Beslut om ny enhet - Förskolan Vimpeltorpet

Transkript

1 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Mats Linde BUN 2017/0086 Tfn Barn- och ungdomsnämnden Beslut om ny enhet - Förskolan Vimpeltorpet Förslag till beslut Barn- och ungdomsnämnden beslutar att 1. bilda en ny organisatorisk enhet, bestående av de nya förskolorna Snurrom och Kapten Karlsson. 2. den nya enhetens namn är Förskolan Vimpeltorpet 3. enheten startar den 1 juli Förskolan Vimpeltorpet och Förskolan Trollet har gemensamt upptagningsområde Bakgrund Antal barn i förskolan har ökat under många år, och ökningen ser ut att fortsätta. Samtidigt har även antalet elever i skolan ökat sedan läsåret 2012/2013. Under samma tidsperiod har antalet enheter i Barn- och ungdomsförvaltningen, och därmed antal chefer, varit i stort sett oförändrat. Även om det inte ligger något proportionellt samband mellan antal barn och elever i verksamheten och antal chefer, så finns ett otvetydigt volymsamband. Ju fler barn och elever, desto fler personal. Ju fler personal, desto fler chefer, om man gör antagandet att en chef kan ha en viss mängd direkt underställda, för att kunna göra ett bra arbete och ha en tillfredsställande arbetsmiljö. Norra centralorden omfattar området norr om Ölandsleden avgränsat av norra vägen i väster och E22 i norr. Området har idag tre förskoleenheter, Förskolan Trollet, Förskolan Björkenäs och Förskolan Ögonstenen. Samtliga tre enheter är att betrakta som större enheter, med anställda. I området förväntas en befolkningsökning ske, främst beroende på att områdena Karlssons äng och Snurrom är under bebyggelse. I båda dessa områden projekteras nya förskolor. I området finns tre stora enheter som kommer att bli ytterligare större om ingen förändring av organisationen görs. Följande förslag innebär en utökning med två organisatoriska enheter: Barn- och ungdomsförvaltningen Adress, Besök Tel vx Mats.Linde@kalmar.se

2 BUN 2017/ (2) Förskolan Trollet - Ringdansen, Trollet, Funkabotorget, Lokomotivet 16 avd Förskolan Björkenäs - Björkenäs, Äventyret, Dagbarnvårdare, Familjecentrum 11 avd Förskolan Ögonstenen - Ögonstenen, Kajaken, Snäckan, OB-omsorg 12 avd Förskolan Ljusstaden - Ljusglimten 10 avd Förskolan Vimpeltorpet - Lokomotivet, Kapten Karlsson, Snurrom 10 avd Summa 59 avd Riskanalys I riskanalysen som inkommit från Förskolan Trollets lokala samverkansgrupp finns ett antal risker upptagna, samtliga har också olika åtgärder för att hantera riskerna. Det allt överskuggande i riskanalysen är att personal för fram en vilja att inte dela den nuvarande enheten Trollet, främst med argument som handlar om stordriftsfördel i organisationen, samt farhågor kring kompetenstapp. Detta ska ställas mot grundbulten i organisationsöversynen som tar sin utgångspunkt i enheters storlek, utgångspunkterna handlar om antal anställda per chef, den decentraliserade organisationen och möjliga naturliga enheter. Inget svar är rätt eller fel när det kommer till att väga argumenten mot varandra, min bedömning är att Förskolan Trollet är på den övre gränsen av vad som är lämpligt storleksmässigt att hantera för en chef med direkt arbetsgivaransvar för 75 medarbetare. Vid nästa utökning av antalet avdelningar i Trollets/Vimpeltorpets upptagningsområde kommer Trollet att delas upp i två enheter. Sammanfattning Det är nämndens uppfattning att det är viktigt att Förskolan Trollets arbetssätt och organisation som avspeglar sig i nöjda medarbetare och nöjda vårdnadshavare får en spridning till de nya verksamheterna i Förskolan Vimpeltorpet. Nämnden ser fram emot att utvärdera hur kunskapen har överförts mellan enheterna. Projektering och etablering av förskolan Kapten Karlsson och Snurrom görs inledningsvis i nuvarande organisation Förskolan Trollet. Då förskolan Snurrom är uppstartad föreslås en uppdelning av enheten i två enheter att göras. Tidpunkten för delning planeras bli Under uppstartstiden rekryteras en förskolechef, som från tillträdesdatum till har tjänsten vilande och tjänstgör som biträdande förskolechef på enheten Förskolan Trollet Mats Linde Förvaltningschef Bilagor - PM rörande organisationsförändring med anledning av ökande barn- och elevtal - Riskbedömning och handlingsplan Förskolan Trollet

3 PM rörande organisationsförändring med anledning av ökande barn- och elevtal Bakgrund Antal barn i förskolan har ökat under många år, och ökningen ser ut att fortsätta. Samtidigt har även antalet elever i skolan ökat sedan läsåret 2012/2013. Under samma tidsperiod har antalet enheter i Barn- och ungdomsförvaltningen, och därmed antal chefer, varit i stort sett oförändrat. Även om det inte ligger något proportionellt samband mellan antal barn och elever i verksamheten och antal chefer, så finns ett otvetydigt volymsamband. Ju fler barn och elever, desto fler personal. Ju fler personal, desto fler chefer, om man gör antagandet att en chef kan ha en viss mängd direkt underställda, för att kunna göra ett bra arbete och ha en tillfredsställande arbetsmiljö. Inom Barn- och ungdomsförvaltningen varierar antalet direkt underställa per chef mellan 20 och 80 personer. (Siffrorna är uttagna per 15 oktober 2017, och kan avvika från siffror i andra tabeller, beroende på när de är uttagna ur systemen) Antal anst Antal chefer Antal bitr med personalansvar Summa chefer Antal anst / chef Område Vasaskolan Förskolan Trollet Förskolan Smedby Förskolan Björkenäs Förskolan Ögonstenen Förskolan Rinkabyholm Förskolan Oxhagen Malmen Förskolan Svärdsliljan Särskolan i Kalmar Åbyskolan Förskolan Pulpeten Smedjan Dörbyskolan Förskolan Lindeberga Sjöängen Lindöskolan Trekantenskolan Förskolan Rockneby Förskolan Vallmon Lindsdalsskolorna REKTORER Kalmarsundsskolan Rocknebyskolan Djurängsskolan Falkenbergskolan Skolmottagningsenheten Rinkabyholmsskolan Förvaltingskontoret Barkestorpskolan Esplanadsskolan Funkaboskolan

