Plan mot diskriminering och annan kränkande behandling

Transkript

1 Planen upprättad: Plan mot diskriminering och annan kränkande behandling Enhetens namn: Hälle förskola Gäller läsåret:

2 Innehållsförteckning 1. Inledning Förskolan värdegrund Förskolans främjande arbete Förskolans förebyggande arbete... 4 Utvärdering av föregående läsårs mål och insatser... 5 Beskrivning av kartläggningen... 5 Mål och insatser för innevarande läsår Upptäcka, anmäla, utreda, åtgärda och dokumentera... 7 Att upptäcka... 7 Att anmäla... 8 Att utreda och åtgärda Framtagande och spridning av planen... 9 Tidsplan... 9 Delaktighet och inflytande vid upprättande av planen... 9 Åtgärder för att planen ska bli känd i verksamheten... 9 Kontaktuppgifter... 9 Bilaga Definitioner och begrepp Bilaga Lagar och styrdokument Bilaga Anmälan till förskolechef om att barn/elev anser sig vara kränkt/trakasserat/diskriminerat Förskolechefs anmälan till huvudman om barn/elev anser sig vara kränkt/trakasserat/diskriminerat.. 10 Bilaga Utredning vid kränkande behandling/trakasserier/diskriminering

3 1. Inledning Förskolan har ett uppdrag att skapa bästa möjliga förutsättningar för alla barns utveckling och lärande. Förskolan ska aktivt främja alla barns lika rättigheter och möjligheter. Förskolan ska enligt skollagen ha en plan mot kränkande behandling och enligt diskrimineringslagen en likabehandlingsplan. Vi har valt att sammanföra de båda planerna till Hälle förskolas plan mot diskriminering och annan kränkande behandling, Planen beskriver vilka åtgärder som skall genomföras för att vi ska uppnå målen att: främja alla barns lika rättigheter samt motverka diskriminering utifrån de olika diskrimineringsgrunderna. förebygga och förhindra att trakasserier och annan kränkande behandling sker. Planen beskriver också vilka rutiner vi har för att utreda trakasserier och kränkande behandling samt vilka åtgärder vi vidtar vid förekommande fall. Beskrivning av de olika diskrimineringsgrunderna och definition av begreppen trakasserier, likabehandling samt kränkande behandling, se bilaga 1. Hänvisning till relevanta lagar och styrdokument, se bilaga 2. 2

4 2. Förskolan värdegrund Tre ord som beskriver vår värdegrund: Öppenhet - På Hälle förskola ska alla känna sig välkomna, trygga, sedda, hörda och lika mycket värda. Respekt - Vi respekterar och har förståelse för varandras olikheter. Professionalitet - Vi ger alla ett trevligt bemötande och har ett medvetet arbetssätt där vi delar med oss av våra kunskaper. 3. Förskolans främjande arbete Förskolans främjande arbete ska skapa en trygg miljö och förstärka respekten för allas lika värde. Det utgår från förskolans övergripande uppdrag att verka för demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter. Inget barn ska i förskolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning hos någon anhörig eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. (Lpfö 98/10, s.4) Barnens delaktighet Barnen är delaktiga genom samtal, lekar, övningar, sagor osv. mellan barn-barn och barnpedagog där normer och värden lyfts fram och diskuteras ur olika synvinklar. Pedagogerna är lyhörda över vilka situationer och miljöer barnen kan känna sig otrygga i. De bekräftar och resonerar med barnen om deras känslor samt strävar efter att vara positiva och goda förebilder. Förskolechefen har återkommande barnråd med barnrepresentanter från avdelningarna där hon lyfter frågor och funderingar om värdegrunden. Vårdnadshavarnas delaktighet Vårdnadshavarna är delaktiga genom att diskutera likabehandlingsplanen på föräldraråd, föräldramöten och genom att besvara en Brukarenkät, samt att de alltid är välkomna och uppmuntras att ta kontakt med pedagogerna så fort någon fråga har uppstått. Likabehandlingsplanen finns på förskolans hemsida och föräldrarna får gärna komma med synpunkter, tankar och idéer. Personalens delaktighet Likabehandlingsplanen skall vara utarbetad och väl känd av alla pedagoger på förskolan. Den går ut på remiss till all personal via mail. Representanter från varje avdelning (språkgruppen) har i uppgift att diskutera, reflektera, utvärdera och kartlägga med sina avdelningskollegor och ta emot synpunkter från dem som sedan sammanfattas av språkgruppen. Förslag på mål och insatser diskuteras därefter på APT-möten eller avd.möten. På och inför avdelningarnas planeringsmöten, förskolekonferenser, arbetsplatsträffar osv. fördjupar vi oss ibland i vissa ämnen via litteratur, föreläsningar m.m. som har med mål och insatser att göra i planen. Förskolechef ansvarar för att avsätta tid för utvärdering och uppföljning på APT. 3

