Ansvarig: Pedagogerna Datum för första uppföljning: Datum när det ska vara klart Kön Områden som berörs av insatsen: Lek och samtal Mål: Läroplan för förskolan Lpfö98/16 Flickor och pojkar ska i förskolan ha samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller. Förskolans lokala mål: Inget barn skall behöva bli utesluten från lek och delaktighet i samtal p.g.a. sitt kön. 4

6 Insats: Vi pedagoger placerar oss nära barnens lek för att fånga upp olika dilemman som ibland uppstår t ex här får bara flickor resp. pojkar vara med. I mötet med barnen strävar vi efter att väcka en reflektion och att vi följer upp det som sas. Vi pedagoger måste tänka oss för när vi kategoriserar barnen t ex vill du leka med pojkarna och istället säga vill du leka med de barnen som bygger med klossar eller vill du vara med att måla. I arbetslagen ska vi föra regelbundna samtal om vårt förhållningssätt med fokus på vilka förväntningar har vi på flickor resp. pojkar utifrån just deras kön. Ansvarig: Pedagogerna Datum för första uppföljning: Datum när det ska vara klart Könsidentitet eller könsuttryck Områden som berörs av insatsen: Lek och samtal Mål: Läroplan för förskolan Lpfö98/16 Vuxnas sätt att bemöta flickor och pojkar liksom de krav och förväntningar som ställs på dem bidrar till att forma flickors och pojkars uppfattning om vad som är kvinnligt och manligt. Förskolan ska motverka traditionella könsmönster och könsroller. Flickor och pojkar ska i förskolan ha samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller. Förskolans lokala mål: Att vi vuxna bemöter barnen utifrån ett individperspektiv. Insats: Att vi ständigt för dialoger kring vårt förhållningssätt och var vi placerar oss när barnen leker. För att få barn att våga uttrycka sig och testa olika aktiviteter behöver vi vara närvarande pedagoger. Vi fortsätter dela in barnen i mindre grupper för att lättare kunna stötta och finnas till hands för några barn åt gången. Ansvarig: Pedagogerna Datum för första uppföljning: Datum när det ska vara klart Etnisk tillhörighet Områden som berörs av insatsen: Språk Mål: FN: s Barnkonvention Barnet skall ha rätt till yttrandefrihet. Denna rätt innefattar frihet att oberoende av territoriella gränser söka, motta och sprida information och tankar av alla slag, i tal, skrift eller tryck, i konstnärlig form eller genom annat uttrycksmedel som barnet väljer. Läroplan för förskolan Lpfö98/16: Språk och lärande hänger oupplösligt samman liksom språk och identitetsutveckling. Förskolan ska 5

7 lägga stor vikt vid att stimulera varje barns språkutveckling och uppmuntra och ta till vara barnets nyfikenhet och intresse för den skriftspråkliga världen. Barn med utländsk bakgrund som utvecklar sitt modersmål får bättre möjligheter att lära sig svenska och även utveckla kunskaper inom andra områden. Av skollagen framgår att förskolan ska medverka till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål. Förskolans lokala mål: Lika möjligheter för alla barn oavsett etnisk tillhörighet Insats: Vi läser, samtalar och har ett stort fokus på estetiska lärprocesser. Det innebär att vi dramatiserar, skapar, dansar, leker mm. Pedagoger, modersmålslärare och föräldrar delger varandra om olika kulturella och språkliga erfarenheter t ex musik som barnet möter hemma på sitt modersmål. Vi uppmuntrar barnen att uttrycka sig på sitt/sina modersmål. Språket förstärks med hjälp av TAKK (Tecken som alternativ och kompletterande kommunikation). Ansvarig: Pedagogerna Datum när det ska vara klart Religion och annan trosuppfattning Områden som berörs av insatsen: Estetiska lärprocesser Mål: Läroplan för förskolan Lpfö98/16 Medvetenhet om det egna kulturarvet och delaktighet i andras kultur ska bidra till att barnen utvecklar sin förmåga att förstå och leva sig in i andras villkor och värderingar. Förskolan kan bidra till att barn som tillhör de nationella minoriteterna och barn med utländsk bakgrund får stöd i att utveckla en flerkulturell tillhörighet Förskolan ska vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de förs fram. Varje barn ska ges möjlighet att bilda sig egna uppfattningar och göra val utifrån de egna förutsättningarna. Delaktighet och tilltro till den egna förmågan ska på så vis grundläggas och växa. Alla föräldrar ska med samma förtroende kunna lämna sina barn till förskolan, förvissade om att barnen inte blir ensidigt påverkade till förmån för den ena eller andra åskådningen. Förskolans lokala mål: Nära samarbete med vårdnadshavare och modersmålslärare för att kunna möta varje individ. Insats: Tillsammans med barnen lyssnar och dansar vi till musik från olika länder, vi samtalar om bilder, konst och högtider. Vi frågar vårdnadshavarna vilka högtider de firar för att synliggöra dem för de andra barnen i gruppen likaså om musik. Ansvarig: Pedagogerna Datum för första uppföljning: Datum när det ska vara klart Funktionsnedsättning Områden som berörs av insatsen: Leken utomhus Mål: FN: S Barnkonvention Konventionsstaterna erkänner att ett barn med fysiskt eller psykiskt handikapp bör åtnjuta ett fullvärdigt och 6