4 Utgångspunkter En platt decentraliserad organisation Barn- och ungdomsförvaltningen är en platt decentraliserad organisation där ansvar, befogenheter, behörigheter och resurser förs så långt ut i organisationen som möjligt. Det medför att antalet chefsled ska begränsas till ett minimum. Utgångspunkten bör vara att organisationen ska ha enheter vars storlek nedåt begränsas av ekonomisk bärkraft (en enhet kan inte bli hur liten som helst) och vars storlek uppåt begränsas av chefens möjlighet att ha direkt personalansvar (en chef kan inte ha hur många direkt underställda som helst). Skollagen Skollagen ger rektor/förskolechefen mandat att besluta om enhetens inre organisation. Skollagen säger vidare att det på en skolenhet kan det bara finnas en rektor, och på en förskoleenhet kan det bara finnas en förskolechef. Upptagningsområden Till varje enhet, såväl skola som förskola, finns ett geografiskt upptagningsområde. Schematiskt är det uppbyggt så att en 7-9-skolas upptagningsområde består av en eller flera närliggande F-6-skolors upptagningsområden. F-6-skolans upptagningsområde består i sin tur av en eller flera förskoleenheters upptagningsområden. Därutöver gäller att en förskola överlämnar rutinmässigt barn till EN F-6-skola, även om man i förekommande fall lämnar enstaka barn till andra skolor, vid val av annan skola. Skolan i elevens upptagningsområde är elevens sk hemskola. Det är den skolan som är skyldig att erbjuda plats, det är därmed också där eleven har rätt att gå. Det är också hemskolans rektor som bevakar att skolplikten uppfylls för eleverna i upptagningsområdet. För förskolorna gäller att Kalmar kommun erbjuder plats på förskola där kommunen tillmötesgår föräldrarnas önskemål så långt det är möjligt. Lagstiftningen säger att kommunen är skyldig att erbjuda plats i kommunen. I samband med etableringen av Tallhagsskolan, så byter eleverna som bor i Lindöskolans upptagningsområde hemskola för årskurs 7-9, från Funkaboskolan till Tallhagsskolan. Tillsammans med exploateringen och nybyggnationen på Karlssons äng och Snurrom, betyder det att barn och elevantalet i norra centralorten förändras så pass mycket att upptagningsområdena behöver uppdateras. Bostadsområdet Snurrom och Norra Vimpeltorpet har inte varit bebyggda tidigare och saknar därför upptagningsområde och hemskola. Rent systemtekniskt har Snurrom tillhört Kalmarsundsskolans upptagningsområde. Norra Vimpeltorpet har tillhört Funkaboskolans upptagningsområde. Karlssons äng och Vimpeltorpet har tillhört Funkaboskolan. Ljusstaden (Östra Vimpeltorpet) tillhör Kalmarsundsskolans upptagningsområde. För att balansera förändringen för Funkaboskolans elevsammansättningen då Lindöskolans elever går till Tallhagsskolan istället, bör de nya områdena på Snurrom tillhöra Funkaboskolans upptagningsområde. Samtidigt föreslås områdena i Berga öster om Tallhagsvägen tillhöra Tallhagsskolans upptagningsområde. Dessa förändringar i upptagningsområdena får konsekvenser för den organisatoriska diskussionen nedan.

5 Principen om naturliga enheter Enheter bör vara naturliga enheter de organisatoriska gränserna bör stödjas av geografiska gränser. Resonemanget om naturliga enheterna kan också medföra att det inte är lämpligt att dela upp en sammanhållen större skola i flera mindre enheter. Resonemanget leder vidare till att det är möjligt att dela upp stora förskoleenheter i mindre enheter, eftersom dessa enheter ofta består av 3-8 hus, som är beläget på olika adresser i samma stadsdel. Det medför också att det är svårt att dela upp en skola i mindre enheter, eftersom skolan alltid ligger på samma adress och ofta är sammanhängande huskroppar. Detta resonemang leder till att de förslag som redovisas fokuserar på förskoleverksamheten. Beskrivning av förskoleverksamhetens enheters storlek Nedanstående tabell visar det prognosticerade antalet personal per förskoleenhet i oktober under kommande år (Siffrorna i tabellen kan avvika från andra tabeller detta beror på att olika tabeller är uttagna vid olika datum, det ger en viss variation). Färgmarkeringarna indikerar följande: - Mellan medarbetare är gulmarkerat - 60 medarbetare eller flera är rödmarkerat Personal Enhet Djurängsskolan Förskolan Björkenäs Förskolan Lindeberga- Sjöängen Förskolan Lindö Förskolan Oxhagen- Malmen Förskolan Pulpeten- Smedjan Förskolan Rinkabyholm Förskolan Rockneby Förskolan Smedby Förskolan Svärdsliljan Förskolan Trollet Förskolan Vallmon Förskolan Ögonstenen Trekantenskolan Åbyskolan

6 Förslag på ny organisation Rinkabyholm Nuläge och utveckling Förskolan Rinkabyholm är en förskola som, i och med färdigställandet av den nya förskolan öster om nuvarande E22, kommer att bli så stor att den bör delas. Projektering och etablering av den nya förskolan föreslås göras i nuvarande organisation. Då förskolan är uppstartad föreslås en uppdelning av enheten i två enheter att göras. Förslag Tidpunkten för delning förväntas bli En närmare diskussion kring delningen, och dess tidsplan kommer att påbörjas då den nya förskolan är färdigställd Smedby-Trekanten Nuläge och utveckling Förskolan Smedby är redan idag något stor för att hanteras av en förskolechef. I Smedby finns en måttlig ökningstakt i barnantalet. I Smedby kommer framtida förskoleplatser med hög sannolikhet att tillskapas på skoltomt vid Förskolan Kroggärdet. I Smedby finns verksamhet på tre adresser: Smedängen 5 avd OB-omsorg (Smedängen) 1 avd Familjecentral (Smedängen) 1 avd Tingbydal 4 avd Kroggärdet 5 avd Under projektering/byggnation Gamla matsalen 2-4 avd I Trekanten finns 8 avdelningar som organiseras tillsammans med grundskolan och fritidshemmet i en organisatorisk enhet Trekantenskolan. Förskolan anses något liten för att kunna bära sig som egen enhet. Resonemang har förts om att låta en del av Smedbys förskolor bilda en enhet tillsammans med förskolan Trekanten. Det alternativet har avförts med argumenten att det bara skulle bli en enhet på pappret, men två enheter i verkligheten. Då en av de bärande principerna i Barn- och ungdomsförvaltningens organisation är principen om naturliga enheter så faller det alternativet. En delning av enheten Trekantenskolan i en skolenhet och en förskoleenhet har diskuterats och bedöms vara aktuell, då verksamheterna uppnår tillräcklig storlek. Det beräknas inträffa då förskolan i Trekanten har ökat med 2-3 avdelningar, vilket med nuvarande prognoser beräknas ligga bortom Förslag Projektering och etablering av de nya avdelningarna vid matsalen/idrottshallen föreslås göras i nuvarande organisation Förskolan Smedby I samband med att de nya avdelningarna vid matsalen/idrottshallen är färdigställda och uppstartade bör en delning av enheten göras. Tidpunkten för delning beräknas till Smedängen, Tingbydal, OB-omsorgen och Familjecentralen föreslås bilda en enhet vid namn Förskolan Smedängen/Tingbydal Kroggärdet och de nya avdelningarna föreslås bilda en enhet vid namn Förskolan Kroggärdet Trekantenskolan föreslås fortsatt vara en organisatorisk enhet.

