Plats: Sammanträdesdatum: Tid: 09:00

Transkript

1 Kallelse Sida Barn- och ungdomsnämnden (3) Box Halmstad Plats: Sammanträdesrum Slottet, Nymansgatan 23 Sammanträdesdatum: Tid: 09:00 Ordförande: Tove Bergman Sekreterare: Matilda Bengtsson Kallade: Tove Bergman (MP), Ordförande Kristina Johansson (S), Vice ordförande Christofer Lundholm (M) Sandra Löberg Erlandsson (S) Camilla Widepalm Heurén (C) Lenita Strandberg (S) Josefine Green (M) Lars El Hayek (S) Anders Blomqvist (L) Anton Nilsson (SD) Lena Weibull (KD) Daniel Nilsson Brodén (V) Maria Söderberg (MP) Philip Syrén (M) Anton Augustsson (S) Henrik Andersson (C) Magnus Jeppesen (S) Carl-Johan Berthilsson (M) Mariana Petre (S) Ida Westin (MP)

2 Föredragningslista Sida Barn- och ungdomsnämnden (3) Ärenden Tid 1. BUN 2017/00005 Val av justerare 2. BUN 2017/00004 Godkännande av dagordning 3. BUN 2017/00001 Delegationsbeslut 4. BUN 2017/00020 Anmälan till huvudman om kränkande behandling 5. BUN 2016/00409 Funktionsprogram utemiljö vid förskolor och skolor 6. BUN 2015/00450 Lokalprogram och program för utemiljö Nyhemsskolan 7. BUN 2017/00019 Lokalprogram för tillfälliga lokaler i Söndrum läsåret BUN 2016/00457 Gemensamt elevområde för Oskarström och Åled 9. BUN 2016/00340 Finansiering särskilt stöd Getingeskolan årskurs BUN 2016/00466 Skolan mitt i byn, långsiktig finansiering 11. BUN 2016/00381 Organisation för grundskolan, skolområde Norr - Norrort

3 Föredragningslista Sida Barn- och ungdomsnämnden (3) Ärenden Tid 12. BUN 2016/00235 Skolinspektionens regelbundna tillsyn avseende förskola 13. BUN 2017/00007 Övriga frågor 14. BUN 2017/00003 Verksamhetsberättelse BUN 2017/00006 Information - Getingeskolan - Information från ordförande och förvaltningschef - Nuläge förskola - Skolområde Centrum och Söder

4 Delegationsbeslut Barn- och ungdomsförvaltningen BUN 2017/00001 Ärende 2017/00001 Beslutsinstans: Barn- och ungdomsnämnden Anmälningsärende Barn- och ungdomsförvaltningens förslag till beslut: Barn- och ungdomsnämnden beslutar lägga sammanställningarna till handlingarna. Sammanfattning av ärendet 1. Följande anmäls till barn- och ungdomsnämnden Beslut fattade enligt barn- och ungdomsnämndens delegationsbestämmelser har sammanställts för barn- och ungdomsnämndens kännedom. A ALLMÄN nr 1-2, B VERKSAMHET nr 1-26, C PERSONAL nr 1-38, D EKONOMI nr 1-3 Barn- och ungdomsförvaltningen Matilda Bengtsson Nämndsekreterare Halmstads kommun, Barn- och ungdomsförvaltningen, Box 155, Halmstad Sida 1(1) direkt@halmstad.se

5 Tjänsteskrivelse Barn- och ungdomsförvaltningen BUN 2017/00020 Ärende BUN 2017/00020 Beslutsinstans: Barn- och ungdomsnämnden Ärendets ursprung: Skolinspektionens tillsyn 2016 Rapportering till huvudman, anmälan om kränkande behandling, 6 kap. 10 skollagen (2010:800), januari 2017 Barn- och ungdomsförvaltningens förslag till beslut Barn- och ungdomsnämnden beslutar lägga redovisningen för januari månad till handlingarna. Sammanfattning av ärendet Skolinspektionen genomförde, under våren 2016, en tillsyn som avsåg det samlade ansvarstagandet för utbildningen inom de olika skolformerna. Vid tillsynen bedömde Skolinspektionen bland annat att Halmstads kommun, inom verksamhetsformerna; förskoleklass, grundskola 1 samt fritidshem 2, inte uppfyller författningskraven enligt 6 kap. 10 skollagen (2010:800) på så sätt att huvudmannen inte säkerställer att rektorer anmäler kränkande behandling av elever samt att det inte sker någon kontinuerlig rapportering av dessa till nämnden. Huvudmannen, Barn- och ungdomsnämnden i Halmstads kommun, redovisade därefter åtgärder för att komma till rätta med ovan nämnda brister: 3 En av åtgärderna var att en rapportering av anmälningar till huvudman ska ske, via ärende i nämnd, en gång i månaden. 4 Det totala antalet anmälningar till huvudman, i enlighet med 6 kap. 10 Skollagen (2010:800) under december månad respektive under hela året 2016 har sammanställts och redovisas för barn- och ungdomsnämnden. Beskrivning av ärendet Bakgrund Av 6 kap. 10 skollagen (2010:800) framgår bland annat att en förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen , Dnr : , Dnr : , efter föreläggande med stöd av 26 kap. 10 skollagen (2010:800), BUN 2016/ Nämnden har sedan tidigare delegerat mottagandet av anmälningar om kränkande behandling till kvalitet- och utvecklingschef vilket sker fortlöpande. Halmstads kommun, barn- och ungdomsförvaltningen, Box 155, Halmstad direkt@halmstad.se Sida 1(3)

6 Tjänsteskrivelse Barn- och ungdomsförvaltningen BUN 2017/00020 Enligt beslut av Skolinspektionen 5 omfattar anmälningsskyldigheten alla händelser där ett barn eller en elev upplever sig ha blivit utsatt för trakasserier eller kränkande behandling. Det ska med andra ord inte göras någon värdering av hur allvarlig en händelse är innan den anmäls till förskolechefen eller rektorn respektive huvudmannen. Skolinspektionen genomförde en tillsyn av Halmstads kommun under våren Tillsynen avsåg det samlade ansvarstagandet för utbildningen inom de olika skolformerna. Vid tillsynen bedömde Skolinspektionen bland annat att Halmstads kommun, inom verksamhetsformerna; förskoleklass, grundskola 6 samt fritidshem 7, inte uppfyller författningskraven i 6 kap. 10 skollagen (2010:800) på så sätt att huvudmannen inte säkerställer att rektorer anmäler kränkande behandling av elever 8 samt att det inte sker någon kontinuerlig rapportering av dessa till nämnden. Huvudmannen, Barn- och ungdomsnämnden i Halmstads kommun, redovisade därefter följande åtgärder till Skolinspektionen, i syfte att komma till rätta med ovan nämnda brister: 9 -Framtagning av ny och tydligare rutin för anmälan om kränkande behandling -Förbättring och förändring av nuvarande information på Intranätet (gällande anmälan till huvudman) -Gemensam Informationstillfälle för samtliga förskolechefer och rektorer kring hur anmälan ska ske i enlighet med rutin -Skapa mötesforum för kunskap och erfarenhetsutbyte för rektorer och förskolechefer med fokus på det åtgärdande arbetet (utredning och anmälan till huvudman) -Rapportering av anmälningar till huvudman ska ske, via ärende i nämnd, en gång i månaden. 10 Analys och förslag I dagsläget sker anmälan via en länk på intranätet genom att förskolechef/rektor uppger att en händelse inträffat där ett barn eller elev 5 Dnr 2011: , Dnr : , Dnr : Skolinspektionen fann bland annat, efter samtal med olika rektorer, att det förelåg en osäkerhet hos dessa kring hur kommunens instruktioner ska tolkas och när de ska anmäla kränkande behandling varför rektorer anmäler kränkande behandling i mycket olika omfattning , efter föreläggande med stöd av 26 kap. 10 skollagen (2010:800), BUN 2016/ Nämnden har sedan tidigare delegerat mottagandet av anmälningar om kränkande behandling till kvalitet- och utvecklingschef vilket sker fortlöpande. Halmstads kommun, barn- och ungdomsförvaltningen, Box 155, Halmstad direkt@halmstad.se Sida 2(3)

7 Tjänsteskrivelse Barn- och ungdomsförvaltningen BUN 2017/00020 blivit och/eller anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling inom den egna verksamheten. Det som går att sammanställa utifrån dessa anmälningar är; vilken verksamhet det gäller, vilken datum händelsen inträffat samt när den anmälts. Under januari månad 2017 anmäldes sammanlagt 46 händelser inom grundskola och fritidshem. När det gäller förskola anmäldes totalt 2 stycken. Förbättringsåtgärder som ska vidtas framgår ovan, under rubriken bakgrund. Ärendets beredning Tjänsteman inom barn- och ungdomsförvaltningen Ärendet faller inte inom ramen för MBL Ärendets beslutsgång Ärendet hanteras i barn- och ungdomsnämnden Beslutsunderlag Sammanställning av antalet inkomna anmälningar som redovisas muntligen. Barn- och ungdomsförvaltningen Patrik Engström, kvalitets- och utvecklingschef Handläggare, Cristina Nilsson, Jurist Halmstads kommun, barn- och ungdomsförvaltningen, Box 155, Halmstad direkt@halmstad.se Sida 3(3)

8 Tjänsteskrivelse Barn- och ungdomsförvaltningen BUN 2016/00409 Ärende BUN 2016/0000 Beslutsinstans: Barn- och ungdomsnämnden Ärendets ursprung: Barn- och ungdomsförvaltningen Funktionsprogram utemiljö vid förskolor och skolor Barn- och ungdomsförvaltningens förslag till beslut 1. Barn- och ungdomsnämnden beslutar att godkänna funktionsprogram för utemiljö för förskola oh grundskola. Sammanfattning av ärendet Nämnden antog ett funktions- och lokalprogram för förskolan. Som komplement till detta har förvaltningen haft ett uppdrag från nämndsordförande att under hösten 2016 arbeta fram ett specifikt funktionsprogram för utemiljön som gäller både förskolor och skolor. Funktionsprogrammet är ett verktyg för planering och utformning av utemiljöer vid nybyggnation och ett stöd till inventering och utveckling av befintliga förskole- och skolgårdar. En viktig utgångspunkt i programmet är Boverkets allmänna råd om friyta för lek och utevistelse i skolor och förskolor (2015:1). Förvaltningschefen föreslår nämnden besluta att godkänna funktionsprogram för utemiljö med reservation för att krav på storleken av friytan ska fastställas senare, efter Samhällsbyggnadskontorets förslag och berörda förvaltningars överenskommelse. Beskrivning av ärendet Bakgrund Redan år 2008 påbörjades arbetet med ett funktionsprogram för förskolegårdar inom Barn- och ungdomsförvaltningen. Boverket beslutade om allmänna råd om friyta för lek och utevistelse vid fritidshem, förskolor, skolor eller liknande verksamhet den 24 februari 2015, vilket var ytterligare ett argument för att skapa ett funktionsprogram för utemiljö i flera kommuner. Malmö har jobbat längst med bedömningsunderlag angående utemiljö, med något som kallas för lekvärdesfaktor. Det är något som också är en del av Halmstads funktionsprogram för utemiljön. Samtidigt pågår forskning om mångfunktionella utemiljöer bland annat i Jönköpings län, som bidrar till ökade kunskaper om utemiljöns betydelse för barns lärande Halmstads kommun, Barn- och ungdomsförvaltningen, Box 155, Halmstad direkt@halmstad.se Sida 1(2)

9 Tjänsteskrivelse Barn- och ungdomsförvaltningen BUN 2016/00409 och välbefinnande. Halmstads funktionsprogram för utemiljön har förankring i barnkonvention, läroplaner, plan- och bygglag samt vetenskaplig kunskap om utemiljöns påverkan på barnen. Halmstad befinner sig i en situation av platsbrist i både förskolor och skolor, där vikten av hållbara lösningar ska styra planeringen. Även om många förskole- och skolgårdar håller hög kvalité i Halmstad finns det också torftiga och slitna utemiljöer. Därför ska funktionsprogram för utemiljön kunna användas som riktlinje i inventering och utveckling av de befintliga utemiljöerna. Samtidigt är det svårt att bygga tillräckligt stora utemiljöer, speciellt i centrum. Funktionsprogram för utemiljön erbjuder ett bedömningsunderlag för diskussioner och planering av de nya utemiljöerna och stödjer därmed intentionen att de nya förskolorna och skolorna ska ha en likvärdig kvalitet. Konsekvenser av förslaget Kommer senare. Ärendets beredning Ärendet har beretts av tjänsteman inom resurscentrum i samråd med ledning, rektorer och andra tjänstemän inom barn- och ungdomsförvaltningen. Central samverkansgrupp Beslutsunderlag 1. Tjänsteskrivelse Funktionsprogram för utemiljö Information om beslutet Stadskontoret Planeringschef barn- och ungdomsförvaltningen Planeringsansvarig barn- och ungdomsförvaltningen Utemiljöutvecklare barn- och ungdomsförvaltningen Barn- och ungdomsförvaltningen Pauline Broholm Lindberg, förvaltningschef Handläggare, Heli Villanen, utemiljöutvecklare Halmstads kommun, Barn- och ungdomsförvaltningen, Box 155, Halmstad direkt@halmstad.se Sida 2(2)

10 1 Funktionsprogram utemiljö Förskola och grundskola Antaget av Barn- och ungdomsnämnden

11 2 Innehåll Inledning... 3 Gröna förskole- och skolgårdar och välbefinnande... 3 Säkert och kreativt samtidigt... 3 Målbeskrivning... 5 Utgångspunkter... 6 Kvalitetsmått Lekvärdesfaktor... 8 Tre zoner Den gröna zonen Den skapande zonen (Förskola och F-3)/ Zonen för mötesplatser (Årskurs 4-9) Den äventyrliga zonen/ Zonen för fysiska aktiviteter Referenser... 14

12 3 Inledning Funktionsprogrammet belyser ett av barn- och ungdomsnämndens verksamhetsmål, Halmstads förskolor och skolor ska ha en pedagogisk och kreativ lärmiljö såväl inne som ute. I Halmstads förskolor och skolor ska utemiljön ha ett grönt hjärta, som främjar samspelet mellan verksamheten inne och ute och som skapar plats för lärande samt möjligheter att utrycka sig kreativt och skapande. Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning (2016) visar att utformningen av utemiljön behöver tas med redan i början av byggprocessen för att samspelet mellan ute och inne ska kunna utvecklas och utnyttjas maximalt. Funktionsprogram utemiljö ställer mätbara krav på lekbehovet och den pedagogiska utemiljön. För att uppfylla så högt pedagogiskt värde av utemiljön som möjligt är det också en rekommendation att utveckla utomhuspedagogisk kompetens hos pedagogerna (Naturskyddsföreningen, 2015). Gröna förskole- och skolgårdar och välbefinnande Det råder stora skillnader i skolresultat mellan olika skolor och bostadsområden liksom i resultat mellan pojkar och flickor. Fysisk och psykisk ohälsa ökar generellt bland barn och antalet barn i behov av särskilt stöd fortsätter att öka. Satsningar på kreativa och gröna utemiljöer är en åtgärd för att främja likvärdighet och barns och ungas välbefinnande. Bra utemiljö har stor betydelse för fysisk aktivitet (motorik och balans), lärande (reflektioner och naturvetenskapliga kunskaper) och stresshantering (återhämtning). Enligt Boverket (2015) och Socialstyrelsen (2013) har utomhuslek på rymliga och gröna gårdar visat sig ha samband med bättre nattsömn, välbefinnande, viktkontroll och koncentrationsförmåga hos barn. Bra utemiljöer minskar också konflikter mellan barnen och ökar barnens känsla av trygghet. Varierad vegetation skapar gröna vyer, knyter ihop pedagogik inne och ute samt ger möjlighet att följa årstidsförändringar och förståelse för kretsloppet. Enligt Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning (2016) är det lättare att flytta ut den pedagogiska verksamheten om barnen kan se utemiljön genom fönstren när de är inomhus. Utemiljön i Halmstads förskolor och skolor är det utvidgade klassrummet och plats för både återhämtning och lek samt fysiska aktiviteter. Utemiljön ska präglas av barnens aktiviteter och visa verksamhetens prioriteringar samt profileringar. Gröna förskol- och skolgårdar stärker också arbetet med giftfri vardag för barn och ungdomar, eftersom användning av saker från naturen är bättre än användning av plast och metaller. Barnens kojor och andra bygglekar, alster av estetiska processer och temaarbete eller profilering vid förskolan eller skolan ska vara synligt även för besökaren. Förskole- och skolgårdar ska ses som en del i ett större sammanhang av samhällets gröna områden och ett folkhälsoperspektiv i Halmstad. Gårdarna har därmed en funktion i samhället, där allmänna grönområden och offentliga lekplatser blir allt färre. Enligt Jansson och Ahlklo (2016) är dagens lekplatser ofta både färre och har mer begränsad yta än tidigare. Förskole- och skolgårdar blir därför allt viktigare för barnens fritid och möjligheten för lek och rörelse i deras vardag. Säkert och kreativt samtidigt Utemiljön för barnen ska främja barnens hälsa och välbefinnande och därmed ska planeringen ta hänsyn till riskbedömningar av olika typ. Gårdarna ska vara så kreativa och inspirerande som möjligt

13 4 och så säkra som det är nödvändigt. En aspekt av säkerhet är kemikalier i miljön. Gummiasfalt (kan innehålla återvunna däck) och bildäck är vanliga inslag på förskol- och skolgårdar, men kan innehålla ämnen som är farliga för hälsan. HA-oljor är förbjudna i däck sedan år 2010, så däck tillverkade efter år 2010 ska kunna användas i utelek OM det inte finns ett alternativt material som har liknande pedagogiska och kreativa kvalitéer. Säkerhetskraven för lekredskap och stötdämpande underlag ska följa svensk standard SS-EN /11 och SS-EN 1177 (Säkra lekplatsen, 2009). Huvudsakligen ska lekredskapen ha ett tillräckligt stort fallutrymme och vara säkrat så att kropp och kläder inte kan fastna i redskapet. Exempelvis ska fallutrymmet vid fallhöjd upp till 1,5 meter vara 1,5 meter ut från redskapets ytterkanter. Stötdämpande material har också olika säkerhetskrav beroende på fallhöjd, men gräs- och jordyta kan vara tillåtet vid fallhöjder upp till 1 meter, vilket kan vara ett viktigt mått för förskolor som bygger lekställningar själv eller med hjälp av föräldrarna. Gräs- och jordyta är också det bästa alternativet enligt rekommendationer för en giftfri vardag för barn och ungdomar. Funktionskontroller och årliga säkerhetsbesiktningar är ett sätt att följa slitage och åtgärda fel som uppstår. Det är ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbart samt ofta pedagogiskt grundat att ha alternativa lösningar till prefabricerade redskap, så som odlingar, sittplatser, naturstenar, stubbar, stockar och rep. Ytterligare en aspekt av säkra och bra utemiljöer är lagom solexponering. Strålsäkerhetsmyndigheten säger att buskar och träd ger ett naturligt skydd mot solen och främjar samtidigt lek och kreativitet (Solskyddsfaktorer, 2009). Barn är extra känsliga för solens strålning och kommuner (t.ex. Malmö och Nynäshamn) som har medvetet jobbat med hälsofrämjande utemiljöer på förskolor har haft en riktlinje att himmelsvyer generellt är mindre än 50 % (Att lära in ute, 2016). Allsidig rörlighet kombinerad med skuggiga områden på förskole- och skolgårdar minskar risken på brännskador och utveckling av hudcancer senare i livet.

14 5 Målbeskrivning Målet med Funktionsprogram för utemiljön vid förskolor och skolor är: 1. Att skapa ett verktyg för planering och utformning vid nybyggnation 2. Att erbjuda stöd i inventeringar och utveckling av befintliga förskole- och skolgårdar 3. Att skapa en gemensam syn på barnens delaktighet i planering av förskole- och skolgårdar Förbättring av barnens lärmiljöer både inne och ute har blivit en allt tydligare prioritering i Halmstad. Det finns ett högt tryck på att bygga nya lokaler och det finns idag många tillfälliga lösningar för att lösa platsbristen. Risken är att barnen får allt för torftiga och trånga utrymmen utomhus som inte motsvarar behoven av fri lek, trygghet, goda sociala relationer och tillräcklig motion. Efter att Boverket beslutade om allmänna råd om friyta för lek den 24 februari 2015 har fokus på lek och utevistelse i skolor och förskolor ökat. Det viktigaste budskapet i allmänna råd (2015:1) är att friytan 1 ska kunna användas till lek, rekreation samt fysisk och pedagogisk aktivitet. Det står också att friytan bör vara så rymlig att det utan svårighet eller risk för omfattande slitage går att ordna varierande terräng- och vegetationsförhållanden. I dokumentet används begreppen utemiljö, lärmiljö ute, förskole- och skolgårdar som synonym till friytan. 1 Funktionsprogrammet berör endast friytan för barnens aktiviteter. Byggnader, parkering, angöring och andra för barnen otillgängliga ytor är således inte beaktade i detta funktionsprogram. Barnen och eleverna bör självständigt kunna ta sig mellan byggnadsverket och friytan.