8 anständigt liv under förhållanden som säkerställer värdighet, främjar självförtroende och möjliggör barnets aktiva deltagande i samhället. Läroplan för förskolan 98/16: Verksamheten ska anpassas till alla barn i förskolan. Barn som tillfälligt eller varaktigt behöver mer stöd och stimulans än andra ska få detta stöd utformat med hänsyn till egna behov och förutsättningar så att de utvecklas så långt som möjligt. Insats: Pedagogerna är närvarande i barnens lek och skapar förutsättningar för att barnen själva skall klara av olika utmaningar. Vid utelek behöver pedagogerna öka delaktigheten i barnens lek. Pedagogerna fördelar sig på gården efter barnens behov och i olika zoner, för att hjälpa barnen att utveckla goda kamratrelationer. Varje arbetslag ansvarar för att kartlägga var pedagoger och barn befinner sig. Ansvarig: Pedagogerna på respektive avdelning och blå grupp. Ansvarig: Pedagogerna Datum för första uppföljning: Datum när det ska vara klart Sexuell läggning Områden som berörs av insatsen: Barnlitteraturen och samtal Mål: Läroplan för förskolan Lpfö98/16 Verksamheten ska syfta till att barnens förmåga till empati och omtanke om andra utvecklas, liksom öppenhet och respekt för skillnader i människors uppfattningar och levnadssätt. Förskolans lokala mål: Synliggöra för barnen att familjer kan se olika ut. Insats: När vi läser böcker tillsammans med barnen ska vi tänka på att vi har ett varierat utbud vad gäller normen för vad en familj är t.ex. böcker som visar regnbågsfamiljer, ensamstående vårdnadshavare, stora familjer mm. I rolleken kan vi utmana barnen genom att tex ha två mammor i leken. Föra dialog med barnen om att familjer ser olika ut och få varje barn att känna stolthet över just sin familj. Ansvarig: Pedagogerna Datum för första uppföljning: Datum när det ska vara klart Ålder Områden som berörs av insatsen: Lek och samtal Mål: Läroplan för förskolan 98/16: Verksamheten ska ge utrymme för barnens egna planer, fantasi och kreativitet i lek och lärande såväl inomhus som utomhus. Förskolans lokala mål: Alla barn oavsett ålder ska få utrymme att vara med och ha Inflytande över sin vardag på förskolan Insats: Att vi utformar våra miljöer med och utifrån barnens idéer samt våra egna kunskaper. Vi diskuterar med barnen när det dyker upp frågor 7

