PLANBESKRIVNING Miljöbedömning Planens genomförande Fastighetskonsekvensbeskrivning

Transkript

1 DETALJPLAN FÖR Gamla Skalet, Vemdalsskalet del av VEMDALENS KYRKBY 57:10 m.fl. fast. HÄRJEDALENS KOMMUN, JÄMTLANDS LÄN Dnr PLAN 007/2008 Upprättad den 30 jan 2014 Antagandehandling Antagen Laga kraft PLANBESKRIVNING Miljöbedömning Planens genomförande Fastighetskonsekvensbeskrivning 1

2 Omslagsbild. Utsikt från Hovdefjället mot norr över planområdet. Foto Torgny Svensson. Övriga foton av Pär Norberg. Innehåll Inledning, förutsättningar och gällande planer 3 Planförslag 11 Miljöbedömning 16 Planens genomförande 17 Fastighetskonsekvensbeskrivning 18 Planförfattare Arkitekt Sam Sandström

3 PLANBESKRIVNING INLEDNING, FÖRUTSÄTTNINGAR OCH GÄLLANDE PLANER Inledning och syfte Planhandlingar är plankarta med planbestämmelser och denna planbeskrivning med miljöbedömning, planens genomförande samt fastighetskonsekvensbeskrivning. Området ligger i Vemdalsskalet, Vemdalen, i Härjedalens kommun. För hela planområdet finns gällande detaljplaner. Området ligger inom riksintresse för friluftslivet enligt 3 kap 6 miljöbalken och inom område av riksintresse med särskilda hushållningsbestämmelser (turisism och friluftsliv i fjällvärlden) enligt 4 kap 2 miljöbalken. Riksintressena utgör inget hinder för detaljplanen. Myndighetsnämnden har lämnat planläggningstillstånd I gällande översiktsplan för Vemdalsskalet finns området med som bebyggelseområde B1, centrala Vemdalsskalet. Den förstudie som finns för område B1 har använts som planprogram. Gällande detaljplaner är från 1967, 1970, 1991 och Området består av bebyggelseområden, gatumark samt naturmark i gällande planer. Planområdet omfattar ca 2,5 ha. Planområdet omfattar del av Vemdalens Kyrkby 57:10 m.fl. fast. Exploatör är Vemdalsfastigheter AB. Syftet är att förverkliga översiktsplanens intentioner om förtätning men att göra det på ett sätt som innebär att området får en traditionsrik karaktär. Planen är upprättad i enlighet med Plan- och bygglag 1987:10. Samråd Tidigt samråd har skett med kommunens myndigheter samt Skistar och Vemdalsfastigheter. Se även särskild samrådsredogörelse. 3

4 Riksintressen Riksintressen från översiktsplanen Trafikverket anser att väg 315 är av riksintresse. 4

5 Natur, fornlämningar, kulturmiljö. Området består av skog bestående av främst gran och fjällbjörk med inslag av öppna ytor som är avverkade (bild 1.). Markskiktet består främst av ris från blåbär, lingon, kråkbär och mossor och lavar. I de öppnare partierna har gräs och örter som mjölkört och näva tagit över. Genom området har ett flertal ledningsdragningar i marken utförts. I söder närmast hotellet finns en ängsmark med tre äldre byggnader. Marken har bedömts ha goda geotekniska förhållanden för det planerade ändamålet. Det finns ingen risk för ras eller översvämning. Bild 1. Området domineras av skog bestående av främst gran och fjällbjörk med inslag av öppna ytor som är avverkade Bild 2. I söder närmast hotellet finns en ängsmark med några äldre byggnader I väster rinner en liten bäck och i de fuktigare delarna är örtrikedomen högre än i övriga området, här kan man bland annat se Jungfru Marie nycklar (bild 3), torta, näva och linnea. Orkidéer och torta växer endast i anslutning till bäcken/diket inom det område som syns på vänstra halvan av bild 4. Bild 3 Bild 4 Bild 3-4. Längs bäcken är artrikedomen högre än inom övriga området här finns växter som Jungfru Marie Nycklar. Planområdet är inringat av bebyggelse och när det gäller djur har inget speciellt observerats. Enligt SGU brunnsarkivet finns inga dricksvattenbrunnar inom planområdet. En kommunal vattentäkt ligger ca 600 meter från området. Det yttre skyddsområdet slutar ett hundratal meter från planområdet. Inga fornlämningar eller nyckelbiotoper finns redovisade enligt skogens pärlor och riksantikvarieämbetets fornsök. 5

