Samernas bibliotek en dold resurs

Transkript

1 2018 Samernas biblitek en dld resurs Utvärdering, analys ch förslag rörande Sametingets bibliteksverksamhet Nils-Henrik Sikku 2018

2 Utvärdering, analys ch förslag rörande Sametingets bibliteksverksamhet utfört på uppdrag av Sametinget. Nils-Henrik Sikku KulaCultura Publishing Mars 2018 Jåhkåmåhkke Sametinget Bx 90, GIRON tel

3 Förrd Regeringen har den 28 september 2017 gett Sametinget i uppdrag att utvärdera ch analysera Sametingets bibliteksverksamhet ch lämna förslag på åtgärder för att vidareutveckla bibliteket. Utgångspunkten för genmförandet ska vara de behv sm Sametinget identifierat, däribland biblitekets rll i det samiska samhället, de samiska sklbiblitekens verksamhet ch den tekniska utvecklingen. Sametinget km i nvember 2015 in med en skrivelse till Kulturdepartementet ch föreslg att ett uppdrag skulle lämnas till Sametinget avseende Samernas biblitek. Sametinget framförde i skrivelsen att bibliteksverksamheten bedrivs med begränsade resurser ch att verksamheten behöver analyseras ch utvecklas, bl.a. till följd av utvecklingen i det samiska samhället, en ny medieverklighet ch den tekniska utvecklingen. Samernas biblitek i Jkkmkk är en del av Sametingets verksamhet ch det enda biblitek i Sverige sm specialiserat sig på att systematiskt samla in ch registrera litteratur m samiska förhållanden samt litteratur på de samiska språken. Bibliteksverksamheten har inte tidigare utvärderats. Regeringen gör bedömningen att Sametingets bibliteksverksamhet är en central del i arbetet med att revitalisera de samiska språken ch stärka deras ställning i samhället. En levande ch mdern bibliteksverksamhet bidrar till en psitiv utveckling för de samiska språken genm att bl.a. synliggöra ch tillgängliggöra den samiska litteraturen samt stödja de samiska språken inm utbildningsmrådet. Mt denna bakgrund anser regeringen att det finns ett behv av att bibliteksverksamheten utvecklas. I förslagsdelen presenteras åtgärder ch insatser sm regeringen bör vidta i syfte att stödja utveckling av det samiska bibliteket ch bibliteksverksamheten, sklbiblitek ch i fråga m revitalisering ch stöd till samiska språk. Den pririterade gruppen föreslås vara verksamhet inriktad till stöd för barn ch ungdmar. Under arbetets gång har utredaren ckså stött på prblem sm ligger lite utanför regeringens medelbara dmäner men ändå tangerar det prblemkmplex sm uppenbarats inm bibliteksmrådet. Av den anledningen kmmer frågrna att belysas i mvärldsanalysen ch i den mån det finns förslag läggs de fram. I sammanfattningen ges en samlad bild av arbetets resultat, avvägningar ch förslag. Granskning ch analys av dagens förhållanden har företagits med bland annat statistik, intervjuer ch undersökningar. De förslag sm tagits fram bygger på två av Sametinget genmförda enkätundersökningar, en webbaserad undersökning sm rör Samernas biblitek ch en enkät riktad till lärare ch sklpersnal på samesklrna m sklbiblitek ch böcker på samiska. En styrgrupp bestående av kanslichef Anja Taube, eknmichef Malin Mäkelä ch avdelningscheferna Marie Luise Allas ch Susanne Idivuma har lett arbetet. Sametinget har hållit i samrådsförfarandet med Kungliga bibliteket ch Ájtte, Svenskt fjäll- ch samemuseum. Knsultföretaget KulaCultura Publishing har genmfört utredningen på uppdrag av Sametinget. Sm sakkunnig hjälp till utredaren har förre bibliteksknsulenten på Sametinget Peter Sarri varit. I övrigt har en rad persner inm mrådet tillfrågats ch delgett sina kunskaper ch erfarenheter inm mrådet. Bland dem kan nämnas Birgitta Edebrg (biblitekarie på Samernas- ch Ájttes biblitek), barnbksförfattaren Bengt-Erik Enghlm (SFF, Författarförbundets bibliteksråd), Ingrid Parfa (administratör på Samernas utbildningscentrum), Maria Öhman ch Erica Frsgren (bibliteksknsulenter på Reginbibliteket i Nrrbtten), språkläraren Anne Wulab (Lycksele), författaren Tuija Nieminen-Kristfferssn (SFF, Författarförbundets bibliteksråd), Mikael Pirak (rektr på samesklan i Jkkmkk), assistenterna Katy Unga ch Henrik Blind (Samesklstyrelsen), Ellacarin Blind (kulturhandläggare på Svenska samernas riksförbund), Åsa Simma (chef på Girn Sámi Teáhter), Junk Söderman (mångspråksbiblitekarie på Myndigheten för tillgängliga medier) ch Carl-Axel Gyllenram (bibliteksknsulent/ litteraturfrämjare vid länsbibliteket i Västerbtten). 3

4 Finns man i en bk är man någt! Alla har rätt till sin kultur ch identitet ch vi är ett urflk ch det är självklart att vi ska finnas på bibliteken ch att det ska finnas litteratur av ss ch m ss. Det är jätteviktigt att det finns litteratur m ss sm ger igenkänning, litteratur på sitt eget språk framför allt. Om man finns i en bk är man någt, man finns! Den prisbelönta samiska författaren Ann-Helen Laestadius i Kungliga biblitekets infrmatinsfilm på Yutube 3. We, as unified indigenus peples wh wrk with libraries and infrmatin, will ensure the apprpriate care, develpment and management f the indigenus knwledge f generatins past, present and future. Internatinal Indigenus Librarians Frum in Jåhkåmåhkke Te Rōpū Whakahau, 2001, p. 94, Internatinal Indigenus Librarians Frum in Jåhkåmåhkke 4

5 Innehållsförteckning Sammanfattning Förslag till åtgärder... 7 Resursförstärkning... 7 Ökad litteratur för lika målgrupper... 7 Översyn av skllagen avseende sklbibliteken... 8 Utbildning ch kmpetenslyft för biblitekarier... 8 Översyn av biblitekslagen Övriga insatser... 8 Samverkan... 8 Bkbussar... 8 Digital satsning... 8 Kdning Inledning Bakgrund Sametingets bibliteksverksamhet Verksamhet på Samernas biblitek Bibliteksknsulent Twitterknt Samisk bibligrafi i Sverige Depåbiblitek Lärmedel Specialsamlingar - Sierranas čakkáldagat Magasinet Undersökning Statistik Samernas biblitek Utlåning Förvärv Antal besök på Samernas biblitek Slutsatser Enkät till den samiska allmänheten m Samernas biblitek Om att läsa samiska böcker Kännedm m Samernas biblitek Samisk litteratur Vad sm saknas på Samernas biblitek Övriga synpunkter Slutsatser Enkät till samesklrna Tillgänglighet ch böcker på samiska Biblitekets verksamhet Önskemål m service Slutsatser Omvärldsanalys Lagar svåra att leva upp till Barn ch unga Samverkan Plarbibbl Bibblix - ett samverkansprjekt i strstäder Bkbussar Samiska språk i bibliteken Synliggöra språket

