Demenssjukdomar: ABC om utredning, behandling och uppföljning
|
|
- Gunnar Nyberg
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Demenssjukdomar: ABC om utredning, behandling och uppföljning Lena Kilander (läk), Monika Brundin (ss), Lena Propst/Lisa Henley (AT), Ylva Cedervall (SG) Programråd Demenssjukdomar, Region Uppsala Minnes- och geriatrikmottagningen, Akademiska sjukhuset Robergsalen och Lindersalen
2 INNEHÅLL: Mål: förbättra identifiering, utredning och uppföljning i PV Långsiktigt mål: demenssköterskor i PV 1. Begreppet demens; kort hjärnkunskap; medicinska fakta AD, VaD, FTD och LBD; hur drabbas kognition och ADL 2. Kort om BPSD-problematik 3. ABC i basal demensutredning; vad ingår och hur ställs en diagnos? 4. AT och FT i utredning och uppföljning 5. Behandling: inte bara läkemedel! 6. ABCDEF om uppföljning och anhörigstöd 7. Programrådets workshop och mål för 2019
3 Demenssjukdomar: varav Alzheimer 50% ensamboende vid diagnos. Samhällets dyraste sjukdom. 40% 30% Kv 20% M 10% år Riskfaktorer förutom hög ålder: arv (bl.a apo e4), riskfaktorer för stroke
4 Förekomst av olika demenssjukdomar: Lewy body demens Parkinson med demens Övriga Frontotemporal demens (=pannlobsdemens) Vaskulär demens (VaD) AD+ VaD Alzheimers sjukdom (AD) Demens >85 år: Oftast flera olika skador, åldersdemens, UNS
5 Kriterier för demens : Bestående (minst 6 mån) försämring av kognitiva funktioner (minst två), som påverkar dagliga aktiviteter (ADL) minnet: att lagra in och plocka fram information lösa problem och tänka logiskt, räkna m.m. visuospatiala funktioner (rumsuppfattning, sysslor med händerna) språket (att uttrycka sig och förstå) exekutiva funktioner (företagsamhet) Ibland: nedstämdhet, rastlöshet, aggressivitet, ångest, hallucinationer Svåra dito: BPSD (Beteendemässiga & Psykiska Symtom vid Demens) ADL BPSD COGNITION
6 ADL = Aktiviteter i dagliga livet matinköp transport ute städning IADL* matlagning dusch/bad toalettbesök på- och avklädning Trappa: Jfr utvecklingen barn - tonåring Funktionerna tappas i omvänd ordning vid demenssjukdom förflyttning Personlig ADL äta *Instrumentell ADL
7 ADL = Aktiviteter i dagliga livet Tidigt problem med: arbete/krävande hobbies; dator & mobil; ekonomi; läkemedlen; inköp; resor, bilkörning matlagning städning matinköp transport ute mild demens IADL* toalettbesök dusch/bad på- och avklädning måttlig demens Trappa: Jfr utvecklingen barn - tonåring Funktionerna tappas i omvänd ordning vid demenssjukdom äta förflyttning svår demens Personlig ADL *Instrumentell ADL
8 - Vilka kognitiva och exekutiva funktioner använder vi i aktiviteten Att laga pannkakor?!
9 9 EN ENKEL HJÄRNA: Kaptenen Källartrappan: Skador pga stroke eller neurodegeneration ger förlångsamning, apati och andra frontala symtom H ö g e r V ä n s t e r Pannlob Hjässlob Nacklob Tinninglob (altan) Subkortikala delar (källare) S P R Å K EJ S P R Å K
10 1 0 OLIKA SYMTOM NÄR OLIKA DELAR DRABBAS AV OLIKA DEMENSSJUKDOMAR: Pannlobsdemens Alzheimers sjukdom Kaptenen Pannlob Hjässlob Nacklob Tinninglob Subkortikala delar Vaskulär demens (ofta) Lewy body demens
11 Alzheimers sjukdom drabbar först hippocampus (90%),, sedan spridning till bakre delar av tinning- och hjässlober 2. Språk (hitta ord, förstå) 1. Episodiskt närminne tänkande, rumsuppfattning praktisk förmåga, varseblivning m.m.
12 PET vid typisk Alzheimers sjukdom: nedsatt glukosupptag i bakre hjäss- och tinninglober PET FDG ger en bild av funktionen i olika delar Känsligare än datortomografi och MR 12
13 Några typiska symtom vid Alzheimer: TIDIGT: Upprepar samma sak, upprepar frågor, glömmer vad som sagts och bestämts trots lappar, förlägger saker och letar Stresskänslig, svårt göra flera saker samtidigt, ev irriterad/nedstämd Mindre företagsam LITE SENARE (månader-år): Svårt att hitta på nya ställen, vid resor, bilkörning (höger sida) Svårt med praktiska saker, använda verktyg och redskap Nyckelorden försvinner och förståelsen avtar (vänster sida) Svårt att räkna, lösa problem etc
14 Typiska symtom vid Alzheimer: - Men hur uttrycker personen själv detta? Dr Alzheimer 1906
15 Förloppet över tid Alzheimers sjukdom, stadieindelningen bygger på ADL-funktion (och hyfsad korrelation med MMSE) MMSE: 30 p 25 p 1. MCI (Lindrig kognitiv störning) 2. Mild demens 20 p 15 p IADL 3. Måttlig demens 10 p < 5 p PADL 4. Svår demens medel-öl 15 mån Självständig ADL-hjälp Demensboende Totalt beroende 3 20 år
16 Arnold 72, fd IT-konsult, söker vårdcentralen pga oro över glömska. Tycker det är irriterande och är orolig eftersom hans mor drabbades av Alzheimer. Inga problem. MMT 28 p, klarar klocktest. - Bromsmedicin!? A Självständig
17 Arnold 72, fd IT-konsult, söker vårdcentralen pga oro över glömska. Tycker det är Irriterande och är orolig eftersom hans mor drabbades av Alzheimer. Inga problem. MMT 28 p, klarar klocktest. Bromsmedicin!? Men har han verkligen Alzheimer?? Självständig
18 Arnold 75, gift med Lisa som beställt tid för minnesutredning. Kommer inte ihåg att ta sina läkemedel, Lisa har även tagit över ekonomin. Tycker själv att det inte är så farligt. MMT 24 p, klarar ej klocktest. A IADL-hjälp
19 Arnold 79, diagnos Alzheimers sjukdom sedan 4 år. Behöver hjälp med hygien och kan inte vara ensam mer än en halvtimme. Går på dagverksamhet 3 d/v. Orolig och känner inte alltid igen sig hemma. Till vårdcentralen pga feber och förvirring. Svarar ej adekvat. A Annat boende
20 Arnold 82, diagnos AD sedan 7 år. Bor på demensboende. Till akuten efter fall och höftfraktur. Orolig och medverkar ej vid undersökning. A Totalt beroende
21 Giftiga formförändrade proteiner orsakar nervcellsskadan vid neurodegenerativa sjukdomar: IDAG: Biomarkörer till hjälp i AD-diagnostiken (LP) Alzheimers sjukdom: b-amyloid och tau Parkinsons sjukdom & Lewy body demens: (a-synuclein) Frontallobsdemens: tau, TDP-43, FUS PSP och CBD (tau) MSA (a-synuclein) Huntington (huntingtin) Creutzfeldt-Jakob (prion) 21 I MORGON: Skräddarsydda bromsmediciner t.ex immunterapi mot AD (?)