6 Geotekniska förhållanden, radon, klimatförändringar Området är bevuxet med barrskog med inslag av björk i en näringsfattig miljö. Det organiska ytskiktet består av råhumus, mulltäcket är tunt eller obefintligt. Grundläggningsförhållandena bedöms som goda. Marken består av grovkornig friktionsjord. Särskild geoteknisk undersökning av planområdet har inte skett inför planläggningen. Erfarenheterna av redan genomförd bebyggelse på trakten i brantare lägen visar att markens bärighet är god och att risken för skred är låg. Enligt redovisning i översiktsplanen så föreligger ingen risk för markradon inom planområdet. Radonkartan är dock ej heltäckande i detalj. Det är ej säkert att alla områden kommit med. Firma Kjell Olofsson har på ett närbeläget område med planerad bebyggelse på Skalsfjället i brantare avsnitt än i denna plan sökt klarlägga riskerna för skred och ras. Riskbedömningen för Skalsfjället uttrycktes på följande sätt: I den grovkorniga friktionsjorden är säkerheten för uppkomst av skred betryggande även i de brantast förekommande terrängavsnitten. Om framtiden för med sig varmare, kallare, torrare eller våtare klimat så bör Gamla Skalet klara sig bra. Området är högt beläget och om det blir kallare klimat så får därför Vemdalsskalet varmare vintrar än dalgången i Vemdalen. Våtare eller mer regnigt/snöigt klimat bör inte heller ge planområdet några nackdelar. Marken är mycket genomsläpplig för vatten. Torrare klimat bör ge mindre mygg. Varmare klimat kommer att ge mindre energiåtgång. Bebyggelse Inom planområdet finns tre äldre timmerhus som flyttats till området på 1970-talet. Bild som visar byggnader inom planområdet men även utom området. De mörkare byggnaderna till vänster ligger utom planområdet. Trafik Vägar är utbyggda till området. Väg 315 går strax utanför planområdet. Trafikverket har under genomfört studier för att förbättra trafiksäkerheten på väg 315. Studien har lett fram till att trafikverket under 2013 genomfört trafiksäkerhetshöjande arbeten. Allmänna vägen har försetts med gångvägar och busshållplatser samt övergångsställen. 6

7 Gällande detaljplaner Gällande detaljplan från 2005 omfattar fastigheten VK 57:121. Enligt gällande plan skall tomten angöras från norr via y-området på fastigheten VK 57:35. Utsnitt ur detaljplan för VK 57:10 från 2005 Gällande detaljplan från 1991 omfattar den nordvästra delen av VK 57:10 inom planområdet. Området är lokalgata eller naturområde i gällande plan. I översiktsplanens område B1 är denna del planerad som turistlägenheter 1 med ca 8 lägenheter och ca 50 bäddar. Utsnitt ur detaljplan för VK 57:10 från

8 Gällande detaljplan från 1970 omfattar den södra delen av VK 57:10 inom planområdet. Enligt denna plan går en gata tvärs igenom området från Skalsterrassvägen till Petters Väg. Enligt denna plan fortsätter lokalgatan tvärs över VK 57:19. Söder om denna väg var det planerat ett kvarter för fritidsändamål. Utsnitt ur detaljplan för VK 57:10 från 1970 Gällande plan från 1967 omfattar en mindre del av planområdet mellan ovan nämnda planer, bl.a. fastigheten VK 39:33 som är planlagd för fristående bostadshus. Utsnitt ur detaljplan för VK 57:10 från