7 Norra centrala staden Nuläge och utveckling I centrala staden finns en förskoleenhet. Förskolan Lindö, som är en relativt stor förskolenhet med verksamhet på fyra adresser och 16 avdelningar inklusive OB-omsorg. I området beräknas barnantalet att öka. För att möta den ökningen finns en planerad förskoleetablering i samband med etableringen av Tallhagsskolan, Förskolan Tallen. Förskoleenhetens storlek indikerar att en delning av enheten är lämplig någon gång under de närmaste åren. I centrala staden finns verksamhet på fyra adresser: Lindö 6 avd Aftonstjärnan (Lindö) 1 avd (OB-omsorg) Barnens gård 4 avd Getingen 3 avd Rödingen 2 avd Under projektering/byggnation Tallen 8 avd (2020) Fredriksskans 4 avd (bortom 2022) Förslag I samband med att Förskolan Tallen är etablerad och uppstartad föreslås enheten delas. En diskussion bör tas upp kring detta under våren Norra centralorten Nuläge och utveckling Norra centralorden omfattar området norr om Ölandsleden avgränsat av norra vägen i väster och E22 i norr. Området har idag tre förskoleenheter, Förskolan Trollet, Förskolan Björkenäs och Förskolan Ögonstenen. Samtliga tre enheter är att betrakta som större enheter, med anställda. I området förväntas en befolkningsökning ske, främst beroende på att områdena Karlssons äng och Snurrom är under bebyggelse. I båda dessa områden projekteras nya förskolor. Enheterna består av följande hus: Ringdansen 4 avd Förskolan Trollet Trollet 6 avd Förskolan Trollet Lokomotivet 4 avd Förskolan Trollet Funkabotorget 2 avd Förskolan Trollet Björkenäs 7 avd Förskolan Björkenäs Ljusglimten 10 avd Förskolan Björkenäs Dagbarnvårdare 1 avd Förskolan Björkenäs Ögonstenen 6 avd Förskolan Ögonstenen Kajaken 4 avd Förskolan Ögonstenen Snäckan 1 avd Förskolan Ögonstenen Äventyret 2 avd Förskolan Ögonstenen Familjecentrum 1 avd Förskolan Ögonstenen OB-omsorg 1 avd Förskolan Ögonstenen Under projektering/byggnation Kapten Karlsson 6 avd Snurrom 4 avd Herrgården 4 avd osäker etablering pga bygglov Pulkabacken/Kanoten 4 avd längre fram i tiden

8 Summa är det 49 avdelningar (där 3 inte är rena avdelningar utan specialverksamhet) fördelat på 12 adresser. Inom två år är det 59 avdelningar fördelat på 14 adresser. Förslag I området finns tre stora enheter som kommer att bli ytterligare större om ingen förändring av organisationen görs. Följande förslag innebär en utökning med två organisatoriska enheter. Föreskolan Trollet - Ringdansen, Trollet, Funkabotorget 12 avd Förskolan Björkenäs - Björkenäs, Äventyret, Dagbarnvårdare, Familjecentrum 11 avd Förskolan Ögonstenen - Ögonstenen, Kajaken, Snäckan, OB-omsorg 12 avd Förskolan Ljusstaden - Ljusglimten 10 avd Förskolan Vimpeltorpet - Lokomotivet, Kapten Karlsson, Snurrom 14 avd Summa 59 avd Projektering och etablering av förskolan Kapten Karlsson/Herrgården och Snurrom föreslås göras i nuvarande organisation Förskolan Trollet. Då förskolan Snurrom är uppstartad föreslås en uppdelning av enheten i två enheter att göras. Tidpunkten för delning planeras bli För förskolorna Björkenäs och Ögonstenen föreslås en uppdelning i tre enheter göras. Tidpunkten för delning planeras bli Lindsdal-Läckeby Nuläge och utveckling I Lindsdal finns två förskoleenheter, med verksamhet på fyra adresser. I Lindsdal projekteras därutöver för en familjecentral och en ny förskola. Förskoleenheterna är att betrakta som normalstora, då antalet anställda ligger runt 45 personer på båda. Enheterna har verksamhet i följande hus: Lindeberga 4 avd Förskolan Lindeberga/Sjöängen Sjöängen 6 avd Förskolan Lindeberga/Sjöängen Sjöängen Paviljong 2 avd Förskolan Lindeberga/Sjöängen Pulpeten 7 avd Förskolan Pulpeten/Smedjan Smedjan 6 avd Förskolan Pulpeten/Smedjan Under projektering/byggnation Familjecentral 1 avd Förskolan Milstenen 5 avd I Läckeby finns 7 avdelningar som organiseras tillsammans med grundskolan och fritidshemmet i en organisatorisk enhet Åbyskolan. Förskolan anses något liten för att kunna bära sig som egen enhet. Resonemang har förts om att låta en del av Lindsdals förskolor bilda en enhet tillsammans med förskolan Åby. Det alternativet har avförts med argumenten att det bara skulle bli en enhet på pappret, men två enheter i verkligheten, och då en av de bärande principerna är naturliga enheter så faller det alternativet.

9 Förslag En delning av enheten Åbyskolan i en skolenhet och en förskoleenhet ligger långt fram i tiden och kommer att göras, då verksamheterna blir tillräckligt stora. Det beräknas inträffa då förskoleverksamheten i Läckeby har ökat med 4-5 avdelningar, vilket med nuvarande prognoser beräknas ligga långt bortom 2020, varför Åbyskolan föreslås fortsatt vara en organisatorisk enhet. Projektering och etablering av förskolan Milstenen föreslås göras i nuvarande organisation, Förskolan Lindeberga/Sjöängen. Den nya förskolan ingår därefter i Förskolan Lindeberga/Sjöängen. Då förskolan Milstenen är tagen i drift, så avvecklas Paviljongen vid Förskolan Sjöängen. Projektering och etablering av familjecentralen föreslås göras i nuvarande organisation, Förskolan Pulpeten/Smedjan. Familjecentralen ingår därefter i Förskolan Pulpeten/Smedjan. En eventuell framtida uppdelning av förskoleorganisationen i Lindsdal i tre enheter i stället för två, bedöms bäst kunna göras då ytterligare en förskola, utöver förskolan Milstenen, tillförts området. Först då beräknas förskoleverksamhetens volym vara tillräcklig för tre enheter. I samband med den framtida förändringen föreslås även en översyn göras av den geografiska strukturen på enheterna.