22 PET-kamera: bild av glukosupptaget = nervcellernas funktion i olika delar av hjärnan Man, 67 år Mår bra, MMSE 27 p. Förtvivlad fru. Diagnos?
23 Frontotemporal demens: när ledarskapet förtvinar och språket utarmas Frontal skada: Moget beteende (=övervägt, långsiktigt, flexibelt, empatiskt) ersätts successivt av egocentrisk impulsivitet och/eller inaktivitet (FTD bv) och bevarade funktioner i bakre cortex, som dock inte kan utnyttjas förnuftigt! Temporal skada: Drabbar talflyt, inlärd kunskap, ordförråd PNFA/progressiv icke-flytande afasi; SD/semantisk demens Dr Pick 1892
24 Klinisk diagnos FTD beteendevariant Minst 3 av dessa 6 kriterier: Hämningsbortfall (impulsstyrdhet, gör det som faller en in) Apati (inaktivitet, ointresse) Perseverationer (fastna i ett beteende, ritualer, tics) Förlust av sympati och empati Hyperoralt beteende (mat, munnen) Exekutiva störningar mer än minnesstörning + Demens dvs störningen påverkar ADL + Atrofi enligt CT/MR eller nedsatt funktion på PET Dvs ofta stor BPSD-problematik Gemensamma drag med en del psykiatriska sjukdomar och personlighetsstörningar
25 Vaskulär demens Börjar plötsligt/försämras i samband med stroke OCH signifikanta kärlskador på CT Storkärlssjuka, småkärlssjuka, kombination med AD Drabbar inte minst Initiativ och företagsamhet, mer än minnet Det goda humöret och stresståligheten Ofta långsam, tystlåten Läkemedelsbehandling: Förebygga ytterligare kärlskador AD-läkemedel har ingen effekt Antidepressiva mot nedstämdhet, humörsvängningar
26 Uttalade vitsubstansförändringar/ småkärlssjuka: Bild som kan ses vid vaskulär demens men även normalt för många 85-åringar
27 Förstoppning, ögonproblem och slagsmål i sängen. - Diagnos?
28 Lewy body demens ( Parkinsonkusin, 1991) Inlagring av a-synuclein, nervcellsdöd i bakre cortex + hjärnstam 1. Parkinsonism parallellt med den kognitiva störningen 2. Synhallucinationer: människor, djur, mönster m.m. FRÅGA! 3. Fluktuationer/dagtrötthet/ofta störd drömsömn
29 Lewy body demens ( Parkinsonkusin, 1991) Inlagring av a-synuclein, nervcellsdöd i bakre cortex + hjärnstam 1. Parkinsonism parallellt med den kognitiva störningen 2. Synhallucinationer: människor, djur, mönster m.m. FRÅGA! 3. Fluktuationer/dagtrötthet/ofta störd drömsömn Vanligt också med - Plötslig förvirring (=akut konfusion) - Oro, ångest, nedstämdhet - Svårt med praktiska saker och siffror redan tidigt men bättre minne och orientering Misstänk Lewy body demens t.ex om bra resultat på MMSE men klarar ej figurkopiering Ofta senare diagnos. Ofta bättre minne och insikt än vid AD sämre livskvalitet Högre anhörigbelastning. 2 år tidigare till boende vs AD
30 Det är viktigare att veta vilken sorts människa som har en sjukdom, än vilken sorts sjukdom en människa har. Hippokrates
31 BPSD
32 BPSD-registret SveDems omvårdnadsmodul
33 BPSD (Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens) Oro, rastlöshet, ångest, depression, irritabilitet, aggressivitet Antidepressiva? Sobril?? Sömnstörning Zopiklon, Mirtazapin, Circadin, Heminevrin?? Hallucinationer, psykotiska vanföreställningar, svår aggressivitet Antipsykotika???? Avgör livskvalitet, anhörigbelastning, boende à Tänk först på icke-farmakologisk behandling: dagverksamhet, anhörigstöd, demensvårdskonsulenter, fysisk aktivitet
34 3. ABC om basal demensutredning, hur ställer vi diagnos?
35 Patientfall 1: Sept -18, MM på remiss från HLM: Man 70 år, f.d. mekaniker. Mor demens i 70-åå 6 år: försämring episodminne och svårt att hitta, behöver nu hjälp med PADL. MMSE 7 p. Klarar ej figurkopiering, kan ej skriva en mening. Mår bara bra. CT: MTA grad 3-4 vänster, 2-3 höger Diagnos? Men
36 Utredning i korthet: Anamnes: debut och förlopp; exempel på symtom/adl: - Patienten, ABCDE: Icke-hotfull attityd! Vad gör du en vanlig dag Vad tycker du är roligt? Exempel på vad som eventuellt fungerar mindre bra. ADL: t.ex läkemedel, inköp, bilkörning - Anhöriga, ABCDE: Debut och förlopp! Samtidigt o/el separat. Stämmer pat:s beskrivning? ADL? BPSD? Cognition: ge exempel! De anhörigas belastning (hur länge ensam); Egen (patientens) upplevelse Kognitiv bedömning: intervju och testning Uteslut andra tänkbara orsaker (CT, lab, status)
37 Basal demensutredning, oftast tillräcklig för diagnostik av AD och VaD 80+: 1. Anamnes: patient + anhörig 2. Status: Hjärta, BT, neurologi 5. CT/MR hjärna 3. Lab: Hb, glukos, krea, kalcium, TSH, B12, folat 4. Kognitiv bedömning: Intervju, MMSE, klocktest
38 Två patientkategorier i väntrummet, båda är nervösa: a. Den Pratsamma Patienten b. Den Tystlåtna Patienten - Varför så glad och pratsam? - Hur få igång ett samtal med en tystlåten person?
39 Två patientkategorier i väntrummet, båda är nervösa: a. Den Pratsamma Patienten b. Den Tystlåtna Patienten - Varför så glad och pratsam? - Hur få igång ett samtal med en tystlåten person? Något ofarligt Något att mötas i Var så vanlig som möjligt!
40 Patient & anhörig-teamet, en vanlig kombination: Den Obesvärade Patienten & Den Förtvivlade Partnern
41 Mini Mental Test (MMT, MMSE) Världens mest använda screening-test Max 30 p Yngre, högutbildade kan ha full poäng trots tidig Alzheimer 25 poäng och lägre: i regel problem i vardagen 20 poäng och lägre: definitivt problem i vardagen Komplettera med klocktest MOCA är ett bra alternativ Så här går det till: 41
42 MMSE-resultat som inte stämmer med helheten: 29 p, missar bara figurkopieringen. - Möjlig diagnos? 29 p, missar bara att benämna penna. - Möjlig diagnos? 14 p, men sköter allt i hushållet som förr. - Möjliga orsaker?
43 CT eller MR hjärna: visar bl.a medial temporal atrofi (=hippocampus) Grad 0: normal, men utesluter inte AD i tidigt skede hos yngre Grad 4: Alltid neurodegenerativ sjukdom hos <75-80 år, men kan även ses hos minnesfriska 90-åringar! 43
44 Vad säger, eller säger inte, CT (datortomografi) hjärna? Kan påvisa/utesluta tumör och blödning Kan påvisa infarkter (kan också finnas hos friska äldre) Kan påvisa normaltryckshydrocefalus Grov metod: visar om ett större bortfall av nervceller finns; måste tolkas utifrån normala åldersvariationen. Varning för övertolkning! Kan inte utesluta Alzheimer, LBD, FTD i tidigt skede
45 Att ställa diagnos = att lägga ihop alla pusselbitarna - Har vi tillräcklig information eller saknas något? - Är kriterierna för demens uppfyllda? (MCI kan vara nog så plågsam, bör oftast följas upp) - Har vi uteslutit andra orsaker? - Vilken demenssjukdom?