5 Mål och insatser utifrån diskrimineringsgrunderna på Hälle förskola Kränkande behandling: Pedagogerna strävar efter att utveckla barnens förmåga till empati och respekt för allas lika värde och ger dem redskap för att lösa konflikter. De samtalar med barnen om att man får känna hur som helst men inte göra vad som helst. Barnen stöttas att med ord eller tecken lösa konflikter samt förstå vikten av att alla inblandade ska få ge sin bild av händelsen. Det är aldrig accepterat att barnen slår eller hotar varandra eller gör fula miner bakom ryggen o.dyl. Kön: Barnen ska kunna utveckla sina förmågor och intressen utan att begränsas av stereotypa könsroller. Pedagogerna ska sträva efter att tilltala barnen utifrån personer och inte som pojkar respektive flickor. De ska vara öppna för att ge varandra konstruktiv kritik när de ser kollegor bemöta barnen olika utifrån kön. Könsidentitet eller könsuttryck: Pedagogerna ska motarbeta föreställningarna om tvåsamhet samt att flickor och pojkar, kvinnor och män "ska" vara, klä sig eller se ut på ett visst sätt. De ska läsa barnböcker i ämnet samt diskutera dem med barnen efteråt. Etnisk tillhörighet: Barnen ska känna stolthet över sig själva och sin etniska tillhörighet och se på flerspråkighet på ett positivt sätt. Pedagogerna ska läsa barnböcker i ämnet samt diskutera dem med barnen efteråt. Religion eller annan trosuppfattning: Barnen ska få kunskap om religionsfrihet och vad detta innebär, inklusive rättigheten att inte tro på någon gud alls. De ska få diskutera och reflektera över detta. Funktionsnedsättning: Pedagogerna ska anpassa verksamhet med hänsyn till barnens olika förutsättningar både i form av fysiska och psykiska handikapp, allergier osv. Vi ska läsa barnböcker i ämnet samt diskutera dem med barnen efteråt. Sexuell läggning: Barnen ska få kunskap och känna en acceptans för olika familjekonstellationer i samhället; inte bara den heterosexuella familjen. Vi ska läsa barnböcker i ämnet samt diskutera dem med barnen efteråt. Ålder: Pedagogerna ska skapa förutsättningar för barnen att utveckla sina förmågor och intressen utan att begränsas av stereotypa föreställningar som baseras på mognad utifrån ålder. Pedagogerna ska inte med automatik gruppera barnen utifrån ålder. Uppmuntra barnen att både lära av varandra och att lära genom att lära varandra. 4. Förskolans förebyggande arbete Förskolans förebyggande arbete handlar om att avvärja risker för diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling. Det förebyggande arbetet inriktas på risk- eller problemområden som identifierats genom en kartläggning av verksamheten. 4