15 6 Utgångspunkter Funktionsprogram för utemiljön är en mötespunkt för flera styrdokument och lagar, så som Plan och bygglagen, läroplaner och barnkonvention. Sverige var ett av de första länder att ratificera FN:s Barnkonvention som lyfter barnets bästa i beslutprocesser. Det handlar också om barnens rätt att fritt uttrycka sina åsikter i frågor som rör dem (artikel 12) och barnens rätt till lek, vila och fritid (artikel 31). Plan-och bygglagen är den enda lagstiftning som ställer ett uttalat krav på tillräckligt stor friyta för lek och utevistelse vid skolor och förskolor. Arbetsmiljölagen (SFS 1977:1160) omfattar elever och personal i skolor men inte barnen i förskolan och på fritidshem. Arbetsmiljöverket definierar gården i föreskrifterna (AFS 2009:02) som ett viktigt pausrum för barnen. Se nedan ett stycke från Plan- och bygglagen, Boverkets allmänna råd samt exempel på utemiljörelaterade citat från läroplaner: Fysisk planering Plan- och bygglag (2010:900) 8 kap. 9 andra stycket: Om tomten ska bebyggas med byggnadsverk som innehåller en eller flera bostäder eller lokaler för fritidshem, förskola, skola eller annan jämförlig verksamhet, ska det på tomten eller i närheten av den finnas tillräckligt stor friyta som är lämplig för lek och utevistelse. Om det inte finns tillräckligt med utrymmen för att ordna både friyta och parkering enligt första stycket 4, ska man i första hand ordna friyta. Boverkets allmänna råd (2015:1) Friytan bör vara så rymlig att det utan svårigheter eller risk för omfattande slitage går att ordna varierande terräng- och vegetationsförhållande. Friytan bör kännetecknas av goda sol- och skuggförhållanden, god luftkvalitet samt god ljudkvalitet. Utöver detta är Boverkets publikation Gör plats för barn och unga! En vägledning för planering, utformning och förvaltning av skolans och förskolans utemiljö (2015) ett vägledande dokument för Funktions- och lokalprogram i förskolan. Läroplaner Läroplan för förskolan, Lpfö 98 (reviderad 2010): Förskolans uppdrag Utomhusvistelsen bör ge möjlighet till lek och andra aktiviteter både i planerad miljö och i naturmiljö. Förskolan ska erbjuda en trygg miljö som samtidigt utmanar och lockar till lek och aktiviteter. Verksamheten ska ge utrymme för barnens egna planer, fantasi och kreativitet i lek och lärande såväl inomhus som utomhus. Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Förskolans mål (exempel) Respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö. Utveckla sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande. Utveckla sin förmåga att bygga, skapa och konstruera men hjälp av olika tekniker, material och redskap. Utveckla intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra.

16 7 Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshem (Lgr 11): Övergripande mål och riktlinjer Ämne och årskurs (exempel) Avsnitt 2.1.: Skolans mål är att varje elev visar Samhällskunskap åk 1-3, centrala innehåll: respekt för och omsorg om såväl närmiljön som Förutsättningar i natur och miljö för befolkning miljön i ett vidare perspektiv. och bebyggelse, till exempel mark, vatten och Avsnitt 2.2.: Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling. Avsnitt 2.3.: Främja elevernas förmåga och vilja till ansvar och inflytande över den sociala, kulturella och fysiska skolmiljön. klimat. Samhällskunskap åk 4-6, centrala innehåll: Vad demokrati är och hur demokratiska beslut fattas. Det lokala beslutfattandet, till exempel i elevråd och föreningar. Hur individer och grupper kan påverka beslut. Samhällskunskap åk 7-9, centrala innehåll: Individens och gruppers möjligheter att påverka beslut och samhällsutveckling samt hur man inom ramen för den demokratiska processen kan påverka beslut.

17 8 Kvalitetsmått Lekvärdesfaktor Kvalitetsmåttet har ursprung i Malmö stads Lekvärdesfaktor för förskolor som utvecklades i samarbete mellan olika förvaltningar år Lekvärdesfaktor har sedan dess fungerat i flera kommuner (bl.a. Göteborg, Stockholm och Örebro) som ett verktyg för att utvärdera olika kvalitéer av utemiljön ur barns perspektiv samt kompensera en liten friyta med ett rikt innehåll. Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning (2016) betonar också att förskole- och skolgården behöver erbjuda olika zoner, från den trygga till den mer utmanande miljön. Det är dock viktigt att komma ihåg att verktyget aldrig kan ersätta barns egna upplevelser och erfarenheter av utemiljön! Alla förskolor och skolor har sina unika förutsättningar och omgivningar som gör att ett verktyg i viss mån är övergripande och lämnar utrymme för olika praktiska lösningar angående fysisk planering och uteverksamhet. Alla kvalitetsaspekter delas in i tre nivåer och strävan bör hela tiden vara att komma upp till så många pluspoäng som möjligt. Med hänvisning till Malmös arbete med lekvärdesfaktor ska Halmstad utgå från ett minsta värde för kvalitetsmåttet på +3 poäng. 1. A) Friyta Förskola B) Friyta skola 2. Zonering av gården +1 A) Förskola och F-3: Gården har egenskaper från alla tre zonerna. Det finns grönska, tillgång till löst material och möjlighet för konstruktionslek med exempelvis sand och vatten samt ett område för fartfyllda lekar. B) Årskurs 4-9: Gröna zonen, zonen för mötesplatser, zonen för fysiska aktiviteter 0 Gården har egenskaper från två av zonerna. -1 Gården upplevs endast som en zon. 3. Tillgänglighet +1 Även personer med funktionsnedsättning kan ta sig ut på stora delar av gården och vara i alla zoner. Markmaterial möjliggör att personer med funktionsnedsättning kan komma intill de flesta av idrotts-/lekredskap och den personen kan använda flertal lekredskap/ytor på egen hand. Det finns utbud av upphöjda aktivitetsytor. 0 Det finns exempel på idrotts-/lekredskap som är tillgängliga även för personer med funktionsnedsättning. -1 Personer med funktionsnedsättning kan inte ta sig runt på gården eller ta sig fram till idrotts-/lekredskapen på egen hand. 4. Integrering av lekutrustning i landskap och topografi +1 På ett flertal ställen finns exempel på lekredskap/idrottsredskap som är integrerade i landskapet och det finns varierad topografi (undulerande mark). Lekredskap står således inte inom inramade ytor. Naturliga partier av gårdens landskap används i leken. 0 Det finns lekredskap/idrottsredskap som är integrerade i landskapet, men de flesta står inom avgränsade områden utan kontakt med det omkringliggande landskapet. Det finns ett ställe som är kuperat/sluttar på gården. -1 I princip all lekutrustning/idrottsredskap står inom inramade lekområden. Landskapet utanför detta erbjuder en torftig utemiljö. Gården är i stort sätt platt.

18 9 5. Biologisk mångfald +1 Det finns både odlingsmöjligheter på gården och någon naturlig/vild miljö där barnen/elever kan följa kretsloppet och olika årstider. Odlingar på gården är kopplade till måltidspedagogik (i förskolor). Det finns fruktträd, fleråriga ätliga örter och bärbuskar samt blommande växter och pollinerande insekter. 0 Det finns exempel på blommande växter och pollinerande insekter på gården. -1 Det finns ensidig växtlighet eller ingen växtlighet på gården. 6. Delaktighet (vid tillfällen när det finns barn att tillfråga) 0 Vuxna ska ta reda på vilka åsikter barnen har och ta hänsyn till dem när beslut sedan fattas 2-1 Barnen ska vara tillfrågade om sina åsikter men har lite eller inget inflytande i beslutfattandet -2 Barnen är inte delaktiga i planeringsprocessen och har inget inflytande över beslutfattandet 7. Jämställdhet + 1 Aktivitetsutbudet tar hänsyn till flickors och pojkars olika behov och bjuder på möjligheter för jämställda lekar/aktiviteter. 0 Flickors och pojkars olika behov har i viss mån styrt utbudet av aktiviteter. Utbudet präglas av en snedfördelning där det ena könets behov får mer fysiskt utrymme och material till förfogande medan det andra könet får stå tillbaka. -1 Jämställdhetsaspekter är inte använda i planering eller utformning av utemiljön. De lekar och aktiviteter som genomförs tenderar inte heller att utmana invanda könsmönster. Ett ökat elevinflytande är en av insatserna för att höja skolornas likvärdighet. Genom ökat elevinflytande i planeringsprocesser ges eleverna möjligheter att utöva demokrati och bli världsmedborgare, som är en av barn- och ungdomsförvaltningens målbilder. På förskolan kan barnens perspektiv föras in i planeringen/förbättringsarbetet utomhus via pedagogiska observationer av barnens lek. Läroplanen för förskolan har ett eget kapitel om barns inflytande där det står att: I förskolan läggs grunden för att barnen ska förstå vad demokrati är. Barnens sociala utveckling förutsätter att det alltefter förmåga får ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan. De behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för bör ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av den pedagogiska verksamheten. (Lpfö98, s.12) 2 Detta är minimigränsen att uppnå om man har signerat FN:s konvention om barnens rättigheter.

19 10 Tre zoner Kvalitetsmåttet för Halmstads förskolgårdar och skolgårdar ska ha tre zoner: Den gröna (Förskola + grundskola) Den skapande (förskola och F-3)/zonen för mötesplatser (årskurs 4-9) Den äventyrliga zonen (förskola och F-3)/zonen för fysiska aktiviteter (årskurs 4-9) Modellen utgår från tanken om vilka funktioner som är mer lämpliga nära och längre bort från byggnaden, även om vissa funktioner kan finnas i flera zoner. Zonering är en teoretisk förklaring av hur variation i landskap fungerar (Crawley, 2016). Varje plats har unika egenskaper som måste beaktas i planeringen oavsett zonering. Den är dock ett verktyg för att sträva efter likvärdighet bland utemiljöer inom kommunen. Zonerna har koppling till Strandbergs (2006) teoretiska modell av lärandets åtta rum, där uterum är ett av dessa. Pedagogiska rum förmedlar enligt Strandberg (ibid.) kunskaper, erfarenheter, känslor och förväntningar. För att förstå det pedagogiska rummet ska man definiera lärandet som interaktion. I de pedagogiska rummen ska det finnas möjligheter till barnens aktiva och ömsesidiga interaktion. Han menar att om rummet är färdigt finns det inget utrymme för barnens deltagande eller någon plats för barnens innovationer (Strandberg, 2006, 35). 1. Den gröna zonen Trygghetszon är för de yngsta barnen/eleverna och för barn i behov av återhämtning. Den kan vara en utomhusateljé eller en grön sagohörna eller sittplats utomhus. Enligt Strandberg (2006) är rum för samtal avgörande för lärande och den tar ofta fysiska formen av en cirkel. Strandberg (ibid.) efterfrågar också möjligheter för enskilt tankearbete, vilket är viktigt för lärande. Han menar att rummet för enskilt tankearbete troligen finns utanför klassrummet

20 11 och därför är skolgården en av de närmaste platser där alla barn och elever borde hitta plats för egna reflektioner. Den gröna zonen minskar ljudet av utelekar/rastaktiviteter för de grupper som är inne samt erbjuder grön utsikt genom fönstret. Flera studier visar att utsikt över grönska bidrar till ökat välmående och bättre kognitiva funktioner (Mårtensson et al. 2009; 2011; Kaplan, 1995; Ulrich 1984). Den gröna zonen utmanar också barn och elever i naturvetenskapliga ämnen. Naturkontakten är en given utgångspunkt för lärande för hållbar utveckling. Skogsträdgården 3 eller liknande är ett rekommenderat inslag i Halmstads skol- och förskolgårdar, vilket är ett sätt att implementera ekosystemtjänster i skolor/förskolor. Skogsträdgården är ett enkelt sätt att komprimera arbete kring odling, vatten, djur och växter på ett effektivt sätt. Där kan barnen leta efter insekter och andra djur eller plocka blommor. Om möjligt är en fjärilsrabatt ett önskvärt inslag i trädgården. Hög vegetation sänker exponeringen för UV-strålning vilket gör det möjligt för barn/elever att vara utomhus större delen av dagen. I skogsträdgården odlas fleråriga arter som är typiska för regionen. Sinnenas trädgård är ytterligare ett alternativt inslag i den gröna zonen. Odling ställer extra noggrant krav på kontroll av markens föroreningar och pedagogernas engagemang kring skötsel. Upphöjda odlingsbäddar är tillgängliga för alla och blir inte lika lätt upptrampade. Bilden till vänster visar en nyplanterad sinnenas trädgård på en förskola och bilden till höger illustrerar ett grönt rum för egna reflektioner på en skolgård. 2. Den skapande zonen (Förskola och F-3)/ Zonen för mötesplatser (Årskurs 4-9) Många skapande lekar bygger på samarbete och inte konkurrens, som prefabricerade gungor och snurror till exempel ibland gör. Möjlighet att snickra, bygga, experimentera, samla, sortera och konstruera kan vara exempel på aktiviteter i denna miljö. Med Strandbergs (2006) ord skulle denna zon heta verktygsrummet där en stor del av lärandet handlar om att göra lärande. Utelekar i skogen och naturnära områden är också mer jämställda, vilket betyder att flickor och pojkar leker mer tillsammans och har mindre könsstereotyper i leken (Sahlström, 2011; Änggård, 2009; 2012). Kojleken är en skapande aktivitet som kräver tillgång till löst material som är flyttbart och kan användas om och om igen. Om barnen inte har möjlighet att bygga kojor kan ett lekhus finnas i den här zonen för rollekar. En sandlåda eller sandhög kan finnas samt vattensamlare för regnvatten som sedan kan användas i kombination med sandlekar. När sandlådan är en bit bort från ingången hamnar mindre sand inne i lokal och i brunnar. Mud kitchen/utekök eller ett häststall gjort av (obehandlat) trä 3 I en skogsträdgård odlas frukter, bär och fleråriga ätliga örter. Skogsträdgården härmar naturen och sköter sig till stor del själv. Syftet är att visa på biologisk mångfald och bygga en känsla av närhet till naturen i förskolor/skolor. Äpplen, svarta vinbär och citronmeliss är några exempel på växter i en skogsträdgård.

21 12 är ofta använda inslag i kreativa utemiljöer. Förankrade stockar och stubbar passar också utmärkt i dessa områden. Vid inköp av material/produkter ska riktlinjer från Giftfri vardag beaktas. Bilden till vänster är en förskolegård med löst material och bilden till höger är från en förskola, där litteratur och läsning var ett gemensamt tema både inne och ute. En skola ska ha både små och stora mötesplatser eller rum för samtal och diskussioner, som Strandberg kallar dem. Det kan vara exempelvis en grillplats, samtalsstenar, en scen eller en samlingstrappa. Uteklassrum under skärmtak ökar möjligheter att använda ytan oavsett väder. Som Björklid (2005, s. 58) beskriver signalerar attraktiva mötesplatser att de som har planerat byggnaden har förstått betydelsen av samspel mellan arbete och socialt liv för hela miljön på skolan. Även Birgit Cold (2002) betonar att framtidens skola ska ses som en social arena. Utöver rum för samtal och reflektioner är det viktigt att elever känner att lärprocesser leder någonstans. Därför efterfrågar Strandberg (2006) rum för utställningar där barnens arbete får synas. I dag är sociala medier ett rum för utställningar som kan kompletteras med det fysiska rummet på gården. Rum för utställningar stärker enligt Strandberg (ibid.) kopplingar mellan lärprocesser och resultat. I praktiken kan en del av skolgården reserveras för barnens alster och anslagstavlor. Olika rum för samtal på skolgårdar

22 13 3. Den äventyrliga zonen/ Zonen för fysiska aktiviteter Den tredje zonen ska främja alla barns/elevers fysiska aktivitet. En cykel- eller springbana kan finnas längs tomtens gränser då den får maximal längd. Tillgänglighetsanpassning ska styra planeringen. Yttersta zonen av förskolan är naturligt en yta för de äldsta barnen, som har tagit sin utforskande lek längst bort från den trygga zonen. Den äventyrliga zonen kan innehålla fartfyllda lekar och friytor för bollspel eller cyklande. I skolan ska zonen för fysiska aktiviteter främja alla elevers möjligheter till minst 60 minuters måttlig fysisk aktivitet per dag (Boverket 2015, s.18). Enligt Breithecker (2013) är fysisk aktivitet också viktigt för goda skolresultat. Enligt WHO är gradvis ökning av fysiska aktiviteter gynnsamma även för barn och ungdomar som är inaktiva, men som så småningom kan nå rekommendationen av minst 60 minuters aktivitet (Socialstyrelsen, 2013).

23 14 Referenser - Att lära in ute (2016). Nr. 4/Vol. 30. Naturskoleföreningen. - Björklid, P. (2005). Lärande och fysisk miljö. En kunskapsöversikt om samspelet mellan lärande och fysisk miljö i förskolan och skolan. Forskning i fokus, nr 25. Myndighet för skolutveckling. - Boverket (2015). Gör plats för barn och unga! En vägledning för planering, utformning och förvaltning av skolans och förskolans utemiljö. Boverket och Movium. - Breithecker, D. (2013). Physically active schoolchildren alert heads. - Cold, B. (2002). Skolmiljo fire forttellinger. Oslo: Kommunefortlaget Norsk Form. - Crawley E. (2016). Play value factor. Inspiration for greening schoolgrounds with a child perspective. Se: emmajord.se - Jansson M. & Ahlklo Å. (2016). Plats för LEK. Svenska lekplatser förr och nu. Svenska byggtjänst. Kalmar. - Kaplan, S. (1995). The restorative benefits of nature: Toward an integrative framework. Journal of environment psychology, 3 (15), Mårtensson F., Jensen E. L., Söderström M. & Öhman J. (2011). Den nyttiga utevistelsen? Forskningsperspektiv på naturkontaktens betydelse barns hälsa och miljöengagemang. Rapport Naturvårdsverket. - Mårtensson, F., Boldemann, C., Söderström, M., Blennow, M., Englund, J.L., Grahn, P. (2009). Outdoor environment assessment of attention promoting outdoor settings for preschool children. Health and place (15), Naturskyddsföreningen (2015). Naturskyddsföreningen svar på remiss om förslag till Boverkets allmänna råd (2015) om friyta för fritidshem, förskolor, skolor och liknande verksamhet med tillhörande konsekvensutdelning. - Shalström E. (2011). Leken mer jämställd i skogen. Friluftsliv nr.2. - Strandberg, L. (2006). Vygotskij i praktiken. Bland plugghästar och fusklappar. Norstedts Akademiska Förlag. - Socialstyrelsen (2013). Insatser för att främja goda matvanor och fysisk aktivitet bland barn och ungdomar. En systematisk översikt. Publicerat: www. Socialstyrelsen.se, oktober Solskyddsfaktorer (2009). Sju tips för säkrare lekplatser och friskare barn. Strålsäkerhetsmyndigheten och Länsstyrelserna. - Säkra lekplatsen. Olycksförebyggande utformning av lekplatser och lekredskap (2009). Sveriges kommuner och landsting. - Ulrich, R.S. (1984). View through a window may influence recovery from surgery. Science, 224, Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning (2016). Handledning Förskola, skola och fritidshem. Specialpedagogiska skolmyndigheten. - Änggård E. (2012). Att skapa platser i naturmiljöer. Om hur vardagliga praktiker i en Ur och Skur-förskola bidrar till att ge platser identitet. Nordiska barnehageforskning. Vol 5. nr Änggård E. (2009). Lek i skogen mera jämställd? Stockholms universitet. Bilderna i dokumentet är fotograferade av Heli Villanen, Eva Axheden och Magnus Göranson.