46 Att ställa diagnos = att lägga ihop alla pusselbitarna - Har vi tillräcklig information eller saknas något? - Är kriterierna för demens uppfyllda? (MCI kan vara nog så plågsam, bör oftast följas upp) - Har vi uteslutit andra orsaker? Depression (och andra psykiatriska sjukdomar) Normaltryckshydrocefalus, subduralhematom, hjärntumör och andra hjärnsjukdomar Kroppslig sjukdom som bidragande Ingen sjukdom alls! med mera
47 Att ställa diagnos = att lägga ihop alla pusselbitarna - Har vi tillräcklig information eller saknas något? - Är kriterierna för demens uppfyllda? (MCI kan vara nog så plågsam) - Har vi uteslutit andra orsaker? - Vilken demenssjukdom? Alzheimers sjukdom Vaskulär demens, eller Alzheimer + vaskulär Lewy body sjukdom; Parkinson med demens Frontotemporal demens (pannlobsdemens) Annan sällsynt demenssjukdom eller oklart
48 Patientfall 2: Gunnar, 83 år HLM : Ensamboende. Granne tagit initiativ till att beställa tid. Kommer ensam. Pensionerad docent i kemi. Ingen nära kontakt med sonen, men har grannar han kan få hjälp av. Gunnar: Mår bra. Antidepressiva sedan flera årtionden, privat psykiater. Ja, minnet blivit dåligt, men klarar inköp, matlagning och det han behöver. Åtgärder: Lab-prover, remiss CT hjärna, remiss MM - Vad saknas? - Vad visar CT hjärna? 48
49 CT hjärna : Utebliven patient. MM , ST-läkare: Kommer ensam. Ssk hjälpt till att boka CT och kopplat in demensvårdsutvecklare. Går raskt i korridoren. MMT 25 p. Minns endast 2 av 16 inlärda bilder och ytterligare endast 3 med ledtråd. Klarar inte klocktest. CT hjärna : Substansförlust och en del vitsubstansförändringar Diagnos: sannolik Alzheimer (eller åldersdemens ) Hade Gunnars vårdflöde kunnat effektiviseras?
50 Patientfall 3: Kerstin, 81 år Ensamboende fd sjukgymnast, en bror i Karlstad. Kör bil, sommarstuga. Många läkarbesök: op coloncancer -15, hypertoni, blind vä + glaukom hö. Brodern kontaktar HLM: sämre minne några år, har hjälp av en bankman. HLM : Ensam. minns ej sjukhusvistelse jan. Inte glömsk! Remiss till MM, bl.a om bilkörningen. Lab: TSH 0,007, fritt T4 25, T3 8,3 à thyreotoxikos MM : MMT 20 p, minns 1/10 ord, låg prestation samtliga AT-test. Diagnos AD. Får körförbud (införstådd). Telefon med bror, brev till biståndshandläggare.
51 Patientfall 3: Kerstin, 81 år Endokrin-mott : TSH <0,005, T4 23 och TRAK 1,7, bedöms som tyreotoxikos, radiojod MM : telefon med bror: ingen hemtjänst, slutat köra bil. Granne stjäl hennes tavlor. Endokrin-mott: : ej förstått Levaxin-ordinationen : TSH <0,005, T4 44, Thacapzol 2 x 2 in : TSH <0,005, T4 26 MM : minns ingenting alls, vill ej ha DSK/hemtjänst. Demensvårdsutvecklare fortsätter motivationsarbetet - Hade detta kunnat undvikas? 51
52 Patientfall 4: Ingrid, 86 år Remiss från husläkare , kommer med maken. Bor i villa, två barn, fd distriktssköterska. Diabetes, HT m.m. Ingrid: - Upplever inga besvär, mår bra! Nils: - Kognition: 2 år tilltagande närminnessvikt, inaktivitet, svårt att hitta. Behöver spisvakt. - ADL: svårt klara inköp, Nils har tagit över matlagning och läkemedelsdelning. Slutat köra bil, ringer sällan.
53 MMSE 23 p, klarar ej figuren, klockan. Långsam. Upprepar sig. Angående diff-diagnoser: Ingen nedstämdhet Gångmönster u.a, inga fall (ej Parkinson, NPH, PSP) Inga synhallucinationer (Lewy body/pd) Inga beteendeförändringar enligt anhöriga (FTD) Lab: u.a. 53
54 CT hjärna: Sulci: lätt vidgade, GCA (global cortikal atrofi) grad 2 Ventriklar: lätt dilaterade Medial temporallobsatrofi (MTA): grad 1 bilat Vitsubstansförändringar: uttalade, Fazekas grad 3 Infarkt: äldre lakunär infarkt i basala ganglier höger Bedömning: Utbredda periventrikulära vitsubstansförändringar som vid småkärlssjukdom. Lätt dilaterade sulci är mer sannolikt pga generell parenkym volymreduktion. Ingen mediallobsatrofi. Ingrids diagnos?
55 Vem ska remitteras till Minnesmottagningen? Svar: Där vi kan göra skillnad för patient/anhöriga! En användbar remiss: Debut och duration Exempel på symtom Anhöriga som kan lämna information Patientens egen upplevelse CT hjärna: svaret eller att remiss är skickad MMSE p Körkort (obligat) 55
56 Minnesmottagningen: Gott om tid, gott om plats, gott om erfarenhet Teamet: sjuksköterskor, arbetsterapeuter, kuratorer, neuropsykolog, sjukgymnast m.fl LP: beta-amyloid och tau i likvor vid misstanke om AD c:a <80 år, om det är av värde för patienten PET: oklara fall, misstanke om frontallobsdemens och andra ovanligare neurodegenerativa sjukdomar Upparbetade kontakter med vårdgrannar Utbildning ST-läkare, studenter, anhöriga, patientskola Forskning: nya läkemedel mot Alzheimer m.m. 56
57 Vänster Höger Patientfall 5: Slutade spela orgel Kvinna 78 år, fd lärare Mars -17: Till akuten med kramper 2,5 år: svårt med diverse, t.ex att vika handdukar. Nu slutat med allt i hem och kök, hjälp med PADL. Kan dock köra bil. CT: lätt atrofi (normal) MMSE 21 p, men 10/10 p orientering Oförmögen vika pappret DIAGNOS: Alzheimer med övervägande högersidiga parietala skador
58 Vilken nytta av lumbalpunktion? Yngre och yngre-äldre med klinisk misstanke AD, där det är av värde med skärpt diagnostik. Låga värden Ab42, Ab42/40 och höga värden total-tau, p-tau stöder diagnosen (men kan även förekomma hos friska/ ännu inte sjuka) Forskningsnytt, när kommer de nya läkemedlen? Antikroppar mot beta-amyloid: BAN2401, aducanumab m.fl. Vaccin mot tau 58
59 4. Arbetsterapeut Lena Propst/Lisa Henley Sjukgymnast Ylva Cedervall
60 5. Behandling och ABCDE om uppföljning - inte bara läkemedel!