6 Utvärdering av föregående läsårs mål och insatser Mål Insatser Utvärdering Etnisk tillhörighet: Öka ped. kunskaper om modersmål o om kulturkrockar när man flyttar till Sverige. Ped. ska läsa o diskutera olika föreläsningar i ämnet. Utgå fr. Skolverkets bok Flera språk i förkolan. Föreläsning om modersmål, om hur det är att komma till Sverige osv. Har insatserna genomförts? Har målet uppnåtts? Två obligatoriska föreläsningar: Flerspråkighet av Scoop Salihi om kulturkrockar o förståelse. Kommunens arbete med flerspråkighet o modersmålsstöd av Ingela Sörensson Nilsson. Läst o diskuterat Skolverkets bok Flera språk i förkolan. Vid ej uppnått mål. Kvarstår behovet? Kommande åtgärder Kontinuerlig vidareutveckling, diskussioner och samtal i dessa ämnen ska fortgå. Vid ej genomförd åtgärd. Finns behov att genomföra den kommande läsår? Religion och annan trosuppfattning: Öka pedagogernas kunskaper om världsreligionerna. Kränkande sånger o ramsor Ålder: Att fler barn ska ha tillgång till de populära cyklarna och vagnarna. Föreläsning för all personal. Inte använda oss av sånger, ramsor o dyl. som har kränkande eller diskriminerande inslag. Samt reflektera över vad som är kränkande/diskriminerande i detta avseende. Cykelfria dagen ska diskuteras så att cyklarna ska vara tillgängliga på tisdagar när de äldsta barnen inte är ute på gården på f.m. Ped. har under året ökat sina kunskaper i ämnena. Föreläsningen Mångkulturella möten med Marcus Nilsson samt efterföljande diskussioner. Ped. har under året ökat sina kunskaper i ämnet. Varje avd. personal har diskuterat vad kränkning och diskriminering innebär samt gått igenom sina sånger, ramsor o dyl. Vi har tagit bort den cykelfria dagen så cyklarna finns tillgängliga alla dagar. Alla ped. ska vara uppmärksamma och tänka till på nytt material, sånger och ramsor m.m. Förutom dessa mål och insatser så har en pedagog varit på genusföreläsning med Markus Svensson som handlade om tonårspojkar och om hur de gör för att ta plats. Vi ger dem 5

7 arenan menade Marcus. Föreläsningen skapade tankar som diskuterades i språkgruppen mm. om hur vi redan på förskolan ger barnen arenan. Hur ska vi göra för att undvika detta? Två avd. har fördjupat värdegrundsarbetet extra mycket under året. En genom arbete med hjärtestunder där relationer, konfliktlösningar, vänskap m.m. har diskuterats, dramatiserats osv. och en avd. har arbetat med och dramatiserat boken Pricken av M Rey där fokus låg på att det är okej att vara olika. Vi har också sökt mycket barnlitteratur utifrån alla diskrimineringsgrunderna och gjort en litteraturlista där alla pedagoger på förskolan kan få boktips. Vi har läst och diskuterat mycket med alla våra kloka barn. Beskrivning av kartläggningen Kartläggningsmetoder Vi har utgått ifrån både inomhus- och utomhusmiljön samt alla diskrimineringsgrunderna och diskuterat riskfaktorer. Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen Dagliga samtal förs med barnen om vad ett trevligt språkbuk är, vad barnen gör, gjort, vill göra, var de vill göra saker, varför de vill göra saker, hur de kan hjälpa varandra, hur det kan kännas för andra osv. Förskolechefen har barnråd med barnrepresentanter där de har pratat och gått runt på förskolan och dess gård och gjort en barnskyddsrond. Föräldrarna uppmuntras att för personalen berätta om tex. kränkande händelser som deras barn berättar om t.ex. hemma eller sett vid lämningar/hämtningar. Personal synliggör t.ex. läroplan och avdelningsplan inför föräldramöten och utvecklingssamtal och önskar synpunkter samt idéer på dessa. Förskolechefen och personalrepresentanter har föräldraråd där förskolans arbete och olika planer som exempelvis likabehandlingsplanen belyses. Andra frågor som berör ämnet kommer också upp och diskuteras. Hur personalen har involverats i kartläggningen All personal diskuterar kontinuerligt frågor utifrån värdegrund, normer och värden, schemaläggning, regler, genus och trygghet på sina planeringar och reflektionstider. Arbetsgruppen (språkgruppen) med personalrepresetanter från alla avdelningarna har diskuterat vilka riskfaktorer vi har uppmärksammat och vad vi bör utveckla. Två av personalen är barnsäkerhetsombud och får synpunkter från övriga kollegor och föräldrar. Träffar med fortbildning för dessa ordnas av kommunen. Kartläggning Miljö: Våra lokaler är byggda så att barnen har tillgång till flera mindre rum istället för ett eller få stora rum med "rum i rummet". Till dessa mindre rum finns det oftast fönster på innerväggarna så att vuxna kan se in. Dessa mindre rum hjälper många barn att leka koncentrerat i lugn och ro. Det negativa är att de vuxna inte hör och ser vad som händer mellan barnen i rummen hela tiden. Detta gäller även på vår utegård. Den är stor och pedagogerna kan inte räcka till att hela tiden lyssna på alla barns samtal m.m. mellan varandra utan kränkningar/diskrimineringar kan förekomma. Det positiva är dock att det finns mycket plats för lek och rörelse i olika konstellationer. Vi vill också ge barnen ett visst ansvar att få prova sina sociala färdigheter. Kränkande behandling: När barnen erövrar sina sociala kunskaper provar de ibland att testa gränser samt säger och gör mindre roliga saker mot andra människor. Allt är inte en 6