24 Tjänsteskrivelse Barn- och ungdomsförvaltningen BUN 2015/00450 Ärende BUN 2015/00450 Beslutsinstans: Barn- och ungdomsnämnden Ärendets ursprung: Barn- och ungdomsnämnden Lokalprogram för Nyhemsskolan samt funktionsprogram för utemiljö Barn- och ungdomsförvaltningens förslag till beslut 1. Barn- och ungdomsnämnden beslutar att godkänna lokalprogram samt funktionsprogram för utemiljö för F-6 för 500 elever i Nyhemsskolan. 2. Barn- och ungdomsnämnden överlämnar beslutet till kommunstyrelsen. Sammanfattning av ärendet Nämnden beslutade , BU 76, att lokalprogram för ny skola ska tas fram för 500 elever årskurserna F-6. Vid presidet gav ordförande i uppdrag till förvaltningen att ta fram ett funktionsprogram för utemiljö. Elevantalet i området fortsätter att öka och en organisation för F-6 och ca 500 elever i Nyhemsskolan innebär att fler elevplatser behöver tillkomma inom området för att klara att erbjuda elevplats till samtliga elever. Lokalprogrammet följer underlaget för lokalprogram för grundskola som nämnden beslutade om Funktionsprogram för utemiljön har utarbetats med hänvisning till lekvärdesfaktorer, elev- och personalsamverkan samt generellt funktionsprogram för utemiljö. Förvaltningschefen föreslår nämnden besluta att godkänna lokalprogram samt funktionsprogram för utemiljö för F-6 för Nyhemsskolan för 500 elever Beskrivning av ärendet Uppdrag Barn- och ungdomsnämnden fattade , BU 76, beslut om ett uppdrag till förvaltningen att ta fram ett lokalprogram för en ny skola F-6 med 500 elever. Vid presidet gav ordförande i uppdrag till förvaltningen att ta fram ett funktionsprogram för utemiljö. Bakgrund Förvaltningen lämnade våren 2015 ett förslag till nämnden om en förändrad skolorganisation i Halmstad. I utredningen och i förslag till planeringsdirektiv under flera år framgår det stora behovet av fler elevplatser i kommunens centrala delar. I skolorganisationsutredningen föreslog förvaltningen att Nyhemsskolan byggs till för ca 500 elever. Nämnden beslutade i september att lokalprogram för utökning av Nyhemsskolan ska tas fram för 500 elever årskurserna F-6. Halmstads kommun, Barn- och ungdomsförvaltningen, Box 155, Halmstad direkt@halmstad.se Sida 1(3)

25 Tjänsteskrivelse Barn- och ungdomsförvaltningen BUN 2015/00450 Nyhemsskolan har från höstterminen 2016 tillfälliga lokaler för årskurserna 4-5 i Sturegymnasiet. Från hösten 2017 kommer paviljonger vid Linehedsskolan att klara det ökande elevantalet för F-3. Barn- och ungdomsnämnden beslutade om funktions- och lokalprogram för grundskolan, vilket varit underlag för lokalprogram för Nyhemsskolan. Detta beslut kompletteras i nämnden med beslut om ett funktionsprogram för utemiljö. Analys och förslag Nyhemsskolan har läsåret 2016/ elever i F-5, varav årskurserna 4-5 är i lokaler vid Sturegymnasiet från hösten Nyhemsskolan byggs- om och till för årskurserna F-6 och fritidshem. Skolans elevantal kommer att vara ca 500 men kommer att variera mellan ca elever på grund av organisering av klasser/grupper. För årskurserna F-6 och fritidshem behövs utrymme för tre klasser per årskurs. Lokalprogrammen följer underlaget för lokalprogram för grundskola som nämnden beslutade om För att samtliga elever i området ska ha en elevplats behövs ytterligare elevplatser i närområdet efter Förslag för framtida skolorganisation av Nygårds verksamhetsområde är under utredning. Funktionsprogram för utemiljön har utarbetats med hänvisning till lekvärdesfaktorer, elev- och personalsamverkan samt generellt funktionsprogram för utemiljö. Förvaltningschefen föreslår nämnden besluta att godkänna lokalprogram samt funktionsprogram för utemiljö för F-6 för Nyhemsskolan för 500 elever. Konsekvenser av förslaget Befintlig skola byggs om och till för årskurserna F-6 för totalt ca 500 elever. Därigenom kan fler elever få plats i närområdet. Eleverna får genom föreslagna förändringar tillgång till bra arbetsmiljö både inomhus och utomhus. Ärendets beredning Inom kommunen Ledning inom skolområdet och verksamhetsområdet i samverkan med referensgrupp och tjänstemän. Elevenkät till alla årskurser om utemiljö. Fackliga organisationer Fackliga företrädare i referensgrupp. Central samverkansgrupp informeras , Lokalsamverkansgrupp behandlar ärendet och Beslutsunderlag 1. Protokoll från lokal samverkansgrupp , Lokalprogram för F Funktionsprogram för utemiljö. Halmstads kommun, Barn- och ungdomsförvaltningen, Box 155, Halmstad direkt@halmstad.se Sida 2(3)

26 Tjänsteskrivelse Barn- och ungdomsförvaltningen BUN 2015/00450 Information om beslutet Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott. Barn- och ungdomsförvaltningen Pauline Broholm-Lindberg, förvaltningschef Magnus Rudgard, skolområdeschef Mari-Anne Öberg, Planeringsutvecklare och Heli Villanen, Miljöutvecklare Halmstads kommun, Barn- och ungdomsförvaltningen, Box 155, Halmstad Sida 3(3)

27

28

29

30

31 LOKALPROGRAM FÖR NYHEMSSKOLAN F elever (25-30 elever/klass) Rumsbehov Studieplatser Rumsbelastning - luft FUNKTIONER Antal Yta (m 2 ) (m 2 Samband Kommentar ) Antal Antal pers totalt/rum Huvudentré Vindfång Entréhall Huvudentré, med närhet till reception. Plats för information, sittplatser, utställningar, 30 skorum för besökare, rwc. RWC Litet förvaringsskåp med dörrar 2 Administration Kontor Skolledning/adm/specialpedagog 4 Samtalsrum Konferensrum Kopieringsrum Förvaringsskåp med dörrar. Arbetsbänk. 2 Förråd - brandsäkert Brandsäkert närfrd 1 Närförråd/Vaktmästarexpedition (8kvm) Fördelas på två ytor kvm Materialfrd/verkstad/arbetsyta (data) 1 Personalutrymmen Vilrum / Samtal Kapprum/förrum Klädförvaring, värdeskåp 20 Konferensrum Pausrum/Personalrum/pentry Pentry med DM, KF, Micro, spishäll med 4 plattor 65 WC RWC/D Duschmöjlighet för personal. Litet förvaringsskåp med dörrar. 2 Elevhälsovård Skolsköterska Lokalen ska gränsa till RWC och vilrum. Glas i dörren in till vilrummet. Diskbänk, Enskilt handfat, låsbar medicinsk kyl, arkivskåp, Högsta ljudklass Kurator Högsta ljudklass 6 Samtalsrum Samnyttjas med administration 10 Vilrum Väntrum RWC/Dusch Litet förvaringsskåp med dörrar 2 Arbetsenheter 6 st Årskurs F-6 Arbetsenhet 1, F-3 ca 100 elever / Fritidshem Vindfång Torkrum Entré, Kapprum Verkstad/ateljé - Pedagogiskt kök-fritids Fritidshem / Rastaktivitet Gemensam entré, indelning i kpr. 30 cm per elev. Klädförvaring för personalens arbetskläder Experimenterande arbete. Diskbänk. 2 spisplattor, K/F. Ugn i en verkstad

32 Grupprum Grupprum Undervisningsrum Grupprum och undervisningsrum (i olika storlek) fördelas så att samband finns från varje Liten diskbänk 30 undervisningsrum till grupprum. Arbetsrum Placeras intill varandra 12 Konferensrum / Samtal Kopieringsrum Förvaringsskåp med dörrar. Arbetsbänk. Förråd/Materialrum Skola / Fritidshem 2 WC studieplatser/elev, 100 el 1 RWC ,51 Litet förvaringsskåp med dörrar 2 Abetsenhet 2, F-3 ca 100 elever / Fritidshem Abetsenhet 3, F-3 ca 100 elever / Fritidshem Språkspåret Tillgängligt från hela F-3 Specialpedagog Tillgängligt från hela F-3 Svenska som andra språk Tillgängligt från hela F-3 Ett grp för hela F-3 12 Flexenhet - F-3, 12 elever Grupprum för flexenhet Placeras i lugnt läge. Ljudklass C. Har egen ingång. En flexenhet per stadium. 12 Grupprum för flexenhet Grupprum och undervisningsrum fördelas så att samband finns från 5 undervisningsrum till grupprum. Grupprum för flexenhet Arbetsrum för specialpedagog Förvaringsskåp med dörrar. 3 WC Arbetsenhet 4, elever / Fritidshem Vindfång Torkrum Gemensam entré, indelning i kpr. 30 Entré, Kapprum cm per elev. Klädförvaring för personalens arbetskläder 40 Verkstad/ateljé-Fritidshem Fritidshem / Rastaktivitet - Dörr till utemiljö. Experimenterande arbete. Diskbänk. 2 spisplattor, K/F. Ugn i en verkstad. Mötesplatser mötesplatser i allmän yta

33 Grupprum Grupprum Undervisningsrum Grupprum och undervisningsrum (i olika storlek) fördelas så att samband finns från varje Liten diskbänk 30 undervisningsrum till grupprum. Arbetsrum Konferensrum / Samtal Kopieringsrum Förvaringsskåp med dörrar. Arbetsbänk. Förråd/Materialrum Skola / Fritidshem Hyllor på konsoller 2 WC studieplatser/elev, 90el 1 RWC ,46 Litet förvaringsskåp med dörrar 2 Arbetsenhet 5, elever / Fritidshem Arbetsenhet 6, elever / Fritidshem Språkspåret Tillgängligt från hela 4-6 Arbetsrum för språkspåret, 8 pers Logoped Specialpedagog, undervisning Tillgängligt från hela 4-6 Svenska som andra språk Tillgängligt från hela 4-6 Ett grp för hela Flexenhet - 4-6, 12 elever Grupprum för flexenhet Grupprum för flexenhet Grupprum och undervisningsrum fördelas så att samband finns från undervisningsrum till grupprum. Placeras i lugnt läge. Ljudklass C. Har egen ingång. En flexenhet per stadium. Grupprum för flexenhet Arbetsrum för specialpedagog Förvaringsskåp med dörrar. 3 WC Gemensam Flexenhet - F-6, 12 elever Grupprum för flexenhet Grupprum för flexenhet Grupprum och undervisningsrum fördelas så att samband finns från undervisningsrum till grupprum. För elever inom autismspekrumstörning Placeras i lugnt läge. Ljudklass C. Har egen ingång. En flexenhet per stadium. Grupprum för flexenhet Arbetsrum för specialpedagog Förvaringsskåp med dörrar. 3 WC HKK, Bild, Slöjd Hem och - konsumentkunskap

34 Kök Demonstration i mitten. Utgång till utekök 6 kök med elevutrustning, centralt placerade kylar poch frysar som hanteras enligt livsmedelslagstiftningen 32 Matsal Samnyttjas med restaurang Dressingroom inkl tvättstuga 0, Samnyttjas med Textil 4 Torrförråd Materialförråd Städförråd WC Samnyttjas med hela skolan RWC Samnyttjas med hela skolan Bild Ateljé Bild Diskbänk med kant - Gipsavskiljare 32 Våtateljé/Målarrum/Lera 0, Brännugn. Samordnas med slöjd 10 Föråd/förvaring av elevarbeten Hyllor, skåp med dörrar, hissbar torkställning 4 Förråd Konsoller med hyllplan 1 WC Samnyttjas med hela skolan RWC Samnyttjas med hela skolan Slöjd Ateljé Textil Diskbänk med kant. 18 Dressingroom inkl tvättstuga 0, Samnyttjas med HK 4 Våtateljé 0, Diskbänk med kant, torkskåp. Samordnas med bild. 10 Förråd Konsoller med hyllplan 2 Träverkstad Diskbänk med kant. 18 Maskinrum, spånsug och övriga maskiner Gemensamt - god överblickbarhet från båda undervisningssalarna -glasat-låsbart Virkesförråd gemensamt - nås utifrån 2 WC Samnyttjas med hela skolan RWC Samnyttjas med hela skolan 14 Naturorienterande ämnen Används även av fritidsverksamheten. 1 Undervisningsrum för naturorienterande ämnen Dragskåp för visning, DM, kyl, frys, diskbänk. Punktutsug, eluttag, nöddusch/ögondusch. Frd Låsbara skåp för kemi/fysik/biologi/teknik med vent WC Samnyttjas med hela skolan RWC/D Samnyttjas med hela skolan 32 2 Musik 4

35 Musiksal / dans, drama, rytmik Musik-dans/drama samverkar. Akustik utformat för ämnet. 32 Studio/Grupprum I anslutning till musiksal. 10 Instrument- och materialförråd Förråd Stapelbara stolar 1 WC Samnyttjas med hela skolan RWC Samnyttjas med hela skolan Bibliotek Bibliotek Bokförråd Grupprum Tyst rum Arbetsrum för bibliotekarie Hjärtat Speakers Corner/ Lilla scenen Samverkar med dans/drama/musiksal I Hjärtat 10 Mötesplatser/Sittplatser I Hjärtat 80 Restaurang 500 elev. + personal = sittningar Restaurang / Mötesplats Restaurang, tyst del / Mötesplats Restaurangen skall utformas så att lokalerna även kan användas för 45 Samnyttjas med HKK undervisning och studier. WC RWC Litet förvaringsskåp med dörrar 2 Gemensamt WC Totalt ska det finnas minst 1 Samnyttjas med hela skolan wc/15 elever 1 RWC Litet förvaringsskåp med dörrar 2 Kompaktförråd Förråd (Skolan) Jämnt fördelade 1 LOA LOA/elev 9,83 med 525 elever Lokalvård, Serviceutrymmen Omklädningsrum med WC/Dusch Städförråd utplacerade Servicenämnden 5

36 Städcentral/Tvättstuga Möbelförråd Förråd för förbrukningsmaterial Tillagningskök Ca yta Serveringslokal Bakrum Varuintag Kylrum Mejerivaror Kylrum Kött och fisk Kylrum Grönsaker Frysrum Torrförråd Renseri Diskrum Städutrymme Arbetsrum kökspersonal Omklädningsrum 3 pers med WC/Dusch 300 Teknikutrymmen Fastighetsnämnden Elcentral Data, tele Undercentral fjärrvärme, vatten Fläktrum Fläktrum Fläktrum Ca yta LOA inklusive lokalvård, serviceutr., tillagningskök & teknikutrymmen LOA/elev 11,16 Utomhus Förråd Skola / Fritidshem Placeras i utemiljön Miljöstation vid logistikentret Pedagogisk uterum Skärmtak, gradänger, utekök med vatten och el Övrigt Idrottslokal För 500 elever behövs tillgång till 1 idrottslokal som är delbar Teknik- och fritidsförvaltningen Utreds i samverkan med teknik- och fritidsförvaltningen 6

37 Funktionsprogram för utemiljön, Nyhemsskolan F-6 Sammanfattning Med hänvisning till lekvärdesfaktorer, elevenkät (2016) och personalens synpunkter (2017) ska det finnas tre zoner med olika aktivitetsutbud på skolgården. Den gröna oasen ska innehålla varierande vegetationsförhållanden samt erbjuda skuggiga sittplatser för elever. En kulle på gården ska ha ett inbyggt uteklassrum/amfiteatersittning intill enligt personalens önskan. Möjlighet för fantasilek (kojor och häststall) och skapande aktiviteter (plats för utomhusstafflier) ska vara en egen zon på gården likaväl som zonen för fysiska aktiviteter (hinderbana, en löpbana på minst 60 meter och längdhoppsgrop). Skolgården är särskilt viktigt för elever i åk F-3, som inte har fri tillgång till parkområden. Årskurser F-3 får dock vistas i parken tillsammans med personalen. I kompletterande parkområden intill skolan finns grönytor, buskage, fotbollsmål samt asfalterad tennisbana. Det finns även en lekplats i parken, vilken är sliten. Upprustning av parkens fotbollsplan frigör ytan från skolgården till andra aktiviteter. Nya samlingsplatser i parken skulle öka parkens rekreationsvärde både för eleverna och för boende i närområdet. Detta i sin tur minskar risken för förstörelse av skolgården under kvällstid och helger. Pedagogerna önskar att det finns en inhägnad rastgård för hundarna i parken, för att eleverna ska ha så säker vistelse i parken som möjligt. Utifrån tillgänglighetsperspektiv önskar pedagogerna också gungor som är anpassade för funktionshindrade personer. Rivning av de lägre byggnaderna innebär att skolans personal får större uppsyn över kompensatoriska parkområden. Utifrån elevenkäten (2016) och funktionsprogram för utemiljön är ett stort grönområde med möjlighet till kojbygge och område för stalleken en rekommendation. De yngre eleverna är mest beroende av den närliggande skolgården och ska därför ha möjlighet till åldersanpassad lek och aktiviteter i direkt anslutning till byggnader. Klätterställning som en pyramid samt sandlåda är i linje med elevernas önskan på den nya skolgården, men kräver en stor yta. Därför ska möjligheten ses över att placera klätterställning på den kompensatoriska parkytan. Eleverna hade ett flertal idéer för utformning av en skulptur som skulle kunna vara på skolgården. Flera elever hade ett förslag om ett hjärta som skulle symbolisera vänskap och visa till exempel ett mobbningsfritt område samt innehålla en informationsskylt om skolan. Analys och motivering Lokalprogram för ombyggnation förändrar de befintliga hårdgjorda ytorna med lite grönska till mer lekvänligt, grönt och multifunktionellt trots att elevantalet ökar i skolan. Biotopskyddade träd ska sparas och huvudbyggnadens höga kulturhistoriska värde ska uppmärksammas i utemiljön med t.ex. en skulptur eller utsmyckning som lyfter kulturhistoriska perspektivet av platsen. Odlingsbäddar passar på gården där det sannolikt inte finns markföroreningar. I det kompletterande parkområdet finns ett behov att planera elevernas vistelseregler och se över möjligheter för upprustning av parken med till exempel en klätterpyramid och en rastgård för hundar.

38 Lekvärdesfaktor på Nyhemsskolan Funktioner Friyta skola Zonering av gården Tillgänglighet Integrering av lekutrustning i landskapet och topografi Biologisk mångfald Jämställdhet Delaktighet Kommentarer: Hög kvalité (+1) Det ska finnas grön oas med varierande vegetationsförhållanden, skapande zoner (utestafflier och möjlighet för fantasilek 1 ) och en zon för fysiska aktiviteter: en hinderbana, en löpbana på minst 60 m och längdhoppsgrop. Tillgång till grön oas även för funktionshindrade (upphöjda odlingsbäddar), anpassning för funktionshindrade vid kulle. Användning av kontrastfärger vid markering av gångar. En kulle ska finnas på gården och en amfiteater (sittplatser i cirkel) ska placeras i anslutning till detta. En klätterbar/lekfull utsmyckning/skulptur som passar ihop med huvudbyggnaden med högt kulturhistoriskt värde (elevinflytande) Biotopskyddade träd ska sparas inom skolgården (alt. ersättas). Träden ska ha runda bänkar runt stammen. Grön oas minst 5 m i bredd: plantering av två svenska träslag samt rabatt med blommande växter för pollinerande insekter och exempel på ätbara växter. Yta för bollspel tar inte mer än 1/3 av totala friytan och ska vara inhägnad med ett staket. Utifrån elevenkät ska både flickors och pojkars behov möts på ett likvärdigt sätt. Elevenkät för alla elever innan projektering har påbörjat, kontinuerlig dialog med elevrådet, personalen samt föräldrasamverkan under projekteringen. Kommentarer: Måttlig kvalité (0) 22 kvm per elev Kommentarer: Låg kvalité (-1) Total lekvärdsfaktor: +6 1 Enligt Strandberg (2006) ska det finnas rum för utställningar där elevernas arbete får synas samt rum för görandet, vilket innebär att rummet inte är färdigt och därmed lämnar utrymme för elevernas fantasi, kreativitet och delaktighet.