61 5 grupper symtomlindrande läkemedel vid demenssjukdom 1. Aricept/Donepezil (acetylkolinesterashämmare) 2. Ebixa/Memantin (glutamatantagonist) 3. Antidepressiva 4. Lugnande medel och sömnmedel 5. Antipsykotika (=neuroleptika) Inga piller botar livet! Icke-farmakologisk behandling! Sätt ut olämpliga läkemedel!
62 Dagens läkemedel för behandling av hjärnans olika sjukdomar verkar i synapserna (klyftan mellan två nervceller) 1 2 synaps med signalämnen
63 nervcell 1 à synapsklyfta à nervcell 2 signalämne läkemedel som hämmar det nedbrytande enzymet enzym som bryter ner signalämnet Acetylkolinesterashämmare = vanligaste AD-läkemedlet 63
64 Exempel på effekter av antipsykotika i en randomiserad, dubbel-blind läkemedelsstudie: Risperdal 1 mg/dag gav en mer än 50%-ig minskning av vanföreställningar och aggressivitet för 45% av patienterna (Katz -99) För att kunna värdera dessa resultat vilka data saknar du?
65 Exempel på effekter av antipsykotika i en randomiserad, dubbel-blind läkemedelsstudie: 625 patienter, 83 år, medel MMT 8 p, svår BPSD, äldrepsykiatrisk klinik, 12 v, 70% fullföljde Risperdal 1 mg/dag gav en mer än 50%-ig minskning av vanföreställningar och aggressivitet för 45% av patienterna, jämfört med 33% som fick placebo! Biverkningar: stelhet, trötthet, perifera ödem (Katz -99)
66 Hur behandlar vi och hur följer vi upp? Oftast läkarutlåtande till biståndshandläggare Läkarbesök 6 månader efter insatt Donepezil/Memantin Årlig uppföljning och däremellan vid behov: ADL-funktioner BPSD-problematik? Cognition: MMSE/12 mån och v.b. De anhörigas belastning och behov Egen upplevelse Farmaka Mål: spara onödiga vårdkontakter, bättre liv hemma längre bl.a genom anhörigstöd. Dagverksamhet en viktig behandling. Vi tror att demenssjuksköterskor i PV är en framgångsfaktor!
67 6. Programrådet och nästa utbildning sök på Programråd demenssjukdomar
68 à Utbildningar: PV-läkare, PV- och kommun-sjuksköterskor, biståndsoch LSS-handläggare à Stödja tillsättande av demensansvarig sjuksköterska vid de större VC Programråd Demenssjukdomar, start hösten -17 Gap-analysen besvarad av 14 PV-enheter + 5 av 8 kommuner Seminarium med Socialstyrelsen Verksamhetsplan , prioriterade områden: Basal demensutredning: erbjuda intervju av anhöriga som en del i utredningen: mallen ABCDE Personer med demenssjukdom och deras anhöriga ska erbjudas en årlig sammanhållen uppföljning Medicinskt, läkemedelsgenomgång, bedömning av behov: mallen ABCDEF Anpassad dagverksamhet ska erbjudas Behandling med kolinesterashämmare mild till måttlig AD (uthämtade recept+apodos) Bistånds- och LSS-handläggare ska erbjudas utbildning
Demenssjukdomar: fakta och frågetecken. Lena Kilander överläkare, docent Minnes- och geriatrikmottagningen, Akademiska sjukhuset
Demenssjukdomar: fakta och frågetecken Lena Kilander 161111 överläkare, docent Minnes- och geriatrikmottagningen, Akademiska sjukhuset Förekomst av olika demenssjukdomar: Övriga: PSP, CBD, MSA, HD, CJD
Läs mer405 (24) 254 (15) 2519 (193) 664 (44) 175 (23)
VI SOM ÄR HÄR IDAG Anhörigrepresentant Anhörigrådgivare/-konsulent Arbetsterapeut Avdelningschef Biståndschef Biståndshandläggare Demenssköterska Demensvårdsutvecklare/-konsulent Distriktssköterska Enhetschef/bitr
Läs merVarför utreda vid misstanke om demenssjukdom:
Demensutredning Varför utreda vid misstanke om demenssjukdom: Utesluta annan botbar sjukdom Diagnosticera vilken demenssjukdom Se vilka funktionsnedsättningar som demenssjukdomen ger och erbjuda stöd/hjälp
Läs merNationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom
Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Seminarium 2009-11-12 Karin Lind Överläkare vid Neuropsykiatriska kliniken Mölndal Doktorand vid Institutionen för Neurovetenskap och Fysiologi,
Läs merVilka är de vanligaste demenssjukdomarna och hur skiljer man dem åt?
Vilka är de vanligaste demenssjukdomarna och hur skiljer man dem åt? Anne Börjesson Hanson Överläkare, Med Dr Minnesmottagningen Sahlgrenska universitetssjukhuset Varför ska man utreda och ställa rätt
Läs merALZHEIMER OCH ANDRA DEMENSSJUKDOMAR
DEMENSSJUKDOMAR Epidemiologi, introduktion, diagnostik, behandling Minneskliniken Malmö Skånes universitetssjukhus Sebastian Palmqvist Leg. läkare, Med. dr. Neurologiska kliniken Lund Skånes universitetssjukhus
Läs merDemenssjukdomar. Utredning, diagnos och behandling 2011-12-01. Karin Lind
Demenssjukdomar Utredning, diagnos och behandling 2011-12-01 Karin Lind Minnesmottagningen, Neuropsykiatri Område 2, Sahlgrenska universitetssjukhuset Riskfaktorer för demenssjukdom Hög ålder Kvinnligt
Läs merVilka ska remitteras till minnesmottagningarna och vad är knäckfrågorna för primärvården?
Vilka ska remitteras till minnesmottagningarna och vad är knäckfrågorna för primärvården? Marie Rydén Överläkare. Minnesmottagningen Danderydsgeriatriken Jens Berggren, Psykolog, Enhetschef. Minnesmottagningen
Läs merAlzheimers demens. Blanddemens (AD/VaD) 75-årig kvinna. Tid rökare. Tilltagande minnesbesvär. Måste ofta påminnas i
Alzheimers demens Blanddemens (AD/VaD) 75-årig kvinna. Tid rökare. Tilltagande minnesbesvär. Måste ofta påminnas i vardagen. Svårt att hitta hemma hos sonen. Missat tandläkar- och frisörtider. Tycker själv
Läs merDemens, vad vet vi just nu? Om mekanismer och tidig diagnostik vid Alzheimers sjukdom
Demens, vad vet vi just nu? Om mekanismer och tidig diagnostik vid Alzheimers sjukdom Lena Kilander docent, överläkare Inst för folkhälso- och vårdvetenskap/geriatrik Uppsala universitet Repetition: Syndromet
Läs merNationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom
Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Seminarium 2009-09-17 Karin Lind Överläkare vid Neuropsykiatriska kliniken Mölndal Doktorand vid Institutionen för Neurovetenskap och Fysiologi,
Läs merNationella riktlinjer. Upptäckt, diagnostik och uppföljning av demenssjukdom
Nationella riktlinjer Upptäckt, diagnostik och uppföljning av demenssjukdom Wilhelmina Hoffman 2011 Samlar, strukturerar och sprider kunskap om demens www.demenscentrum.se Kapitlens struktur Vardagssituation
Läs merVårdprogram utarbetat i samarbete mellan läkare från verksamhetsområdena geriatrik och äldrepsykiatri, Akademiska sjukhuset och från Primärvården.