8 kränkning men vi måste vara uppmärksamma på att handlingarna inte upprepas eller följer ett visst mönster mot enskilda barn. Kön: Vi har inte uppmärksammat några trakasserier utifrån kön. Könsidentitet och könsuttryck: Det förekommer enstaka kommentarer om att vissa färger är "tjejiga" respektive för killar på ett negativt sätt. Vi arbetar kontinuerligt med dessa frågor. Etnisk tillhörighet: Skolverket anser att barnen med annat modersmål än svenska ska ha en "daglig dusch" av sitt modersmål på förskolan vilket vi strävar efter att ge dem. Religion eller annan trosuppfattning: Vi har inte uppmärksammat några diskriminerande situationer. Funktionsnedsättning: Vi har inte uppmärksammat några diskriminerande situationer. Sexuell läggning: Vi har inte uppmärksammat några diskriminerande situationer. Vi läser böcker för barnen för att ge större kunskap. Ålder: Pedagogerna gör medvetna val när vi delar in barnen i olika grupper. Brukarenkät: Under 2014/15 gjordes en brukarundersökning för föräldrarna på Hälle förskola. Där framkom att förhållandevis många föräldrar inte vet om förskolan arbetar medvetet mot kränkande handlingar samt lär barnen lösa konflikter och ta hänsyn till andra. Mål och insatser för innevarande läsår Mål Insatser Ansvarig Hur och när ska insatsen genomföras och följas upp? Informera föräldrarna om vårt arbete mot kränkande och diskriminerande handlingar. Kränkande behandling Informera på föräldramöten, föräldraråd och ge föräldrarna tillgång till denna plan. Fortsätta vårt arbete med värdegrundsfrågor. Med hjälp av dramatisering, sagor och samtal. Pedagogerna och förskolechef. Pedagogerna Hur och när ska insatsen utvärderas? Snarast Okt Efter nästa brukarundersökning kan vi även se resultatet av arbetet. Dagligen! En ständig process. Okt Upptäcka, anmäla, utreda, åtgärda och dokumentera Förskolans anställda tar alla signaler om trakasserier och annan kränkande behandling på allvar. Vid minsta misstanke om att ett barn utsätts för kränkning av något slag startar en utredning av händelsen genom en anmälan till huvudman. Att upptäcka Förskolan ska ha väl fungerande rutiner för att upptäcka signaler om trakasserier, diskriminering och kränkande behandling. Personalen försöker alltid hålla god uppsikt över alla barn både utomhus och inomhus. Om ett barn uppmärksammar oss på att någon behandlats illa, tar vi det på allvar! Vi gör även extra observationer om vi upptäcker tendenser till okamratligt beteende hos något barn. 7