9 Gällande fördjupad översiktsplan, planprogram Område B1. Denna del omfattar delarna 1-4 i visionen för Vemdalsskalet. Del 1. Turistlägenheter med ca 8 lägenheter och ca 50 bäddar. Del 2. Turistlägenheter med suterrängplan, hög standard. 18 lgh och 144 bäddar. Del 3. Bykärna med restauranger, service, handel i gatuplan, turistlägenheter i nedre och övre plan. Kommersiell yta ca 800 m². Turistlägenheter ca 150 bäddar. Del 4. Stortorget fjälltorget, uterum åretrunt, stenbelagt med scen, sittytor och lekmöjligheter, inramat av restauranger, butiker, fjällmuseifilial och boende. Sammanlagt motsvarar det en kommersiell yta på ca 800 m² och en boendeyta på ca m² vilket motsvarar en byggnadsarea på ca m² i en till två våningar. Vision för Vemdalsskalet ur översiktsplanen Denna vision används som planprogram. Övriga planarbeten i området Parallellt med detta planarbete pågår två andra planarbeten i denna del av Vemdalsskalet. De andra planerna redovisar lämplig trafikföring och parkering på Vemdalsskalet samt breddning av barnbacken. Kulturmiljöprogram Härjedalens kommun arbetar för närvarande med ett nytt kulturprogram. För Vemdalsskalet har man skrivit följande i förslaget: Vemdalsskalet ligger på höjden ovanför byn Vemdalen 700 meter över havet. Med fjäll på båda sidor om riksväg 315 är det en given plats för skidåkning och naturupplevelser. Närheten till både kalfjäll och skyddande skog ger området dess särprägel. 9

10 Historia Utvecklingen av Vemdalsskalet som turistområde startade på 1930-talet och har genom åren lett fram till att det idag är en av landets större skidorter. Anläggningarna för skidåkning med nedfarter, snötillverkning och liftar har kontinuerligt byggts ut och moderniserats. Miljöbeskrivning Vemdalsskalet är format kring riksväg 315 som är en pulsåder genom bebyggelsen och Skalspasset. Den ursprungliga hotellbyggnaden från 1936 har genom åren utvecklats med till- och ombyggnader och den osentimentala hotellbyggnaden från 1963 är på senare år anpassad till en stil inspirerad från amerikanska skidorter. I en krans runt bykärnan ligger boendeanläggningar med lägenheter och ytterligare utanför finns områden för fritidshus i varierande storlek och gestaltning. Planeringsprincipen ski in ski out har präglat utbyggnaderna för turistlägenheter och nedfarter från 2000-talet. De olika årtiondenas rådande byggnadsstilar går att utläsa vid en rundvandring i centrum och i fritidshusbebyggelsen. Ambitionen är att skapa en fjällby med tätare och högre byggnader som kompletterar centrumbyggnadens volym och ger en högre densitet med underlag för butiker, restauranger och annan service. Kommunens Designprogram har sedan 1990-talet påverkat byggnadernas utformning. De intilliggande skidområdena Björnrike, Vargen, Storhogna och Klövsjö breddar utbudet av friluftsliv och upplevelser. Åtgärd Tillkommande bebyggelse och utemiljö skall anpassas till de värdefulla delarna och ges utformning, materialval och färgsättning som är anpassad till miljön. Kommunens Designprogram ger råd och riktlinjer för byggnadsutformningen. 10