Demenssjukdomar Vårdprogram utarbetat i samarbete mellan läkare från verksamhetsområdena geriatrik och äldrepsykiatri, Akademiska sjukhuset och från Primärvården. Kontaktperson Lena Kilander, geriatrikens
Läs merDiagnostisk crash course
tisk crash course Erik Stomrud Spec i allmänmedicin, Med dr Emmaboda Hälsocentral, landstinget i Kalmar län Minneskliniken SUS, Region Skåne tisk crash course, Malmö 2018-04-09, Erik Stomrud TERMINOLOGI
Läs merALZHEIMERS SJUKDOM. Yousif Wisam Ibrahim Kompletting kurs för utländska läkare 2013-2014 KI
ALZHEIMERS SJUKDOM Yousif Wisam Ibrahim Kompletting kurs för utländska läkare 2013-2014 KI BAKGRUND Demens är en konstellation av hjärnskadesymtom, där minnesstörning och andra intellektuella symtom (nedsatt
Läs merDemenssjukdomar- kliniska riktlinjer
Godkänt den: 2018-11-20 Ansvarig: Lena Kilander Gäller för: Region Uppsala Innehåll Sammanfattning...3 Fakta om demenssjukdomar...4 Alzheimers sjukdom...4 Vaskulär demens...4 Parkinsons sjukdom med demens
Läs merKognitiv svikt vid Parkinson-relaterade sjukdomar
Kognitiv svikt vid Parkinson-relaterade sjukdomar Elisabet Londos överläkare, professor Minneskliniken Skånes universitetssjukhus Begrepp Demens Kognition Vad är demens? utan själ Ny terminologi Demens
Läs merMichael Holmér Överläkare Geriatriska Kliniken. 2015-09-29 Michael Holmér
Michael Holmér Överläkare Geriatriska Kliniken 2015-09-29 Michael Holmér 1 GERONTOLOGI 2015-09-29 Geriatriska kliniken Universitetssjukhuset Michael Holmér 2 2015-09-29 3 Den gamla patienten Det normala
Läs merDemenssjukdomarnas ABC:
Behandling av oro hos personer med demenssjukdom - mer än bara piller! 130129 Lena Kilander docent, överläkare Geriatrikens Minnesmottagning Akademiska sjukhuset, Uppsala Demenssjukdomarnas ABC: ADL-förlust
Läs merRöntgenveckan 2014. Lars-Olof Wahlund Professor Centrum för Alzheimerforskning NVS Institutionen, Karolinska Institutet
Röntgenveckan 2014 Lars-Olof Wahlund Professor Centrum för Alzheimerforskning NVS Institutionen, Karolinska Institutet Demenssjukdomar, bakgrund 160.000 demenssjuka idag i Sverige 25.000 nya fall per år
Läs merDemens När skall jag söka vård? Hur kan jag som anhörig eller vän hjälpa och stötta en närstående som drabbats?
Demens När skall jag söka vård? Hur kan jag som anhörig eller vän hjälpa och stötta en närstående som drabbats? Kan man förebygga demenssjukdomar? Christèl Åberg Leg sjuksköterska, Silviasjuksköterska,
Läs merBoende för personer med demenssjukdom
Boende för personer med demenssjukdom En serie självporträtt av Bill Utermohlen, diagnos Alzheimer 1995 Tierp 140116 Lena Kilander, överläkare, docent Inst för folkhälso- och vårdvetenskap/geriatrik Minnes-
Läs merDemens. Demenssjuksköterskans roll spindeln i nätet När skall jag söka vård?
Demens När skall jag söka vård? Hur kan jag som anhörig eller vän hjälpa och stötta en närstående som drabbats? Kan man förebygga demenssjukdomar? Christèl Åberg Leg sjuksköterska, Silviasjuksköterska,
Läs merKort information om demens
Kort information om demens Innehållsförteckning Vad är demens? Olika typer av demens Minnesförsämring Fyra huvudsymtom BPSD Att vara anhörig Omvårdnad och läkemedelsbehandling Mer information 3 4 5 5 6
Läs merNär minnet sviktar. Erik Stomrud. Spec i allmänmedicin, Med dr. Emmaboda Hälsocentral, landstinget i Kalmar län Minneskliniken SUS, Region Skåne
När minnet sviktar Erik Stomrud Spec i allmänmedicin, Med dr Emmaboda Hälsocentral, landstinget i Kalmar län Minneskliniken SUS, Region Skåne TERMINOLOGI Kognitiv svikt Demens Demenssjukdom Utbildning
Läs merNär minnet sviktar. Erik Stomrud ST-läk & Med dr, Emmaboda HC & Minneskliniken SUS. feat. Sibylle Meyer Överläkare Minneskliniken SUS
När minnet sviktar Erik Stomrud ST-läk & Med dr, Emmaboda HC & Minneskliniken SUS feat. Sibylle Meyer Överläkare Minneskliniken SUS Kognitiv svikt Demens Demenssjukdom ST-dagarna Arbetsplats X, 2016, 2011-07-04,
Läs merAtt leva med Lewy body-demens VICTORIA LARSSON
Att leva med Lewy body-demens VICTORIA LARSSON Dagens uppgift 1. Vad är Lewy body-demens (LBD)? - fall - kriterier - behandling 2. Hur är det att leva med LBD? - exempel från djupintervjuer Globalt Demens
Läs merBeteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD)
BPSD Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) a. BETEENDESTÖRNINGAR (=huvudproblem för omgivningen) Aggressivitet Irritabilitet Motsträvighet Skrik Rastlöshet Plockighet Opassande
Läs merRutiner för uppföljning efter ny stroke i primärvården - Kvalitets- och förbättringsarbete Vårdcentralen Delfinen
Rutiner för uppföljning efter ny stroke i primärvården - Kvalitets- och förbättringsarbete Vårdcentralen Delfinen Susanne Wahlström ST- läkare i Allmänmedicin Vårdcentralen Delfinen, Höganäs 2018-09-17
Läs merDemens Anna Edblom Demenssjuksköterska
Demens Anna Edblom Demenssjuksköterska Demens en folksjukdom Demens, ett samlingsnamn för nästan 100 olika sjukdomstillstånd där hjärnskador leder till kognitiva funktionsnedsättningar. 160 000 människor
Läs merForskning. Utifrån utredningen bör man överväga om läkemedelsbehandling ska påbörjas.
Kapitel Varför utreda? Har personen en demenssjukdom eller är det en annan orsak till symtomen (sjukdom, läkemedel). Vilken typ av demenssjukdom handlar det om? Informera/stödja/trösta. Vårdplanera. Behandla
Läs merÅrsrapporten 2017 Maria Eriksdotter, registerhållare SveDem professor, överläkare
Årsrapporten 2017 Maria Eriksdotter, registerhållare SveDem professor, överläkare Tema Åldrande, Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska
Läs merDemens före 65 år vad är viktigt att veta?
Demens före 65 år vad är viktigt att veta? Några särdrag Demens på jobbet Ärftlighet Belastning och stöd Lena Kilander överläkare, docent Minnesmottagningen, Akademiska sjukhuset/uppsala universitet Förekomst
Läs merForskning. Utifrån utredningen bör man överväga om läkemedelsbehandling ska påbörjas.