10 Handläggare: Jeanette Kennerfalk Riskbedömning organisationsförändring Förskolan Trollet I ett PM från förvaltningschefen föreslås en organisationsförändring som berör flera förskolor i Kalmar, det eftersträvas en platt decentraliserad organisation där ansvar, befogenheter, behörigheter och resurser förs så långt ut i organisationen som möjligt. Denna förändring berör också förskolan Trollet som idag består av Förskolan Trollet, Ringdansen, Funkabotorget och Lokomotivet. Förslag till beslut om en omorganisation av förskolan Trollet enligt följande finns: 1. bilda en ny organisatorisk enhet, bestående av förskolan Lokomotivet och de nya förskolorna Snurrom och Kapten Karlsson/Herrgården. 2. flytta förskolan Lokomotivet från enheten Förskolan Trollet, till enheten Förskolan Vimpeltorpet. Det innebär att Förskolan Trollet därefter bedriver verksamhet på tre ställen; Trollet, Ringdansen och Funkabotorget 3. den nya enhetens namn är Förskolan Vimpeltorpet 4. enheten startar den 1 januari Förskolan Vimpeltorpet och Förskolan Trollet har gemensamt upptagningsområde Riskanalysen är väl genomarbetad på hela enheten och diskuterad i följande grupper och enligt följande tidsplan: mars 2017 Förslag till organisationsförändring presenteras på samverkansmöte april förslag organisationsförändring diskuteras av samtlig personal på personalkonferens maj förslag till organisationsförändring diskuteras i pedagogisk strategigrupp maj riskanalys förslag till organisationsförändring skrivs i samverkansgruppen maj Riskanalys skickas till förvaltningschefen Förskolan Trollet Barn och Ungdomsförvaltningen Klunkens backe KALMAR jeanette.kennerfalk@kalmar.se

11 Förskolan Trollets organisation Förskolan Trollet är idag en mycket väl fungerande förskola som i alla mätningar levererar en mycket hög kvalitet, allt ifrån toppresultat på föräldraenkäten till toppresultat på medarbetarenkäten och bra resultat för våra barn i skolan. På våra förskolor arbetar vi med åldersindelade avdelningar där miljö och material är anpassade efter barnens olika åldrar. Vi har en gemensam miljösäkring för att säkra en god pedagogisk miljö. Barngruppen och i första hand förskollärarna flyttar varje höst till nästa avdelning för att möta nya utmaningar, sammanhang och tillägg av material. Våra specifika funktioner/roller som torgetpedagog och utepedagog ansvarar för möten mellan åldersgrupperna ute och inne. Ledningsgruppen består av förskolechef, biträdande förskolechef samt pedagogista vilket ger möjlighet att även i en ledande roll ha förutsättningar att tänka tillsammans och fördela arbetsuppgifter. Detta är möjligt tack vare enhetens storlek och minskar arbetsbelastningen inte minst för förskolechefen. Trollet på Klunkens backe 10 består av sex åldersindelade avdelningar. Kattrumpan, Kullerstenen och Klapphuset för barn 1 2år med ett gemensamt torg. Stenkulan, Rackargården och Rävspelet för barn 3 5år med ett gemensamt torg och en ateljé. Förskolan har förutom avdelningspersonal torgetpedagog, utepedagog och del av ateljéristatjänst. Ringdansen på Adelgatan 9 består av fem åldersindelade avdelningar. Speldosan, Trumman och Trumpeten för barn 1 2år. Flöjten och Gitarren för barn 3 4år med ett för alla gemensamt torg, ateljé, musik och vattenrum. Förskolan har förutom avdelningspersonal torgetpedagog, utepedagog och del av ateljéristatjänst. Lokomotivet på Drottning Blankas väg 3 består av fyra åldersindelade avdelningar. Blanka och Smeden för barn 1 2år. Jätten och Tornet för barn 3 4år med en gemensam ateljé. Förskolan har förutom avdelningspersonal en utepedagog och del av ateljéristatjänst. Funkabotorget på Funkabotorget består av Ringdansens och Lokomotivets fem åringar. Förskolan har förutom avdelningspersonal en uteansvarig och en ateljéansvarig. Förskolan Trollet Barn och Ungdomsförvaltningen Klunkens backe KALMAR jeanette.kennerfalk@kalmar.se

12 Förskolan Trollets organisation av personal utifrån vad barn har rätt till Varje avdelning upprättar en ansvarsfördelning utifrån kompetenser och våra styrdokument. Varje avdelning har minst två förskollärare och en barnskötare. Förskollärare : Ansvarar för att det pedagogiska och sociala arbetet i förskolan genomförs i enlighet med förskolans läroplansuppdrag, våra nationella och internationella styrdokument och Förskolan Trollets verksamhetsidé. Huvudansvar för att tillsammans med barnen driva vårt tema/projekt. I den mån det är möjligt, följer i första hand förskollärarna barngruppen från 1årsavdelning till 5årsavdelning. Barnskötare: Arbetar tillsammans med läraren i förskolan med att genomföra förskolans verksamhet enligt våra styrdokument. De har på våra förskolor särskilda ansvarsuppgifter som t ex öppna och stänga förskolorna så att barnen får en bra start och ett bra avslut på dagen, ta fram underlag vid sammanslagningar, inventera och vissa arbetsmiljöansvar mm. Särskilda funktioner på Förskolan Trollets förskolor: De särskilda funktionerna som vi valt, har ett särskilt ansvar för att knyta ihop den pedagogiska verksamheten på och mellan avdelningarna och husen utifrån sina kompetenser och speciella intresseområden. Pedagogista : Arbetar på olika sätt med dokumentation, reflektion, handledning, fortbildning, utvärdering, utveckling och kvalitetssäkring. Utepedagog: Planera och organisera möten mellan åldrar, avdelningar och olika kulturer ihop med andra ute. Ansvarar även för den årliga Grön Flagg certifieringen. Torgetpedagog: Planera och organisera möten mellan åldrar, avdelningar och olika kulturer ihop med andra inne t ex erbjuda dans, bygg, drama, musik, skapande mm. Ateljerista: Ansvarar för att utveckla de 100 språkens perspektiv Datapedagog : Ansvarar för pedagogisk handledning och utbildning i data teknik och IT kommunikation. Jämställdhets och mångfaldsutvecklare som ansvarar och utvecklar arbetet med dessa frågor. Handledare Förskolan Trollet har 10 förskollärare med handledarutbildning. Dessa tar i första hand emot studenter från lärarutbildningen på Linnéuniversitetet. Förskolan Trollet Barn och Ungdomsförvaltningen Klunkens backe KALMAR jeanette.kennerfalk@kalmar.se