39 Tjänsteskrivelse Barn- och ungdomsförvaltningen BUN 2017/00019 Ärende BUN 2017/00019 Beslutsinstans: Barn- och ungdomsnämnden Ärendets ursprung: Barn- och ungdomsförvaltningen Lokalprogram för tillfälliga lokaler i Söndrum läsåret Barn- och ungdomsförvaltningens förslag till beslut 1. Barn- och ungdomsnämnden beslutar att godkänna föreslaget lokalprogram för placering av paviljonger för grundskola i Söndrum till läsåret 2018/19. Lokalerna behöver stå klara senast 1 juni 2018 för att utrustas inför skolstart. Lokalprogrammen överlämnas till kommunstyrelsen för beslut om placering av paviljonger samt beställning. 2. Barn- och ungdomsnämnden beslutar att informera kommunstyrelsen om att de ökade kostnaderna för ytterligare tillfälliga lokaler behöver anslås i budgetramen från Sammanfattning av ärendet Enligt kommunens barn- och elevprognoser ökar antalet barn i åldrarna 1-16 år mycket kraftigt de närmaste 10 åren, vilket innebär stort behov av nya platser i förskola, grundskola och fritidshem. Allra mest ökar antalet barn och elever i de centrala delarna av Halmstad som står för nästan hela ökningen de närmaste åren. Där är det samtidigt mycket svårt att hitta mark för att bygga nya förskolor och skolor. Kommunen är inte i fas med utbyggnad av förskolor och skolor varför ytterligare tillfälliga lokaler måste hyras in de närmaste åren för att kunna erbjuda platser i förskola och grundskola. Det finns därmed ett stort behov av anslag för att bygga nya förskolor och grundskolor med permanenta lösningar samt beslut om placering av nya förskolor och skolor. Idag har kommunen ett stort antal paviljonglösningar för förskola samt andra tillfälliga lokaler inhyrda. Kommunen är nu på väg in i samma situation för grundskolan. Från hösten 2016 har flera nya paviljonger och tillfälliga lösningar tillkommit sker ytterligare utökning. Grundskolorna, främst i centrala Halmstad, är maximalt utnyttjade och flera skolor har för många elever inskrivna för att arbetsmiljön för elever och personal ska vara god. Till läsåret 2018/19 måste kommunen utöka antalet elevplatser i centrala Halmstad för att klara av att erbjuda alla barn/elever en plats i grundskolan och förbättra arbetsmiljön. Halmstads kommun, Barn- och ungdomsförvaltningen, Box 155, Halmstad direkt@halmstad.se Sida 1(4)

40 Tjänsteskrivelse Barn- och ungdomsförvaltningen BUN 2017/00019 Till läsåret 2018/19 behövs även ytterligare lokaler i Söndrum för att klara att ge alla elever en plats i skolan. Lokalerna kan sedan avvecklas så snart det finns en ny permanent skola i området. I Söndrum ökar elevantalet främst i de yngre åren och vissa av de nuvarande skolorna har idag för många elever och brister i arbetsmiljön. För att det ska vara möjligt för kommunen att klara av föreslagen utökning av paviljonger i Söndrum till höstterminen 2018 krävs beslut om placering av lokalerna samt beställning av dem så snart som möjligt. Paviljongerna behöver vara på plats 1 juni för att de ska hinna utrustas inför skolstarten i augusti. Barn- och ungdomsförvaltningen kommer att ta upp ökade kostnader för hyror med mera i verksamhetsförändringar , för att få täckning i budget för de kostnader som tillfälliga skollokaler kommer att generera. Investeringsanslag för att utrusta nya tillfälliga skollokaler är angivna i underlag till planeringsdirektiv för Beskrivning av ärendet Bakgrund Situationen med ett kraftigt ökat elevantal är beskrivet i underlag till de senaste årens planeringsdirektiv från barn- och ungdomsförvaltningen. Utöver de underlagen beslutade barn- och ungdomsnämnden att översända en redovisning till kommunstyrelsen var behov av nya grundskolor finns de närmaste 10 åren. Det saknades då elevplatser Motsvarande siffra är i 2016 års kommunprognos är I 2016 års kommunprognos saknas elevplatser Ytterligare elevplatser behövs fram till år 2035, totalt elevplatser. Jämfört med föregående år ökade elevantalet budgetåret 2016 med ca 450, 2017 beräknas ökningen till ca 400, 2018 ca 350, 2019 ca 300 och 2020 ca 250 elever. Därefter fortsätter ökningen. Se bilaga 1. Situationen beskrivs på nytt i insänt underlag för planeringsdirektiv samt i den lokalförsörjningsplan som samhällsbyggnadskontoret har i uppdrag av kommunstyrelsen att redovisa. För Söndrums del har behovet av en ny skola i Ranagårdsområdet påtalats av barn- och ungdomsförvaltningen i underlag till flera års förslag till planeringsdirektiv. Redan när Söndrumsskolan byggdes påtalades behovet av ytterligare en skola till läsåret 2017/18. Analys och förslag Den största elevökningen sker i närtid vilket medför att kommunen behöver hyra in lokaler i avvaktan på beslut om var nya skolor ska byggas och att de blir klara. Nuvarande skolor är fullt utnyttjade och från hösten 2018 behövs många fler lokaler. Särskilt svårt är läget för skolorna i centrala Halmstad. Nu är det fokus på att lösa bristen på elevplatser. Kommunen måste snarast komma igång med att producera nya elevplatser i permanenta grundskolor för att undvika för många tillfälliga lösningar i paviljonger. Fram tills att det kan förverkligas behövs tillfälliga lokaler. Barn- och ungdomsnämndenen beslutade att föreslå kommunstyrelsen att paviljonger beställs enligt föreslagna lokalprogram på två platser i centrala Halmstad. Därutöver behöver ytterligare tillfälliga lokaler placeras i Söndrum för 150 elever. Hur elever fördelas totalt inom Söndrumsskolorna och i de tillfälliga lokalerna är inte klart i dagsläget. Det avgörs efter att beslut är taget om lokalernas placering. Halmstads kommun, Barn- och ungdomsförvaltningen, Box 155, Halmstad direkt@halmstad.se Sida 2(4)

41 Tjänsteskrivelse Barn- och ungdomsförvaltningen BUN 2017/00019 Förvaltningen föreslår att paviljonger placeras intill Söndrumsskolan. Det är viktigt att lokaler placeras så att fortsatt samverkan kan ske mellan årskurser, pedagogisk personal och elevhälsoteam. Exakta elevantal för de tillfälliga lokalerna läsåret 2018/19 är i nuläget inte klarlagt. Först när beslut finns om placering och omfördelning av elever kan planeras kan det redovisas. Konsekvenser av förslaget Med ett tillskott av lokaler för grundskola i Söndrum kan kommunen svara för att skollagen följs genom att kunna erbjuda alla elever en plats i grundskolan i närområdet. Hur elever fördelas totalt inom Söndrumsskolorna och i de tillfälliga lokalerna är inte klart i dagsläget. Det avgörs efter att beslut är taget om lokalernas placeringar. Arbetsmiljön förbättras vid de skolor som idag och kommande läsår har för många elever inskrivna. Elevantalet minskar i de skolorna genom ett tillskott av lokaler. Det är en stor påfrestning på barn- och ungdomsförvaltningens verksamhet att kommunen inte har fattat beslut för var nya skolor ska byggas och att de inte kommer i takt med elevantalsökningen. Konsekvensen är att det är nödvändigt att skaffa tillfälliga lokaler. Eftersom det inte finns en långsiktig lösning kan det innebära att elever och personal får omfördelas flera gånger. Det är en brist för kommunen att inte kunna presentera en hållbar beskrivning för elevernas hela grundskoletid. Kostnader för tillfälliga lokaler under en period till dess det finns en permanent lösning är totalt sett en kostsam omväg till en långsiktig lösning. I dagsläget finns ingen ekonomisk bedömning då placeringar av paviljonger ännu inte är beslutad. Varje etablering och förhyrning av paviljonger innebär mycket stora kostnader för kommunen. Barn- och ungdomsförvaltningen kommer att ta upp behov av täckning för de ökade kostnaderna i verksamhetsförändringar Inventarier och nyutrustning av de tillfälliga lokalerna vidareanvänds i kommande permanenta lokaler. Ärendets beredning Ärendet är berett inom barn- och ungdomsförvaltningens chefer och tjänstemän. Information är lämnat till barn- och ungdomsnämnden. Samverkan om placering av nya paviljonger har skett mellan förvaltningar som är kopplade till etableringsgruppen, samhällsbyggnadskontoret, miljöförvaltningen, byggnadskontoret, teknik- och fritidsförvaltningen och fastighetskontoret. Central samverkansgrupp Ärendets beslutsgång Ärendet behandlas i kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott för anvisande av plats för tillfälliga lokaler samt beställning av genomförande. Budgetanslag för år 2018 fattas av kommunfullmäktige. Halmstads kommun, Barn- och ungdomsförvaltningen, Box 155, Halmstad direkt@halmstad.se Sida 3(4)

42 Tjänsteskrivelse Barn- och ungdomsförvaltningen BUN 2017/00019 Beslutsunderlag 1. Kommunens prognos över barn-/elevantal. 2. Lokalprogram för en paviljongskola årskurs 4-9. Information om beslutet Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott. Barn- och ungdomsförvaltningen Pauline Broholm Lindberg, förvaltningschef Karin Quander, planeringschef Handläggare, Mari-Anne Öberg, Planeringsutvecklare Halmstads kommun, Barn- och ungdomsförvaltningen, Box 155, Halmstad Sida 4(4)

43 SÖNDRUMSSKOLAN, PAVILJONGBYGGNAD Serveringskök ca 150 portioner 2-3 sittningar i matsal Elevcafé YTOR Lokal ca utrymme i m² Serveringskök Varumottagning inkl. returgods 6 Avfall i separat byggnad - Återvinning i separat byggn - Kyl och frysförvaring (skåp) 8 Förråd, 6 Kök 15 Diskrum 15 Vagnsuppställning 4 Städ/tvätt 3 Omklädning, dusch och toalett 4 Kontor/pausrum 4 Summa ca 65 Tillägg för väggar och passager ca 20 % 13 Total summa ca 78 Servering 1 st. separat köer + specialkost 20 Diskinlämningsrum 7 Matsal 2 sittningar, ca 75 platser sittningar, ca 50 platser 65 Elevcafé 10 Tillkommer yta för tekniska utrymmen, fläktrum, kylmaskinrum och elcentral. Sidan 1 av 2

44 SÖNDRUMSSKOLAN, UTRUSTNING Utrustning storkök Kapacitet Kombiugn - Kokgryta med omrörare - Spis, ev. induktion. 4 plattor Stekbord - Mikrougn 1 Värmeskåp, mobila 4 Blandningsmaskin - Grönsaksskärare - Lyftvagn 1 Arbetsbänkar med vatten Erforderligt antal Arbetsbänkar med justerbar 1 st arbetshöjd Snabbnedkylningsskåp - Kylskåp 1x700 liter Frysskåp 2x700 liter Kylrum - Frysrum - Förråd 1 Diskmaskin 1 st. Huvmaskin Grovdiskmaskin - Tvättmaskin, torktumlare Karolina Gustafsson Liljewall Sidan 2 av 2

45 Lokalprogram för tillfälliga lokaler för Söndrum åk 4-9, ca 150 elever För att Bäckagårdsskolan och Jutarumsskolan ska kunna ha ca 200 elever och en god arbetsmiljö behöver de flytta ut ca 4 klasser. Hovgårdsskolan klarar beräknat elevantal. Söndrumsskolan behöver vissa år flytta ut 1-2 klasser. Verksamhetsområde Söndrum behöver ett lokaltillskott fram till det finns en ny skola inom Ranagård. Flera av skolorna har idag för många elever och kan inte leva upp till en god arbetsmiljö för elever och personal. Lokalerna ska vara för verksamheten i årskurserna 4-9 Ca 150 elever samt pedagoger Lokal Antal personer Antal rum Kvm/rum Totalt Kommentarer Klassrum/basrum Grupprum Grupprum Entré med 2 wc och förvaring för elevskåp Tillräcklig yta för att inrymma Hwc 1 elevskåp Materialfrd Specialundervisning Elevyta, paus Placera intill matsal Personalarbetsplatser Kopiering, förvaring Mötesrum Samtalsrum Pausrum med pentry Personalentré, 2 wc och förvaring i skåp Vilrum/dusch i nuv skola Summa Städfrd Matsal/elevyta 75 persx2 matlag Skall även inrymma elevcafé Inkl serveringsyta 20 kvm Serveringskök Inkl diskinlämning med diskutrymme Totalt Ungefärligt elevantal vid respektive skola. Hur eleverna fördelas organisatoriskt avgör verksamhetsområdet tillsammans med skolområdeschef. Jutarum Bäckagård Hovgård Söndrum Paviljong Totalt

46

47 Bilaga 1 Kommunens invånarantal växer kraftigt. I aktuell prognos 2016 anges följande tillväxt för förskola och grundskola: Antalet barn i förskoleålder ökar från år 2016 till knappt år 2025, ca 770 barn. Antalet elever i grundskolan ökar från år 2016 till år 2025, ca elever. Åren ökar elevantalet med ytterligare elever. Den största elevökningen sker i närtid vilket medför att kommunen behöver hyra in lokaler i avvaktan på beslut om var nya skolor ska byggas och att de blir klara. Nuvarande skolor är fullt utnyttjade och från hösten 2018 behövs många fler lokaler. Särskilt svårt är läget för skolorna i centrala Halmstad vilket framgår av bilden nedan.

48 Tjänsteskrivelse Barn- och ungdomsförvaltningen BUN 2016/00457 Ärende BUN 2016/00457 Beslutsinstans: Barn- och ungdomsnämnden Ärendets ursprung: Barn- och ungdomsförvaltningen Gemensamt elevområde för Oskarström och Åled Barn- och ungdomsförvaltningens förslag till beslut Barn- och ungdomsnämnden beslutar att Oskarström och Åled blir ett gemensamt elevområde från och med höstterminen 2017 Sammanfattning av ärendet Det sker en ökning av barn och elever inom Halmstads kommun. Oskarström och Åled är delar av kommunen som enligt kommunens befolkningsprognos växer på sikt beroende på utbyggnadstakt och med svängningar i antal barn i varje åldersgrupp och område. Det finns fastställda elevområden för kommunal grundskola i Halmstads kommun. Oskarström är ett elevområde med två F-6 skolor Valhalla och Espered samt Österledsskolan för årskurserna 7-9. Åleds elevområde innefattar Åledsskolan för årskurserna F-6, från årskurs 7 går eleverna på Österledsskolan. Oskarström och Åleds elevområden gränsar idag till varandra och antalet elever mellan åren varierar. För att kunna använda befintliga skollokaler resurseffektivt och mer flexibelt föreslår barn- och ungdomsförvaltningen att Oskarström och Åled blir ett gemensamt elevområde från och med höstterminen Vid beslut om skolplacering beaktas trafiksituation och skolskjutsorganisation. Rektorernas arbete med placeringar mellan åren underlättas samtidigt som rättssäkerheten för eleverna tillgodoses. Beskrivning av ärendet Bakgrund Halmstads kommun, Barn- och ungdomsförvaltningen, Box 155, Halmstad direkt@halmstad.se Sida 1(3)

49 Tjänsteskrivelse Barn- och ungdomsförvaltningen BUN 2016/00457 Enligt kommunens barn- och elevprognoser ökar antalet barn i åldrarna 1-16 år, vilket innebär stort behov av nya platser i förskola, grundskola och fritidshem. Oskarström och Åled är delar av kommunen som växer på sikt beroende på utbyggnadstakt och med svängningar i antal barn i varje åldersgrupp och område. Skollokaler behöver användas mer resurseffektivt och rektorernas arbete med placeringar inför läsårsstart underlättas. Analys och förslag I Halmstads kommun finns fastställda elevområden för kommunal grundskola där barnen som bor i närområdet (elevområdet) har företräde. Inför placering i förskoleklass får vårdnadshavare ett erbjudande om en placering på en skolenhet i det elevområde som barnet är folkbokfört i. Oskarström är ett elevområde med två F-6 skolor Valhalla och Espered samt Österledsskolan för årskurserna 7-9. Området består av elever från nyckelkoderna 6101, 6102, 42021, 42033, 42034, och 3302 (del av elever från fd Slättåkraskolans område beroende av skolskjutsorganisation). Åleds elevområde innefattar Åledsskolan för årskurserna F-6 med upptagning från nyckelkoderna 4201, och Elever från Åled går från årskurs 7 vidare till Österledsskolan. Oskarström och Åleds elevområden gränsar idag till varandra och antalet elever mellan åren varierar. För att kunna använda befintliga skollokaler resurseffektivt och med större flexibilitet föreslår barn- och ungdomsförvaltningen att Oskarström och Åled blir ett gemensamt elevområde från och med höstterminen Vid beslut om skolplacering beaktas trafiksituation och skolskjutsorganisation. Konsekvenser av förslaget Genom ett beslut om sammanslagning av Oskarströms och Åleds elevområden från och med höstterminen 2017 underlättas rektorernas arbete med placeringar samtidigt som rättssäkerheten för eleverna tillgodoses. I det fall ett elevområde har flera skolor sker fördelning utifrån lämplig organisation och ekonomiska förutsättningar. Vilken skola elever placeras i kan variera över tid beroende på svängningar i antal barn i varje åldersgrupp och område. Närhetsprincipen handlar om elevens rätt till plats i en skola på rimligt avstånd från hemmet, inte att man är garanterad plats i den från hemmet närmaste skolan. Alla elever som tagits emot i förskoleklass har rätt att gå kvar sin skolgång där. Halmstads kommun, Barn- och ungdomsförvaltningen, Box 155, Halmstad direkt@halmstad.se Sida 2(3)

50 Tjänsteskrivelse Barn- och ungdomsförvaltningen BUN 2016/00457 Sammanslagningen av de två elevområdena Oskarström och Åled berör ingen 6-åring vid placering i förskoleklass till läsåret 2017/18. Ärendets beredning Förslaget är redovisat i ledningsgruppen och samråd har skett med berörda rektorer i de två elevområdena. Information är lämnat till barn- och ungdomsnämnden. Bufsam Beslutsunderlag 1. Karta och elevområden Information om beslutet I samband med val av skola inför läsåret 2018/19 kommer information om förändring i elevområdena ske till samtliga berörda vårdnadshavare. Barn- och ungdomsförvaltningen Pauline Broholm Lindberg, förvaltningschef Karin Quander, planeringschef Handläggare, Hanna Netterberg, controller Halmstads kommun, Barn- och ungdomsförvaltningen, Box 155, Halmstad direkt@halmstad.se Sida 3(3)

51 BILAGA 1 KARTA OCH ELEVOMRÅDEN OSKARSTRÖM KVIBILLE SENNAN ÅLED

52 Tjänsteskrivelse Barn- och ungdomsförvaltningen BUN 2016/00340 Ärende BUN 2016/00340 Beslutsinstans: Barn- och ungdomsnämnden Ärendets ursprung: Barn- och ungdomsförvaltningen Kompensatoriska åtgärder Getingeskolan årskurs 6-9 Barn- och ungdomsförvaltningens förslag till beslut Barn- och ungdomsnämnden beslutar om kompensatoriska åtgärder för Getingeskolan årskurs 6-9 innebärande finansiering av en extra tjänst som specialpedagog på Getingeskolan 6-9 så länge skolan är förlagd till Plönninge. Sammanfattning av ärendet Barn- och ungdomsnämnden har arbetsmiljöansvaret för årskurs 6-9 på Getingeskolan. Getingeskolan 6-9 är på grund av brister i arbetsmiljön på ordinarie skola förlagd till Plönningeskolan. Flytten har inneburit svårigheter för en del elever i behov av särskilt stöd. Med anledning av detta begär förvaltningen att nämnden avsätter medel för att Getingeskolan 6-9 ska kunna anställa en extra specialpedagog på heltid med inriktning mot elever i behov av särskilt stöd. Förvaltningen bedömer att det är oerhört viktigt för eleverna i behov av särskilt stöd att det finns en specialpedagog som kontinuerligt finns på plats hela dagen på Getingeskolan. Beskrivning av ärendet Bakgrund På grund av arbetsmiljöproblem har Getingeskolans årskurs 6-9 evakuerats till Plönningeskolan. Flytten har inneburit extra svårigheter för elever i behov av särskilt stöd. Barn- och ungdomsnämnden är arbetsmiljöansvarig för Getingeskolan årskurs 6-9 sedan förvaltningschefen returnerade sitt arbetsmiljöansvar till nämnden i september Analys och förslag Barn- och ungdomsförvaltningen föreslår att nämnden, i egenskap av arbetsmiljöansvarig, finansierar en extra specialpedagog på heltid med inriktning mot elever i behov av särskilt stöd till Getingeskolan 6-9 så länge skolan är förlagd till Plönningeskolan. Förvaltningen bedömer att det är oerhört viktigt för eleverna i behov av särskilt stöd att det finns en specialpedagog som kontinuerligt finns på plats på Getingeskolan. Halmstads kommun, barn- och ungdomsförvaltningen, Box 155, Halmstad direkt@halmstad.se Sida 1(2)

53 Tjänsteskrivelse Barn- och ungdomsförvaltningen BUN 2016/00340 Finanseringen görs genom att nämnden gör en ombudgetering, motsvarande kostnaden för en extra specialpedagog, från de sex miljoner som nämnden ännu inte fördelat i budgeten. Konsekvenser av förslaget En heltidstjänst som specialpedagog kostar cirka sexhundra tusen kronor per år. Kostnaderna kan bli höga om förslaget inte bifalls och skolan kan istället få ett ökat antal elever som inte fullgör sin skolplikt. Konsekvenserna av det skulle bli betydande för enskilda elever om det innebär att dessa inte fullgör sin skolgång. Ärendets beredning Ärendet har beretts av skolområdeschef Norr och biträdande skolområdeschef Norr i samråd med rektor på Getingeskolan. Ärendet har varit föremål för information i Central samverkansgrupp Beslutsunderlag 1. Tjänsteskrivelse Information om beslutet Skolområdeschef Norr Biträdande skolområdeschef Norr Rektor Getingeskolan 6-9 Ekonomiansvarig barn- och ungdomsförvaltningen Barn- och ungdomsförvaltningen Pauline Broholm Lindberg, förvaltningschef Pia Bagge, skolområdeschef Norr Leif Ljungberg, biträdande skolområdeschef Norr Halmstads kommun, barn- och ungdomsförvaltningen, Box 155, Halmstad direkt@halmstad.se Sida 2(2)