9 om ålder t.ex. här får inte de små vara med. Ansvarig: Pedagogerna Datum för första uppföljning: Datum när det ska vara klart Förskolans förebyggande arbete Förskolans förebyggande arbete handlar om att avvärja risker för diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling. Det förebyggande arbetet inriktas på risk- eller problemområden som identifierats genom en kartläggning av verksamheten. Personal: Vi behöver ha två veckor/termin (september och februari) som vi har extra fokus på vår plan mot diskriminering och kränkande behandling. Efter vårt extra fokus kommer vi att återkoppla i våra resp. grupper för att alla pedagoger ska få tid till reflektion och diskussion. Arbetet med planen ska vara levande under hela året. För att detta ska befästat bättre hos oss behöver vi regelbundet föra samtala om denna plan detta sker på våra resp. gruppmöten. För barnens del handlar det om att de får visa eller berätta vad de tycker är roligt ute och inne likaså vad de inte tycker är roligt. En del barn kan berätta varför de tycker så. Är de rädda på förskolan och i så fall för vad? Dessa veckor väljer vi ut barnlitteratur som bjuder in till samtal t ex Dino får ett syskon, Min familj. Vi ska utveckla gemensamma stödfrågor att tillgå om man som personal vill det. Utvärdering av föregående läsårs mål och insatser Mål Insatser Utvärdering Samtliga barn ska må bra på förskolan och kunna utveckla en god självkänsla. De ska kunna känna samhörighet och trygghet med kamrater och pedagoger. Samtal Vi gör kontinuerligt analyser av kartläggningen. Det är synligt att flera pedagoger samlas i vissa zoner. Vi måste sprida ut oss mer för att öka vår närvaro i barnens lek. Vi måste dock ha denna fråga aktuell för att inte gå tillbaka till gamla mönster. Har insatserna genomförts? Har målet uppnåtts? Vi har haft regelbundna reflektioner om våra placeringar. Det har skett positiv förändring, vi sprider oss mer Vi behöver bli ännu mer medvetna om var och varför vi ska sprida ut oss Vid ej uppnått mål. Kvarstår behovet? Kommande åtgärder Det finns behov att fortsätta förbättra oss. Vid ej genomförd åtgärd. Finns behov att genomföra den kommande läsår? Åtgärd är genomförd. Vi arbetar med detta kontinuerligt i de olika barngrupperna. Nu när barnen delas in i mindre grupper är det lättare för pedagogerna att finns nära barnen och kan stötta dem i större utsträckning. Språk Vi läser, samtalar och har ett stort fokus på estetiska lärprocesser. Det Ja Arbetet har kontinuerligt Eftersom vi har nya medarbetare som inte har stor erfarenhet av att arbeta med barn Åtgärd är genomförd. Vi har skapat 8

10 Synliggöra för barnen att familjer kan se olika ut. innebär att vi dramatiserar, skapar, dansar, leker mm. Pedagoger, modersmålslärare och föräldrar delger varandra om olika kulturella och språkliga erfarenheter t ex musik som barnet möter hemma på sitt modersmål. Vi uppmuntrar barnen att uttrycka sig på sitt/sina modersmål. Språket förstärks med hjälp av TAKK (Tecken som alternativ och kompletterande kommunikation). När vi läser böcker tillsammans med barnen ska vi tänka på att vi har ett varierat utbud vad gäller normen för vad en familj är tex böcker som visar regnbågsfamiljer, ensamstående vårdnadshavare, stora familjer mm. I rolleken kan vi utmana barnen genom att tex ha två mammor i leken. Föra dialog med barnen om att familjer ser olika ut och få varje barn att känna stolthet över just sin familj. utvärderats på arbetsplatsträff, i arbetslagen och i arbetsgruppen Röda gruppen där pedagoger och modersmålslärare ingår. Mötena har gjort att det gemensamma arbetet kring boken Den mycket hungriga larven har gynnat barnen på olika sätt. De har fått möta berättelsen i bokform, via lärplattan, flanosaga, skapande och på sitt/sina modersmål. som inte har svenska som modersmål kommer vi att fortsätta att etablera detta arbetssätt hos dem. forum där det finns utrymme att delge, inspirera och stötta varandra i detta arbete. Alla barn oavsett ålder ska få utrymme att vara med och ha Inflytande över sin vardag på förskolan Att vi utformar våra miljöer med och utifrån barnens idéer samt våra egna kunskaper. Vi diskuterar med barnen när det dyker upp frågor om ålder t.ex. här får inte de små vara med. Beskrivning av kartläggningen 9