6 Utgivning av samisk litteratur Samiska bkförlag Hinder vid bkutgivning Antal bktitlar Språket i böcker ch biblitek Talsyntes en väg att lyfta samisk litteratur Lättläst ch punktskrift Lättlästa böcker befintligt Ingen punktskrift på samiska Böcker för läsutveckling Inkdning av böcker frtfarande prblem MTM - Myndigheten för tillgängliga medier Strategiprgram till stöd för samisk litteratur Utmaningar språk ch litteratur Kungliga bibliteket Ansvar för urflk ch natinala minriteter Digitalisering av samiska böcker Böcker i andra frmat E-böcker sm ljudböcker via talsyntes Samisk talsynteslösning Fler digitala lösningar Digitalisering av samisk litteratur Sametingets biblitek i Nrge Bibliteksdatabasen LIBRIS Förslag till åtgärder rörande Sametingets bibliteksverksamhet Resursförstärkning Översyn av lagen avseende sklbibliteken Utbildning ch kmpetenslyft för biblitekarier Ökad litteratur för lika målgrupper Bkbussar Inkdning av böcker Samverkan Översyn av biblitekslagen Digital satsning Avslutning Bilagr Källr ch referenser

7 1. Sammanfattning Utvärderingen ch analysen av Sametingets bibliteksverksamhet är det första i sitt slag. Resultatet visar att Samernas biblitek befinner sig i en svår situatin. Det är nödvändigt med en långsiktig ch hållbar förändring för att utvecklingen ska kunna ske i enlighet med regeringens bedömning ch Sametingets uppdrag. Det mest pririterade bör vara hur driften på Samernas biblitek ska säkras ch utvecklas. Bibliteket är själva kärnan för synliggörande ch tillgängliggörande av samisk litteratur ch annan media på samiska. Sametingets bibliteksverksamhet bör därför få ökat stöd för att kunna uppfylla uppdraget ch målet att stödja ch revitalisera de samiska språken. Verksamheten på Samernas biblitek har inte kunnat följa den utveckling sm skett på bibliteksmrådet i övrigt. Några av prblemen är avsaknaden av sklbiblitek med rikt utbud av samisk litteratur för barn, avsaknaden av barnpedagger med urflkskunskap samt barnböcker ch annan media på samiska. Undersökningen visar även att intresset för Samernas bibliteks verksamhet ch service är låg hs den samiska allmänheten. Många uppgifter tyder på att Samernas biblitek har en tydlig rll med låg medvetenheten bland den samiska beflkningen. Det har fått till följd att bibliteket är underutnyttjat ch har låg status. Samernas biblitek bör bli mer synligt genm att till exempel arrangera evenemang ch aktiviteter, samverka med andra samiska aktörer, bruka ny teknlgi ch erbjuda mer service till allmänheten. Bkutgivningen av samisk litteratur i Sverige är låg, vilket även gäller ljudböcker. Samiska förlag ger ut enstaka utgåvr per år, men det förekmmer ingen regelbunden prduktin. I en tid då allt fler förlag satsar på e-tjänster ch ljudböcker, bör även samiska böcker finnas tillgängliga genm andra medier. Till str del saknas det dck tekniska lösningar för det, vilket drabbar inte minst samiska persner med hörsel- ch läsnedsättningar. En digital satsning är därför nödvändig för att öka tillgängligheten av samisk litteratur för alla. Oavsett efterfrågan ska alla samiska låntagare kunna förvänta sig service på sina språk vid bibliteken, på samma villkr sm majritetsbeflkningen. Därför är det av str vikt att Samernas biblitek får en tydligare rll med en stabil bibliteksverksamhet, i syfte att synliggöra ch tillgängliggöra den samiska litteraturen samt stödja revitaliseringen av de samiska språken. 1.1 Förslag till åtgärder Utvärderingen ch analysen har lett fram till förslag till åtgärder sm i första hand riktar sig till regeringen men även till andra aktörer inm bibliteksmrådet. Mer ingående beskrivning av situatinen ch de förslag sm läggs finns längre fram i rapprten. Resursförstärkning Regeringen bör överväga en samlad insats med bland annat resursförstärkning, för att säkra ch utveckla såväl verksamheten vid Samernas biblitek sm samisk sklbibliteksverksamhet. Behvet är strt av persnal med barnpedaggisk inriktning. Det bör finnas tid, resurser ch utrymme för samverkan på det lkala planet kring medier ch aktiviteter, så att bibliteken kan bidra till revitalisering av språken samt synliggöra urflkssamhället avsett efterfrågan. Ökad litteratur för lika målgrupper Regeringen bör överväga att vidta åtgärder för att främja samisk bkprduktin ch förlagsverksamhet. Vid sidan av bkutgivning bör även utgivning av e-böcker främjas. 7

8 En rdning bör övervägas där pliktexemplar av all nyprducerad samisk litteratur ckså ska lämnas till Samernas biblitek så de kmmer den samiska allmänheten till gd. Alla samiska talböcker på Myndigheten för tillgängliga medier (MTM) bör även finnas tillgängliga vid Samernas biblitek. Tillgången till samiskspråkig litteratur bör öka. Även utgivning ch prduktin av ljudböcker, punktskriftsböcker, lättlästa nyheter samt e-böcker ch talböcker på samiska språk bör uppmuntras ch stödjas. Persner med lika funktinshinder ska kunna ta del av samisk litteratur ch övriga media på samiska på jämlika villkr. Översyn av skllagen avseende sklbibliteken Regeringen bör överväga en översyn av skllagen (2010:800) avseende tillgången till sklbiblitek för samesklrnas elever samt elever vid samisk integrering, men även tillgången till samiska lärmedel ch litteratur för barn ch unga i sklåldern. Utbildning ch kmpetenslyft för biblitekarier Regeringen bör överväga en särskild satsning på utbildning ch kmpetenslyft för biblitekarier med samisk kmpetens samt urflkskmpetens. Satsningen kan även innefatta kmpetenslyft m samiskch urflkslitteratur för biblitekarier vid kmmunala ch andra biblitek. Översyn av biblitekslagen Regeringen bör överväga en översyn av biblitekslagen (2013:801) med målet att tydliggöra Samernas bibliteks rll sm urflksbiblitek. Samernas biblitek skulle kunna vara en central nd i Sverige för samisk ch urflkslitteratur, samt få ett större ansvar för frågr sm rör samisk litteratur. 1.2 Övriga insatser Samverkan Samernas biblitek kan överväga att inleda samarbete med reginbibliteken, till exempel med Reginbibliteket i Nrrbtten ch deras webbsatsning Plarbibbl.se. Samesklstyrelsens sklbibliteksverksamhet bör ckså bli föremål för samarbete för att säkerställa att resurser ch litteratur avsedda för utbildning blir tillgdsedda. Samverkan med flkbibliteken, främst i förvaltningsmrådena för samiska språk men även i resten av landet, bör ingå sm del i ett utvecklat samarbete mellan lika biblitek. Det gäller ckså för samisk bibliteksverksamhet i Finland ch Nrge samt i möjligaste mån även Ryssland. Samernas biblitek kan vara en samarbetspartner i Kungliga biblitekets prjekt sm rör digitalisering av mediehantering ch införande av ny teknlgi för urflket samerna ch de natinella minriteterna i landet. Bkbussar En handlingsplan bör tas fram för etablering av bk- ch kulturbussar med bibliteksservice för urflket samerna i Sverige. Bk- ch kulturbussar med samiska biblitekarier är av särskild vikt sm demkratibärare i de glesaste mrådena av Sápmi sm saknar bibliteksservice i övrigt. Bussarna är väl lämpade för aktiviteter riktade till barn ch unga. Digital satsning Samernas biblitek bör kunna ge service via en användarvänlig webbaserad plattfrm samt samverka med andra biblitek särskilt i fråga m barn ch ungdm. Samernas biblitek kan även samverka med Kungliga biblitekets i dess satsning på digitalisering av urflket samernas ch de natinella minriteternas litteratur. 8