9 Att anmäla Minsta misstanke om att ett barn utsätts för kränkning av något slag ska anmälas till förskolechef. Förskolechef anmäler omgående misstanken om kränkning till huvudman och utredning startar. Om du som vårdnadshavare är orolig över att en kränkning kan ha skett ta omgående kontakt med pedagogerna eller förskolechef. Vid anmälan används Blankett 1, Anmälan till förskolechef/huvudman om att barn kan anses vara kränkt/trakasserat/diskriminerat (Bilaga 3). Att utreda och åtgärda Utredning påbörjas så snart det kommer till verksamhetens kännedom. Utredningen ska allsidigt belysa vad som inträffat och analysera orsakerna till händelsen. Ansvarsfördelning för utredningen och åtgärder se Blankett 2, Utredning vid kränkande behandling/trakasserier/diskriminering (Bilaga 4). Att dokumentera och följa upp För att säkerställa att kränkningar upphör och inte upprepas så följs de upp och utvärderas. Vidtagna åtgärder och uppföljning ska systematiskt dokumenteras. Se bilaga 4. 8

10 6. Framtagande och spridning av planen Tidsplan Oktober Delaktighet och inflytande vid upprättande av planen: Se kapitel 3 Förskolans främjande arbete i denna plan. Åtgärder för att planen ska bli känd i verksamheten Alla pedagoger får planen via mail. Vi ska informera på föräldramöten, föräldraråd och ge föräldrarna tillgång till denna plan. Pedagogerna i språkgruppen har ett övergripande ansvar för att denna plan hålls levande för barn och pedagoger. Kontaktuppgifter Förskolechef: Eva Holm Telefon: E-post: eva.holm@uddevalla.se Verksamhetschef förskola: Lena-Maria Winberg Telefon: E-post: Lena-Maria.Vinberg@uddevalla.se 9

11 Bilaga 1 Definitioner och begrepp Både diskrimineringslagen och 6 kapitlet i skollagen har till syfte att skydda barn och elever mot kränkningar av deras värdighet. Kränkningar av barns och elevers värdighet kan förekomma i form av diskriminering, trakasserier eller genom kränkande behandling (Skolverket). Trakasserier Trakasserier är ett uppträdande som kränker någons värdighet och som kan kopplas till någon av diskrimineringsgrunderna (Skolverket, 2012). Om ett barn eller elev utsätter en annan elev för trakasserier räknas det inte som diskriminering. Däremot måste en huvudman som fått kännedom om att någon känner sig trakasserad utreda om det är så och i så fall sätta stopp för det. Det är huvudmannens ansvar att se till att trakasserier inte förekommer. (Främja, förebygga, upptäcka och åtgärda, Skolverket 2014). Kränkande behandling Enligt skolverket (2012) är en kränkande behandling ett uppträdande som innebär att barns värdighet kränks, utan att ha samband med någon utav diskrimineringsgrunderna. Kränkningar kan handla om att exkludera eller hota någon och kan inträffa vid enstaka tillfällen, eller vara systematiska och återkommande. Vid kränkande behandling kan det förekomma fysiskt våld, t.ex. slag och knuffar. Det kan även handla om verbala kränkningar såsom nedsättande tilltal, skällsord, ryktesspridning, förolämpningar, etc. Även social utfrysning genom blickar och miner kan vara ett uttryck för kränkande behandling. Den kan vara riktad mot en eller flera personer samt utövas av en eller flera personer. Kränkande behandling kan ske dolt eller på ett synligt sätt. Diskriminering och diskrimineringsgrunderna De i diskrimineringslagen sju angivna diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, ålder eller könsöverskridande identitet eller uttryck, ligger till grund för det skydd en person har mot diskriminering. Diskriminering handlar om att någon, mot bakgrund i en eller flera av diskrimineringsgrunderna, missgynnas direkt eller indirekt (Skolverket, 2012). Diskriminering utförs endast av den som har makt att missgynna med utgångspunkt i diskrimineringsgrunderna. I juridisk bemärkelse kan inte barn diskriminera varandra. Det innebär att det endast är personalen eller huvudmannen som kan göra sig skyldig till diskriminering. Direkt diskriminering innebär att bli behandlad sämre än någon annan utifrån någon eller några av diskrimineringsgrunderna. Indirekt diskriminering handlar om att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse som kan kopplas till en viss diskrimineringsgrund. Likabehandling Begreppet likabehandling innebär inte att alla barn ska behandlas lika, utan om att alla barn oavsett någon diskrimineringsgrund ska behandlas så att de har lika rättigheter och möjligheter (Skolverket, 2012). 10