11 Vi har fört dialoger och gjort observationer av våra inne- resp.utemiljöer på förskolan. Det vi sett följande: På våra stora gård sprider barnen ut sig och vi kan förmår inte överblicka dem hela tiden. Vi pedagoger behöver placera oss på olika ytor ute för att täcka så stor del av gården som möjligt. Inomhus och utomhus har vi svårare att överblicka och vara närvarande i barnens lek när vi är färre personal tex före 9:00 och efter kl. 14:00. Vi diskuterar regelbundet det som framkommit i kartläggningen på våra gruppmöten, avdelningsplaneringar samt reflektionsmöten. För att lättare kunna stötta och finnas tillhands för barnen har vi valt att de yngsta barnen vistas på de mindre gårdarna. Vi har även gjort gårdsscheman för att det inte ska bli för stora barngrupper på resp. gård. Varje avd. lyfter vilka behov som just deras grupp behöver för att vi skall kunna anpassa verksamheten till alla barn. Mål och insatser för innevarande läsår Mål Insatser Ansvarig Hur och när ska insatsen genomföras och följas upp? Inflytande och delaktighet Kränkningar Hur och när ska insatsen utvärderas? 5. Upptäcka, anmäla, utreda, åtgärda och dokumentera Förskolans anställda tar alla signaler om trakasserier och annan kränkande behandling på allvar. Vid minsta misstanke om att ett barn utsätts för kränkning av något slag startar en utredning av händelsen genom en anmälan till huvudman. Att upptäcka Genom att vara delaktiga och lyhörda i barnens verksamhet/lek. Fortlöpande samtal i arbetslaget/observationer på bl.a. leken/samtal med barnen. Samtal med vårdnadshavare. Personalen är observant på: Barnet som går ensam, som "vill" gå ensam - drar sig hellre undan än blir kränkt. Barnet som alltid försöker vara nära en vuxen i fria situationer. Barnet som blir förlöjligat- som man driver med. Barnet som klagar över ont i magen/huvudet. Hög frånvaro. Bråk och stoj som upplöses när en vuxen kommer nära. Barnet som verkar ledset och olyckligt. Personal cirkulerar runt på gården/i skogen vid utevistelse. Även inomhus cirkulerar personalen i förskolans lokaler för att ha uppsikt över barngruppen. 10

12 Handlingsplan när vi upptäcker någon form av kränkande behandling barn-barn: Arbetslaget diskuterar den uppkomna situationen. Uppmärksamma, prata med barnen om det som hänt. Använda hur frågorna. Barnen ges möjligheter att reflektera över sitt handlande genom att bl.a. ställa frågorna: Hur kände du? Hur tänkte du? Kunde du gjort på något annat sätt? Hur tror du den andre kände sig? Ansvar: All personal på förskolan har ansvar att se till att åtgärder vidtas snarast. Förskolan skall alltid informera föräldrar och huvudman när kränkande behandling skett. Förskolan har skyldighet att utvärdera och revidera planen mot diskriminering och kränkande behandling varje år. Förskolechefen har det yttersta ansvaret för barnens och personalens psykosociala miljö. Dokumentera insatserna. Uppföljning. Att anmäla Minsta misstanke om att ett barn utsätts för kränkning av något slag ska anmälas till förskolechef. Förskolechef anmäler omgående misstanken om kränkning till huvudman och utredning startar. Om du som vårdnadshavare är orolig över att en kränkning kan ha skett ta omgående kontakt med pedagogerna eller förskolechef. Vid anmälan använd Blankett 1, Anmälan till förskolechef/huvudman om att barn kan anses vara kränkt/trakasserat/diskriminerat (Bilaga 3). Att utreda och åtgärda Utredning påbörjas så snart det kommer till verksamhetens kännedom. Utredningen ska allsidigt belysa vad som inträffat och analysera orsakerna till händelsen. Ansvarsfördelning för utredningen och åtgärder se Blankett 2, Utredning vid kränkande behandling/trakasserier/diskriminering (Bilaga 4). Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn 1. Agera omedelbart för att stoppa trakasserierna/kränkningarna. 2. Ställa öppna frågor t.ex. Vad hände? Hur kunde det bli så här? 3. Informera förskolechef som anmäler till huvudman. 4. Dokumentera det inträffade. Använd blankett Utredning vid kränkande behandling/trakasserier/diskriminering. 5. Informera övriga berörda pedagoger. 6. Ansvara för att berörda barns vårdnadhavare blir informerade. 7. Pedagogerna på barnens avdelning ansvarar för att åtgärder vidtas för att förhindra fortsatta kränkningar. Åtgärderna ska dokumenteras. 8. Uppföljning med berörda barn och vårdnadshavare. 11