9 Kdning Det föreslås att en översyn ch revidering görs avseende den natinella standarden för märkning av samiska böcker för att även innefatta det umesamiska språket. Inkdningen av samiskspråkiga böcker bör överlag ses över eftersm den är bristfällig ch kan leda till en felaktig bild av vilket utbud sm finns för till exempel inköp. 9

10 2. Inledning Flkbiblitekens service till samerna i Sverige har varit ch är frtfarande bristfällig. Små framsteg har kunnat nteras under senare år efter att lagen m minriteter- ch minritetsspråk samt språklagen ch den nya biblitekslagen km. Men servicen är frtfarande mycket långt ifrån en gdtagbar nivå. Upprättandet av ett samiskt ansvars-, special- eller huvudbiblitek har utretts ch diskuterats runt femti år utan att det har gett mer knkret resultat. Det finns en samisk bibliteksplan 5 från 2003 med visiner ch gda ambitiner ch förslag på refrmer, men det visar sig att lite har hänt sedan planen antgs. 2.1 Bakgrund Sametingets bibliteksverksamhet Samernas biblitek startade 1988 då en särskild bibliteksknsulent anställdes på prjektbasis med placering vid Länsbibliteket i Umeå. Verksamheten flyttades till Jåhkåmåhkke Bibliteket har samlat all samisk litteratur ch är en bra grund för vidare utveckling. Birgitta Edebrg, biblitekarie på Samernas- ch Ájttes biblitek, beskriver Samernas biblitek på följande sätt: Samernas biblitek är i grunden att definiera sm ett specialbiblitek med flkbibliteksinriktning (vänder sig i första hand mt sklrna ch allmänheten) ch ett depåbiblitek. Samernas biblitek är ett specialbiblitek m samisk kultur ch samiska förhållanden samt på de samiska språken. Bibliteket är även depåbiblitek, där andra biblitek, Samesklstyrelsen, sameföreningar ch övriga kan låna bklådr för lika målgrupper upp till ett år. I LIBRIS bibliteksdatabas 7 definieras bibliteket sm Sametingets biblitek, Samernas biblitek, samiskt depåbiblitek samt specialbiblitek med fjärrlån ch löpande registrering sm deltar i natinell statistikinsamling. Verksamhet på Samernas biblitek Samernas biblitek är beläget i Jkkmkk i samma lkaler sm Ájtte, Svenskt Fjäll- ch samemuseum. Där finns även Ájttes biblitek ch arkiv, Sametinget, Samesklstyrelsen samt Lapniaförvaltningen. För närvarande har bibliteket begränsade öppettider till tre dagar i veckan. Samernas biblitek lånar ut böcker på samiska, m samer ch andra urflk. Samerna biblitek har följande verksamhetsmål: Verka för att litteraturen på samiska ch litteratur m samer ch samiska förhållanden får en ökad spridning ch skapa intresse för litteratur på samiska ch m samer. Detta ska göras bland annat genm att infrmera ch ge råd till bibliteken m befintlig litteratur samt infrmera ch vägleda institutiner, sklr, rganisatiner ch enskilda via litteraturlistr på internet, besök ch föreläsningar. Bygga upp Samernas biblitek, sm inkluderar ett samiskt depåbiblitek för lån till biblitek, sklr, rganisatiner, föreningar ch institutiner. Verka för ökat samarbete med samiska nrdiska institutiner i bibliteksfrågr för att tillvarata gemensamma resurser, vilket kan ske genm att åstadkmma infrmatinsutbyte ch samrdning av verksamhet inm bibliteksmrådet 5 SáG 2003:1 Plan för samiskt biblitek i Sverige, Sametinget