11 PLANFÖRSLAGET Planområdet, markägare Planområdet omfattar ca 2,5 ha. Marken ägs huvudsakligen av Vemdalsfastigheter AB samt till en mindre del av ägare till Vemdalsfastigheter AB. Grundkarta Plankartan är ritad på grundkarta upprättad av Arne Eriksson. Koordinatsystem i plan SWEREF Koordinatsystem i höjd RH Grundkartan har kompletterats av Arne Eriksson i okt Planförslagets syfte och idé Syftet är att förverkliga översiktsplanens intentioner om förtätning men att göra det på ett sätt som innebär att området får en traditionsrik karaktär. Allmänt sett skall ny bebyggelse anpassas till de utformningskrav som kommunfullmäktige lagt fast i översiktsplanen, designprogrammet samt kulturmiljöprogrammet, men inom detta planområde gäller även särskilda utformningsidéer. Idén skulle väl lite vårdslöst kunna uttryckas som en blandning mellan Röros och Fallmoran. Eller som bebyggelse i ett köpmannaläge i Härjedalen med naturligt framvuxen bebyggelse på den tiden man byggde hus hantverksmässigt i trä. Timmerhus med tak av naturliga material. Småskaligt men tätt. Byggnaderna är planerade att till största delen timras av gammalt timmer. I första hand köpes gamla timmerhus/timmerstommar som är till salu men skall flyttas. De återuppförs då på nytt i Gamla skalet. I likhet med Ivarsgården som gränsar till planområdet på fastigheten VK 39:39. Om nödvändigt så kompletteras byggnaderna med nytillverkade fönster och dörrar i traditionell stil. Detsamma gäller alla andra utvändiga detaljer. I den mån tak behöver nytillverkas så sker taktäckning i första hand med tegeltak, grästak, vedtak, papp eller spåntak. Traditionsrik färgsättning. Det kan vara omålad furu, falu rödfärg, järnvitrol kompletterat med snickerier målad med oljefärg med jordpigment och andra äldre pigment. Byggnaderna kan behöva kompletteras med fasader av träpanel av traditionell typ eller höga stensocklar eller suterrängvåningar av sten. Någon del kan även putsas. Ur brandsynpunkt kan det vara lämpligt med något stenhus. Bebyggelsen kommer också att behöva kompletteras med nya byggnader. Dessa byggs då i samma traditionella stilar som ovan nämnts. Sammanlagt i området får det gärna vara olika typer av byggnader som kan representera olika tidsepoker. Bebyggelsen har möjlighet till angöring på gator med max 8% lutning till varje byggnadskvarter. Dessa byggnadskvarter är små. Angöringen tänkes ske från Skalsterrassvägen och kompletteras med möjlighet till angöring från söder. Parkering planeras till stor del i uthus/timmerhus. Ett litet torg med verksamheter närmast stora vägen. Detta kallas i programvisionen för fjälltorget. Boende lite längre från allmänna vägen. Ett annat mindre torg med verksamheter en bit upp i backen med utsikt över nejden. Boende i en blandning av små och stora lägenheter beroende på husens utformning. Området avses att utformas med stor variation i storlek och placering av byggnader. Gemensamt är dock att alla byggnader skall ha karaktär av äldre timmerbyggnader. Förutom kravet på möjlighet att angöra varje kvarter med en väg som har mindre än 8% lutning har en central väg/promenadväg lagts genom området som ger möjlighet till utblick över hela området. Kvarteren har utformats med den nordsvenska tre- eller fyrbyggda gården i åtanke där så varit möjligt med tanke på trafik och natur. Storlek och miljö vid äldre gårdar kan ses på den närbelägna Tomtan eller på Remsgården. Samma idé användes vid uppbyggnaden av köpingar, där gatorna gick mellan de fyrbyggda kvarteren. I detta förslag har det skapats ett torg närmast i söder av timmerhus där man har den trebyggda innegården som ett allmänt rum/torg. Gården/torget har också gjorts något större för att få rum med lagom mycket folk. I översiktsplanens vision kallas torget för Fjälltorget. 11

12 Byggnaderna kommer att vara en blandning av envånings, en och en halvvånings samt tvåvåningshus. Ett antal har också suterrängvåning med enklare lägenheter/förråd/garage. Några garage placeras i egna små hus. Utgångspunkten är att åstadkomma en vacker bebyggelse som är intressant att promenera genom och att se på. En handelsplats närmast vägen som i en norrländsk äldre köping. Hus uppefter backen som i Klövsjö eller Fallmoran och dessutom timmerkvarter lika tätt bebyggda kvarter som i Tomtan. Och kyrkan på höjden som i Klövsjö. Och några av husen kan få karaktär av härjedalshusen i Rems på Remmet. Man kan också säga att husen tänkes organiskt organiserade som i en forntida framvuxen by. Ivarsgården som gränsar till planområdet är ditflyttad och återuppförd 2011 av Vemdalsfastigheter. Är ett exempel på byggnader som är lämpade för att skapa den eftersträvade miljön. Befintlig bebyggelse De tre äldre timmerhus som finns i området har flyttats dit på 1970-talet för att skapa en vänlig miljö åt dåvarande högfjällshotellets gäster. Den östra som står nära fastighetsgränsen avses att flyttas för att klara brandkrav till grannfastighet. Även de andra kan bli flyttade för att lättare kunna åstadkomma lämpliga kvarter. Härbre inom planområdet 12