Kapitel Varför utreda? Har personen en demenssjukdom eller är det en annan orsak till symtomen (sjukdom, läkemedel). Vilken typ av demenssjukdom handlar det om? Informera/stödja/trösta. Vårdplanera. Behandla
Läs merDemensutredning inom Primärvården Landstinget Gävleborg
Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 09-41967 Fastställandedatum: 2012-10-25 Giltigt t.o.m.: 2013-10-25 Upprättare: Magnus N Thureson Fastställare: Berit Fredriksson Demensutredning inom Primärvården
Läs merAtt se människan bakom demenssjukdomen
Att se människan bakom demenssjukdomen Köpenhamn den 22 maj 2014 Demens betyder att.. - jag behöver din hjälp - jag behöver din förståelse Oavsett vart sjukdomen för mig Stiftelsen Silviahemmet Demensutbildning
Läs merDemenssjukdomar: sjukdomsbilder, utredning + behandling. ÖL Sibylle Mayer, Minneskliniken SUS Malmö
Demenssjukdomar: sjukdomsbilder, utredning + behandling ÖL Sibylle Mayer, Minneskliniken SUS Malmö DEFINITION AV DEMENS DSM V: neurokognitiv störning Förvärvad nedsättning av någon/några kognitiva funktioner
Läs merDemensbehandling - mer än bara piller
Demensbehandling - mer än bara piller Mellansvenska Läkemedelsforum 120201 Lena Kilander, överläkare, universitetslektor Minnesmottagningen, Akademiska sjukhuset Inst för folkhälso- och vårdvetenskap/geriatrik,
Läs merDemenssjukdom. Stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående. Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap
Demenssjukdom Stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap 1 NATIONELLA RIKTLINJER Hur kan de nationella riktlinjerna hjälpa
Läs merHär redovisas en kort sammanfattning och bedömning av besöket. Presentation av om:
CHECKLISTA för uppföljning av demenssjukdom i primärvården Personuppgifter Remitterande vårdgivare Kontaktorsak Namn: Personnummer: Namn på läkare: Uppföljning av demenssjukdom. Samtycke till sammanhållen
Läs merHur stimulera förbättringsarbete? Hur stimulera till Q-arbete? VÅRDKEDJAN FÖR PERSONER MED DEMENS I UPPSALA LÄN
Hur stimulera förbättringsarbete? Hur stimulera till Q-arbete? VÅRDKEDJAN FÖR PERSONER MED DEMENS I UPPSALA LÄN C-läns kommuner och antal innevånare (345.481) 20.144 9.132 13.450 40.656 19.986 21.352 205.199
Läs merRiktlinjer för utredning av misstänkt demenssjukdom
Riktlinjer för utredning av misstänkt demenssjukdom Bilaga 1 Praktisk definition av demens (A) Nytillkomna kognitiva svårigheter med minst två symtom på något av följande: minnesstörning, nedsatt tankeförmåga,
Läs merOmsorg och vård vid demenssjukdom på Åland - nuläge och riktlinjer
Omsorg och vård vid demenssjukdom på Åland - nuläge och riktlinjer Christian Andersson specialist i geriatrik Geriatriska kliniken Ålands hälso- och sjukvård 24.10 2013 Vad är demens? En bestående försämring
Läs merDEMENS. Demensstadier och symptom. Det finns tre stora stadier av demens.
DEMENS Ordet demens beskriver en uppsättning symptom som kan innebära förlust av intellektuella funktioner (som tänkande, minne och resonemang) som stör en persons dagliga funktion. Det är en grupp av
Läs merVaskulär demens Vad krävs för diagnosen? Katarina Nägga, Öl, Med Dr Neuropsykiatriska Kliniken Universitetssjukhuset MAS Malmö
Vaskulär demens Vad krävs för diagnosen? Katarina Nägga, Öl, Med Dr Neuropsykiatriska Kliniken Universitetssjukhuset MAS Malmö Nervcellen Vit substans - Ledningsbanor Orsaker till stroke Aterosklerotisk
Läs merDemenssjukdomar. Kontaktpersoner
Demenssjukdomar Vårdprogram utarbetat i samarbete mellan läkare vid Akademiska sjukhusets geriatrik och äldrepsykiatri, husläkare i primärvården samt medicinskt ansvariga sjuksköterskor i Uppsala, Enköpings
Läs merBehandling av kognitiv svikt och andra symtom i komplikationsfasen. Christer Nilsson Docent, överläkare Sektion neurologi Skånes universitetssjukhus
Behandling av kognitiv svikt och andra symtom i komplikationsfasen Christer Nilsson Docent, överläkare Sektion neurologi Skånes universitetssjukhus Olika signalsystem Dopamin Acetylkolin Serotonin Noradrenalin
Läs merDemenssjukdomar. Utredning, behandling, uppföljning. Västra Götalandsregionen 2012-09-06
Demenssjukdomar Utredning, behandling, uppföljning 2012-09-06 Västra Götalandsregionen 1 Medicinska diagnoser Diagnos (grekiska) betyder genom vetande/kunskap Sjukvården har diagnossystem Diagnoskriterier
Läs merUPPMÄRKSAMHET SOCIAL KOGNITION EXEKUTIVA FUNKTIONER KOGNITION MINNE RUMSUPPFATTNING SPRÅK
UPPMÄRKSAMHET SOCIAL KOGNITION EXEKUTIVA FUNKTIONER KOGNITION RUMSUPPFATTNING MINNE SPRÅK UPPMÄRKSAMHET Krävs att för att upprätthålla övriga kognitiva funktioner. Svårt att hålla tråd i samtal, upprepa
Läs merDemenssjukdomar. Symptomutveckling vid demens från tidiga till sena symptom
Demenssjukdomar Symptomutveckling vid demens från tidiga till sena symptom Dagens innehåll: Föreläsningens innehåll Alzheimers sjukdom Vaskulär demens Lewy Body demens/parkinsons demens Pannlobsdemens
Läs merStiftelsen Silviahemmet Startade år 1996 Ordförande HMD Silvia
Palliativ vård vid demenssjukdomar Kajsa Båkman Silviasjuksköterska, distriktssköterska Vårdlärare Palliativ vårdfilosofi vid demens Vad är demens? Vanliga demenssjukdomar Symtom i tidig, medelsvår och
Läs merKONFUSI N. Theofanis Tsevis! Patientflödeschef Konfusion, Tema Åldrande! Karolinska Universitetssjukhuset!
KONFUSI N O Theofanis Tsevis Patientflödeschef Konfusion, Tema Åldrande Karolinska Universitetssjukhuset Organdysfunktion av hjärnan till följd av ökad somatisk påfrestning eller sjukdom. Definition Störningar
Läs merStandardiserad rapportering av småkärlssjukdom
Standardiserad rapportering av småkärlssjukdom Elna-Marie Larsson, professor, överläkare Uppsala Universitet, Akademiska Sjukhuset, Uppsala Röntgenveckan, Stockholm 2016-09-15 Rekommenderad terminologi
Läs merPatientfall. Behandling av BPSD med fokus på bemötande, struktur och teamarbete. Behandling av BPSD med fokus på bemötande, struktur och teamarbete
Behandling av BPSD med fokus på bemötande, struktur och teamarbete Sibylle Mayer, ÖL Minnesmottagning Hudiksvall, Geriatrik Gävle Behandling av BPSD med fokus på bemötande, struktur och teamarbete Patientfall
Läs merIndikatorer. Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010 Bilaga 3
Indikatorer Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010 Bilaga 3 Innehållsförteckning Indikatorer som är uppföljningsbara med dagens datakällor... 3 Indikator 1: Behandling med demensläkemedel...