11 Initiera ch delta i gemensamma prjekt 8 Bibliteksknsulent Tjänsten sm samisk bibliteksknsulent placerades 1988 på Umeå länsbiblitek på prjektbasis. Tjänsten permanentades från ch med 1 juli 1993 ch anvisades statliga medel enligt förslag i prpsitin 1992/93:32, Samerna ch samisk kultur m.m. 9 Sedan 1996 är tjänsten placerad vid Sametinget i Jkkmkk. Idag delar Sametinget ch Ájtte en biblitekarietjänst. Enligt Reginbibliteket i Nrrbtten 10 krävs minst tre tjänster på heltid för att kunna upprätthålla ett minimum av service till allmänheten ch ha tid för strategiskt arbete. Enligt förre bibliteksknsulenten vid Samernas biblitek, Peter Sarri, ska bibliteksknsulenten i huvudsak ägna sig åt strategiskt arbete, utföra analyser, hålla sig infrmerad m vad sm sker inm mrådet, samverka med andra ch ta fram nödvändiga underlag för planering. Knsulenten är även sakkunnig inm bk- ch bibliteksmrådet inm Sametingets verksamhet. Knsulenten på Samernas biblitek har även varit biblitekarie ch tagit hand m det dagliga arbetet med möten ch service till allmänhet, sklr ch institutiner. Mycket tid har gått åt referensarbete 11 vilket innebär att hjälpa låntagare m det vill veta någt m samisk skönlitteratur ch författare, ifall de vill frska m samer ch behöver litteraturvägledning eller få infrmatin m Samernas biblitek. Det strategiska arbetet för bibliteksknsulenten är den del sm har fått ge vika på grund av underbemanning. Med tiden har underbemanningen lett till att många hyllmeter med handlingar, böcker ch annat material inte har blivit registrerade ch katalgiserade. Samarbetet med Ájttes biblitekarie ch arkivarie har varit nödvändigt. Sedan Samernas biblitek börjat använda biblitekssystemet GirjeGilkr på webben 12 har användarvänligheten ökat ch samarbete underlättats med andra biblitek. Twitterknt Samernas biblitek har tillsammans med Sametinget i Nrge ett twitterknt. 13 Ansvarig för kntt är Sametinget i Nrge ch det här är ett samarbete mellan Samisk biblitektjeneste i Trms, Sametingets biblitek på nrsk sida ch Samernas biblitek. Till samarbetsprjektet hör ckså ett Facebkknt 14. Följarna kan via dessa kanaler få aktuell infrmatin inm litteratur, film ch media samt länkar till biblitekens egna hemsidr. Samisk bibligrafi i Sverige Svensk samisk bibligrafi är en deldatabas i LIBRIS. Biblitekarien vid Samernas biblitek lägger in pster i mån av tid. Det kan bli en del eftersläpning innan allt blir synligt även på LIBRIS webb 15. För närvarande handhas bevakning ch bibligrafi av det tryckta samiska kulturarvet ch samiskspråkigt material av Ájtte, i mån av resurser ch tid. Deldatabasen Svensk samisk bibligrafi mfattar, enligt LIBRIS uppgifter, all svenskutgiven litteratur ner till artikelnivå m samer ch samisk kultur, samt litteratur av samer ch på samiska. Bibligrafin innehåller mngrafier ch samlingsverk, bidrag i samlingsverk ch av kapitel i mngrafier samt artiklar i tidskrifter ch årsböcker. I Svensk samisk bibligrafi registreras löpande ch retrspektivt material. Med retrspektivt material avses det sm kmmit ut före Samernas biblitek (SAMB) använder ckså en egen ämnesrdlista. Deldatabasen prduceras av Ájttes biblitek. I Ájttes egen biblitekskatalg kan man leta litteratur 8 Från Möte 30/ i Luleå med knsulenterna Maria Öhman ch Erica Frsgren. 11 Peter Sarri, f.d. bibliteksknsulent på Sametinget

12 m ämnena samisk kultur, fjällens natur ch kultur samt museikunskap 16. Förteckningar görs till viss del ckså av Kungliga bibliteket ch registreras i LIBRIS-databasen. Vid sökning av svensk samisk bibligrafi i LIBRIS deldatabas får man träffar 17. Det saknas frtfarande ett kntinuerligt samiskt bibligrafiarbete i Sverige. Tanken m en gemensam samisk bibligrafi har dck funnits sedan 1980-talet. I rapprten Samisk bibligrafi i Sverige 18 (SáG 1999:1) listas förutsättningarna för samisk bibligrafi. För att kunna genmföra bibligrafiskt arbetet föreligger följande förutsättningar enligt rapprten: tillgång till det mesta av det tryckta i Sverige mfattande samlingar anknytning till samisk miljö kmpetent biblitekarie/ bibligraf administrativ kmpetens eknmiska förutsättningar IT-kmpetens Samernas biblitek har idag cirka 90 hyllmeter katalgiserat material. Katalgisering sker endast av utgivna böcker, inte artiklar ch annat skriftligt material. Därför är det önskvärt att en särskild funktin inrättas på bibliteket med ansvar för katalgisering ch inköp samt en funktin för bibligrafi ch arkivering. Funktinerna kan inledningsvis vara av kmbinerat art. Men funktinerna bör på sikt inrättas på heltid med ansvar för att ta sig an det skriftliga samiska kulturarvet. Bibligrafin ska ckså täcka material utgivet i elektrnisk frm ch film, vide- ch ljudinspelningar. Målet med arbetet bör vara att öka tillgängligheten av samiskspråkig- ch samiskrelaterad litteratur så att alla i landet ges möjlighet att läsa ch låna nyskriven ch äldre samisk litteratur på flkbibliteken i landet. Depåbiblitek Bibliteket lånar ckså ut depåer, t.ex. bklådr, med en lånetid på upp till ett år, till sklr, samesklr, kmmunbiblitek, samebyar, sameföreningar etc. ch fungerar ckså sm ett fjärrlånebiblitek för andra biblitek. Bibliteket katalgiserar sitt bestånd i LIBRIS, ch kan därigenm ckså ta emt fjärrlånebeställningar genm LIBRIS fjärrlånesystem. Bibliteket lånar ut böcker till alla biblitek. Om någn går till ett biblitek ch begär fjärrlån av en speciell titel, har bibliteket möjlighet att låna in bken bl.a. från Samernas biblitek. Lärmedel På Samernas biblitek finns en översikt av samiska lärmedel. På nätet finns en tabell med söklänkar sm ckså tar med vilket språk lärmedlet är översatt till. I söklistan finns alla lärmedel sm rör grundsklan ch gymnasiet på alla samiska språk. Även umesamiskan kmmer att bli synligt med tiden. Metdböcker, barn- ch ungdmsböcker ch lärböcker finns för lika nivåer. Samernas biblitek bistår med förslag på litteratur att använda i undervisning ch långlån till sklr av till exempel bredvidläsningsböcker. Böckerna kan lånas från Samernas biblitek ch skickas över hela landet. Samesklstyrelsen (SamS) köper in lärmedel ch har ett avtal med Samernas biblitek med uppdrag att registrera i katalgen ch depnera lärmedel på depåbibliteket för utlåning till sklrna. Kstnaden mfattar tiden för hanteringen men inte själva utrymmet i databasen SáG 1991:1, Samisk bibligrafi i Sverige. Slutrapprt av en förstudie vid Sametinget

13 Specialsamlingar - Sierranas čakkáldagat Samernas biblitek har följande specialsamlingar: Israel Rungs samling, sm består av artiklar ur tidskrifter, knferensrapprter ch dylikt. Författarna har själva skickat dessa till Israel Rung med dedikatin. Lars Thmassns samling, sm består av 1900-tals litteratur m samer (böcker, årsböcker, serier ch tidskrifter ch skönlitteratur. Lars Anders Baers samling, sm består av sent 1900-tals litteratur m samer, samt urflksch minritetslitteratur. Magasinet I arkivutrymmet förvaras magasinerade handlingar ch böcker av äldre datum, av större värde eller depnerade handlingar från andra biblitek sm vid behv kan beställas upp för läsning ch granskning på plats. En del böcker kan vara för utlåning. 13