13 Trollet styrka ligger i samverkan och delaktighet mellan och i våra hus; på reflektionstider, skuggningar, personalkonferenser, interna fortbildningar, vår Reggio Emiliainspiration, vårt förhållningssätt och inte minst vår gemensamma verksamhetsidé. Vår förskolas stolta historia sträcker sig tillbaka till 1970 talet då Reggio Emilia inspirationen startade. Därifrån till nu har varit en fantastisk pedagogisk resa som gjort skillnad för många barn. Den organisation som finns har tagit många år att bygga upp där fokus är på innehåll, delaktighet och den gemensamma verksamhetsidén som gett och ger en god kvalitet. En kvalitet som flera hundra pedagoger varje år reser land och rike runt för att få lyssna och få inspiration av till sin egen organisation och verksamhet. Det finns ett starkt VI och en stolthet över att arbeta på förskolan Trollet. En stolthet som också visar sig i verksamheten som genomsyras av professionella förskollärare, barnskötare samt övriga medarbetare där en lärandekultur råder på hela förskolan. Tidigare förskolechef har utryckt dela inte Trollet! något nuvarande förskolechef instämmer i. Att båda som har arbetat och arbetar som förskolechefer nära denna unika och kvalitativa verksamhet och känner till den fullt ut kommer fram till samma slutsats borde vägas in i beslutet. Det förslag som finns idag skulle innebära att förskolan Trollet i en förlängning blir en så liten enhet att den organisation, som vi tillsammans byggt upp under alla år, inte kommer vara möjlig att fortsätta med. Ledningsgruppen skulle minskas i takt med minskningen av enhetens storlek med risk för sänkt pedagogisk kvalitet och ökad arbetsbelastning för förskolechefen. Den pedagogiska kvalitén som finns idag bygger på att det är många olika kompetenser som samarbetar något förslaget skulle omöjliggöra. Att dela förskolan skulle vara ett beslut helt emot merparten av medarbetarnas och ledningens vilja då vi som idag valt att arbeta på förskolan Trollet ser ekonomiska, kvalitativa, pedagogiska och arbetsmiljövinster i den organisation som vi arbetat fram. En organisation som tidigare nämnts visar i enkäter på hög nöjdhet hos vårdnadshavare en medarbetarenkät som visar på ett fantastiskt resultat med nöjda medarbetare. Vi har år efter år en god budget. Detta talar för det förslag som vi föreslår. Förskolan Trollet Barn och Ungdomsförvaltningen Klunkens backe KALMAR jeanette.kennerfalk@kalmar.se

14 Förskolan Trollets förslag till organisationsförändring Enheten Förskolan Vimpeltorpet planeras börja som en del av Förskolan Trollet. Uppbyggnaden av husen Förskolan Snurrom och Kapten Karlssons förskola, kommer att göras i enheten Förskolan Trollets regi. Under uppbyggnadstiden tjänstgör Annika Wirefeldt som biträdande förskolechef på enheten Förskolan Trollet, med primär arbetsuppgift att etablera de två nya förskolorna, samt att förbereda för den nya enheten. Detta ser vi positivt på, då det ger möjlighet till att tillhöra en ledningsgrupp som kan samarbeta kring uppstarten av dessa förskolor. Det ger också möjlighet att dela erfarenheter och goda exempel och vi kommer ha god tid på oss att samarbeta under uppstarten av nya förskolor. Utifrån riskanalysen samt den erfarenhet vi har är vårt förslag att förskolan Trollet även framöver består av Lokomotivet, Trollet, Ringdansen samt Funkabotorget vilket ger möjlighet att fortsätta med den inarbetade och framgångsrika organisation som levererar goda resultat. Låter man förskolan Trollet vara intakt så kommer en naturlig förändring så småningom att ske när paviljongen på Lokomotivet och externa lokaler på Funkabotorget avknoppas det kommer att minska förskolan Trollet i storlek till 12 avdelningar Det ger den nya förskolan, som i så fall består av Karlssons Äng och Snurrom, möjlighet att vara 10 avdelningar till en början för att med tanke på utvecklingen ge utrymme för expansion. Att öppna nya förskolor och få det att fungera kommer att kräva mer vilket talar för en mindre enhet till en början och sedan ge utrymme för att om behoven ökar utöka förskolan Bilagor: 1. Riskbedömning gjord i samverkansgruppen 2. Anteckningar från personalkonferensen 12 april arbete om värdegrundsarbete i förskolan baserat på Förskolan Trollets organisation 4. Anteckningar från personalkonferensen i april Förskolan Trollet Barn och Ungdomsförvaltningen Klunkens backe KALMAR jeanette.kennerfalk@kalmar.se

15 Handläggare: Jeanette Kennerfalk Riskbedömning organisationsförändring Förskolan Trollet Anteckningar från Personalkonferensen 12 april Vi är överens om att vi vill behålla Förskolan Trollet som den är Viktigt att se olika enheters olika behov, vi vill värna om vår organisation med pedagogista och de olika rollerna Vi har en fungerande organisation, ledningsgrupp, pedagogiska grupper, nöjda föräldrar, roller och nöjda medarbetare Idag efter många års hårt arbete har vår organisation blivit vår styrka. Fattas det 11 personal i t.ex. huset Trollet så hjälper organisationen oss att se till så att alla barn befinner sig i meningsfulla sammanhang där vi uppnår våra styrdokument i alla fall. Vi lägger inte ner utan den pedagogiska verksamheten gör vi aldrig avkall på. Andra delar av Sverige har sett vinningen med en stor organisation där arbetsbelastning delas och barns rätt till Lpfö. Malmö och Emmaboda är exempel på Kommuner som är organiserade med en förskolechef, biträdande, och pedagogistor som fördelar ansvar och arbetsuppgifter mellan sig. Vi får använda våra kompetenser styrkor som vi har Vi är starka tillsammans vilket gör att vi gärna hjälper andra. Delas vi så blir vi inte lika starka och kommer inte orka driva. Hur ser man på den demokratiska processen när man i det här i så fall väljer att gå emot en hel organisation och framförallt en chef som inte ser det som ett problem att vara så stora som vi är idag. Vid delning: Minus Färre barn får möjlighet till vår verksamhet. 15 års organisationsarbete Våra gemensamma överenskommelser Verksamhetsiden Rollernas tillägg kan försvinna Högre arbetsbelastning Liten enhet då tillfälliga lokaler försvinner Plus Bra att Annika får observera ett vinnande koncept Vår verksamhetsidé plötsligt är inte Lokomotivet en del av den Bra att vi kan yngla av våra goda exempel till fler förskolor i Kalmar Förskolan Trollet Barn och Ungdomsförvaltningen Klunkens backe KALMAR jeanette.kennerfalk@kalmar.se