54 Tjänsteskrivelse Barn- och ungdomsförvaltningen BUN 2016/00466 Ärende BUN 2016/00466 Beslutsinstans: Barn- och ungdomsnämnden Ärendets ursprung: Barn- och ungdomsförvaltningen Skolan mitt i byn Barn- och ungdomsförvaltningens förslag till beslut 1. Barn- och ungdomsnämnden godkänner förslaget och beslutar att integrera Skolan mitt i byn som permanent verksamhet inom Andersbergs verksamhetsområde och barn- och ungdomsförvaltningen. 2. Barn och ungdomsnämnden anslår ekonomiska medel för att täcka kostnaden för detta, 600 tkr per år för att fortsätta driva och utveckla insatser inom projektet. Kostnaderna avser samordningstjänst 300 tkr och aktiviteter 300 tkr. Sammanfattning av ärendet Skolan mitt i byn (SMIB) startade 2014 som ett projekt inom ramen för anslaget Ökade livschanser för unga. Barn- och ungdomsförvaltningen fick under tre års tid medel för att utveckla och bedriva verksamhet i syfte att förhindra utanförskap och stärka samverkan mellan skola, elev och vårdnadshavare på Andersbergsskolan, för att på så sätt skapa förutsättningar för långsiktigt förbättrade skolresultat. Projektet avslutas i sin nuvarande form Under den treåriga projektperioden har verksamheten allt mer utvecklats till en integrationsverksamhet. Barn- och ungdomsförvaltningen ser det därför som naturligt att Skolan mitt i byn permanentas under Barn- och ungdomsnämndens kompetensområde. För att insatser inom utvecklingsprojektet Skolan mitt i byn ska resultera i bestående effekter och förändring behöver lärdomar från projektet få möjlighet att omsätts i praktiken och vidareutvecklas. För att detta ska vara möjligt krävs utökade investeringar riktade mot Andersbergsskolan. Verksamheten inom Skolan mitt i byn ingår också i det åtagande som kommunfullmäktige tilldelat Barn- och ungdomsförvaltningen inom planeringsdirektivet Åtagande handlar om flera mål inom de politiskt prioriterade ambitionerna. Utbildning, näringsliv och arbete och Social hållbar utveckling. Halmstads kommun, Barn- och ungdomsförvaltningen, Box 155, Halmstad direkt@halmstad.se Sida 1(3)

55 Tjänsteskrivelse Barn- och ungdomsförvaltningen BUN 2016/00466 Beskrivning av ärendet Bakgrund Ärendet om Skolan mitt i byn har initierats av samordningsgrupp inom projektet och skolområdeschef inom skolområde söder mot bakgrund av projektslut inom Ökade livschanser för unga. Skolan mitt i byn (SMIB) startade 2014 som ett samverkansprojekt inom ramen för anslaget "Ökade livschanser för unga". Barn- och ungdomsförvaltningen fick under tre års tid medel för att utveckla och bedriva verksamhet i syfte att stärka integration, föräldrasamverkan, aktiv fritid, samt relationer mellan olika aktörer i och omkring Andersbergskolan. Projektets kärnfråga handlar om hur skolan ska kunna vara en given mötesplats i samhället och stärka kopplingen mellan skola, elev och vårdnadshavare för att förhindra utanförskap och förbättra samverkan. Projektet avslutas i sin nuvarande form Under den treåriga projektperioden har verksamheten allt mer utvecklats till en förvaltningsövergripande integrationsverksamhet. Projektet har bidragit till goda resultat som t.ex. att fler vårdnadshavare är delaktiga i skolan och fler barn har en aktiv fritid. Samtidigt finns det ett fortsatt stort behov av riktade insatser till Andersberg. Barn- och ungdomsförvaltningen ser det därför som naturligt att Skolan mitt i byn permanentas under Barn- och ungdomsförvaltningen kompetensområde. Detta under förutsättning att medel avsätts för att permanenta verksamheten. Halmstad har, såsom de flesta svenska städer, stora skillnader i förutsättningar mellan socioekonomiskt starka och svaga lokalsamhällen. Andersberg är ett område där grupper av olika anledningar har svårt att etablera sig i samhället och på arbetsmarknaden. Av den anledningen är det avgörande att skapa sociala hållbara strukturer i och kring Andersbergsskolan mellan en rad olika aktörer i samhället. I Halmstad kommun har Ökade livschanser för unga byggt på ett investeringstänkande där medel investeras i olika utvecklingsprojekt som vid ett gott utfall har förväntas minska de kommunala kostnaderna. Risken är att detta inte kommer att ske om Skolan mitt i byn inte får ett fortsatt ekonomiskt stöd för att arbeta vidare och utveckla pågående insatser. Analys och förslag Under den treåriga projektperioden har verksamheten allt mer utvecklats till en integrationsverksamhet. Barn- och ungdomsförvaltningen ser det därför som naturligt att Skolan mitt i byn permanentas under Barn- och ungdomsnämndens kompetensområde. Förslaget är att Barn- och ungdomsnämnden anslår ekonomiska medel för att täcka kostnaden för detta, 600 tkr per år för att fortsätta driva och utveckla insatser inom projektet. Kostnaderna avser samordningstjänst 300 tkr och aktiviteter 300 tkr. Samordningstjänsten är avgörande för att genomföra insatserna både internt och externt. Halmstads kommun, Barn- och ungdomsförvaltningen, Box 155, Halmstad direkt@halmstad.se Sida 2(3)

56 Tjänsteskrivelse Barn- och ungdomsförvaltningen BUN 2016/00466 För att projektet ska resultera i multiplikatoreffekter och en bestående förändring är det av stor vikt att lärdomar från projektet tas tillvara och omsätts i praktiken genom riktade anslag. Konsekvenser av förslaget Konsekvenserna av förslaget ligger väl i linje med Halmstads kommuns vision om att vara en kunskapsstad. Förslaget utgår i alla delar utifrån barn- och elevperspektivet där ambitionen är att skapa likvärdiga möjligheter och delaktighet i Halmstads kommun. Skolan mitt i byn är ett processinriktat utvecklingsarbete som inneburit att arbetssätt förändrats och utvecklats under tid. Arbetet inom projektet har kontinuerligt följts upp, insatser utvärderas och revideras. Efter projekttiden tar slut kommer dock ansvaret för hur projektets erfarenheter tas tillvara och projektets fortsättning finnas hos förvaltningen. För att ett samverkansprojekt, som Skolan mitt i byn, ska kunna etableras i ordinarie verksamhet krävs långsiktighet. Faktorer som resurser blir därför avgörande för en bestående förändring på Andersbergsskolan. Det skapar också förutsättningar till fortsatt arbete för att samverka såväl över de interna gränserna inom och mellan förvaltningar som med andra organisationer, föreningar, företag och med enskilda. Ärendets beredning Ärendet har beretts av samordningsgruppen för Skolan mitt i byn under Samordningsgruppen har arbetat på uppdrag av förvaltningschefen för Barn- och ungdomsförvaltningen i Halmstad, som i sin tur gett uppdraget till skolområdeschefen i skolområde Söder, att utarbeta förvaltningens förslag till nämnden. Beslutsunderlag Barn- och ungdomsförvaltningen Pauline Broholm Lindberg, förvaltningschef Darinka Ribic, skolområdeschef Halmstads kommun, Barn- och ungdomsförvaltningen, Box 155, Halmstad direkt@halmstad.se Sida 3(3)

57 Skolan mitt i byn Ansökan till Den inkluderande kommunen

58 Bakgrund Skolan mitt i byn (SMIB) är ett samverkansprojekt inom Ökade livschanser sedan två år tillbaka och utgår från Andersbergsskolan. Halmstad har, såsom de flesta svenska städer, stora skillnader i förutsättningar mellan socioekonomiskt starka och svaga lokalsamhällen. Andersberg är ett sådant område där grupper av olika anledningar har svårt att etablera sig i samhället och på arbetsmarknaden. Projektets kärnfråga handlar om hur skolan ska kunna vara en given mötesplats i samhället. och stärka kopplingen mellan skola, elev och vårdnadshavare för att förhindra utanförskap och förbättra samverkan. Från 2014 har Skolan mitt i byn genomförts med ett nämndsövergripande perspektiv och över förvaltningars uppdrag. Idag har Skolan mitt i byn en samordningsgrupp som består av representanter från fyra olika förvaltningar: Barn- och ungdomsförvaltningen, Kulturförvaltningen, Socialförvaltningen och Teknik- och fritidsförvaltningen. Projektet innefattar allt ifrån förebyggande arbete till kraftfulla insatser för de barn som behöver det mest på såväl strukturnivå som på grupp och individnivå. 2. Nästa steg i projektet Mål och aktiviteter Sedan uppstarten av projektet Skolan mitt i byn har erfarenheter och mycket kunskap genererats. Många saker har prövats, en del har försvunnit och annat etablerats. Under 2017 kommer fokus i projektet vara att vidareutveckla insatser och i viss mån pröva nya insatser för att stärka integration, föräldrasamverkan, aktiv fritid, samt relationer mellan olika aktörer i och omkring skolan. Aktiviteter och insatser kommer att utgå ifrån följande: 1. FLT (Föräldrar Lärare Tillsammans) 2. Temakvällar 3. Skolgårdsdagar med elever, föräldrar och personal 4. Elevens val och samarbetsskolor 5. Utvecklad fritidshemsverksamhet (roll och funktion) 6. Kultursamarbete inför Andersbergsfestivalen 2

59 Exempel på planerade insatser/aktiviteter är: Badhusträff för elever och föräldrar ligger i kalendariet i samarbete med Livräddarna och Teknik o fritid- Cykellopp med uppföljning av trafiksäkerheten i samarbete med NTF, Region Halland, HFAB, Wilhelm m.fl. under vt-17 Simskola i flera olika nivåer helt nytt är en planerad simskola för mammor tillsammans med sina barn. Samarbete med KUF kring lovaktiviteter för Halmstads barn och unga. Samarbete för åk 4 med Frösakull/Gullbrandstorp Elevens val för åk 5 med samarbetsskola Kultursatsning (dans, konst, sång, drama) med samarbetsskolor Utbildning och lärande är den samhällsstruktur som äger den största potentialen att utrusta barn och unga med kapacitet att överskrida familjebakgrundens sociala begränsningar och utveckla god hälsa. Samverkan och samarbete I Skolan mitt i byn har samarbete och samverkan med olika organisationer, bolag och förvaltningar varit och är oerhört viktigt. Det arbetet fortsätter inom ramen av projektet under 2017 där målsättningen är att bygga ut ett brett hållbart och långsiktigt nätverk av aktörer som samverkar i syfte att stärka lokalsamhället Andersberg. Den utmaning vi har med för låga skolresultat och utanförskap kräver samarbete för att kunna åstadkomma förändring som på sikt kan leda till positiva resultat. Genom samverkan inom projektet lyfts vikten av tvärsektoriell kunskap. Ett gott skolklimat är till exempel något som gynnar alla elevers utveckling, men det påverkar också personalens hälsa och möjligheter att kunna möta elevers olika behov på ett bättre sätt. Det i sin tur gynnar alla elever och bidrar till en positiv utvecklingsspiral. Även om Skolan mitt i byn är avgränsat till ett begränsat område, Andersberg innebär det inte att utvecklingsarbetet har skett eller fortsättningsvis kommer att ske isolerat. Under hösten 2016 har Andersbergsskolan fått besök av Göteborgs stad. Syftet är att utbyta erfarenheter och tankar där Göteborg står inför att utveckla en Community school (Skolan mitt i byn) i en göteborgsk kontext. Från Göteborg kom politiker och tjänstemän från bland annat utbildningsnämnden, räddningsmissionen, öppna förskolan och HR. Avsikten är att samverkan och utbytet ska fortsätta under 2017 för att lära och vidare utvecklas tillsammans. Utöver samverkan mellan förvaltningar lyfts bristen på samsyn kring satsningar på Andersberg som ett klart förbättringsområde. Idag finns till exempel flera kommunala satsningar fritidsaktiviteter riktade till barn och unga som Aktiv fritid och Aktiv sommar. Här kommer Skolan mitt i byn att fortsätta verka för samverkan med ansvariga och chefer på 3

60 övriga förvaltningar för att insatser ska komplettera och förstärka varandra. Samtidigt utgår projektansvarig för Skolan mitt i byn att det ska vara ett mervärde från båda håll. 3. Styrning, ledning, organisation och uppföljning Effekterna i projektet kommer att på kort sikt att studeras genom mätningar av insatserna med hjälp av självbedömning och skolans måluppfyllelse. Dessa data kompletteras med observationer, insamlade dokument, intervjuer samt enkäter till deltagarna. Skolan kommer att analysera korrelationen mellan insatserna och resultat. Vilka effekter syns exempelvis på trygghet, välmående, motivation, arbetsro, höga förväntningar och inflytande? Faktorer som alla påverkar lärande och utveckling gynnsamt. Idag finns mycket begränsade möjligheter för kommunens ledare att följa utvecklingen hos barn i riskgrupp när det gäller utbildningsresultat. Det fortsatta arbetet med Skolan mitt I byn ger inte bara utbildningsförvaltning kontinuerlig återkoppling om insatsens effekter, utan också att information ska kunna användas av beslutsfattare på andra nivåer och delar av organisationen i Halmstads kommun. Lika viktigt är att inblandade elever, skolpersonal, tjänstemän i projektet lär sig mer om andra aktörers roller, resurser, kompetenser och intressen, liksom om de sammanhang i vilka samverkansplaner tas fram. Oavsett om det gäller skolledning, vårdnadshavare eller elever behöver de lära sig mera om vad som driver andra att vilja (eller för den delen att inte vilja) delta i ett utvecklingsarbete som till exempel varför det är svårt att få föräldrar på Anderberg delta i skolsammanhang, liksom hur formella och informella institutionella ramar påverkas av och påverkar målsättningen med projektet. 4. Implementering och fortsättning efter 2017 Implementering och vidmakthållande av nya arbetssätt och kunskaper är en viktig och stor del av arbetet inom Skolan mitt i byn under Skolan mitt i byn är och har varit ett processarbete som inneburit att arbetssätt förändrats och utvecklats under tiden utifrån de lärdomar man gjort. Arbetet följs kontinuerligt upp, insatser utvärderas och revideras. Allt i enlighet med projektets mål och med elevens mående och utveckling mot målen i fokus. Under 2017 blir det extra viktigt att styrgruppen och de samverkande förvaltningarna fortsätter att vara kontinuerligt involverade i projektets aktiviteter och effekter för att i framtiden påverka och stötta verksamheten strategiskt. För en lyckad implementering kommer strukturerna inom projektet i större utsträckning vara anpassade efter den ordinarie verksamheten och dess organisation. Från hösten 2016 fördelas därför projektledarskapet inom Skolan mitt i byn från en projektledare till en samordnare som knyter samman insatser inom Skolan mitt i byn. Det bidrar till att projektet inte blir lika sårbart och ökar möjligheten att gå över i drift vid projektslut. 4

61 Pedagoger kommer också att bli mer involverade och ta ett större ansvar för genomförande under Det tyder på att förståelsen för nyttan med projektet har spridits till verksamhetsnivå i skolan, samt att viljan finns att utifrån utvecklade metoder inom Skolan mitt i byn att arbeta på flera sätta för att stärka engagemang, självkänsla och integration för barn och vårdnadshavare i Andersberg. För att en lyckad implementering av projektet krävs förutom vilja och förståelse för implementeringens mål även förutsättningar för att kunna tillämpa projektets metoder och rutiner. Därför är samordningstjänsten i projektet utlagd för hela kalenderåret 2017 för att hålla ihop arbete både före och efter implementering. I sammanhanget är det också värt att reflektera och fundera över projekttätheten riktat mot Andersberg och när satsningar behöver eller vinner på att permitteras. Givetvis behöver nya insatser och former få utrymme att prövas och utvärderas. Samtidigt är det också viktigt att fundera över hur Halmstads kommun långsiktigt kan verka för att minska ojämn fördelning av levnadsvillkor som kommer att leda till fortsatta stora skillnader i skolprestationer och framtidsvillkor mellan elever och mellan skolor i Halmstad kommun. 5. Projektets styrka ligger i: o dess aktualitet, inte minst med utgångspunkt i främjande hälsoutveckling. o dess omedelbara relevans för samhälle, folkhälsa och skola. o dess betydelse av att öka de mest utsatta gruppernas möjlighet till en likvärdig skola, högre betyg, trivsel och kulturellt erkännande, vilket har en direkt koppling till barns fysiska och mentala hälsa. o KASAM känslan av att befinna sig i ett sammanhang där min insats och jag som person betyder något. 6. Budget En projektbudget för delar av kostnader för forskare samt en mindre driftsbudget för omkostnader associerade med skolans deltagande och kompetensutveckling fördelas på två halvår. Tid Vt 2017 Ht 2017 Samordningstjänst kr kr Aktiviteter och utbildningsinsatser Dokumentation och spridning Ansöker totalt om kr kr Kr Projektledning kommer i största möjliga mån att aktivt ansöka om medfinansiering från andra aktörer som Ljungbergska stiftelsen, HFAB etc. 5

62 Kontaktpersoner för ansökan: Ralf Lind Rektor Barn- och ungdomsförvaltningen Halmstads kommun Darinka Ribic Skolområdeschef Barn- och ungdomsförvaltningen Halmstads kommun Frida Ahlgren Samordnare för Skolan mitt i byn Barn- och ungdomsförvaltningen Halmstads kommun 6

63 Norrort Förvaltningen tog 2015 på uppdrag av BUN fram ett förslag till ny skolorganisation för åren Barn- och ungdomsnämnden tog beslut om en stadieindelad grundskola i enlighet med något av följande alternativ: F-3, F-6, F-9, 4-9, 7-9. Barn- och ungdomsnämnden har beslutat att föreslå kommunfullmäktige att det så snart som möjligt ska byggas en ny skola i Getinge. Barn- och ungdomsförvaltningen har samtidigt fått i uppdrag att redovisa ett översiktligt underlag med minst två alternativ för en ny skola, där ett alternativ är en ny skola för årskurs F-9 i Getinge och ett alternativ är en ny skola för årskurs F-6 i Getinge och där årskurs 7-9 i så fall placeras i Harplinge eller på annan lämplig plats i närområdet. Nuläge Getinge Harplinge Kvibille Haverdal Steninge F-9- åk 4-9 tillfälligt placerade, Plönninge F-5- åk 6-9 tillfälligt placerade, Plönninge F-5- åk 6-9 tillfälligt placerade, Plönninge BUN-beslut om F-6, F-5- åk 4-9 tillfälligt placerade, Plönninge F-3-åk F-9 tillfälligt placerade, Plönninge Alternativ med årskurs F-9 i Getinge Getinge F-9 Harplinge F-6 Kvibille F-6 (BUN-beslut ) Haverdal F-3 Steninge F-3

64 Pedagogiska konsekvenser (Obs elevantal anges i antal boende i området enligt prognos 2016) F-9 Getinge (2020=765 elever) Den större skolan ger fler möjligheter att erbjuda alla elever det stöd som behövs Svårt att rekrytera personal längre ifrån Halmstads centrala delar F-6 Harplinge (2020=244 elever) och Kvibille (2020=225 elever) Bibliotek finns i Harplinge, saknas i nuläget i Kvibille Elevhälsoteam finns i ganska stor omfattning att tillgå de flesta dagarna F-3 Haverdal (2020=69 elever) och Steninge (2020=58 elever) Bibliotek saknas på båda skolorna. Bokbuss finns men erbjuder inte det som styrdokumenten kräver. Elevhälsoteam delas med en större skola, sällan på plats. Svårt att rekrytera pedagoger så att alla ämnen täcks in, många ämnen på få pedagoger. Båda skolorna kommer att behöva arbeta i åldersblandade grupper, vilket ställer oerhört stora krav på pedagogerna Liten personalgrupp som ska utföra alla administrativa uppgifter som förväntas av alla skolor Elev- och sociala konsekvenser F-9 Getinge Bättre arbetsmiljö på en ny skola, ny utemiljö med nya pedagogiska möjligheter En stor andel elever går idag till fristående skolor En skola med minst fyra paralleller erbjuder ett stort utbud av sociala kontakter och ökad mångfald. F-6 Harplinge och Kvibille Skolorna erbjuder ett bra utbud av både mångfald och sociala kontakter Med utbyggnad kommer en fräschare miljö till vissa delar F-3 Haverdal och Steninge Svårt att både säkra elevernas rastmiljö Svårt att praktiskt genomföra att pedagogerna får möjlighet till rast och vila Så små skolor erbjuder ett begränsat antal sociala kontakter, minskad mångfald Organisatoriska konsekvenser Organisatoriskt är det likvärdigt med en F-9 i Getinge eller Harplinge. Steninge och Haverdal blir F-3- skolor med få elever. Det är där svårare att organisera för lärartjänster i alla ämnen med de behörigheter som krävs. Det ger också mindre möjligheter till flexibla grupperingar av elever i samtliga årskurser. Stora organisatoriska fördelar med att elevhälsan kan samverka med pedagogisk personal samt ledning i en större skola. 2