Läs merHur ska vården möta behoven från tidiga symtom till sen palliativ fas?
Hur ska vården möta behoven från tidiga symtom till sen palliativ fas? Jan.Marcusson@liu.se 30 25 20 15 10 5 0 Preklinisk Prodromal Mild Medelsvår Svår fas fas demens demens demens MMSE 30 29 30 26 25
Läs merOlika demenstillstånd
Olika demenstillstånd Infektioner Frontallob 3% 12% Vaskulär 20% Övriga 10% Blandform 10% Alzheimer 45% Det finns ungefär 200 olika demenssjukdomar. Hur ställer man demensdiagnos? Detta ingår i basal demensutredning
Läs merRiskfaktorer. Orsaken till utveckling av demenssjukdom är inte klarlagd, men vissa riskfaktorer finns:
Demenssjukdomar Vad är demens? Ett samlingsnamn för många olika sjukdomar som påverkar hjärnans funktion. Kortfattad definiton: Långvariga och omfattande försämringar av intellektuella och emotionella
Läs merLänsgemensamt program för vård och omsorg om demenssjuka
Närvård i Sörmland Bilaga 4 Kommuner Landsting i samverkan Länsgemensamt program för vård och omsorg om demenssjuka Länsstyrgruppen för Närvård i Sörmland Missiv till Programmets uppföljning av kvalitetsindikatorer
Läs merCHECKLISTA för minnesutredning i primärvården
CHECKLISTA för minnesutredning i primärvården Personuppgifter Remitterande vårdgivare Kontaktorsak Namn: Personnummer: Namn på läkare: Demensutredning Samtycke till sammanhållen journal Region Kronoberg
Läs merErik Stomrud, ST-läkare, med dr, Emmaboda hälsocentral, Enheten för klinisk minnesforskning, SUS. Kriterier: Minnesnedsättning. Sämre jfr med tidigare
Hur kan vi idag förbättra diagnostiken av demenssjukdomar med hjälp av hjärnavbildningstekniker så som MR och PET? Erik Stomrud, ST-läkare, med dr, Emmaboda hälsocentral, Enheten för klinisk minnesforskning,
Läs merDemenssjukdomar och ärftlighet
Demenssjukdomar och ärftlighet SveDem Årsmöte 141006 Caroline Graff Professor, Överläkare caroline.graff@ki.se Forskningsledare vid Karolinska Institutet Centrum för Alzheimerforskning, Huddinge Chef för
Läs merOm betydelsen av självupplevd kognitiv försämring hos patienter på en minnesmottagning
Om betydelsen av självupplevd kognitiv försämring hos patienter på en minnesmottagning Citat från studiedeltagare nr 231. Broderi: H. Björk Svenska demensdagarna 24-25 maj 2018 Marie Eckerström leg. psykolog,
Läs merÅldrande och minne. Erika Jonsson Laukka, legitimerad psykolog, PhD Aging Research Center
Åldrande och minne, legitimerad psykolog, PhD Aging Research Center 1 Minnessystem Korttidsminne Långtidsminne Explicit minne Implicit minne Primärminne Arbetsminne PRS Procedur Semantiskt minne Episodiskt
Läs merLokala riktlinjer för utredning, vård och omsorg om personer med demenssjukdom i Nacka kommun
Lokala riktlinjer för utredning, vård och omsorg om personer med demenssjukdom i Nacka kommun Anna-Lena Möllstam, projektledare Nacka kommun/stockholms läns landsting 2012-11-19 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1
Läs merGiltighetstid: 2013-11-01 2016-10-31. www.liv.se/demens
Vårdrutin 1 (5) Allmänmedicin Värmland Godkänd av: Divisionschef Karin Malmqvist Utarbetad av: Ann-Catherine Johansson, div Alm Christina Ledin, AKO Ragnar Åstrand, minnesmott CSK Revisionsansvarig: AKO
Läs merParkinsons sjukdom. Christer Nilsson Docent, överläkare Sektion neurologi Skånes universitetssjukhus
Parkinsons sjukdom Christer Nilsson Docent, överläkare Sektion neurologi Skånes universitetssjukhus Neurodegenerativ sjukdom och parkinsonism Dementia with Lewy bodies Parkinson + dementia Parkinson s
Läs merLokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för distriktssköterska på vårdcentral
Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för distriktssköterska på vårdcentral 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd
Läs merKognitivt sviktande patienter i slutenvården
Kognitivt sviktande patienter i slutenvården Anette Ohlson Leg apotekare, MSc Klinisk Farmaci / Projektledare Walder i Hälsostaden Bakgrund kognitiv svikt Upptäcks oftast sent Primärvård - korta besök
Läs mer> 30 SveDem-publikationer
> 30 SveDem-publikationer 2013-2017 Grattis 10 år! 170914 Lena Kilander överläkare, docent Akademiska sjukhuset Inst för folkhälso- och vårdvet/geriatrik Uppsala universitet > 30 SveDem-publikationer 2013
Läs merDemensutredning för personer i ordinärt boende (inkl hemsjukvårdspatienter och korttidsboende/växelvårdsplats Fastställd av:
1(5) Demensutredning för personer i ordinärt boende (inkl. hemsjukvårdspatienter och korttidsboende/väelvårdsplats Västmanlandsmodellen Demensutredning och uppföljning för personer i ordinärt boende Patientansvarig
Läs merBeteendemässiga och psykiska symtom vid demens - BPSD. Överläkare Sibylle Mayer Minnesmottagning Hudiksvall, Geriatrik Gävle
Beteendemässiga och psykiska symtom vid demens - BPSD Överläkare Sibylle Mayer Minnesmottagning Hudiksvall, Geriatrik Gävle Unmet Needs Prof. Jiska Cohen-Mansfield Tankemodell Personlighet Livsvanor somatiskt
Läs merNationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Remissversion publicerad 23 november 2016
Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Remissversion publicerad 23 november 2016 Övergripande tidsplan 23 nov HöstenHö 2016 10 feb 2017 vår/sommar 2017 Publicering av Remissversionen
Läs merSymtomanalys vid demensutredning: Neurokognitiv Symtomenkät CIMP-Q
Symtomanalys vid demensutredning: Neurokognitiv Symtomenkät CIMP-Q Symtomenkäten : Historik Specialistens kliniska undersökning av kognitiv dysfunktion Läkartidningen 2002; 99. 782-785 (Å Edman, S Eriksson,
Läs merVälkommen! Nätverksträff Demenssjuksköterskor Värmland 8 maj 2018
Välkommen! Nätverksträff Demenssjuksköterskor Värmland 8 maj 2018 NÄTVERKSTRÄFF DEMENSSJUKSKÖTERSKOR Nätverket NÄTVERKSTRÄFF DEMENSSJUKSKÖTERSKOR Nätverket Bidra till att vidareutveckla : -samverkan -arbetet
Läs merMöjligheter och hinder för personer med Alzheimers sjukdom i tidigt skede att vara aktiva
Möjligheter och hinder för personer med Alzheimers sjukdom i tidigt skede att vara aktiva 12 maj 2016 Ylva Cedervall med.dr, assoc.forskare, Inst. för folkhälso- och vårdvetenskap/geriatrik, Uppsala universitet
Läs merNeuroleptika till äldre. Dag Gülich, psykiater, geriater, överläkare, RPK Åsa Bondesson, Dr Med Vet, Apotekare, Enheten för läkemedelsstyrning