13 Ett befintliga härbre ligger till en mindre del på VK 57:19. Detta planeras att flyttas längre in på fast 57:10 så snart planen trätt i laga kraft och behövliga tillstånd erhållits. Bebyggelse, exploatering Bebyggelsen kommer att till största delen bestå av återupptimrade byggnader, det är därför inte möjligt att i förväg bestämma storlekar, utseende i detalj. Det är inte heller önskvärt. I översiktsplanens vision/planprogrammet är det inom området planerat för ca 800 m² kommersiell och större lägenheter. Detta är utgångspunkten även i detta förslag, men ett antal av lägenheterna kommer troligen att bli mindre och den totala bostadsarean blir något mindre än i visionen. Inom planområdet planeras för 14 kvarter med boende. Av dem kan 8 kvarter även inrymma lämpliga centrumverksamheter. Det innebär utrymme för ca 800 m² kommersiell service och ca 250 m² kulturell service. Antal lägenheter beräknas till ca 50 eller motsvarande ca 35 större lägenheter. Kulturmiljö Inga av byggnaderna inom området är ursprungliga på platsen. Alla är ditflyttade timmerhus. Ur konventionell kulturhistorisk synpunkt har inte miljön något värde. Planen syftar till att fortsätta på den inslagna vägen och i möjligaste mån använda äldre byggnader och komplettera med nya byggnader för att skapa en intressant traditionsrik miljö. Förhoppningen är att med tiden kan miljön komma att ses som en intressant kulturmiljö. Vid utformningen har hänsyn tagits till kommunens designprogram samt kommande kulturmiljöprogram. Trafik Trafikverket har under genomfört studier för att förbättra trafiksäkerheten på väg 315. Studien har resulterat i att trafikverket under 2013 genomfört och förbättrat korsningarna, anlagt avkörningsfiler, busshållplatser, gångvägar längs väg 315 samt övergångsställen över väg 315. Detta kommer att avgörande förbättra trafiksäkerheten i Vemdalsskalet. Det innebär också att trafikens hastighet kommer att sänkas i området, vilket är en fördel ur trafiksäkerhets- och bullersynpunkt. De trafikanläggningar som ligger i närheten av planområdet finns med i illustration till detaljplanen. Utsnitt ur illustration med trafikverkets trafiklösning 13