14 3. Undersökning 3.1 Statistik Samernas biblitek Den närmare granskningen av Sametingets bibliteksverksamhet inleds med hur situatinen är enligt Samernas bibliteks egen utlånings-, förvärvs- ch besöksstatistik sett under de senaste trettn åren. Utlåning Av utlåningsstatistiken kan man utläsa att det inte är stra mängder sm lånas ut per år 19. Antalet pendlar mellan under tppåret 2007 för att falla under 600 bklån året efter. Det är endast under fem år utlåningen har överstigit lån årligen. I övrigt under de 13 år statistiken mfattar, ligger det i snitt kring 600. Om mlån inräknas blir siffrna lite högre. Utlåningsstatistiken mfattar alla lån sm rör kategrierna persnal, enskilda, depå sklr, depå övrigt, biblitek ch elever. Enskilda persner står för de flesta lånen men även sklr sm lånar för längre tid. Om man bara väljer att se på de enskildas lån syns stra variatiner från år till år. Lägsta antalet var 2012 med 171 lån tätt följt av 2017 med 195 lån ch flest var det 2007 med enskilda lån. Väljer man att slå ut 2017 års siffrr på årets alla dagar ch dividera med antal lån skulle det innebära att det lånas mkring en halv bk per dag. Ändå har antal utlåningsbara bjekt ökat med bjekt från 2014 till ch med 2016 för att nästan uppgå till bjekt. Av statistiken framgår inte hur många av de lånade böckerna sm är skrivna på samiska. Nterbart i sammanhanget är att antal titlar sm LIBRIS uppger finns på någt av de samiska språken är betydligt mindre än de sm uppges i Samernas bibliteks uppgifter. I Bibliteken ch de natinella minritetsspråken. En lägesbeskrivning utgiven av KB 20 har frågr ställts till alla ffentligt finansierade bilitek sm a r minst halvtidsbemannade ch på någt sätt a r tillgängliga för allmänheten. Vid en anblick på antal titlar på natinella minritetsspråk i den natinella katalgen LIBRIS a r det tydligt att det a r finska sm a r det mest vanligt förekmmande minritetsspråket. Ttalt finns ungefär unika titlar i Libris på någt av de natinella minritetsspråken. 88 % av de titlarna a r på finska. 8 % (11 200) a r på någt av de samiska språken, där nrdsamiskan dminerar. 3 % a r på jiddish. Språken rmani chib ch mea nkieli har vardera fa rre a n titlar. Det är en differens på närmare titlar mellan det sm finns på Samernas biblitek ch det sm är sökbart via LIBRIS ch brde finnas tillgängligt via ffentligt finansierade bilitek. Det är en följd av att all litteratur inte är katalgiserat ännu vid Samernas biblitek. Förvärv Förvärvstatistiken visar att nästan varannan bk sm köps in av bibliteket ch de böcker sm fås sm gåvr är på samiska 21. Det framgår inte m böckerna är översatta eller är skrivna i riginal på samiska eller vilka böcker det handlar m. Under årens lpp har stra inköp gjrts, 2008 med böcker ch 2012 med 1054 böcker. Av inköpta böcker under redvisad perid var böcker på samiska. Endast 20 böcker på samiska köptes in 2016, vilket är lägst antal. Antal gåvr skiftar ckså med åren. Av skänkta böcker var på samiska. Bkgivare är privatpersner, förlag, biblitek, samiska institutiner ch rganisatiner. Sametingets kulturnämnd har beviljat extra medel till Samernas biblitek under 2018 med SEK för litteraturinköp under året. 19 Bilaga: Utlåningsstatistik för Samernas biblitek 20 : 21 Bilaga: Förvärvstatistik t..m för Samernas biblitek 14

15 Antal besök på Samernas biblitek Besöksstatistiken 22 visar att antal besök under många år legat i snitt kring 1000 persner per år. Det innebär 21 besök i veckan. Under några år har det skjutit i höjden ch det har sin förklaring i att bibliteket haft prgramverksamhet med aktiviteter sm har lckat fler besökare under vissa perider. När Samiskt infrmatinscentrum har haft satsningar under åren med aktiviteter i bibliteket har det satt sina spår med nästan dubblerat antal besök. Samverkan med kmmunbibliteket i Jkkmkk 2004 visar ckså på ökat intresse att besöka Samerna biblitek. Under Jkkmkks marknad är det fler sm hittar till Samernas biblitek ch det ökar siffrna till viss del. Från ch med 2014 börjar antalet besökare falla för att vara nere på 422 besökare 2015 ch 460 besökare Det här visar att när det var sm sämst km det bara 9 persner per vecka under de 47 veckr bibliteket hade öppet. En del av rsaken till det nedåtgående besöksantalet är att Samernas biblitek endast hade öppet på tisdagar. Under 2017 utökades öppettiderna till tre dagar i veckan. Slutsatser Samernas bibliteks statistik visar att en ökad tillgänglighet med anpassade öppettider, bra service ch evenemang i biblitekets lkaler ökar intresset ch lckar flk till fler besök ch fler lån. Det är ckså viktigt med samverkan med kmmunens flkbiblitek ch kmpetent persnal. Den stra differensen mellan det sm går att finna via LIBRIS ch det sm verkligen finns på Samernas biblitek tyder på brister i infrmatinskedjan. De registrerade bjekten Samernas biblitek har i sitt arkiv bör registreras ch katalgiseras ch göras synliga ch sökbara. Det är av str vikt för de samiska språken ch litteraturen att de få böcker, skrifter ch andra handlingar sm kan finnas på hyllrna når läsarna. Utlånings- ch besöksstatistik från de senaste 13 åren visar genmgående låga siffrr ch det indikerar att Samernas biblitek inte finns i medvetandet hs den samiska allmänheten i någn hög grad. 3.2 Enkät till den samiska allmänheten m Samernas biblitek För att få en uppfattning m den samiska allmänhetens syn på verksamheten på Samernas biblitek lade Sametinget ut en enkät på sina tre webbplatser (sametinget.se, samer.se ch minritet.se) från den 6-25 februari persner besvarade webbenkäten. Följande frågr ställdes i enkäten: Vilket kön tillhör du? Brukar du läsa samiska böcker? Om ja - på vilket språk? Om nej - varför inte? Känner du till Samernas Biblitek i Jkkmkk? Om ja - brukar du låna böcker från Samernas biblitek? Brukar du efterfråga nya böcker på samiska? Hur fta har du besökt Samernas biblitek det senaste året? (Fysiskt eller fjärrlån via webben) Om du svarat att du aldrig eller mycket sällan använder dig av Samernas biblitek: Varför inte? Var får du infrmatin m samisk litteratur idag? Söker du böcker på samiska på andra ställen än Samernas biblitek? Var i så fall? Vad vill du kunna göra på bibliteket? Flera val möjliga. 22 Bilaga: Besöksstatistik sammanställning t..m Samernas biblitek 15