65 Miljökonsekvenser Vid nybyggnad av skola i Getinge och ombyggnad av skola i Harplinge kan säkra skolvägar behöva ses över. Befintlig cykelväg i Steninge slutar i centrala serviceorten och närmast den planerade nya skolan saknas GC. Skolskjutsen bedöms likvärdig i alternativen med årskurs F-9 i Getinge och med årskurs F-6 i Getinge. Miljöanpassade nya lokaler möjligheter finns att satsa på ny teknik och byggnadsmaterial. Ekonomiska konsekvenser Investeringsbehov på följande skolor; Getinge, ny skola F-9 ca 750 elever Harplinge, tillbyggnad för en F-6 skola för ca 250 elever Kvibille, tillbyggnad för F-6 skola för ca 200 elever Haverdal, ingen investering, F-3 ca 75 elever Steninge, ny skola F-3 ca 75 elever Kostnaden, exklusive lokaler, för barn- och ungdomsförvaltningens verksamhet minskar per elev med fler elever i varje åldersgrupp på samma platser. Exempelvis kostnader kopplat till ledning, elevhälsa, och pedagogisk personal. Investering för helt ny skola i Getinge. Om ny skola byggs intill nuvarande placering kan befintlig idrottshall användas, därmed behövs ingen ny investering för ämnet idrott. Större investering för en skola med årskurs F-9 än för årskurserna F-6. Harplinge behöver tillbyggnad för fler elever. Lokaler för hemkunskap behöver byggas alternativt får elever skjutsas till Getinge. Kvibille behöver tillbyggnad för fler elever. Saknar bibliotek, nytt lokalprogram redovisas för barn- och ungdomsnämnden i mars Elever i årskurs 5-6 får skjutsas till Getinge för slöjd och hemkunskap. Haverdal ingen investering behövs. Lokalöverskott då skolan inte kommer att nyttjas effektivt. Biblioteksfunktion och matsal saknas med kan lösas inom nuvarande lokaler. Steningeskolan finns färdigprojekterad men utan anslag i Planeringsdirektiv För elever som är skolskjutsberättigade bedöms kostnaderna likvärdiga mellan alternativen. Serviceorterna Harplinge och Getinge har lika många elever som inte är skolskjutsberättigade. Alternativ med årskurs F-6 i Getinge Harplinge F-9 Getinge F-6 Kvibille F-6 (BUN-beslut ) Haverdal F-3 Steninge F-3 3

66 Pedagogiska konsekvenser (Obs elevantal anges i antal boende i området enligt prognos 2016) F-9 Harplinge (2020=752 elever) Den större skolan ger fler möjligheter att erbjuda alla elever det stöd som behövs Svårt att rekrytera personal längre ifrån Halmstads centrala delar F-6 Getinge (2020= 259 elever) Kvibille (2020=225 elever) Bibliotek finns i Getinge, saknas i nuläget i Kvibille Elevhälsoteam finns i ganska stor omfattning att tillgå de flesta dagarna F-3 Haverdal (2020=69 elever) Steninge (2020=58 elever) Bibliotek saknas på båda skolorna. Bokbuss finns men erbjuder inte det som styrdokumenten kräver. Elevhälsoteam delas med en större skola, sällan på plats. Svårt att rekrytera pedagoger så att alla ämnen täcks in, många ämnen på få pedagoger. Båda skolorna kommer att behöva arbeta i åldersblandade grupper, vilket ställer oerhört stora krav på pedagogerna Liten personalgrupp som ska utföra alla administrativa uppgifter som förväntas av alla skolor. Elev- och sociala konsekvenser F-9 Harplinge Bättre arbetsmiljö på en delvis ny skola, ny utemiljö med nya pedagogiska möjligheter En skola med minst fyra paralleller erbjuder ett stort utbud av sociala kontakter och ökad mångfald. F-6 Getinge och Kvibille Skolorna erbjuder ett bra utbud av både mångfald och sociala kontakter Med utbyggnad kommer en fräschare miljö till vissa delar F-3 Haverdal och Steninge Svårt att både säkra elevernas rastmiljö Svårt att praktiskt genomföra att pedagogerna får möjlighet till rast och vila Så små skolor erbjuder ett begränsat antal sociala kontakter, minskad mångfald Organisatoriska konsekvenser Organisatoriskt är det likvärdigt med en F-9 i Getinge eller Harplinge. Steninge och Haverdal blir F-3- skolor med få elever. Det är där svårare att organisera för lärartjänster i alla ämnen med de behörigheter som krävs. Det ger också mindre möjligheter till flexibla grupperingar av elever i samtliga årskurser. Stora organisatoriska fördelar med att elevhälsan kan samverka med pedagogisk personal samt ledning i en större skola. 4

67 Miljökonsekvenser Vid nybyggnad av skola i Getinge och ombyggnad av skola i Harplinge kan säkra skolvägar behöva ses över. Befintlig cykelväg i Steninge slutar i centrala serviceorten och närmast den planerade nya skolan saknas GC. Skolskjutsen bedöms likvärdig i alternativen med årskurs F-9 i Getinge och med årskurs F-6 i Getinge. Miljöanpassade nya lokaler möjligheter finns att satsa på ny teknik och byggnadsmaterial. Ekonomiska konsekvenser Harplinge, tillbyggnad för en F-9 skola för totalt ca 750 elever Getinge, ny skola F-6 för ca 250 elever Kvibille, tillbyggnad för en F-6 skola för totalt ca 200 Haverdal, ingen investering, F-3 ca 75 elever Steninge, ny skola F-3 ca 75 elever Kostnaden, exklusive lokaler, för barn- och ungdomsförvaltningens verksamhet minskar per elev med fler elever i varje åldersgrupp på samma platser. Exempelvis kostnader kopplat till ledning, elevhälsa, och pedagogisk personal. Harplinge behöver tillbyggnad för fler elever och fastigheten behöver utökas för att klara utbyggnad för tillräcklig utemiljö. Samtliga funktioner för åk 6-9 behöver byggas till samt utökade lokaler för ämnet idrott. Investering för helt ny skola i Getinge. Om ny skola byggs intill nuvarande placering kan befintlig idrottshall användas, därmed behövs ingen ny investering för ämnet idrott. Mindre investering för en skola med årskurs F-6 än för årskurserna F-9. Kvibille behöver tillbyggnad för fler elever. Saknar bibliotek, nytt lokalprogram redovisas för barn- och ungdomsnämnden i mars Elever i årskurs 5-6 får skjutsas till Harplinge för slöjd och hemkunskap. Haverdal ingen investering behövs. Lokalöverskott då skolan inte kommer att nyttjas effektivt. Biblioteksfunktion och matsal saknas med kan lösas inom nuvarande lokaler. Steningeskolan finns färdigprojekterad men utan anslag i Planeringsdirektiv För elever som är skolskjutsberättigade bedöms kostnaderna likvärdiga mellan alternativen. Serviceorterna Harplinge och Getinge har lika många elever som inte är skolskjutsberättigade. Alternativ med årskurs F-9 på annan lämplig plats Ny skola 4-9 Getinge F-6 Harplinge F-6 Kvibille F-6 (BUN-beslut ) Haverdal F-3 Steninge F-3 5

68 Pedagogiska konsekvenser Ny skola 4-9 F-6 Getinge (2020= 259 elever) Harplinge (2020= 244 elever) Kvibille (2020=225 elever) F-3 Haverdal (2020=69 elever) och Steninge (2020=58 elever) Elev- och sociala konsekvenser Ny skola 4-9 Bättre arbetsmiljö på en ny skola, ny utemiljö med nya pedagogiska möjligheter Ojämn åldersfördelning mellan årskurserna 4-6 och 7-9. Få elever ger liten flexibilitet för grupperingar och pedagoger F-6 Getinge (2020= 259 elever) Harplinge (2020= 244 elever) Kvibille (2020=225 elever) Skolorna erbjuder ett bra utbud av både mångfald och sociala kontakter Med utbyggnad kommer en fräschare miljö till vissa delar F-3 Haverdal (2020=69 elever) och Steninge (2020=58 elever) Svårt att både säkra elevernas rastmiljö Svårt att praktiskt genomföra att pedagogerna får möjlighet till rast och vila Så små skolor erbjuder ett begränsat antal sociala kontakter, minskad mångfald Organisatoriska konsekvenser Steninge och Haverdal blir F-3- skolor med få elever. Det är svårare att organisera för lärartjänster i alla ämnen med de behörigheter som krävs. Det ger också mindre möjligheter till flexibla grupperingar av elever i samtliga årskurser. Stora organisatoriska fördelar med att elevhälsan kan samverka med pedagogisk personal samt ledning. Ny skola på lämplig plats innebär en ett litet åk 4-6 (1-2-parallelligt med elever från Haverdal och Steninge) och ett större åk 7-9 vilket innebär en ojämn åldersfördelning. Miljökonsekvenser Vid nybyggnad av skola i Getinge och vid nytt läge - lämplig plats samt ombyggnad av skola i Harplinge kan säkra skolvägar behöva ses över. Befintlig cykelväg i Steninge slutar i centrala serviceorten och närmast den planerade nya skolan saknas GC. Skolskjutsen bedöms troligtvis öka i detta alternativ. Miljöanpassade nya lokaler möjligheter finns att satsa på ny teknik och byggnadsmaterial. Ekonomiska konsekvenser Ny skola 4-9 för ca 750 elever Getinge, ny skola för F-6 för ca 250 elever Harplinge, tillbyggnad för en F-6 skola för totalt ca 250 elever Kvibille, tillbyggnad för en F-6 skola för totalt ca 200 elever Haverdal, ingen investering, F-3 ca 75 elever Steninge, ny skola F-3 för ca 75 elever 6

69 Kostnaden, exklusive lokaler, för barn- och ungdomsförvaltningens verksamhet minskar per elev med fler elever i varje åldersgrupp på samma platser. Exempelvis kostnader kopplat till ledning, elevhälsa, och pedagogisk personal. Skola för åk 4-9 på annan lämplig plats innebär ytterligare en ny investering Investering för helt ny skola i Getinge. Om ny skola byggs intill nuvarande placering kan befintlig idrottshall användas, därmed behövs ingen ny investering för ämnet idrott. Mindre investering för en skola med årskurs F-6 än för årskurserna F-9. Harplinge behöver tillbyggnad för fler elever. Lokaler för hemkunskap behöver byggas alternativt får elever skjutsas till ny skola åk 4-9. Kvibille behöver tillbyggnad för fler elever. Saknar bibliotek, nytt lokalprogram redovisas för barn- och ungdomsnämnden i mars Elever i årskurs 5-6 får skjutsas till ny skola åk 4-9 för slöjd och hemkunskap. Haverdal, ingen investering behövs. Lokalöverskott då skolan inte kommer att nyttjas effektivt. Biblioteksfunktion och matsal saknas med kan lösas inom nuvarande lokaler. Steningeskolan finns färdigprojekterad men inget anslag i Planeringsdirektiv Beroende på vart den nya skolenheten placeras bedöms troligtvis skolskjutskostnaden öka i detta alternativ. 7

70 Diskussionsärende Barn- och ungdomsförvaltningen BUN 2016/00340 Ärende 2016/00340 Beslutsinstans: Barn- och ungdomsnämnden Alternativ för skolorganisation - Getingeskolan Sammanfattning av diskussionsärendet Förvaltningen tog 2015 på uppdrag av BUN fram ett förslag till ny skolorganisation för åren Barn- och ungdomsnämnden tog beslut om en stadieindelad grundskola i enlighet med något av följande alternativ: F-3, F-6, F-9, 4-9, 7-9. Barn- och ungdomsnämnden har beslutat att föreslå kommunfullmäktige att det så snart som möjligt ska byggas en ny skola i Getinge. Barn- och ungdomsförvaltningen har samtidigt fått i uppdrag att redovisa ett översiktligt underlag med minst två alternativ för en ny skola, där ett alternativ är en ny skola för årskurs F-9 i Getinge och ett alternativ är en ny skola för årskurs F-6 i Getinge och där årskurs 7-9 i så fall placeras i Harplinge eller på annan lämplig plats i närområdet. Diskussionsunderlag 1. Norrort Barn- och ungdomsförvaltningen Pauline Broholm Lindberg Förvaltningschef Halmstads kommun, Barn- och ungdomsförvaltningen, Box 155, Halmstad Sida 1(1) direkt@halmstad.se

71 XX Dnr :9180 Redovisningsformulär för vidtagna åtgärder med anledning av påtalade brister i regelbunden tillsyn gällande förskola i Halmstads kommun. Följande brister har Skolinspektionen identifierat vid förskola i Halmstads kommun. 1. Förutsättningar för utbildningen i förskolan Skolinspektionen konstaterar att Halmstads kommun inte uppfyller författningskraven avseende att: Huvudmannen ser till att barngrupperna har en lämplig sammansättning och storlek, och att barnen i övrigt erbjuds en god miljö. (8 kap. 8 skollagen) Åtgärder Skolinspektionen bedömer att följande åtgärder behöver vidtas för att avhjälpa bristen. Bristen kan dock avhjälpas även på annat sätt. Huvudmannen ska säkerställa att alla barn i förskolan vistas i en god miljö. Motivering till bedömning av brist Skolinspektionens bedömning Skolinspektionen bedömer att Halmstad kommun inte säkerställer att alla barn i förskolan vistas i en god miljö. I utredningen framkommer att vissa förskolor har stora problem med både inne- och utemiljöerna och inte erbjuder en anpassad miljö utifrån verksamhetens uppdrag. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav i dessa delar. Skolinspektionen, Box 156, Lund, Besök: Gasverksgatan 1 Telefon: , Fax:

72 Svar från Halmstads kommun Nuläge Halmstad kommun växer kraftigt. I förskolan har det totala antalet inskrivna barn ökat från år 2010 (varav 12,4 % i fristående förskola) till år 2016 (varav 14,6% i fristående förskola). Fram till 2025 behöver vi utöka med ytterligare 775 platser. Förutom behov av nya förskoleplatser så har vi behov av att renovera alternativt lämna en del förskolelokaler pga bristande arbetsmiljö samt behov av att anpassa ventilationskapaciteten till nuvarande myndighetskrav. Oavsett åtgärder så krävs ett ökat antal förskoleplatser för ex evakuering medan åtgärder vidtas. Kommunen har erhållit medel från staten för att bibehålla barngruppernas storlek. En del av de insatser som genomförs innebär i praktiken att nya lokaler tas i bruk där vissa, men inte alla, är ändamålsenliga. Tillfälliga lokaler och lokaler som inte har god arbetsmiljö behöver så snart som möjligt ersättas med nya förskolor som uppfyller krav och riktlinjer för god arbetsmiljö. Kommunen kommer under ett antal år framöver att ha kvar inhyrda paviljonger för att kunna erbjuda tillräckligt antal förskoleplatser. De lokalerna erbjuder en god arbetsmiljö och inriktning får ske på att genomföra åtgärder i de befintliga kommunala lokaler som ska finnas kvar som förskoleverksamhet. I takt med att permanenta förskolor byggs görs återkommande bedömningar av vilka nuvarande förskolelokaler med dålig arbetsmiljö som föreslås lämnas. Hit ska vi Barn- och ungdomsnämnden har under 2016 tagit beslut om ett funktions- och lokalprogram gällande förskola (se bilaga). Detta medför en tydlighet och garanterar en god arbetsmiljö och en god pedagogisk miljö för alla de nybyggnationer och tillbyggnader som är på gång och som projekteras framåt. 5 nya förskolor med 19 avdelningar ska stå färdiga De ersätter delvis förskoleavdelningar med dålig arbetsmiljö. Från och med kvartal 1, 2017, finns ett funktionsprogram för utemiljön (se bilaga). Utemiljöprogrammet är framtaget av barn- och ungdomsförvaltningens miljöutvecklare som har till uppgift att utveckla och förbättra både nya och befintliga förskole- och skolgårdar utifrån läroplaner, forskning, kommunens prioriteringar och Lärande för Hållbar Utveckling. Åtgärder under 2016 och 2017 Vilka krav och riktlinjer som ska gälla för ventilation, buller, partiklar och ytor har varit en pågående diskussion mellan myndigheter och förvaltningar i Halmstads kommun. Detta har medfört förseningar av både nybyggnationer och tillfälliga lokaler för förskola i kommunen. Ett förslag med förtydligande av de myndighetskrav och riktlinjer som gäller för förskola i Halmstads kommun är under utarbetande. Riktlinjerna gäller arbetsmiljö både inom- och utomhus. Med gemensamma riktlinjer i kommunen att förhålla sig till kan vi få en snabbare utbyggnad av nya förskolor. Kommunstyrelsen har uppdragit åt samhällsbyggnadskontoret att sammanställa en lokalförsörjningsplan för hela kommunen. Planen ska leda till att kommunen har tillräckligt antal lokaler för verksamheterna samt en god arbetsmiljö, det vill säga verksamhetsanpassade lokaler. En första plan redovisas till kommunstyrelsen under kvartal 2

73 1, Planen bildar underlag för beslut om kommande planeringsdirektiv med budget för (treårsplan för investeringsar samt budget för kommande år). Kommunfullmäktige fattar beslut i juni Kommunchefen har under 2016 genomfört en utredning för att förbättra processen gällande projekteringar av nybyggnationer av förskolor och skolor. Detta har resulterat i att en särskild stabsgrupp har tillsatts med ansvariga chefer med fokus på etableringar under Barn- och ungdomsförvaltningen har, tillsammans med vårt fastighetskontor, sökt statliga medel för att förbättra utemiljön på de av våra förskolor som har störst upprustningsbehov. Vi har när detta skrivs beviljats bidrag på ca fyra miljoner kronor för detta ändamål. När det gäller lekredskapen i våra utemiljöer så görs årliga besiktningar på samtliga lekplatser. När lekredskap byts ut och förnyas sker det i samråd med Barn- och ungdomsförvaltningen. En utförlig inventering och upprustning av lekredskap i utemiljön har genomförts de senaste åren. Detta för att få en förteckning över beståndet, och göra en bedömning av lekredskapens skick för att underlätta åtgärder och kunna planera utbyte. Många förbättringsåtgärder i utemiljöerna har genomförts de senaste åren. För Halmstads kommun Förvaltningschef 3

74 Tjänsteskrivelse Barn- och ungdomsförvaltningen BUN 2016/00235 Ärende BUN 2016/00235 Beslutsinstans: Barn- och ungdomsnämnden Ärendets ursprung: Skolinspektionens regelbundna tillsyn 2016 Skolinspektionens regelbundna tillsyn Förskola Barn- och ungdomsförvaltningens förslag till beslut 1. Barn- och ungdomsnämnden beslutar att godkänna svaret till Skolinspektionen angående Skolinspektionens regelbundna tillsyn Barn- och ungdomsnämnden beslutar att godkänna åtgärderna som ska vidtas avseende brister från Skolinspektionens regelbundna tillsyn Barn- och ungdomsnämnden får kontinuerlig återkoppling kring genomförandet av de redovisade åtgärderna i verksamheten. Sammanfattning av ärendet Skolinspektionen granskar regelbundet all skolverksamhet i hela landet, för att se att den följer de lagar, regler och läroplaner som finns för verksamheten. Målet är att bidra till alla barns och elevers lika rätt till god utbildning i en trygg miljö, där alla når minst godkänt i alla ämnen. I Halmstads kommun valde Skolinspektionen ut nio skolor och fem grundsärskolor för besök och intervjuer med elever, personal och rektorer. Skolinspektionen har även granskat verksamheterna på huvudmannanivå inom nedanstående granskningsområden. Förutsättningar för utbildningen i förskolan Utveckling av utbildning i förskolan Förutsättningar för utbildningen vid skolenheterna Ledningsstruktur och organisering av utbildningen Skolinspektionen delger huvudmannen beslut efter granskningen vilket i vissa fall kan innebära kritik inom granskningsområdena. Vid kritik ska huvudman inkomma med svar kring åtgärder. Svar från huvudman förskola skall vara Skolinspektionen tillhanda den 28 februari Beskrivning av ärendet Bakgrund Skolinspektionen granskar regelbundet all skolverksamhet i hela landet, för att se att den följer de lagar, regler och läroplaner som finns för Halmstads kommun, Barn- och ungdomsförvaltningen, Box 155, Halmstad direkt@halmstad.se Sida 1(3)

75 Tjänsteskrivelse Barn- och ungdomsförvaltningen BUN 2016/00235 verksamheten. Målet är att bidra till alla barns och elevers lika rätt till god utbildning i en trygg miljö, där alla når minst godkänt i alla ämnen. I Halmstads kommun valde Skolinspektionen ut följande skolor för besök och intervjuer med elever, personal och rektorer: grundskolor - Andersbergsskolan 1 och 2, Brearedskolan 1, Getingeskolan 1, Linehedsskolan 1, Nyhemsskolan 1, Vallåsskolan 1 och 2, Östergårdsskolan 2 samt följande grundsärskolor - Getingeskolan, Fyllingeskolan, Lummerskolan, Slottsjordsskolan, Östergårdsskolan. Skolinspektionen har även granskat följande verksamheter på huvudmannanivå: förskola, förskoleklass & grundskola, grundsärskola samt fritidshem inom nedanstående granskningsområden. Förutsättningar för utbildningen i förskolan Utveckling av utbildning i förskolan Förutsättningar för utbildningen vid skolenheterna Ledningsstruktur och organisering av utbildningen Skolinspektionen delger huvudmannen beslut efter granskningen vilket i vissa fall kan innebära kritik inom granskningsområdena. Vid kritik ska huvudman inkomma med svar kring åtgärder. Svar från huvudman gällande förskola skall vara Skolinspektionen tillhanda den 28 februari Konsekvenser av förslaget Syftet med Skolinspektionens regelbundna tillsyn är att bidra till alla barns och elevers lika rätt till god utbildning i en trygg miljö, där alla elever når minst godkänt i alla ämnen. De områden Skolinspektionen granskar är avgörande för att skapa förutsättningar för barns/elevers utveckling och lärande. Brister inom dessa områden riskerar därför få allvarliga konsekvenser för barnets/elevens rätt till en utvecklande och trygg skolgång. Alla skolor ingår i tillsynen, men Skolinspektionen anpassar tillsynen efter situationen på varje skola. Myndigheten prioriterar att besöka de skolor där en hög andel elever riskerar att inte få den utbildning de har rätt till. Genom detta förfaringssätt kan Skolinspektionens tillsyn leda till en god utveckling för både på huvudmannanivå, på de granskade skolorna och övriga skolor då inspektionen fokuserar på viktiga utvecklingsområden för samtliga verksamheter. Ärendets beredning Ärendet har beretts av tjänstemän inom barn- och ungdomsförvaltningen i samråd med tjänstemän inom kommunens andra förvaltningar. Central samverkansgrupp Halmstads kommun, Barn- och ungdomsförvaltningen, Box 155, Halmstad direkt@halmstad.se Sida 2(3)