14 Vägar, angöring, parkering Angöring planeras i princip att ske på samma sätt som föreslagits i översiktsplanens vision. Det innebär att angöring kommer att ske via Terrassvägen och Örnstigen. Körbar gångväg i söder avses att användas endast för räddningsfordon, snöröjningsfordon samt för att vissa andra fordon inte skall behöva backa inom området. All parkering skall ske på kvartersmark och en stor del kommer att ske innan man kommer fram till bebyggelsen. Det kommer dock att bli möjligt att köra fram till alla kvarter för kortare angöring samt viss parkering i mindre vagnslider/garage och ett fåtal parkeringsplatser i anslutning till vissa kvarter. Inom kvartersmarken har trafikytorna kallats T vilket motsvarar trafik på gåendes och skidåkandes villkor. Vilka regler som gäller kan bero på årstiden och om det är högsäsong eller inte. Vägarna betecknade med T i området utförs i princip enligt kommunens styrande dokument. De är dock avsedda enbart för lågfartstrafik och gående och anpassning till detta kommer att ske vid projekteringen/anläggningen. Alla kvarter har angöringsvägar. Dessa har mindre än 8 % lutning. En gångväg/skidväg åt öster får lutningen 14 %.Den leder mot spårcentralen. En kort gångväg/genväg i mitten av området får lutningen 22 %. Den förses med trappa. Örnstigen kommer att byggas om och förbättras i samband med utbyggnaden. Redovisas på illustrationskarta. Ingen parkering får ske på Örnstigen. I område för parkering finns 33 platser illustrerade, därav är 18 platser illustrerade i byggnader. I illustrationen finns medräknad möjlighet att bygga platser i inom kvarteren. Hälften är illustrerade i uthus. Det tillkommer sedan parkering som är illustrerade på T-område. Det är stycken. De sistnämnda är delvis ämnade för att ordna bra tillgänglighet för de olika verksamheterna i området. Det innebär totalt p-platser. Hur parkering och angöring utformas i detalj avgörs i samband med projektering och bygglovsprövning. Busshållplats kommer under 2013 att anläggas vid väg 315 i omedelbar anslutning till planområdet. Övergångsställe kommer under 2013 att anläggas över väg 315 från gamla högfjällshotellet till Fjälltorget i Gamla Skalet. Från Fjälltorget kommer sedan en gångväg eller väg för lågfartstrafik att anläggas centralt i området som ger utblickar vid promenader. Buller, störningar Trafiken på väg 315 kommer tidvis att ge en del buller till området. Avsikten är att byggnaderna närmast vägen skall innehålla verksamheter som inte är känsliga för det tillskottet av buller som kan förväntas. Den ekvivalenta ljudnivån utomhus i mitten av Fjälltorget blir enligt beräkningsmodell från naturvårdsverket lägre än 55 dba. Maxnivån blir enligt beräkningsmodellen lägre än 70 dba i den bortre delen av torget. Enligt naturvårdsverkets riktlinjer för trafikbuller så bör inte 55 dba ekvivalentnivå utomhus vid fasad överskridas vid nybyggnation av bostadsbebyggelse. Riktlinjen är 70 dba maximalnivå vid uteplats i anslutning till bostad. Riktlinjen är vidare 30 dba ekvivalentnivå inomhus i bostäder. Beräkningen är gjord utifrån 1500 ÅDT och 50 km/t hastighet. Idag är ÅDT 1000 enligt kända mätningar. Vid 40 km/t och 1000 ÅDT och snöbelagda vägar minskar bullret så att den största delen av torget och därmed fasader mot torget får lägre än 50 dba ekvivalentnivå. Det betyder att för alla byggnadskvarter utom de två närmaste kommer ingen bullerstörning från vägtrafiken att vara av betydelse. Även för de närmaste kvarteren kan bostäder byggas så att riktlinjer för buller underskrids. Här bör dock bulleraspekten tas med vid projektering av byggnader. I första hand bör bostäder förläggas i de bortre delarna av kvarteret. Brandskydd Räddningstjänstens insatstid är 20 minuter. Brandspridning mellan byggnader i olika kvarter försvåras genom att gator/stråk med 8 m bredd ordnas mellan kvarteren. Brandvatten finns i tre poster i närheten av planområdet. 14

15 Brandskyddande åtgärder redovisas i branddokumentation som utförs i samband med projektering. Dessa åtgärder kan bestå i bostadssprinkling. Brandposter i Vemdalsskalet Snöhantering Deponering av snö från trafikerade ytor planeras inte att ske normalt både på grund av närhet till vattenskyddsområde och eftersom området kommer att bli relativt tätbebyggt. Snön planeras att köras till del av VK 57:10 som ligger ca 100 m väster om planområdet och nordväst om där befintlig sopstation. Natur Det örtrika området kring bäcken/diket sparas som naturmark. Vatten och avlopp Om byggnader behöver vatten- eller avlopp så ansluts de till kommunens vatten- och avloppsnät. Vattenledning som området kan anslutas till går centralt genom området. Ett byggnadsfritt område finns kring ledningen. Avloppsledning av lämplig dimension går i närheten av planområdet. Vatten- och avloppsutredning redovisar en principlösning över hur ledningsnätet kan dras. Dagvatten Dagvatten från tak, parkerings- och väg- och trafikområden avleds via ledningar, diken och dagvattenbrunnar till befintliga diken. Dessa leder vattnet västerut bortifrån vattenskyddsområdet. Så rinner ytvattnet även idag så det bör inte påverka tillrinningsområdet till vattentäkten. I den övre delen av området kan takvatten även infiltreras lokalt via stenkista på kvartersmark. Dagvattenutredning redovisar en principlösning. 15