16 Saknar du någt på Samernas biblitek ch i så fall vad? Har du andra tankar ch idéer m Samernas biblitek sm du vill framföra, så finns det plats här. Om att läsa samiska böcker Nästan 60 % av enkätsvaren har lämnats av kvinnr, nästan en tredjedel är män ch drygt 7 % vill inte uppge sitt kön. De flesta, över 60 %, läser inte samiska böcker. Lite drygt 10 % säger sig läsa fta. En grupp läser samiska böcker ibland. Språkvalet följer i samma spår för de flesta, drygt 44 % läser böcker på annat språk än samiska. I förhållande till antalet är det rätt många i den samiskspråkiga gruppen sm läser böcker på sydsamiska; 20,5 %. Det är bara de nrdsamiska sm är fler till antalet, nästan 25 % gör det. Umesamiskan ligger lägst med sina 2,5 % ch lulesamiska läses av närmare 8 %. På frågan m varför de inte läser böcker på samiska svarar väldigt många, över 76 %, att anledningen är att de inte kan samiska. Närmare 30 % uppger att de inte kan läsa på samiska. Det visar att det finns låntagare sm behärskar samiska muntligt, men kan inte läsa på sitt eget språk. De allra flesta äldre samer har inte fått lära sig att läsa eller skriva i sklan på sitt eget mdersmål 23. Kännedm m Samernas biblitek På frågan m de känner till Samernas biblitek är svaret att majriteten inte vet m att det finns ett samiskt biblitek. Över hälften, 55 %, är vetande m Samernas biblitek. Det är bara 46 % utav de 411 svarande sm säger sig känna till bibliteket. Följden blir att de flesta inte heller nyttjar samernas biblitek. Inte heller de sm känner till bibliteket, nyttar det i större grad. Det är ytterst fåtal, 13,1%, sm lånar böcker från Samernas biblitek, över 87 % väljer brt Samernas biblitek sm medial källa. Det är ett nedslående resultat. Även efterfrågan på samiska böcker är näst intill befintligt. Omkring 10 % frågar fta. I det här fallet innebär det att det är endast ett 40-tal persner sm regelbundet frågar m det finns nya böcker på samiska. En överväldigande majritet frågar aldrig efter nya böcker på samiska. Lika nedslående är resultatet på frågan m hur fta de besökt Samernas biblitek det senaste året? (fysiskt eller fjärrlån via webben). Det är bara lite drygt 5 % av svaren sm berättar att de regelbundet, det vill säga fler än 10 gånger, besökt Samernas biblitek. 15 % har besökt bibliteket mellan 1 5 gånger per år. Nästan 77 % har aldrig besökt Samernas biblitek vare sig fysiskt eller via webben. Anledningen till att de inte har besökt Samernas biblitek varierar. Ett återkmmande svar är att de inte känner till bibliteket. Samisk litteratur Vid en mer allmän fråga m var de svarande får sin infrmatin m samiska litteratur, får de flesta infrmatin via sciala medier, tidningar ch tidskrifter samt vänner ch bekanta. Sciala medier är en helt dminerande infrmatinskälla m samisk litteratur. Men sökandet efter infrmatin m samisk litteratur sker ckså i antikvariat, samiska bkbussen, bkhandel, flkbiblitek, museer ch samiska kulturcentra. Biblitek förknippas med böcker, läsande, bklån ch lån av andra medier. Men för de samiska bibliteksbesökarna finns andra aktiviteter ckså på önskelistan. Främst önskar de sig att få delta i språkkurser på bibliteket. 32 % vill lära sig samiska. Vad sm saknas på Samernas biblitek Ett axplck av de svar sm handlar m vad sm saknas på Samernas biblitek är: Prgramverksamhet ch digitaliserade medier Barnböcker

17 Histriska ljudböcker m samernas histria, tvångsförflyttning, kulturella förbud mm. (Gärna på både samiska ch svenska). Föreläsningar, utställningar, barnaktiviteter Samiska rdlistr på de erkända varieteterna En samling av all samisk kultur Bättre öppettider Enklare att göra fjärrlån Lärböcker Veganska böcker för samer Svenska översättningar ch att vi ska få läsa det i sklan Slöjdlitteratur Tillgänglighet, brde finnas rutiner så att man kan hämta lämna böcker t ex via de lkala bibliteken då skulle Samernas biblitek kunna vara en resurs för hela det samiska mrådet. Nu upplevs det sm ett lkalt biblitek vilket är begränsande Dataspel Lättare kurser i samiska Övriga synpunkter I enkäten ges det ckså utrymme ch möjlighet att framför andra tankar ch idéer m Samernas biblitek. Här följer ett utdrag av åsikter sm har framförts: Bibliteket har en enrmt viktig samhällsfunktin. En filial i Dearna/Tärnaby vre bra. Där finns ju samesklan, sametinget/språkcentrum ch ett strt lkalt samiskt engagemang, samt att det ligger mitt emellan Jkkmkk ch Staare samt nära Hattfjelldal. Samernas biblitek bör finnas på fler platser inm Sápmi, för att underlätta för de sm inte br i närheten men ckså för att ökad kunskap. 1. I samarbete med andra biblitek runt m i landet se till att infrmera m möjlighet till fjärrlån. 2. Ta fram en enkel affisch- eller skärmutställning m bibliteket - i första hand för andra biblitek i landet, myndigheter ch utbildningsplatser - för att synliggöra bibliteket ch för att synliggöra litteratur på samiska ch förstärka det samiska biblitekets rll sm plattfrm för infrmatin m samisk kultur ch frskning. Kanske ett biblitek även i Sthlm för att kmma ut till ss sm inte är samer. Dubbelböcker, där en del av texten är skriven på någt av de samiska språken direkt följd av en översättning till svenska sv. Föreläsningar ch undervisning m samisk kultur då ch nu. Samisk litteratur till utlåning på fjällstugr. Kntrllerad av stugvärden så att de inte försvinner. Ja, samenes biblitek må innehlde kunst, kultur, handtverk, histrie, skjønnlitteratur, etngrafi, arkelgi, ssilgi med mera. Gör kpiering av jjkar ch intervjuer tillgängliga för enskilda samer. Streamade ljudböcker. Bibliteket hade kunnat jbba med att plcka ihp "bklådr" i de lika samiska språken ch lika åldersgrupper ch erbjudit direkt till försklr ch sklr där man har samiskt mdersmålsstöd för barn ch mdersmålsundervisning för elever. Jbba mera ffensivt att erbjuda böcker/tidningar/spel/e-böcker till barn ch unga. Skulle vilja att man fick lämna in förslag på böcker eller prjekt sm man själv skulle vilja skriva/göra ch att bibliteken sedan förmedlade det till någn samisk kulturgrupp sm kunde ta hand m dessa frågr. 17