Neuroleptika till äldre Dag Gülich, psykiater, geriater, överläkare, RPK Åsa Bondesson, Dr Med Vet, Apotekare, Enheten för läkemedelsstyrning Neuroleptika Antal skåningar 75 år och äldre med utköp av neuroleptika
Läs merReliability of Visual Assessment of Medial Temporal Lobe Atrophy
Reliability of Visual Assessment of Medial Temporal Lobe Atrophy Lena Cavallin Neuroradiolog Överläkare Röntgenkliniken Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Mediala temporalloben? Lena Cavallin September
Läs merSveDem. Svenska Demensregistret Årsrapport 2014
SveDem Svenska Demensregistret Årsrapport 2014 Förkortningar Term Definition SveDem Svenska Demensregistret SP Specialistenhet PV Primärvårdsenhet SÄBO Särskilt boende BPSD Beteendemässiga och Psykiska
Läs merNationella riktlinjer för vård och omsorg om personer med demenssjukdom och stöd till närstående. Hälso- och sjukvårdsavdelningen, LB/WJ
Nationella riktlinjer för vård och omsorg om personer med demenssjukdom och stöd till närstående. Prioritering Skala från 1 10 1 är viktigt och bör genomföras 10 är minst viktigt Kvalitetsindikatorer 7
Läs merAlzheimers och andra demenser. Specialist i Neurologi
Alzheimers och andra demenser Maria Lüttgen Specialist i Neurologi Förekomst 7 % av befolkningen > 65 år r lider av en demenssjukdom 150 000 personer i Sverige är r dementa 90 000 (60%) av dessa har Alzheimer
Läs merOm det inte är TIA eller stroke vad kan det då vara? Bo Norrving Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund
Om det inte är TIA eller stroke vad kan det då vara? Bo Norrving Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund TIA/hjärninfarkt Trombocythämmare, statin, blodtryckssänkare, ultraljud halskärl, karotiskirurgi,
Läs mer1 2 3 4 5 6 7 Behandling och bemötande vid Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom BPSD Rekommendationer efter workshop april 2008 8 Grunden Det finns ett starkt vetenskapligt stöd för att
Läs merGod vård och omsorg vid demenssjukdom
God vård och omsorg vid demenssjukdom i Värmland Eskilstuna 19 sep 2014 Bakgrund: Implementering Nationella riktlinjer Demens Värmland År 2009-2014 Dialogseminarium Information till allmänläkare och slutenvården
Läs merVad är normalt kognitivt åldrande?
Vad är normalt kognitivt åldrande? Förlångsamning av kognitiva processer Milda inlärningssvårigheter Koncentrationsförmågan/ uppmärksamheten Minskad simultankapacitet Normalt kognitivt åldrande Ökad distraherbarhet
Läs merNationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Socialstyrelsen 2010, 2014, 2016
Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Socialstyrelsen 2010, 2014, 2016 Övergripande tidsplan 23 nov HöstenHö 2016 10 feb 2017 vår/sommar 2017 Publicering av Remissversionen Påbörja
Läs merFrontotemporal demens Klinik, utredning, rådgivning
Frontotemporal demens Klinik, utredning, rådgivning Ulla Passant Docent, överläkare Psykogeriatriska kliniken, Avd f Geriatrisk Psykiatri, Lund Ovanliga demenssjukdomar, Lund Ett nationellt symposium 8-9
Läs merÅrligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta:
Prestationsmål 2013 Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Optimal läkemedelsbehandling: Minskning av olämpliga läkemedel
Läs merSnabbkurs i visuell bedömning vid demensutredning
Snabbkurs i visuell bedömning vid demensutredning Medial temporallobsatrofi (MTA) MTA 0 MTA 1 MTA 2 1 MTA 3 MTA 4 Vinkeln kan variera liksom snedheten i bilden. Kan behöva gradera på två olika snitt eller
Läs merDemensutredning; Anhörigintervju
Demensutredning; Anhörigintervju Ragnar Åstrand, öl geriatriksekt, med klin, Centralsjukhuset i Karlstad Anhörigintervju för identifiering av demens och demensliknande tillstånd med kommentarer för användare
Läs merPatientinformation Aricept (donepezil)
Patientinformation Aricept (donepezil) Denna skrift riktar sig till dig som behandlas med Aricept (donepezil) men även till dina närstående. Hur vanligt är Alzheimers sjukdom och vilka drabbas? Alzheimers
Läs merPatientinformation Aricept (donepezil)
Patientinformation Aricept (donepezil) Denna skrift riktar sig till dig som behandlas med Aricept (donepezil) men även till dina närstående. Hur vanligt är Alzheimers sjukdom och vilka drabbas? Alzheimers
Läs merUppföljning Neuroleptikabehandling
RUTIN METODSTÖD LOKAL RUTIN Område: Trygg och säker hälso och sjukvård och rehabilitering Version: 2 Giltig fr.o.m: 2016 10 01 Ansvarig: Ansvarig för revidering: Beslutad av: Beslutad datum: Revideras
Läs merDemenssjuksköterskor Kommuner, Vårdcentraler i Värmland, Minnesmottagningen Csk
Demenssjuksköterskor Kommuner, Vårdcentraler i Värmland, Minnesmottagningen Csk Karlstad 28 april 2015 NÄTVERKSTRÄFF DEMENSSJUKSKÖTERSKOR Nya Perspektiv- äldres hälsa Madelene Johanzon Regional handlingsplan
Läs merNOLLVISION. För en demensvård utan tvång och begränsningar. Hur kan vi förebygga att svåra situationer uppstår?
NOLLVISION För en demensvård utan tvång och begränsningar Hur kan vi förebygga att svåra situationer uppstår? Gunilla Nordberg & Ann-Christin Kärrman Göteborg 26 maj 2016 Fakta om demenssjukdom I Sverige
Läs merNationell utvärdering vård och omsorg vid demenssjukdom
Nationell utvärdering vård och omsorg vid demenssjukdom Vera Gustafsson, Socialstyrelsen Lars-Olof Wahlund, Karolinska institutet Per-Olof Sandman, Umeå universitet Nationell utvärdering - syfte Värdera
Läs merNationella riktlinjer och utvärdering Vård och omsorg vid demenssjukdom. Västra Götalandsregionen
Nationella riktlinjer och utvärdering Vård och omsorg vid demenssjukdom Västra Götalandsregionen 180207 Tidplan vinter 2017/2018 vår/höst 2018 hösten 2018 Publicering -Nationella riktlinjer -Utvärdering
Läs merKognitionskunskap för bättre kommunikation. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog
Kognitionskunskap för bättre kommunikation Beata Terzis med.dr, leg.psykolog Kognitionskunskap För att bemöta personer med nedsatt kognition på ett adekvat sätt är kunskap om kognition nödvändigt Kognitionskunskap
Läs merNSAID i kontinuerlig behandling, av alla med artros som behandlas
Indikator Andelen individer (%) som använder NSAID, utan att med paracetamol först prövats och befunnits ha otillräcklig effekt, och utan att påtagliga inflammatoriska inslag föreligger, av alla med artros
Läs mer