76 Tjänsteskrivelse Barn- och ungdomsförvaltningen BUN 2016/00235 Beslutsunderlag 1. Tjänsteskrivelse Huvudmannens yttrande gällande förskola Information om beslutet Skolinspektionen Barn- och ungdomsförvaltningen Pauline Broholm Lindberg, förvaltningschef Halmstads kommun, Barn- och ungdomsförvaltningen, Box 155, Halmstad Sida 3(3)

77 Tjänsteskrivelse Barn- och ungdomsförvaltningen BUN 2017/00003 Ärende BUN 2017/00003 Beslutsinstans: Barn- och ungdomsnämnden Ärendets ursprung: Barn- och ungdomsförvaltningen Verksamhetsberättelse 2016 Barn- och ungdomsförvaltningens förslag till beslut Barn och ungdomsnämnden beslutar att godkänna: 1. Verksamhetsberättelse för förskola och grundskola Verksamhetsberättelse för kulturskolan 2016 Sammanfattning av ärendet En verksamhetsberättelse för nämndens verksamhet ska vara klar och beslutad senast Personalredovisningen och uppföljning av internkontrollplan ska också redovisas till stadskontoret och ingår i verksamhetsberättelsen. Beskrivning av ärendet Bakgrund En verksamhetsberättelse för nämndernas verksamhetsområden ska vara klar och beslutad senast Verksamhetsberättelsen ska täcka in viktiga händelser ur nämndens perspektiv det gångna året. Nämndens verksamhetsplaner med mål, aktiviteter, mätetal och nyckeltal följs upp. Personalredovisningen ska vara klar senast och ingår i verksamhetsberättelsen. I kommunens internkontrollreglemente framgår att nämnderna senast i samband med årsredovisningens upprättande ska rapportera resultatet av uppföljningen av internkontrollen till kommunstyrelsen. Nämndens uppföljningsrapport av internkontrollplan ska vara stadskontoret tillhanda senast Bokslut 2016 med ekonomisk redovisning är redovisad till nämnden vid sammanträde Ärendets beredning Ärendet har handlagts av tjänstemän inom kvalitet- och utvecklingsavdelningen, ekonomiavdelningen, HR-avdelningen samt planeringsavdelningen. Halmstads kommun, barn- och ungdomsförvaltningen, Box 155, Halmstad direkt@halmstad.se Sida 1(2)

78 Tjänsteskrivelse Barn- och ungdomsförvaltningen BUN 2017/00003 Central samverkansgrupp Ärendets beslutsgång Ärendet skickas till stadskontoret och kommunstyrelsen för vidare hantering. Beslutsunderlag 1. Verksamhetsberättelse för förskola och grundskola Verksamhetsberättelse för kulturskolan 2016 Bilaga 1. Uppföljning av intern kontrollplan för barn- och ungdomsnämnden 2016 Bilaga 2. Personalredovisning för barn- och ungdomsnämnden 2016 Bilaga 3. Uppföljning av intern kontrollplan för kulturskolan 2016 Information om beslutet Beslutet expedieras till kommunstyrelsen. Barn- och ungdomsförvaltningen Pauline Broholm Lindberg, förvaltningschef Patrik Engström, chef för kvalitet och utveckling Halmstads kommun, barn- och ungdomsförvaltningen, Box 155, Halmstad Sida 2(2)

79 Verksamhetsberättelse 2016 Kulturskolan Bokslut 2016 Verksamhetsberättelse Kulturskolan Halmstads kommun

80 Innehållsförteckning 1 Organisation Målredovisning - verksamhetsmål utifrån kommunfullmäktiges mål Ekonomisk redovisning Väsentliga händelser Bilagor Bilaga 1: Antal elever per område Bilaga 2: Bilaga 2 Scenkonstuppleverser och Skapande skola Bilaga 3: Uppföljningsrapport internkontroll Verksamhetsberättelse Kulturskolan Halmstads kommun

81 1 Organisation Kulturskolan är en skola som leds av en rektor som leder ca 50 medarbetare. Majoriteten är lärare i olika konstnärliga ämnen. Administrationen är liten, förutom rektor 3,5 personer inklusive kulturkonsulent och institutionstekniker. Verksamhetsberättelse Kulturskolan Halmstads kommun

82 2 Målredovisning - verksamhetsmål utifrån kommunfullmäktiges mål Läsanvisningar Utfall för målen anges enligt följande: Bedömningen är att målet är nått Bedömningen är att målet inte är nått Status för aktiviteter anges enligt följande: Pågående, slutdatum har passerats Startdatum ännu inte nått Pågående Avslutad Inte påbörjad Konkretiserat mål 4: I Halmstad ska alla flickor och pojkar ha möjlighet till en meningsfull fritid. Mål 1 Halmstads Kulturskola ska nå fler elever 2016 än föregående år. Halmstads Kulturskola nådde fler elever än föregående år, köerna har minskats något. Antalet lärartimmar har ökat de senaste åren och fler elever har kunnat erbjudas plats. Lokalerna har begränsat intaget i några ämnen, till exempel piano och gitarr. Kulturskolan erbjuder undervisning förutom i de tre huvudenheterna på tretton andra platser i kommunen. De kommande årens ökningar av elevantalet blir utmaningar för Kulturskolan. Nya lokaler från höstterminen 2017 ger möjligheter dels för ökat intag, dels för att finnas på ytterligare platser i kommunen. Var bor eleverna? Se bilaga 1. Mätetal Målvärde Utfall Antal elever i Kulturskolans frivilliga undervisning Antal pojkar i den frivilliga undervisningen Verksamhetsberättelse Kulturskolan Halmstads kommun

83 Aktiviteter Rytmikundervisning i grundskolan. Kommentar Rytmikundervisningen, att barn får lära sig sång, musik och dans i förskoleklass och så långt det är möjligt i årskurs ett, har varit en satsning från Halmstads Kommun sedan Det ger en rad positiva effekter. Alla barn i kommunen får se möjligheterna att lära sig sjunga, spela och dansa, något som sedan kan fortsätta inom den frivilliga kulturskolan. Men undervisningen tjänar också de processer som såväl läroplan som barnoch ungdomsförvaltningen systematiska kvalitetsarbete eftersträvar: Förutom kunskaper i musik och dans stimuleras fler sätt att lära, underlättar samarbete och koncentration, stimulerar barnens fantasi och inlevelseförmåga, stärker jämställdheten, möjliggör för nyanlända att delta i på samma villkor som inhemska barn, fortbildar den ordinarie personalen och bidrar också till möjliga aktiviteter av sammanhållande karaktär på skolorna vid föräldrakvällar, luciaavslutningar med mera. Dessutom hjälper den Kulturskolan att rekrytera från alla bostadsområden och olika socialgrupper. Konkretiserat mål 8: Halmstad ska vara en av Sveriges främsta kulturkommuner med internationell ryktbarhet inom konsten Mål 2 Halmstads Kulturskola ska genomföra minst 200 utåtriktade aktiviteter. Halmstads Kulturskolas utåtriktade verksamheter arrangeras av pedagogiska skäl. Detta hindrar dock inte att de framträdanden som utförs är en viktig del av Halmstads Kulturliv. Återkommande evenemang som Lussekonserterna i december, Ensemblefestivalen och dansföreställningarna i maj är uppskattade av en långt större publik än de nära och kära. Under våren 2016 har lärarna också gjort program för skolorna, såväl av konstnärliga som av rekryterande skäl. Antal Publik Offentliga arrangemang Interna arrangemang För skolan Summa Mätetal Målvärde Utfall Antal evenemang Verksamhetsberättelse Kulturskolan Halmstads kommun

84 Mål 3 Halmstads Kulturskola ska ha en god kvalitet med nöjda elever och vårdnadshavare Under 2016 gjordes ingen utvärdering utan nästa mätning görs i maj Mätetal Målvärde Utfall Nöjd brukare 98% 97,6% Nöjd brukare Mätning av målet görs i maj Mål 4 Halmstad ska kännetecknas av tolerans och öppna attityder och av att alla människor kan vara delaktiga i samhällslivet. Aktiviteter Hbtq-certifiering Kommentar Utbildningen genomförs med RFSL som kursansvariga. Fyra utbildningsdagar, varav de första två genomfördes vid terminsstarten ht 2016, sedan följer arbete med en verksamhetsplan på arbetsplatsen. I sommar blir Kulturskolan HBTQ-certifierad. Verksamhetsberättelse Kulturskolan Halmstads kommun

85 3 Ekonomisk redovisning (kkr) Budget2016 Helårsutfall2015 Helårsutfall2015 Helårsutfall2016 Helårsutfall2016 Verksamhetens Intäkter Därav realisationsvinster Lönekostnader Lokalkostnader Kapitalkostnader Därav avskrivningar Därav internränta Övriga kostnader Därav realisationsförluster Verksamhetens kostnader Periodens resultat / nettokostnad (kkr) Budget2016 Helårsutfall2015 Helårsutfall2015 Helårsutfall2016 Helårsutfall2016 Investeringsinkomster Investeringsutgifter Investeringsnetto Driftredovisning Årsresultatet ( Utfall -kolumnerna) 1. Kommentera periodresultatet samt kommentera förändringen av periodens resultat jämfört med föregående års resultat. Periodresultatet innevarande år är kkr. Föregående år var periodens resultat kkr, en förändring med +580 kkr. Intäkterna är högre under perioden 2016 (+724 kkr) eftersom Kulturskolan fått statsbidrag för projektet Skapande skola. Även BUN:s satsning på kulturupplevelser, bidrag från Region Halland samt fler elever bidrar till de högre intäkterna. Verksamhetsberättelse Kulturskolan Halmstads kommun

86 Lönekostnaderna är lägre innevarande år (+335 kkr), beroende på att i år har personalkostnaderna redovisats under övriga kostnader (köpt tjänst) i högre grad än föregående år. Lokalkostnaderna är lägre (+383 kkr) innevarande år i och med lägre hyreskostnader och även kapitalkostnaderna är marginellt lägre (+4 kkr). Övriga kostnader är högre 2016 (-867 kkr), vilket dels förklaras av högre kostnader för köpta tjänster innevarande år då personalkostnader betalats via faktura i stället för att belasta lönebudgeten, dels på att inköp gjorts kopplat till bidragsintäkterna. 1. Kommentera och analysera särskilt periodens personalkostnadsutveckling samt gör jämförelser med föregående års personalkostnader. En något högre bemanning innevarande år och årets avtalsenliga löneökningar borde ge en högre lönekostnad, men eftersom personalkostnader i större omfattning än föregående år betalats via faktura och därför redovisas under övriga kostnader (köpt tjänst) syns inte denna ökning på lönekostnaderna. Utfall ( Budget - respektive Utfall -kolumnerna) 1. Kommentera årets resultatavvikelse mot kommunfullmäktiges fastställda ram. Om negativ avvikelse finns, beskriv därutöver vilka åtgärder som vidtagits eller planeras att vidtas för att nå ekonomisk balans gentemot ram. Årets resultatavvikelse mot ram är +970 kkr. Under hösten uppkom behov av finansiering kopplat till att Kulturskolans nya lokaler färdigställs, och för att kunna bekosta detta hölls budgetmedel inne. Överskottet har därför uppkommit genom en medveten återhållsamhet, och tanken var att det skulle hinna användas innan årets slut. Intäkterna avviker med kkr beroende på erhållna bidrag som inte budgeterats, en av BUN beslutad satsning på kulturupplevelser i skolan samt ett något högre elevantal som genererat högre intäkter. Årets lönekostnader avviker med kkr. Anledningen är att personalkostnader redovisas under övriga kostnader, då tjänster köpts och belastat annat konto, samt att vakanser och frånvaro inte ersatts fullt ut under året. Lokalkostnaderna avviker något (+58 kkr) på grund av lägre hyreskostnader och kapitalkostnaderna avviker marginellt (+9 kkr) på grund av lägre avskrivningskostnader. Övriga kostnader avviker mot budgetram med kkr, dels eftersom personalkostnader redovisas som köpt tjänst, dels på grund av inköp kopplade till erhållna bidrag. Då kostnader för personal och bidragsfinansierade projekt tillsammans är högre än det redovisade underskottet på övriga kostnader, finns det trots den negativa avvikelsen budgeterade medel kvar vid årets slut. 1. Kommentera och analysera särskilt avvikelser för personalkostnader jämfört med årets budget. Avvikelsen på personalkostnader jämfört med årets budget förklaras av att kostnader motsvarande ca 1,5 årsarbetare under året utbetalats via faktura i stället för som lön, och därmed redovisas på annat konto. Vakanser och frånvaro har inte ersatts fullt ut, vilket bidrar till ett överskott på personalkostnaderna. Prognosjämförelse ( Utfall -kolumnerna + föregående rapport) 1. Kommentera förändringar av ramavvikelsen jämfört med den senaste prognosen. Ramavvikelsen har förändrats med +670 kkr jämfört med den senaste prognosen. Främst beror förändringen på att utfallet för övriga kostnader blev lägre än vad som redovisades i Verksamhetsberättelse Kulturskolan Halmstads kommun

87 senaste prognosen, beroende på att budgeterade medel medvetet inte förbrukats innan årets slut. Även avvikelsen på lönekostnader ökade. Under hösten har man medvetet varit återhållsam med ekonomiska resurser för att kunna finansiera uppkomna behov i samband med att Kulturskolans nya lokaler färdigställs. Då tanken var att kostnader för detta skulle belasta 2016 års budget har inte hela överskottet redovisats i tidigare prognoser. Investeringsredovisning Periodens nettoinvesteringar ( Utfall -kolumnerna) 1. Kommentera årets investeringsnetto samt kommentera förändringen av periodens investeringsnetto jämfört med föregående års investeringsnetto. Årets investeringsnetto är -287 kkr. Förändringen jämfört med föregående år är marginell, +27 kkr. Prognos ( Budget - respektive Utfall -kolumnerna) 1. Kommentera årets avvikelse mot kommunfullmäktiges fastställda ram. Kommentera årets utfall jämfört med årets budget. Om negativ avvikelse finns, beskriv vilka åtgärder som vidtagits för att nå ekonomisk balans gentemot ram. Ingen avvikelse mot fastställd ram. Prognosjämförelse ( Budget + föregående rapport) 1. Kommentera förändringar av ramavvikelsen jämfört med den senaste prognosen. Ingen förändring av avvikelse jämfört med den senaste prognosen. Verksamhetsberättelse Kulturskolan Halmstads kommun

88 4 Väsentliga händelser Nya lokaler är efterlängtade Arbetet med att utforma de nya lokalerna dit verksamheten kommer att flytta har varit stimulerande och hoppfulla. Rektor och personal ser stora förbättringar i verksamheten för elever, föräldrar och personal. Samarbetet kommer att kunna förbättras avsevärt. Arbetsmiljön är och har länge varit ett stort problematiskt område. Ny kulturgaranti i kommunen I samverkan med Kulturförvaltningen har en ny kulturgaranti för professionell scenkonst tagits fram som båda nämnderna antagit. Det är strategiskt viktigt. Barn och ungdomsnämnden har också utökat resurserna för professionella kulturupplevelser vilket givit Kulturskolan än större möjligheter att uppfylla målet om minst en professionell scenkonstupplevelse per läsår. Samarbetet med förvaltningens kvalitets och utvecklingsavdelning kring Skapande skola har också fått fastare former och arbetet kommer att kunna fördjupas i det följande. Internationella samarbeten I samverkan med Kulturverket genomfördes workshop i februari med den argentinska gruppen Carlos Quilici's orchestra vilket var givande för eleverna i Stråkensemblen. Nova Cantica, äldsta kören, turnerade till Paris och uppträdda bland annat i Notre Dame-katedralen. Symhonic band deltog med stor framgång i musikfestival i BadOrb i Tyskland. Bild och formelever sände in bilder till en tjeckisk världsomfattande tävling, och ett av Halmstadelevernas bidrag valdes ut till ett hederspris. Konserter med fortsatt god kvalitet En av de starkaste konserterna som Kulturskolan gör 2016 ägde rum i februari. I samverkan med en vuxenorkester, Halland Wind Band, genomförde äldsta blåsorkestern Symphonic band en konsert i Immanuelskyrkan där verket "Banja Luka" framfördes. Insamling till Rädda barnens flyktingarbete gjordes av föräldraföreningen och Halmstadmedborgare som tvingats fly till Sverige under Bosnienkriget talade. Även skolans bild och formelever medverkade med starka bilder inspirerade av verket. Att samverka med det ideella musiklivet ger oftast mycket bra resultat, såväl konstnärligt som socialt. I samband med Melodifestivalen samverkade några av Kulturskolans orkestrar med kulturförvaltningen i ett lyckat arrangemang vid Halmstads Teater. Likaså deltog skolans elever i den årliga fyrverkerifestivalen i augusti. I samband med Kulturnatten, där Kulturskolan medverkade ovanligt Verksamhetsberättelse Kulturskolan Halmstads kommun

89 flitigt, deltog Cantabile och Nova Cantica i Tommie Haglund-festivalen, som senare under hösten sändes i Sveriges Radio. I samarbete med Region Halland och länets övriga kulturskolor finns nu en symfoniorkester för ungdomar år som har konsert en gång om året. Nya bidrag från Statens Kulturråd Regeringen har beslutat stödja landets Kulturskolor och Halmstad fick beviljat en och en halv miljon för att kunna rekrytera nya grupper till Kulturskolan. Verksamhetsberättelse Kulturskolan Halmstads kommun

90 BILAGA 1 ANTAL ELEVER PER OMRÅDE I HALMSTAD OMRÅDE ANTAL ANTAL Andersberg Bäckagård Eldberga/Trönninge/Laxvik Frennarp/Furet/Nyatorp Fyllinge Getinge/Slöinge/Steninge Gullbrandstorp Harplinge Haverdal Holm Knebildstorp Kvibille Kärleken Lasarettsomr./Mickedala/Rotorp Linehed/Gustavsfält Marbäck/Öppinge/G:a Fyllinge Nissastrand/Söder/Slottsjord/Örjan Nyhem/Larsfrid/Ö. stranden Onsjö Oskarström/Sennan/Åled Simlångsdalen Snöstorp/Skedala/Röinge Stenhuggeriet Söndrum Tylösand/Frösakull Vallås Utanför kommunen Adresskyddade 1 Summa:

91 BILAGA 2 Scenkonstuppleverser och Skapande skola Aktiviteter som planerats under 2016 inom ramen för Scenkonstupplevelser och Skapande skola har genomförts som planerat. De genomförda kulturinsatserna inom grundskolan visar totalt sett på en god utveckling. Nämnden ökade budget för kulturupplevelser i grundskolan med trettio procent, vilket är en i nationell jämförelse mycket stark satsning. Skolan är en viktig plattform för barn och ungas tillgång till kulturella upplevelser och arbetar redan idag för att tillgängliggöra och föra in konstnärliga och kulturella uttryck i det pedagogiska utvecklingsarbetet. Trots det har elever i Halmstad olika förutsättningar att ta del av kulturen. Insatserna fokuserar därför på lust och nyfikenhet för alla konstformer och att ta del av stadens rika kulturliv. Konstnärliga och kulturella uttryck kan i skolan användas i ännu större utsträckning som effektiva verktyg vid måluppfyllelse i skolan. I samverkan med kulturaktörer kan verksamheterna pröva olika sätt att använda kulturella uttryck i det pedagogiska arbetet och på så sätt även bidra till utveckling av barns och elevers kreativa förmåga. Samordning mellan förvaltningarna behöver stärkas i syfte att säkerhetsställa att barn och unga får likvärdig tillgång till kultur genom hela skolgången oavsett verksamhet. Samarbetet mellan Barn- och ungdomsförvaltningen och Kulturförvaltningen bör stärkas ytterligare. För att stödja skolornas utsedda kulturombud i arbetet med att sprida kulturutbudet och tillhörande arbetssätt och verktyg arrangeras gemensamma träffar för ombuden två gånger per läsår vars innehåll har vidareutvecklats med olika fokus och teman. Ett tätare samarbete mellan skolbibliotekarier och kulturombud är önskvärt. Under förra året påbörjades ett långsiktigt arbete genom att en förvaltningsövergripande arbetsgrupp skapades för att ta fram ett underlag och förlag till en barnkulturplan för Halmstads kommuns strategiska arbete med barnkultur. Förslaget antogs under första kvartalet Satsningar på kultur i skolan finns idag, inom ramen för skapande skola, men behöver också breddas till att omfatta förskolans verksamhet vilket är i linje med den statliga kulturpolitikens ambitioner. Under 2016 har elever i åk F-9 upplevt en teater-, dans- eller musikföreställning. Totalt har 123 föreställningar arrangerats med ett genomsnittligt publikantal på 94 personer elever har sett en dansföreställning, 3696 elever har varit på en konsert och 6089 elever har sett teater. 64 procent av eleverna i åk F-9 deltog i minst ett projekt inom Skapande skola under vårterminen. I höst har ca 40 procent (4438) av eleverna deltagit i projekt. Det är svårt att räkna på individnivå eftersom kalenderåret rör två olika läsår med en del skolbyten, men ca 12 % av eleverna bedöms att inte alls ha deltagit i ett projekt under En del projekt är dock tidsmässigt korta (t.ex. dans under två timmar) och det är därför svårt att koppla effekten av dessa workshoppar till målet. I verksamhetsplan för 2017 kommer fler mål om kultur in som rektorer på de olika skolorna måste förhålla sig till. Det blir ett starkare styrmedel för att skolorna ska använda de kulturella resurserna i högra grad. Verksamhetsberättelse Kulturskolan Halmstads kommun