13 Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal 1. Förskolechef ska omedelbart informeras. Förskolechef anmäler till huvudman. 2. Vi tar barnets parti genom att alltid hävda barnets okränkbarhet. 3. Samtliga personal som ser, hör eller bevittnar ett kränkande beteende ska ta upp händelsen omgående, med den det berör. 4. Ta den vuxne åt sidan och fråga hur denne tänkte. 5. Samtal mellan vuxna/personal/vårdnadshavare ska ske utan närvaro av barn. 6. Förskolechefen samtalar med den berörde som får ge sin version av händelsen. 7. Förskolechefen beslutar om eventuella åtgärder och uppföljning. 8. Förskolechefen ansvarar för att åtgärder genomförs, dokumentation skrivs och att den förvaras. 9. Förskolechef beslutar om ev. anmälan till socialtjänsten eller polis. 10. Förskolechefen informerar vårdnadshavaren. 11. Förskolechefen ansvarar för att åtgärder genomförs, dokumentation skrivs och att den förvaras. Att dokumentera och följa upp För att säkerställa att kränkningar upphör och inte upprepas så följs de upp och utvärderas. Vidtagna åtgärder och uppföljning ska systematiskt dokumenteras. Se bilaga 4. 12

14 6. Framtagande och spridning av planen På varje APT har vi en fråga som handlar om kränkningar. Vi för diskussioner i våra färggrupper som vi är indelade i. Den blå gruppen har huvudansvar för uppdateringen av planen. Alla ska läsa och känna till det som står i planen. Tidsplan Delaktighet och inflytande vid upprättande av planen Pedagoger: Via diskussioner i de olika färggrupperna. Vårdnadshavare: Via föräldraråd och samtal. Barnen: Via samtal. Åtgärder för att planen ska bli känd i verksamheten Planen finns på vår hemsida samt hänger i samtliga tamburer för att våra vårdnadshavare ska få tillgång till den. Vi berättar i samtal med vårdnadhaven om planen. All personal deltar i diskussioner om planen samt finns planen insatt i vår vikariepärm. Med barnen samtalar vi och leker för att göra dokumentet mer tydligt. Kontaktuppgifter Förskolechef: Katarina Eklöf Biträdande förskolechef: Rebecca W. Fredriksson Telefon: Telefon: E-post: katarina.eklof@uddevalla.se E-post: rebecca.vestin-fredriksson@uddevalla.se Verksamhetschef förskola: Lena-Maria Winberg Telefon: E-post: Lena-Maria.Vinberg@uddevalla.se 13

15 Bilaga 1 Definitioner och begrepp Både diskrimineringslagen och 6 kapitlet i skollagen har till syfte att skydda barn och elever mot kränkningar av deras värdighet. Kränkningar av barns och elevers värdighet kan förekomma i form av diskriminering, trakasserier eller genom kränkande behandling (Skolverket, 20112). Trakasserier Trakasserier är ett uppträdande som kränker någons värdighet och som kan kopplas till någon av diskrimineringsgrunderna (Skolverket, 2012). Om ett barn eller elev utsätter en annan elev för trakasserier räknas det inte som diskriminering. Däremot måste en huvudman som fått kännedom om att någon känner sig trakasserad utreda om det är så och i så fall sätta stopp för det. Det är huvudmannens ansvar att se till att trakasserier inte förekommer. (Främja, förebygga, upptäcka och åtgärda, Skolverket 2014). Kränkande behandling Enligt skolverket (2012) är en kränkande behandling ett uppträdande som innebär att barns värdighet kränks, utan att ha samband med någon utav diskrimineringsgrunderna. Kränkningar kan handla om att exkludera eller hota någon och kan inträffa vid enstaka tillfällen, eller vara systematiska och återkommande. Vid kränkande behandling kan det förekomma fysiskt våld, t.ex. slag och knuffar. Det kan även handla om verbala kränkningar såsom nedsättande tilltal, skällsord, ryktesspridning, förolämpningar, etc. Även social utfrysning genom blickar och miner kan vara ett uttryck för kränkande behandling. Den kan vara riktad mot en eller flera personer samt utövas av en eller flera personer. Kränkande behandling kan ske dolt eller på ett synligt sätt. Diskriminering och diskrimineringsgrunderna De i diskrimineringslagen sju angivna diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, ålder eller könsöverskridande identitet eller uttryck, ligger till grund för det skydd en person har mot diskriminering. Diskriminering handlar om att någon, mot bakgrund i en eller flera av diskrimineringsgrunderna, missgynnas direkt eller indirekt (Skolverket, 2012). Diskriminering utförs endast av den som har makt att missgynna med utgångspunkt i diskrimineringsgrunderna. I juridisk bemärkelse kan inte barn diskriminera varandra. Det innebär att det endast är personalen eller huvudmannen som kan göra sig skyldig till diskriminering. Direkt diskriminering innebär att bli behandlad sämre än någon annan utifrån någon eller några av diskrimineringsgrunderna. Indirekt diskriminering handlar om att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse som kan kopplas till en viss diskrimineringsgrund. Likabehandling Begreppet likabehandling innebär inte att alla barn ska behandlas lika, utan om att alla barn oavsett någon diskrimineringsgrund ska behandlas så att de har lika rättigheter och möjligheter (Skolverket, 2012). 14