16 Vi blir en så liten enhet som inte kan ha kvar våra roller och den organisation vi valt Måste bli möjligt att söka tjänsterna istället för att bara bli förflyttad Vi har en organisation som fungerar nu En stor enhet ger möjlighet till fler funktioner Vi är en fungerande enhet, VI är ett VI På en liten enhet finns det risk för att det blir mer toppstyrt i och med färre funktioner Nya organisationsmodeller behöver uppfinnas När man inte vet kanske man väljer att söka sig någon annan stans Lokomotivet missat Trolletdagarna Riska att det blir barnskötare på förskollärartjänster En delning skulle innebära att den nya enheten är större än den idag fungerande förskolan Trollet Det finns en styrka i att vara en stor enhet, många olika kompetenser ger i slutändan en rikare verksamhet. Vi har en organisation där kunskaper delas med varandra Viktigt att skapa en bra förskole för alla barn därför bra att vi har inflytande i den nya verksamheten Enheten blir mindre om/när Funkabotorget och Lokomotivet försvinner. Då blir det svårt att behålla vår organisation Vill inte tillbaka till gamla system med vikarier, vår organisation gör det möjligt att inte ta in vikarier vilket vi får cred för av föräldrar Enligt förslaget får den nya enhet fler avdelningar än Förskolan Trollet med sin inarbetade organisation Vi har som förslag att alla förskolor skulle ha mer som vår organisation Vi kan ha samarbete mellan enheterna utan att dela förskolan Trollet Frågeställningar: Varför dela en enhet som fungerar? Är det bara för att göra lika för alla? Vilken vinning blir en för barnen utifrån Lpfö 98/10 genom att dela organisationen? Hur fördelas personal så att kvalitén behålls på alla ställen? Hur tar man hänsyn till vad föräldrarna tycker om den nya organisationen? Hur får man tag i ny personal? Vad händer om ingen vill flytta sin tjänst till den nya enheten? Vad händer med den pedagogiska inriktningen? Kan vi satsa på att utbilda en pedagogista till som vi tänkt? Varför dela en fungerande organisation? Förskolan Trollet Barn och Ungdomsförvaltningen Klunkens backe KALMAR jeanette.kennerfalk@kalmar.se

17 Vem vilka av pedagogerna ska tillhöra vilken enhet? Vilket hus vill man vara i? Om man sökt sig till enheten Trollet och inte längre ska tillhöra enheten, vad händer då? Vad händer med personerna vi utbildar till pedagogista och ateljérista? Vad händer med antalet roller om man blir en liten enhet? Handlar det om att sprida förskolan Trollets kompetenser? Är det uttalat att nya enheten är Reggio Emilia inspirerad? Om inte viktigt att påtala det Hur tänker man med bristen på förskollärare? Hur ska man besätta alla tjänster? Hur gör vi med personalen om det blir delning? Tvångsförflyttning? Om det blir delning kan vi behålla pedagogista och våra roller? Förskolan Trollet Barn och Ungdomsförvaltningen Klunkens backe KALMAR

18 RISKBEDÖMNING OCH HANDLINGSPLAN Datum upprättad Datum senast reviderad Förvaltning/arbetsställe/plats: Förskolan Trollet Riskbedömningen avser: Förslag till omorganisation av enheten Trollet Medverkande: Jeanette Kennerfalk förskolechef, Marie Nevrup Nilsson biträdande förskolechef, Anna Gustafsson pedagogista, Marina Sjögren Lärarförbundet, Johanna Rademacher Lärarförbundet samt Anneli Mellbin Kommunal Övrig information: Nr Händelse/situation Skada/påverkan på människa, miljö och/eller ekonomi Omorganisation, delning av enheten Se bilaga Omorganisation, delning av enheten Minskad ledningsgrupp som i sin tur leder till ökad arbetsbelastning för förskolechefen Omorganisation delning av enheten Minskad ledningsgrupp som i sin tur leder till ökad arbetsbelastning för förskolechefen Omorganisation, delning av enheten Minskat utrymme för framtagen inre organisation, ej möjligt att fortgå med den organisation som under många år arbetats fram och som visar på bra resultat. Omorganisation, delning av enheten Minskat utrymme för framtagen inre organisation, ej möjligt att fortgå med den organisation som under Sanno likhet (1-4) Konse kvens (1-4) Risktal S x K (1-16) Åtgärd Om risktalet är större eller lika med 6 eller om konsekvensen är lika med 4 ska åtgärd alltid fyllas i Ansvarig för att Datum åtgärden genom-förs när åtgärden ska vara genomförd Dela inte enheten Förvaltningschef De arbetsuppgifter som idag finns i ledningsgruppen delas upp på färre antal personer. Antalet arbetsuppgifter blir fler per person främst förskolechefen det kompenseras till viss del med färre medarbetar och lönesamtal men arbetsbelastningen ökar Förskolechef Dela inte enheten Förvaltningschef Förändra den inre organisationen, ej fortgå med de tänkta utbildningarna, en till pedagogista och två ateljeristor. Förskolechef Uppföljning Datum när åtgärden var genomförd Önskad effekt (Ja/Nej) KOMMUNGEMENSAMMA VERKSAMHETSHANDBOKEN Fastställt av Dokumentansvarig Kommundirektör Annette Andersson Arbetsmiljöingenjör Monica Gullberg Wiklund 1 (3) Utgåvedatum Tillhör dokument Riskbedömning allmänt/riskbedömning inför ändringar i verksamheten