18 Att det ska finnas i Kiruna ckså. Skulle vilja ha ett samiskt biblitek i Värmland. Mer aktiviteter, särskilt för barn ungdmar. Öka mfattningen på alla biblitek!!!!! Det vre bra m man kunde åka ut med en samisk bkbuss med både tidningar, utbildningsmaterial ch böcker sm riktar sig till barn, ungdmar ch vuxna. Skulle vilja ha ett sådant besök i Luleå i alla fall en gång per tertial. Att jag sm privat persn kan låna direkt utan att gå via mitt hembiblitek utan att betala frakt! Behöver marknadsföras bättre så allmänheten utanför Jkkmkk börjar använda. Ljudböcker! Vill kunna lyssna på inspelning ch läsa i bken samtidigt för att öva på språket Kan ckså ha att göra med att det är förknippat med Ájttes biblitek sm ckså i praktiken är ett lkalt Jkkmkks biblitek. Slutsatser Det är tydligt att allmänheten önskar sig ett fungerande, kvalitativt ch välsrterat samiskt biblitek med full service i fråga m samisk litteratur, annan media ch utvecklad prgramverksamhet. Många önskar sig att det fanns mer utbud ch böcker riktade till samiskspråkiga barn ch unga, prgram med teater, språkkurser, utställningar, föreläsningar, författarträffar, sagstunder publicerade på Yutube ch att det fanns fler samiska bkbussar. Det finns ckså ett stöd för etablerande av fler samiska biblitek ch filialer. Det brister i infrmatinen m Samernas biblitek ch dess verksamhet. Nyttjandegraden är låg med få besökare fysiskt ch via nätet. Enkäten visar ckså att intresset för få reda på m det har kmmit nya böcker på samiska är lågt. Antalet sm lånar böcker från Samernas biblitek är bara 13 %. Den nuvarande biblitekssituatinen gör att samiskt samhällsliv, de samiska språken ch den samiska litteraturen i förlängningen blir lidande. Att så str andel av de svarande inte har besökt, lånat böcker eller hört talas m bibliteket visar att det behövs göras insatser för utvecklingen av Samernas biblitek. 18

19 3.3 Enkät till samesklrna Sklinspektinen har 2017 påbörjat en granskning m ch hur sklan använder sklbibliteket sm pedaggisk resurs för att främja elevers lärande. Granskningen ska besvara följande frågeställningar: I vilken utsträckning tar rektrerna ansvar för en väl fungerande samverkan mellan sklbiblitek ch lärare? I vilken utsträckning använder sklan sklbibliteket sm en integrerad del i den pedaggiska verksamheten? Sklbibliteketens vikt pängteras i Förrdning m lärplan för samesklans verksamhet, där det framgår att bibliteket ska användas sm en del i undervisningen för att stärka elevernas språkliga förmåga ch digitala kmpetens 30. Sklinspektinen har tlkat bestämmelserna för sklbiblitek gällande vilka krav sm kan ställas på att en skla för att de ska anses ge sina elever tillgång till sklbiblitek 31. Eleverna i grundsklan, gymnasiesklan, grundsärsklan, gymnasiesärsklan, specialsklan ch samesklan ska ha tillgång till sklbiblitek. Detta gäller även för de fristående sklrna. Enligt Biblitekslagens 32 8, (2013:801) ska alla ha lika tillgång till utbildning. Eleverna har tillgång till ett sklbiblitek i den egna sklenhetens lkaler eller på rimligt avstånd från sklan sm gör det möjligt att kntinuerligt använda bibliteket sm en del av elevernas utbildning för att bidra till att nå målen för denna. Bibliteket mfattar böcker, facklitteratur ch skönlitteratur, infrmatinsteknik ch andra medier. Bibliteket är anpassat till elevernas behv för att främja språkutveckling ch stimulera till läsning. Biblitekslagen säger ckså att sklbibliteken ska ägna särskild uppmärksamhet åt funktinshindrade samt invandrare ch andra minriteter bland annat genm att erbjuda litteratur på andra språk än svenska ch i frmer särskilt anpassade till dessa gruppers behv. Varken i skllagen eller i biblitekslagen finns det några bestämmelser sm ställer krav på att det ska finnas en sklbiblitekarie. Men vikten av en kmpetent biblitekarie med kunskap m samiska böcker, förhållanden, kulturen, näringar ch litteratur är str. För att få en bild av hur sklpersnal ch lärare på samesklrna ser på verksamheten inm Samernas biblitek, sklbiblitek ch böcker på samiska skickade Sametinget ut en enkät 33 ut till berörda i landets fem samesklr i februari persner svarade på enkäten. Följande frågr ställdes: Har din sameskla tillgång till ett biblitek? Om ja, finns det böcker på samiska där? Är utbudet av gd kvalitet ch anpassat för barn ch ungdmar? Besöker du någt annat biblitek än sklbiblitek för att låna böcker med dina elever? Om ja, finns det böcker på samiska där? 30 SKOLFS 2010: Bilaga: Sametingets enkät till lärare ch sklpersnal m biblitek ch böcker på samiska

20 Är utbudet av gd kvalitet ch anpassat för barn ch ungdmar? Brukar du efterfråga nya böcker på samiska? Besöker ni ett biblitek i andra syften än att låna böcker? I så fall vad? Har dina elever någn gång träffat en barn- eller ungdmsbiblitekarie? Brukar du låna/fjärrlåna böcker till dina elever från Samernas Biblitek? Vad tycker du m Samernas bibliteks verksamhet idag? Söker du böcker på samiska till dina elever på andra ställen än bibliteket? Om ja, var i så fall? Vilken service skulle du vilja att ett samiskt biblitek skulle erbjuda samesklrna? Välj tre av dessa saker sm du skulle uppskatta mest. Välj tre av dessa saker sm du trr elever skulle uppskatta mest. Här kan du skriva vad du har på hjärtat sm rör biblitek, sklbiblitek ch Samernas biblitek. Ge gärna förslag på förbättringar! Tillgänglighet ch böcker på samiska Över 70 % av de tillfrågade svarade att de har tillgång till ett sklbiblitek. Samesklrna har enligt uppgift från Samesklstyrelsen inga egna sklbiblitek så siffran kan verka hög. Men med tanke på hur frågan är frmulerad så öppnar det för svar där samesklrna nyttjar kmmunala sklbiblitek eller flkbibliteken i sin undervisning. Det antagandet bekräftas på sätt ch vis av svaren på frågan m det finns böcker på samiska där. Endast 25 % svarar ja långt över hälften, 56 %, svarar att någn enstaka bk kan finnas på samiska. Endast 13 % anser att utbudet i deras sklbiblitek är av gd kvalitet ch anpassat för barn ch ungdm. Majriteten av de tillfrågade besöker aldrig, sällan eller endast ibland andra biblitek för att låna böcker med sina elever. Den fjärdedel sm fta besöker andra biblitek svarar att det ändå finns böcker på samiska men av svaren framgår att de flesta anser att det bara finns någn enstaka bk på samiska. En str majritet av de tillfrågade brukar efterfråga böcker på samiska. Bibliteksbesök görs ckså för att vara delaktiga i lika aktiviteter sm förela sning, la sstund ch biblitekarien har bkprat. Ett svar lyder så ha r: Syftet är att låna böcker, men samiska böcker finns knappt att låna. Vi efterlyser fler samiska böcker för barn ch ungdm. De flesta eleverna på samesklrna får sällan eller aldrig träffa en barn- eller ungdmsbiblitekarie. Den stra majriteten av samesklans persnal söker böcker på samiska på andra ställen än på fasta bilitek. Det handlar m bkbuss, i Nrge, Samesklstyrelsen, bkaffärer, på nätet, Gaaltije, lppis ch inköp via bkförlag sv. Biblitekets verksamhet Möjligheten att låna ch fjärrlåna böcker till elever från Samernas biblitek är inte särskilt väl utnyttjad. Endast mkring 6 % gör det varje läsår. Det stra flertalet gör det aldrig. De flesta känner till Samernas biblitek men det finns frtfararande sklpersnal sm inte har kännedm m bibliteket. En tillfrågad svarar med att hen trdde att Samernas bilitek faktiskt var nedlagd ch inte fanns mer. En rätt samstämmig bild av en annym, rätt synlig, verksamhet träder fram bland tillfrågade sm ändå kan förväntas känna till att det finns en särskild samiskt biblitek. Citat: Jag vet inget m det. Vad finns det för böcker? Hur går utlåningen till, skickas böckerna eller hämtas? Har man lång lånetid? Var finner man infrmatin m bibliteket? Jag trr ni behöver infrmera m att detta biblitek finns! En annan sa ger: Ganska synlig. Ni behöver infrmera m att detta biblitek finns! Önskemål m service Önskemålen bland de tillfrågade m vilken service de önskar sig av ett samiskt biblitek är många. Digitalt nyhetsbrev med tips m nya böcker på samiska ch större utbud av samiska böcker är någt nästan alla önskar sig. Eget biblitek ch bkbuss finns ckså med tillsammans med författar- ch biblitekariebesök samt föräldrar sm läser med sina barn. Ett fåtal vill ha bkblgg för lärare/vuxna. 20