92 Mätetal Målvärde Utfall Skapande skola elever ca 88% Kulturupplevelser elever 100 % Aktiviteter Aktiviteter kring Skapande skola Kulturupplevelser Kommentar elever har deltagit i minst ett skapande skola-projekt under Vi behöver arbeta för att sprida skapande skola på alla skolor och framförallt på högstadieskolorna. De elever som har deltagit har jobbat med film, foto, konst, musik, instrumenttillverkning, drama, slöjd, glasblåsning, sagolek, lajv, modern dans, balett, musikal, utställningar, litteratur, författarbesök, skrivarverkstäder, poesi, ljudvagnsbio m.m. Under 2016 har elever i åk F-9 upplevt scenkonst elever har sett en dansföreställning, 3696 elever har varit på en konsert och 6089 elever har sett teater. Fler föreställningar hade kunnat rymmas inom budgeten, men brist på lokaler och tid har satt stopp. Målet, att alla elever i åk F- 9 får minst en scenkonstupplevelse under 2016, nås emellertid. Verksamhetsberättelse Kulturskolan Halmstads kommun

93 BILAGA 3 Uppföljningsrapport internkontroll 2016 Kulturskolan 2016 Uppföljningsrapport internkontroll Kulturskolan Halmstads kommun

94 Innehållsförteckning 1 Inledning Uppföljning av 2016 års internkontrollplan... 4 Uppföljningsrapport internkontroll Kulturskolan Halmstads kommun

95 1 Inledning I denna rapport görs en uppföljning av verksamhetens internkontrollplan för För vart och ett av de perspektiv som finns i internkontrollplanen redovisas: Identifierade risker Vad som ska granskas med anledning av riskerna (kontrollmoment) Kommentarer till granskningen, inkluderande om avvikelser konstaterats Internkontrollplanen ska i sin helhet följas upp minst en gång per år. Utifrån verksamhetens återrapportering av internkontroll görs en sammanställning till kommunstyrelsen. I årsredovisningen görs också en övergripande bedömningen av internkontrollen i kommunen. Respektive nämnd/bolagsstyrelse ska dessförinnan ha fattat beslut om återrapporteringen, inkluderande vilka åtgärder som ska vidtas med anledning av konstaterade brister eller avvikelser. Uppföljningsrapport internkontroll Kulturskolan Halmstads kommun

96 2 Uppföljning av 2016 års internkontrollplan 2.1 Verksamhet Trafiken utanför skolan Risk Vid föräldrarnas lämningar och hämtningar finns det risker i trafiken. Barn som promenerar och cyklar mitt bland bilar. Arbete har det senaste läsåret gjorts på Bryggeriet och Kulturhuset men fortfarande är det riskfylld miljöer. Tillkommit har nu också att trafikmiljön vid St Olof-enheten har blivit kraftigt utökad av andra verksamheter vilket ökar riskerna för våra elever. Kommentar: Frågan är lämnad vidare till Teknik och fritid men har lägre prioritet nu när skolan flyttas till Söder. Från skolan har vi lämnat information till alla vårdnadshavare om rutiner vid hämtning och lämning. Vid Kulturhuset har problemet tagits upp med Kulturförvaltningen där gällande rutiner har blivit sämre. Vid St Olof-enheten har trafiken minskat något. Avvikelse: Ja Arbete ute på skolorna kvällstid Risk Några av skolans lärare och elever håller till på skolor på kvällstid. Det finns risker med ensamarbete för lärarna. Skolans rektor har gått igenom rutiner vid hot och fara. Kommentar: Rutiner vid hot och fara är genomgångna. Belysningen vid vissa enheter, till exempel Eketånga Montessori, är inte tillfredsställande. Avvikelse: Ja 2.2 Styrning Dålig ventilation Risk Miljö- och Hälsa har satt tak på antal personer i Kulturskolans rum. Detta hindrar effektiv måluppfyllelse eftersom just i de ämnen där det är långa köer skulle fler elever kunna tas emot ifall lokalerna var anpassade för det. Kommentar: Dessa problem försvinner när kulturskolan flyttar till söder i nya lokaler. Avvikelse: Ja 2.3 HR/medarbetare Uppföljningsrapport internkontroll Kulturskolan Halmstads kommun

97 2.3.1 Frihet att utforma arbetet Risk Lärarna på Kulturskolan har ingen klar avgränsning i tid mer än det som rektor beordrar inom lärarnas avtalsenliga reglerade arbetstid. Förtroendearbetstid och ambitionsnivå kan tidvis medföra väldigt mycket arbete, där risken för utbrändhet finns. Detta är något som arbetsgivaren måste ta hänsyn till i tjänsteplanering och givna uppdrag. Kommentar: Rektor följer varje termin upp arbetet, där det ingår att tillsammans med medarbetaren bedöma ambitionsnivå i förhållande till uppdraget. Hälsoaspekter och stresshantering är ett löpande moment på Kulturskolan. Avvikelse: Nej Uppföljningsrapport internkontroll Kulturskolan Halmstads kommun

98 Verksamhetsberättelse 2016 Barn- och ungdomsnämnden Bokslut 2016

99 Innehållsförteckning 1 Inledning Organisation Målredovisning - verksamhetsmål utifrån kommunfullmäktiges mål Målredovisning - nämndens verksamhetsmål Prioriteringar Personalredovisning Personalstyrkan Kompetensförsörjning Sjukfrånvaro Hälsofrämjande och förebyggande insatser Arbetsskador Årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet Sammanfattande analys Ekonomisk redovisning Väsentliga händelser BILAGA 1 Uppföljning av internkontroll BILAGA 2 Uppföljning av systematiskt arbetsmiljöarbete Verksamhetsberättelse Barn- och ungdomsnämnden Halmstads kommun

100 1 Inledning För ett år sedan skrev jag om våra utmaningar kopplat till våra resultat som visar på stora skillnader mellan och inom skolor samt mellan kön. Jag skrev om vår ambition att verka för en likvärdig förskola och skola i Halmstad kommun. Jag skrev också om våra utmaningar att växa med kvalitet i nya och tillfälliga lokaler och att upplevas som en attraktiv arbetsgivare i en situation där hela Sverige går mot flera år av lärarbrist i både förskola och skola. Jag kan konstatera att våra utmaningar inte har förändrats så mycket, däremot hur vi tar oss an dem. För ett år sedan var vi en nästan helt ny grupp som började jobba tillsammans i Buf Ledningsgrupp. I medarbetarenkäter utryckte våra medarbetare att de hade högt förtroende för närmsta chef, men ett bristande förtroende för högsta ledning. Vi började därför med att formulera en överenskommelse om ledningsgruppens arbete, vårt förhållningssätt mot varandra och vår kommunikation. Jag bestämde mig också för vilka värdeord jag vill ska vägleda organisationen under mitt ledarskap. Ur kommunens olika visions och styrdokument hämtade jag: mod, nytänkande, rörelse och hållbarhet. Som grund för vårt gemensamma arbete tog vi fram en bärande idé, våra målbilder, som vi precis har reviderat. Dessa målbilder, denna idé, är grunden för den organisation vi har tagit fram och iscensatt. En helt ny utvecklingsorganisation med lär- och arbetsgrupper. Skolinspektionens tillsyn, som pågick större delen av året, bidrog en hel del till vilka utvecklingsområden som fick stå i fokus i våra lär- och arbetsgrupper. Se bild nästa sida. Mot slutet av 2016 har vi formulerat en utvecklingsplan som förbinder och utgår från nämndens verksamhetsplan, huvudmannens systematiska kvalitetsarbete samt åtgärder som föreslås av våra lär- och arbetsgrupper. Utvecklingsplanen beskriver huvudmannens insatser, de förväntade effekterna och när vi vill kunna se dem, samt vem som ansvarar. Huvudmannens insatser ska leda till ökad måluppfyllelse samt till ökad likvärdighet inom förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola och fritidshem i Halmstads kommun. Verksamhetsberättelse Barn- och ungdomsnämnden Halmstads kommun

101 Lär- och arbetsgrupper i BUF s utvecklingsorganisation Utöver detta så har vi fortsatt att implementera förstelärarreformen samt genomfört ett lärarlönelyft. Vi har fortsatt vår översyn av kommunens skolorganisation för att säkra alla barns- och elevers rätt till det våra styrdokument beskriver samt arbetat tillsammans med andra förvaltningar för att säkra att alla barn och elever kan erbjudas en plats i förskola och skola. Vi har hanterat svåra arbetsmiljöfrågor på flera av våra enheter vilket bla har inneburit att vi har fått evakuera ca 450 elever. Vi har tagit emot ca 330 nyanlända elever i våra skolor. Vi har startat upp åtskilliga förskolor i nya paviljonger och andra tillfälliga lokaler och vi har tagit fram lokal och funktionsprogram för de förskolor och skolor som förhoppningsvis kommer att byggas de kommande åren. Barn- och ungdomsnämnden har beslutat om fler gemensamma planeringsdagar för personalen i förskola och fritids och vi har parallellt med det haft en arbetsgrupp som har arbetat med hur vi ska säkra personalens pedagogiska utvecklingstid i förskolan. Tillsammans har varit ett ledord och vi har ökat samarbetet mellan skolområdena. Skolområdescheferna samarbetar på ett helt annat sätt än tidigare och skolledare, utvecklare och administrativ personal möts i de gemensamma lär- och arbetsgrupperna. Samarbetet mellan vårt resurscentrum och KomTek har också ökat och resulterat i mängder med spännande insatser och aktiviteter. Vi har också ökat samarbetet med andra förvaltningar kopplat till skolnärvaro (Alla barn i skolan), tidiga insatser, nyanlända mm. Samarbetet för att få fram nya lokaler för förskola och skola är fortsatt prioriterat och samarbetet med högskola och universitet har utvecklats, men vi hoppas att det ska ta ett rejält skutt under de kommande åren kopplat till formuleringarna i skollagen om att undervisningen ska ske på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Samarbetet med politiken kring nämndens verksamhetsplan har dialogiserats och vi har intressanta idéer om hur vi vill arbeta framåt. Vi hoppas att 2017 års utvecklingsplan ska ge politiken ännu bättre underlag att arbeta vidare från. Pauline Broholm Lindberg Förvaltningschef Verksamhetsberättelse Barn- och ungdomsnämnden Halmstads kommun

102 2 Organisation Utöver det som nämnts i föregående text så har vi följt upp organisationen av vårt resurscentrum. Vi har också gjort en översyn av ledningsorganisationen kopplat till vår Kvalitet och utvecklingsavdelning, vårt resurscentrum samt KomTek. Bakgrunden till uppföljningen var att resurscentrums organisation skulle följas upp ett år efter genomförandet samt att vi fick flera signaler från personalen och enhetscheferna på resurscentrum att ledningsstrukturen, mötesorganisationen och styrkedjan inte fungerade tillfredsställande. KomTek har under lång tid signalerat att de vill knytas närmre förvaltningens utvecklingsorganisation. Justeringarna innebär i korthet att resurscentrum knyts till en gemensam kvalitet/styrning/forskning och utvecklingsavdelning istället för till skolområdena. KomTek knyts också till denna avdelning. En forsknings- och utvecklingschef leder tillsammans med enhetscheferna på resurscentrum och verksamhetschefen på KomTek de utvecklingsinsatser som utvecklingsplanen beskriver samt stödjer skolledarna i det de vill ha hjälp med kopplat till deras identifierade utvecklingsområden. Forsknings och utvecklingschefen samarbetar med en kvalitets/uppföljning/samordning och styrningschef som leder förvaltningens verksamhetscontrolling, ansvarar för huvudmannens systematiska kvalitetsarbete, initierar uppföljningar och granskningar och ser till att utvecklingsplanen följs samt jobbar mycket mot presidie- och nämnd. Tanken med de justeringar av organisationen som nu görs är att stärka styrkedjan kopplat till huvudmannens systematiska kvalitetsarbete men också att stärka enheternas arbete utifrån de behov de identifierat i sitt systematiska kvalitetsarbete. Tanken är också att de olika nivåerna i styrkedjan ska samspela på ett sätt som gynnar skolutveckling. Från och med ht 2017 ser vår organisation ut så här: Verksamhetsberättelse Barn- och ungdomsnämnden Halmstads kommun

103 3 Målredovisning - verksamhetsmål utifrån kommunfullmäktiges mål Läsanvisningar Utfall för målen anges enligt följande: Bedömningen är att målet är nått Bedömningen är att målet inte är nått Status för aktiviteter anges enligt följande: Pågående, slutdatum har passerats Startdatum ännu inte nått Pågående Avslutad Mål 1 I Halmstads skolor ska alla elever få de utmaningar och det stöd som de behöver för att kunna utvecklas så långt som möjligt 1. Motivering till målbedömningen. Det systematiska kvalitetsarbetet i Halmstads kommuns grundskolor utgår från Skolverkets Allmänna råd. Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter systematiskt och kontinuerligt ska följa upp verksamheten, analysera resultaten i förhållande till de nationella målen och utifrån det planera och utveckla utbildningen. Hösten 2015 bildades en analysgrupp bestående av personal från Resursenhet Lärande samt Kvalitet och utveckling. Analysgruppen presenterade en Analysrapport i november 2015 vilken ledde fram till Utvecklingsplan I Utvecklingsplanen skrevs behov fram vilka benämndes Huvudprocesser 2.0: Värdegrund - Allas rätt att få vara en individ i ett socialt sammanhang Behov av ett medvetet och vardagligt fördjupat värdegrundsarbete i alla ämnen. Behov av att kunna bedöma effekterna av vårt likabehandlingsarbete. Behov av att synliggöra kränkningar genom att tydliggöra/ytterligare implementera Rutin för arbetet mot kränkningar Verksamhetsberättelse Barn- och ungdomsnämnden Halmstads kommun

104 Alla barn/elever ska ges förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt Behov av att göra anpassningar i undervisningen samt utveckla en inkluderande skolkultur. Behov av att skapa förutsättningar för våra nyanlända barn och elever så de får det stöd de behöver för att nå målen för utbildningen. Behov av att utveckla insatser för att förebygga skolfrånvaro och främja skolnärvaro. Behov av att utveckla strategier och kompetens kring hur IKT kan användas som stöd för lärandet och ge möjlighet att producera och dela kunskaper i nya sammanhang. Utvecklad undervisning/synligt lärande Behov av att utveckla vår lärar- och ledarskicklighet så att vi kan uttala oss om effekterna av vårt arbete. Behov av att utveckla vår undervisning så att den utgår från beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund. Behov av att utveckla ett systematiskt kvalitetsarbete kopplat till språk och kommunikation (ex med hjälp av en handlingsplan). Behov av att utveckla och öka IKT i lärandet och i det pedagogiska arbetet. Behov av att utveckla vårt systematiska kvalitetsarbete så att vi ser samband mellan resultat-, process- och strukturkvalitet. I Utvecklingsplan skrevs även följande mål för barn- och ungdomsförvaltningen fram: Analysgruppen har hösten 2016 fortsatt sitt arbete genom att jämföra och tolka skolors resultat gällande kunskaper och värdegrundsfrågor i förhållande till de verksamhetsrapporter rektorerna lämnat in. Utgångspunkter för 2016 års analysarbete är följande frågor: Verksamhetsberättelse Barn- och ungdomsnämnden Halmstads kommun

105 2. Vilka resultat syns för mätetalen? Varför har vi nått dessa resultat, och vad behöver vi göra med anledning av dem? 2.1 Behörighet till gymnasiet samtliga elever Under flera år har åk 9-elevernas behörighet till gymnasiet i Halmstad legat runt 92 % och från år 2010 har denna andel elever i åk 9 ökat. För våren 2015 sjönk det totala resultatet till 87,9% och för våren 2016 har resultatet sjunkit ytterligare och är nu nere i 80,1%. Skolor med högst behörighet Furulundsskolan (100%) Getingeskolan (100%) Söndrumskolan 1 9B och C (100%) Vallåsskolan 1 (90%) Skolor med lägst behörighet Östergårdsskolan 1 9M (62,9%) Östergårdsskolan 4-9A, B, D, E och F (71,2%) Österledsskolan 1-9:1, 2 och fbkl (75,5%) Flickorna åk 9 Andel behöriga elever skiljer sig även gällande kön. Andel behöriga flickor till gymnasiet är 87,8% och andel behöriga pojkar är 73,5%. På åtta av elva skolor är 100% av flickorna behöriga till gymnasiet, Furulundskolan, Getingeskolan, Gullbrandstorpskolan, Stenstorpskolan, Söndrumskolan 1 och 2 Trönningeskolan, Vallåsskolan och Österledskolan 1 och 2. Det lägsta behörighetsresultatet gällande flickor har Östergårdskolan 4 (75,8%) och Östergårdsskolan 1 (77,3%) Detta är dock högre än det sammanlagda resultatet för pojkarna. Pojkarna åk 9 På tre skolor är 100% av pojkarna behöriga till gymnasiet, Furulundskolan, Getingeskolan och Söndrumskolan 1. Lägst behörighet gällande pojkar har Östergårdskolan 4 (66,1%) och Österledskolan 1 (68,8%). Verksamhetsberättelse Barn- och ungdomsnämnden Halmstads kommun

106 Störst skillnader mellan pojkars och flickors resultat gällande behörighet till gymnasieskolan Meritvärdet Meritvärdet för samtliga elever i åk 9 vårterminen 2016 är 220,9 vilket är en ökning sedan För flickor är det 237,7 och för pojkar är det 206,3. På åtta av elva skolor har meritvärdet ökat sedan Skolor med högst meritvärde Gullbrandstorpskolan 245,9 Getingeskolan 242,1 Söndrumskolan 2, 238,6 Söndrumskolan 1, 236,6 Skolor med lägst meritvärde Östergårdskolan 2, 196,9 Östergårdskolan 4, 201,9 Österledskolan 1, 205,2 Vallåsskolan 211,1 2.2 Behörighet till gymnasiet samtliga elever exklusive nyinvandrade och elever med okänd bakgrund Som nyinvandrad elev räknas elever som kommit till Sverige de senaste 4 åren. Elever med okänd bakgrund avser elever som saknar personnummer. Redovisning av resultat enligt ovan infördes av Skolverket När en nyanländ elev börjar skolan sent på terminen har läraren ofta lite eller ingen information alls om elevens kunskaper i ett ämne. Ändå gäller samma bestämmelser om betygssättning för nyanlända elever som för andra Om en nyanländ elev har fått undervisning i ett ämne, om än mycket begränsad, ska läraren sätta betyg. Det underlag läraren har fått från undervisningen kan då utgöra all tillgänglig information om elevens kunskaper. Om underlaget motsvarar godkända kunskaper i de delar av kunskapskraven som underlaget omfattar ska läraren sätta minst E i betyg, i annat fall ska läraren sätta F i betyg. Skolor med högst behörighet - 100% enligt ovan Furulundskolan Fyllingeskolan Getingeskolan 2 Verksamhetsberättelse Barn- och ungdomsnämnden Halmstads kommun

107 Gullbrandstorpskolan Söndrumskolan 1 9B och C Vallåsskolan 1 Östergårdskolan 1 9 M Skolor med lägst behörighet enligt ovan Östergårdskolan 4-9A, B, D, E och F (74,8%) Stenstorpskolan (85%) Brunnsåkerskolan (86,8%) Tabell 3 Resultat vårterminen 2016 för åk Resultat åk 6 I årskurs 6 ska eleverna få betyg i alla ämnen de läst under året. Undantaget är moderna språk som betygssätts från och med årskurs 7. I natur- och samhällsorienterande ämnen kan skolor besluta att Verksamhetsberättelse Barn- och ungdomsnämnden Halmstads kommun