19 många år arbetats fram och som visar på bra resultat. Omorganisation, delning av enheten Minskat samarbete samt lära av varandra, färre kompetenser som samarbetar Omorganisation, delning av enheten Minskat samarbete samt lära av varandra, färre kompetenser som samarbetar Omorganisation, delning av enheten Åldersblandade grupper, sänkt pedagogisk kvalitet Omorganisation, delning av enheten Åldersblandade grupper, sänkt pedagogisk kvalitet Omorganisation, delning av enheten Att dela en enhet som är väl fungerande och som håller hög kvalitet innebär pedagogiska risker, arbetsmiljörisker och budgetrisker Minska antalet förskollärare på avdelningarna för att ekonomiskt ha möjlighet till att fortsätta ha rollerna i varje hus. 4 4 Dela inte enheten Förvaltningschef 4 4 Mer externa fortbildningar, vilket kan påverka budgeten, alternativt minska antalet fortbildning. Förskolechef Dela inte enheten Förvaltningschef Femåringarna på Trollet och Ringdansen bildar eventuellt Funkabotorget, detta innebär att det blir fler yngre barn i båda dessa hus. Eventuellt behöver vi för att möta färre antal platser på enheten åldersblandade grupper vilket innebär en stor omorganisation i miljöerna samt går emot det vi tror är framgångsrikt för barnens kunskapsutveckling. Förskolechef Dela inte enheten Förvaltningschef Omorganisation, delning av enheten Att dela en enhet som är väl fungerande och som håller hög kvalitet innebär pedagogiska risker, arbetsmiljörisker och budgetrisker Att dela en enhet när det inte finns stöd för ändringen i organisationen innebär risker Arbeta vidare med arbetsmiljön och en frisk arbetsplats samt erbjuda stöd från Kommunhälsan till de som behöver det. Det minskade budgetutrymmet är svårt att åtgärda då vi ser att en viss storlek gynnar den organisation vivalt Pedagogiskt får vi arbeta med att hitta lösningar som fungerar men vår organisation är idag av stor betydelse för den framgång som finns och att arbeta fram en ny organisation kommer att ta tid, dvs flera år. Förskolechef 2 (3)

20 Omorganisation, delning av enheten Snävare budget Dela inte enheten, se ovan Förskolechef Omorganisation, delning av enheten Risk för förlorad kompetens då personal aviserat flytt till andra kommuner vid delning Omorganisation, delning av enheten Risk för förlorad kompetens då personal aviserat flytt till andra kommuner vid delning Omorganisation, delning av enheten Negativ effekt på arbetsmiljön Att dela en enhet som inte själva vill ser det positiva i denna förändring kommer att påverka arbetsmiljön och risk finns att det infinner sig en känsla av att inte bli lyssnad på vilket i sin tur kan leda till stress och uppgivenhet Dela inte enheten Förvaltningschef Så långt det är möjligt låta de som vill vara kvar i Trollets organisation vara det, de som vill till ny enhet söka de jobben Förskolechef Dela inte enheten Förvaltningschef Omorganisation, delning av enheten Negativ effekt på arbetsmiljön Att dela en enhet som inte själva vill ser det positiva i denna förändring kommer att påverka arbetsmiljön och risk finns att det infinner sig en känsla av att inte bli lyssnad på vilket i sin tur kan leda till stress och uppgivenhet Få alla engagerade i arbetet med omorganisationen för att öka delaktigheten. Förskolechef 3 (3)

21 1 Värdegrundsarbete i förskolan Reflektioner kopplat till forskning och litteratur Bakgrund Jag studerar på specialpedagoglinjen och håller nu på med min avslutande examensuppsats som handlar om värdepedagogik och specialpedagogens roll. Jag har studerat dokument, undersökt hur pedagogerna arbetar med värdefrågor tillsammans med barnen och hur det systematiska kvalitetsarbetet är uppbyggt. Värdegrundsuppdraget är ett komplext uppdrag och Skolverket (2000) menar att det består av många olika delar vilka måste bilda en stark helhet för att det ska bli möjligt att arbeta med på ett framgångsrikt sätt. Förutom värdepedagogik lyfter jag i mitt arbete fram olika faktorer som kan ses som framgångsfaktorer men jag gör inga anspråk på att ge en heltäckande bild eftersom detta inte är möjligt inom ramen för mitt arbete. Jag utgår ifrån ett relationellt specialpedagogiskt perspektiv där mellanmänskliga möten ses som något centralt och barns och elevers svårigheter förstås som relationsfenomen. Min utgångspunkt är att hela förskolemiljön behöver beaktas om det ska bli möjligt att skapa en förskola där alla barn kan trivas, må bra, utvecklas och lära på bästa sätt. Relationell pedagogik och specialpedagogik Aspelin och Persson (2011) och Aspelin (2013) har utvecklat ett teoretiskt synsätt på utbildning som baseras på antagandet att människan föds, utvecklas och förverkligas i relationer. Det centrala för relationell pedagogik är relationer, kommunikation och mänskliga möten och det meningsfyllda antas växa fram i människans möte med världen. Kunskapsuppdraget och fostransuppdraget tänks samman. För att utbildning ska kunna vara en lärande verksamhet där barn utvecklas och mår bra så behöver den vara socialt orienterad, kunskapsinriktad, lyfta fram värdefrågor och sätta relationer mellan barn och lärare i centrum. En förskola som är socialt orienterad arbetar med barns sociala och personliga kompetenser och bedriver ett aktivt och målmedvetet arbete för demokratisk fostran. De menar också att skolan har en existentiell uppgift; Att vara mötesplats mellan människor. Jag ser en stor överenstämmelse med Aspelins och Perssons synsätt på utbildning och det arbete förskolan T bedriver. I verksamhetsidén uttrycks att man vill att förskolan ska vara en välkomnande social, demokratisk, kulturell och lärande mötesplats för barnen, deras familjer, pedagoger och det omgivande samhället. Dokument, organisation och pedagogernas förhållningssätt uttrycker vikten av att vara en socialt orienterad och kunskapsinriktad förskola. Värdefrågor lyfts fram och relationer sätts i centrum. Verksamheten bygger på olika gemensamt valda värdeord; vilka är klart uttryckta och väl kända av alla på förskolan och enheten T. Genom att dessa värdeord definieras, undersöks och granskas i dagligt arbete, i olika reflektionsgrupper och genom ett väl genomtänkt och strukturerat utvärderingssystem anser jag att det bedrivs ett aktivt och målinriktat arbete för demokratisk fostran. Aspelin och Persson (2011) menar att relationell pedagogik i översiktlig mening kan förstås som ett demokratiprojekt där utbildningsprocessen ses som fostran för demokrati genom demokrati. Utbildning kan förstås som att barn utvecklar de kompetenser som behövs i ett samtida