12 Bilaga 2 Lagar och styrdokument 1. DISKRIMINERINGSLAGEN (2008:567) 1 Kap. Inledande bestämmelser Syftet med denna lag är att främja lika rättigheter och möjligheter och motverka diskriminering mot bakgrund i kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, ålder eller könsöverskridande identitet eller uttryck SKOLLAGEN (2010:800) 6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling Syftet med bestämmelserna i skollagen om kränkande behandling handlar om att motverka kränkande behandling av barn och elever. Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Skollag _sfs /#K6 3. LÄROPLAN FÖR FÖRSKOLAN 98/10 1. Förskolans värdegrund och uppdrag Inget barn ska i förskolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning hos någon anhörig eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. k%2fwpubext%2ftrycksak%2frecord%3fk%3d BARNKONVENTIONEN OM BARNETS RÄTTIGHETER, Artikel 2: Alla barn har lika värde och lika rättigheter. Inget barn ska diskrimineras. Det innebär bland annat att barn inte får diskrimineras på grund av exempelvis härkomst, funktionsnedsättning eller religion. Vidare får inte barn diskrimineras i förhållande till vuxna eller andra barn. 11

13 Bilaga 3 1. Anmälan till förskolechef/rektor om att barn/elev anser sig vara kränkt/trakasserad/diskriminerad Uppgifter samt beskrivning av händelsen Enhetens namn: Barnets/elevens namn: Anmälare: Ålder/årskurs: Datum för händelsen: Utredning om kränkning enligt skollagen ska genomföras Utredning om trakasserier enigt diskrimineringslagen ska genomföras Kort beskrivning av händelsen: Underskrift Datum då anmälan lämnas till förskolechef/rektor: Underskrift anmälare Anmälan lämnas till förskolechef/rektor skyndsamt (i direkt anslutning till händelsen) 2. Förskolechefs/rektors anmälan till huvudman om att barn/elev anser sig vara kränkt/trakasserad/diskriminerad Utredning Utredning inleds (datum): Ansvarig för utredningens genomförande: Underskrift Datum då anmälan lämnas till huvudman: Underskrift förskolechef/rektor Anmälan lämnas till huvudman skyndsamt (i direkt anslutning till att förskolechef/rektor får kännedom om händelsen) genom att denna blankett skickas till Barn och utbildningsförvaltningen, registrator, Stadshuset, Uddevalla 12

14 Utredning vid kränkande behandling/trakasserier/diskriminering Bilaga 4 Enhetens namn: Barnets/elevens namn: Datum för händelsen: Anmälare: Ålder/årskurs: Ansvarig handläggare/utredare i ärendet: Utredarens beskrivning av händelsen samt bedömning Beskrivning av händelsen: Samtal med berörd elev och andra uppgiftslämnare: (datum och vad som framkommit) Samtal med vårdnadshavare (datum och vad som framkommit) Utredaren gör följande bedömning av händelsen: Utredarens åtgärder Verksamheten har vidtagit följande åtgärder för att lösa situationen och undvika att den upprepas: Händelsen har registrerats som tillbud eller skada Händelsen är utredd och avslutas. Handlingarna överlämnas till förskolechef/rektor. Händelsen är utredd och kräver uppföljning på följande sätt: Datum Ärendet överlämnas till förskolechef/rektor för vidare handläggning Förskolechefs/rektors åtgärder Ärendet överlämnas till elevhälsa för vidare handläggning Ärendet överlämnas till trygghetsgruppen för vidare handläggning Anmälan görs till polismyndighet Anmälan görs till socialförvaltningen Datum Förskolechefs/rektors uppföljning Uppföljning sker på följande sätt: 13