16 Avfall För avfall används särskilda sopkärl och/eller samlas avfallet på särskilda sopuppsamlingsplatser. Ett E-område finns inom planområdet som kan användas för ändamålet. Ytterligare sopuppsamlinsplatser kan vid behov anläggas inom bebyggelsen för centrumverksamheter. Uppvärmning Uppvärmning med bergvärme kräver anmälan till och även godkännande av kommunen på grund av närhet till vattenskyddsområde. Det finns planer på uppvärmning gemensamt med Vemdalsfastigheters övriga fastigheter. Eventuell panncentral för biobränsle placeras i detta fall utanför planområdet närmare deras fastigheter med större energibehov. Strandskydd Länsstyrelsen anser att bäcken/diket är strandskyddad. Den ibland vattenförande bäcken/diket är mycket liten och är inte fiskförande. Stranden/strandområdet kan inte anses vara bredare än 2 meter från dikets mitt eftersom marken är mycket genomsläpplig och marken fort får samma utseende som all övrig omgivande mark. Marken runt bäckens/dikets mitt har dock sparats som naturmark till en bredd av ca meter. Ett fåtal orkidéer växer inom denna zon och berörs därför inte av markarbeten. Särskilda skäl för upphävande av strandskydd. Kvartersmarken/tomtmarken ligger långt utanför strandlinjen. Kvartersmarken/tomtmarken är avskiljd från strandlinjen med vägar som är tillgängliga för allmänheten. Marken behöver tas i anspråk för att tillgodose ett angeläget allmänt intresse som inte kan tillgodoses utanför en 100-meterslinje från dikesmitten. Länsstyrelsen upphäver strandskyddet inom den kvartersmark som är betecknad med a1. Riksintressen Området ligger inom riksintresse för friluftslivet enligt 3 kap 6 miljöbalken och inom område av riksintresse med särskilda hushållningsbestämmelser (fjällvärlden) enligt 4 kap 2 miljöbalken. Planen bedöms inte påverka riksintressena på ett negativt sätt. MILJÖBEDÖMNING En behovsbedömning har gjorts enligt kriterierna i bilaga 4 till MBK-förordningen. Den visar att planförslaget inte innebär en sådan betydande miljöpåverkan, som enligt miljöbalken 6 kap kräver en särskild miljöbedömning, eller innebär en sådan miljöpåverkan att miljökonsekvensbeskrivning erfordras enligt PBL 5 kap.18. Behovsbedömningen grundas bland annat på följande: Området som helhet är redan detaljplanelagt med syfte att åstadkomma turistiskt boende och handel vilket innebär områden för byggnadsändamål, väg, parkering och naturmark. Området som helhet är utpekat i översiktsplanen med syfte att åstadkomma en förtätning med turistiskt boende, service och handel vilket innebär områden för byggnadsändamål, väg, parkering och naturmark. Byggrätterna eller trafikalstringen utökas inte i förhållande till översiktsplanen. Inga särskilt värdefulla natur- eller kulturmiljöer påverkas. Vägtrafikbuller från angränsande vägar håller sig under riktlinjerna. Genomförandet bedöms inte innebära några risker för människors hälsa. Miljökvalitetsnormerna riskerar inte att överskridas. Den föreslagna markanvändningen får anses medföra en "från allmän synpunkt god hushållning" med marken och är således väl förenlig med bestämmelserna i miljöbalken. 16