22 2 och framtida samhälle. På enheten T vill man ge barnen möjlighet att mötas utifrån begreppet förhandling vilket kan ses som en viktig del i att fostra för demokrati genom demokrati. Relationell specialpedagogik förstår barns svårigheter som relationsfenomen och i första hand verkar läraren för att barnet blir delaktig i ett meningsskapande sammanhang och beaktar utbildningsmiljön; vad miljön kan bidra med och hur den medverkar till att skapa villkor för lärande (Aspelin och Persson, 2011; Aspelin, 2013). På förskolan T läggs stor vikt vid att skapa delaktighet i meningsskapande sammanhang och det som framkommer i informanternas svar är att projektarbete, en väl genomtänkt miljö och pedagogisk dokumentation har stor betydelse för hur mening skapas i det som görs på förskolan. Det som karaktäriserar lärarens förhållningssätt ur relationell synvinkel är lärarens förmåga att lyssna in och förhålla sig till barnets tankar och känslor så att ett dialogiskt möte och ett gemensamt tänkande uppstår. Ett sådant förhållningssätt har stor betydelse för att barns förmågor, kunskaper och attityder ska kunna stödjas och utvecklas. Genuina relationer skapas genom dialog. Genom dialog kan vi i ett visst ögonblick leva tillsammans med någon annan. I ett relationellt perspektiv frågar sig läraren vem barnet kan vara i en given situation och vem barnet kan bli (Aspelin och Persson, 2011; Aspelin, 2013). Informanterna på förskolan T uttrycker en stor medvetenhet kring lyssnandets och dialogens betydelse. I det pedagogiska arbetet arbetar pedagogerna aktivt och medvetet med att utveckla lyssnandet och med att lyfta fram alla barns olikheter och kompetenser som något som berikar. Man menar att möte med olikheter och att utbyta olika tankar och perspektiv har stor betydelse för det gemensamma och individuella lärandet. Möten i olika grupper gör det möjligt för barnen att upptäcka och se värdet av varandras olika kompetenser och värdet i att göra tillsammans. Man planerar och organiserar därför för olika gruppkonstellationer. I mindre grupper med bara ett fåtal barn är det lättare för personalen att lyssna och förstå vad det är som pågår, göra alla barn delaktiga och se det unika i varje barn. Att organisera för mindre grupper gör det också möjligt för nära möten mellan vuxna och olika enskilda barn att uppstå. I sitt förhållningssätt vill pedagogerna visa att vi behöver varandra, vi lär av varandra och att vi tillsammans kan utveckla mer kunskap än vad som är möjligt i enskilda sammanhang. Halvars Franzén har i sin studie (2010) undersökt förskolan som ett etiskt rum där det centrala är de etiska möten som i olika sammanhang och på olika sätt uppstår där. I sin forskning tar hon stöd av filosofen Emmanuel Levinas alteritetsetik. Hans tankar utgår ifrån olikhet och annanhet som en viktig aspekt i relationen mellan subjektet och den andre. Mötet med den andre och dennes annanhet är en förutsättning för människan att bli människa en unik någon. Halvars Franzén menar att eftersom möjligheten att bli till ett unikt subjekt förutsätter möten med andra människor som är olika en själv så förutsätter det också en omvärld där dessa möten kan äga rum. Genom min studie ser jag hur man på förskolan och enheten T hela tiden organiserar för att olika möten ska kunna uppstå på olika nivåer i systemet. Jag tolkar det som ett sätt att i alla led organisera för den pedagogik man vill bedriva.

23 3 En förskola för alla, inkludering och betydelsen av en demokratisk gemenskap Om man gör en historisk tillbakablick och studerar skrivet material blir det tydligt hur förskolan T under många år arbetat med att skapa en gemenskap - ett VI. Ur texter, informanternas svar och mina observationer på plats framträder betydelsen av ett gemensamt VI där delaktighet framstår som en röd tråd vilken löper genom alla nivåer i organisationen. Det finns en stark koppling mellan VI:et, en strävan mot en förskola för alla barn och begreppet inkludering. Göransson och Nilholm (2013) förespråkar en gemenskapsorienterad definition av inkludering vilket kan förstås som att alla barn finns tillsammans i en demokratisk gemenskap där utanförskap förhindras och att det utvecklas en pedagogik där skillnader mellan människor ses som det normala och olikhet som en tillgång. I denna definition av inkludering utvecklas gemenskap på olika nivåer i systemet och alla barn upplever sig som socialt och pedagogiskt delaktiga. Helhetsidé som förbindelselänk mellan uppdrag och vardagshändelser Det finns en problematik rörande formuleringsarena där läroplaner och mål formuleras och realiseringsarena där dessa realiseras vilket får konsekvenser för möjligheterna att förverkliga värdegrundsuppdraget. Otydligheten i styrdokumentens målformuleringar kräver processer där mål bryts ner för att bli användbara i den vardagliga praktiken. En förutsättning för att grundläggande värden ska kunna förmedlas till barn och elever och ges ett innehåll är att dessa värden definieras, diskuteras och konkretiseras (Gren 2012). Gadler (2011) betonar vikten av att begrepp blir föremål för ett gemensamt tolkande som avspeglar intentionerna i styrdokumenten samt att gemensamma riktlinjer upprättas. Detta kräver att rutiner upprättas som bygger på allas deltagande. Enligt Scherp (2012) råder stor samstämmighet bland organisationsforskare om att styrning och ledning av komplexa verksamheter (som förskolan och skolan) behöver bygga på en gemensam skapad helhetsidé (kopplad till uppdraget) som kan fungera som förbindelselänk mellan uppdrag och vardagshändelser. Under flera år har man på förskolan och enheten T arbetat med att formulera en gemensam verksamhetsidé som grund för det arbete man vill bedriva. Innehållet är resultat av en lång process där man gemensamt tolkat uppdraget och arbetat fram de värden som man vill ska vara vägledande i det vardagliga arbetet. Enligt informanterna i studien är verksamhetsidén ett uttryck för det man vill att en förskola ska ge alla barn; vad man anser att alla barn har rätt till. De menar också att innehållet i verksamhetsidén ligger närmare den egna verksamheten än läroplanen. Den upplevs utförligare och anses vara ett oumbärligt redskap i deras pedagogiska arbete. När informanterna talar om verksamhetsidén blir det tydligt att både upprättandet av idén och idén som något att samlas kring har bidragit till och fortsätter att bidra till känsla av samhörighet och gemenskap. Systematiskt kvalitetsarbete Scherp (2014) anser att skolutveckling och kvalitetsarbete är samma sak och för att uppnå en hög kvalitet måste man se hur vardagsaktiviteter, organisation och helhetsidé är relaterade till varandra och samverkar. Jag menar att detta är något som förskolan och enheten T ständigt arbetar med genom sitt väl uppbyggda och strukturerade arbete för planering, uppföljning, utvärdering och utveckling.