16 Bilaga 2 Lagar och styrdokument 1. DISKRIMINERINGSLAGEN (2008:567) 1 Kap. Inledande bestämmelser Syftet med denna lag är att främja lika rättigheter och möjligheter och motverka diskriminering mot bakgrund i kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, ålder eller könsöverskridande identitet eller uttryck SKOLLAGEN (2010:800) 6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling Syftet med bestämmelserna i skollagen om kränkande behandling handlar om att motverka kränkande behandling av barn och elever. Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Skollag _sfs /#K6 3. LÄROPLAN FÖR FÖRSKOLAN 98/10 1. Förskolans värdegrund och uppdrag Inget barn ska i förskolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning hos någon anhörig eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. k%2fwpubext%2ftrycksak%2frecord%3fk%3d BARNKONVENTIONEN OM BARNETS RÄTTIGHETER, Artikel 2: Alla barn har lika värde och lika rättigheter. Inget barn ska diskrimineras. Det innebär bland annat att barn inte får diskrimineras på grund av exempelvis härkomst, funktionsnedsättning eller religion. Vidare får inte barn diskrimineras i förhållande till vuxna eller andra barn. 15

17 Bilaga 3 1. Anmälan till förskolechef/rektor om att barn/elev anser sig vara kränkt/trakasserad/diskriminerad Uppgifter samt beskrivning av händelsen Enhetens namn: Barnets/elevens namn: Anmälare: Ålder/årskurs: Datum för händelsen: Utredning om kränkning enligt skollagen ska genomföras Utredning om trakasserier enigt diskrimineringslagen ska genomföras Kort beskrivning av händelsen: Underskrift Datum då anmälan lämnas till förskolechef/rektor: Underskrift anmälare Anmälan lämnas till förskolechef/rektor skyndsamt (i direkt anslutning till händelsen) 2. Förskolechefs/rektors anmälan till huvudman om att barn/elev anser sig vara kränkt/trakasserad/diskriminerad Utredning Utredning inleds (datum): Ansvarig för utredningens genomförande: Underskrift Datum då anmälan lämnas till huvudman: Underskrift förskolechef/rektor Anmälan lämnas till huvudman skyndsamt (i direkt anslutning till att förskolechef/rektor får kännedom om händelsen) genom att denna blankett skickas till Barn och utbildningsförvaltningen, registrator, Stadshuset, Uddevalla 16

18 Utredning vid kränkande behandling/trakasserier/diskriminering Bilaga 4 Enhetens namn: Barnets/elevens namn: Datum för händelsen: Anmälare: Ålder/årskurs: Ansvarig handläggare/utredare i ärendet: Utredarens beskrivning av händelsen samt bedömning Beskrivning av händelsen: Samtal med berörd elev och andra uppgiftslämnare: (datum och vad som framkommit) Samtal med vårdnadshavare (datum och vad som framkommit) Utredaren gör följande bedömning av händelsen: Utredarens åtgärder Verksamheten har vidtagit följande åtgärder för att lösa situationen och undvika att den upprepas: Händelsen har registrerats som tillbud eller skada Händelsen är utredd och avslutas. Handlingarna överlämnas till förskolechef/rektor. Händelsen är utredd och kräver uppföljning på följande sätt: Datum Ärendet överlämnas till förskolechef/rektor för vidare handläggning Förskolechefs/rektors åtgärder Ärendet överlämnas till elevhälsa för vidare handläggning Ärendet överlämnas till trygghetsgruppen för vidare handläggning Anmälan görs till polismyndighet Anmälan görs till socialförvaltningen Datum Förskolechefs/rektors uppföljning Uppföljning sker på följande sätt: 17