17 PLANENS GENOMFÖRANDE ORGANISATORISKA FRÅGOR Tidplan Efter samrådsbeslut av Myndighetsnämnden kan planen skickas ut på samråd under senare delen av Utställning planeras att ske under vintern 2013/2014. Om inga allvarligare invändningar framförs, kan planen antas under vintern/våren Genomförandetid Genomförandetiden är 10 år från den dag planen vinner laga kraft. Ansvarsfördelning Exploatören, som är Vemdalsfastigheter AB, svarar för planens genomförande och exploateringskostnader. Huvudmannaskap för allmän plats Kommunen är inte huvudman för allmän plats. Exploateringsavtal Ett exploateringsavtal skall upprättas mellan kommunen och exploatören. FASTIGHETSRÄTTSLIGA FRÅGOR Fastighetsindelning mm Nya tomter kan avstyckas. Vägnät betecknat med lokalgata inom området inrättas, upplåts och förvaltas av gemensamhetsanläggning. Vägen förvaltas idag av Vemdalens vägförening. Trafiknät betecknat med T inom området är kvartersmark med lågfartstrafik på gåendes och skidåkares villkor. Detta trafiknät inrättas och förvaltas av exploatören. Ledningsrätt kan upplåtas för allmänna vatten- och avloppsledningar. Servitut för vatten- och avloppsserviser ordnas vid fastighetsbildning. Initiativ till nödvändiga lantmäteriförrättningar tas av exploatören, fastighetsägare eller av ledningsägare. TEKNISKA FRÅGOR El, tele, fiber Området ansluts till befintligt elnät samt eventuellt till tele resp fiberledningsnät. Exploatörerna står för kostnaden för detta. Vatten, avlopp och dagvatten Planområdet ansluts till allmänt avloppsledningsnät. Vattenförsörjningen blir också kommunal. Dagvatten från parkerings- och väg- och trafikområden avleds via ledningar, diken och dagvattenbrunnar till befintliga diken. Anläggningsteknik Vid utförandet av anläggningar för vatten- och avlopp samt nya vägar skall kommunens Styrande dokument följas. Vägarna utförs enligt kommunens styrande dokument för byggande av enskild väg med särskilt beaktande av lågfartstrafik. Risken för ras eller skred beaktas där schaktningar åstadkommer slänter med lutning större än 1:1,5. Brantare slänter bör stödjas med någon form av konstruktion. Krav på grundundersökning kan komma att ställas som underlag för bygglovprövning. Värme Bebyggelse värms upp individuellt. Bergvärmeinstallationer kräver godkännande av kommunen. Gemensam uppvärmning tillsammans med övriga fastigheter i Vemdalsfastigheters ägo kan bli aktuellt. 17

18 FASTIGHETSKONSEKVENSBESKRIVNING Fastighetsindelning mm Ingen fastighetsbildning förväntas bli aktuell i den första utbyggnadsfasen. Planen ger dock möjlighet till avstyckning av resp kvarter samt möjlighet till avstyckning av näringsverksamhet inom kvarter. Dessa kvarter kan även avstyckas i tredimensionella fastigheter. De fastigheter som har egna registernummer avses att vara kvar, men dessa fastigheter planeras att i samband med utbyggnaden av dessa få fastighetsgränserna anpassade till kvartersmarkens användningsgränser. Detta berör fastigheterna 39:33 och 57:121. Dessa bägge fastigheter kan enligt planförslaget delas till två kvarter vardera. Nuvarande fastighetsindelning 18

19 Planen ger möjlighet till fastighetsreglering/avstyckning av 14 kvarter avsedda för centrum/bostadsbebyggelse. Kvartersgränser är markerade med blå punktstreckad linje. Nummer 1-8 betecknar kvarter avsedda för centrum- /bostadsbebyggelse som även kan bli aktuella för tredimensionella fastigheter. Nummer 9-14 betecknar kvarter avsedda för bostadsbebyggelse. För några av centrumkvarteren kan särskild avstyckning bli aktuellt för näringsverksamhet. MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN Planhandlingarna har upprättats av arkitekt Sam Sandström. Naturvärdesinventering som underlag för miljöbedömning har gjorts av biolog Pär Norberg. Planen har utarbetats i samråd med stadsarkitekt Eva Agdler Suneson och myndighetsnämnden i Härjedalens kommun. Arkitekt Sam Sandström 19