21 Ett mer väntat önskemål är den fjärdedel sm vill att det ska finnas sagstunder på YuTube. En str majritet anser att just sagstunder på YuTube skulle uppskattas mest av eleverna tillsammans med aktiviteten att göra en teater eller dans med utgångspunkt i en bk. Författarbesök skulle ckså stå rätt högt i kurs bland eleverna anser tillfrågad persnal. Eget biblitek, bkbuss, bkcirkel på sklan, bkblgg för barn ch digitalt nyhetsbrev finns ckså med på listan. Svaren visar aktiviteter av lika slag vre önskvärt. Här är några fler exempel: Persnal sm pratar samiska! Samiska böcker i alla åldrar ch genrer! Kanske skicka mail m nya böcker ch tips. I ch med att vi har ett kmmunalt sklbiblitek så går det väl att låna böcker via dm av er, men är säker m alla vet det i vår arbetsgrupp. Jag skulle vilja att de skulle bjuda in till att berätta för eleverna vad det finns för böcker ch vara inspiratinskällr till att få dem att läsa böcker på samiska. Det finns ett litet urval av lulesamiska böcker. Hålla någn berättardag ch sagstund. Att frakt av bkpaket rdnas av bibliteket. Ni får gärna kmma ch presentera er verksamhet på sklan. Det hade varit tppen m det funnits en hemsida med böckerna ni har, samt bilder. Att man kan låna smidigt även m man br på annan rt. Jbba mt sklr ch försklr ch på det sättet synliggöra det samiska bibliteket. Fler böcker på samiska Ljudböcker önskas, finns överhuvudtaget inga Översätt fler barnböcker från lika kulturer Gör fler read alng böcker En barnvänlig sajt för elever vre fint Slutsatser Enkätsvaren visar att Samernas biblitek är en dåligt utnyttjad resurs av samesklrna. Samtidigt är efterfrågan str på ett fungerande sklbiblitek sm kan ge service till de samiskaspråkiga eleverna ch lärarna. Samernas biblitek brde kunna spela en mycket aktivare rll sm utbildningsresurs ch kunskapsförmedlare till samiska barn ch unga. Sklbiblitek är knutpunkten för sklans infrmatinsbärande verksamhet. Det framgår både i skllagen ch i Förrdningen m lärplanen för samesklan att det är viktigt att eleverna har tillgång till ett sklbiblitek. Det är myndigheten Samesklstyrelsen (SamS) sm har uppdrag ch ansvar att driva samesklr i landet. En nämnd utses av Sametinget att leda verksamheten ch i det utbildningsplitiska prgram sm nämnden har tagit fram den 22 mars 2016 framgår inte någt m vilken rll sklbibliteken ska ha i arbetet med att uppnå sklans mål. Samesklstyrelsen har det övergripande ansvaret för att sklrna följer skllagen ch lärplanerna. Samesklan a r från åk 1 6 ch har en egen la rplan sm a r liksta lld med grundsklans la rplan

22 Sklinspektinen 36 skriver i sitt infrmatinsblad strax efter ändringen av skllagen den 1 juli 2011 att na r det till exempel av gegrafiska ska l inte a r möjligt för en sådan skla att samverka med en annan skla i na rheten, måste tillgången till de funktiner sm krävs för ett sklbiblitek tillgdses på annat sa tt. En lösning kan vara att anva nda annan infrmatinsteknik a n böcker i traditinell frm. En bkbuss kan ckså vara en del av lösningen för sklr med den typen av förutsa ttningar 37. Barn sm har tillgång till sklbiblitek är mycket bättre rustade att med trygghet utfrska ett lärrikt, fantastiskt ch spännande digitalt universum. särskilt viktigt a r kunskap m källkritik, infrmatinssamhällets villkr ch tillgång till tekniken. Förbundsrdföranden för DIK facket för kultur- ch kmmunikatin skriver i ett pininsinlägg i Dagens samhälle den 7 september att sklbibliteken jämnar ut spelplanen. Här finns en möjlighet för alla barn att växa avsett bakgrund ch familjeförhållanden. Studier visar att sklbibliteken är särskilt bra på att fånga upp ch höja resultaten för barn sm annars har svårt att nå sklans mål. Det är svårt att föreställa sig ett mer effektivt verktyg för jämlikhet ch demkrati.sklbiblitek ämnat för samiska sklbarn finns inte i Sverige ch det trde inte vara helt enligt Skllagen, sm reglerar bibliteksverksverksamheten. En lösning bör kmma till stånd i enlighet med Skllagen så att samesklrna ch samisk integrering får tillgång till fungerande, väl utrustade sklbiblitek bemannade med biblitekarier med samisk kmpetens. Ett alternativ är att det inm ramen för Samernas biblitek inrättas tjänster sm barn-, ungdms ch sklbiblitekarier med uppgift att ge service åt sklr ch barn ch ungdmar. Samernas biblitek i Jåhkåmåhkke administrerar redan nu Samesklstyrelsens referensbiblitek med lärmedel ch annan litteratur. Samernas biblitek skulle kunna få en tydligare rll sm central nd för samiska sklbiblitek Skllagen, 2 kap. 36, _sfs