Riktlinjer för projektering i MicroStation

Transkript

1 Skapat av (org) Dokumentdatum Version Vectura Ev. dokumentid Antal sidor Antal bilagor 19 0 Fastställt av, (org) Trafikverket Dokumenttitel Riktlinjer för projektering i MicroStation Toppdokument Projekteringsprocessen Handbok för anläggningsuppbyggnad och projektering Manualer till verktyg Förutsättningar Dokumentets förutsättningar framgår i varje enskilt kapitel. Ansvar för innehåll Trafikverket har ansvar för att innehållet i dokumentet är uppdaterat enligt gällande versioner av programvaror och föreskrifter. Övriga ansvarsfrågor enligt Verktygslådans Toppdokument. Dokumentets plats i strukturen för Cst Verktygslådan Dokumentet innehåller riktlinjer för projektering i MicroStation. Dokumentets koppling till övriga delar av Cst Verktygslådan Det finns hänvisningar till dokumentet i övriga tre delar av Cst Verktygslådan för att tydliggöra kopplingen mellan de olika fyra huvuddelarna och underliggande dokument och kapitel. Återkoppling Vid synpunkter på innehållet ska ansvarig på Trafikverket kontaktas.

2 Riktlinjer för projektering i MicroStation Innehållsförteckning REVISIONSHISTORIA INLEDNING OMFATTNING DGN VERSION DEFINITIONER ANVÄNDNING AV DGN-PAKETET STANDARD FÖR CST RITNINGAR ANVÄNDNING AV CELLBIBLIOTEKET FILER I DGN-PAKETET ANVÄNDNING AV EXTRACTOR INFORMATION OCH FUNKTION SÅ FUNGERAR EXTRACTORN KONTROLL AV RITNING Extractor inställningar RITNINGSTEKNISKA ÄNDRINGAR AV ÄLDRE RITNINGAR RIKTLINJER ÖVERSIKT KOMPONENTPLATTOR SAKNADE CELLER EXEMPEL PÅ OTILLÅTNA RITNINGSSÄTT RIKTLINJER DETALJER GENERELLA INSTÄLLNINGAR FÄRGVAL VIKTINSTÄLLNINGAR (MICROSTATION WEIGHT) NIVÅINSTÄLLNINGAR (MICROSTATION LEVEL) Dubblerad information LINJESTILAR (MICROSTATION STYLE) AVSTÅND KOORDINATSYSTEM TEXTRUTOR Stativnummer Komponentbeteckningar Klämnummer REFERENSPUNKTER Trådhänvisningar Plintlinjer Bangårdspunkter VERSIONSNUMMER STRÖMFÖRDELNING OCH MINUSSAMMANDRAG NYA CELLER KOMPLETTERA CELLBIBLIOTEK REFERENSER... 19

3 Riktlinjer för projektering i MicroStation REVISIONSHISTORIA VERSION DATUM BESKRIVNING FÖRFATTARE Dokumentet skapat Lennart Kamensky Uppdaterat efter möte med Ulf Söderman och Mats Åhman. Ilya Beylin, Lennart Kamensky Uppdaterat Lennart Kamensky Strömfördelning Ilya Beylin Uppdaterat för DGN-Paket 1.0 Lennart Kamensky Uppdaterat riktlinjer för versionsnummer i ritningsramar. Lennart Kamensky Uppdaterat exemplen Ilya Beylin Definierat syfte och omfattning. Lager introducerat. Mats Boman Uppdaterad efter granskning Mats Boman Uppdaterad i samband med release av -Extractor Strömfördelning-cellen, förtydligande om Font66-tecken Uppdateringar efter användarmöte den 4 november, minussammandrag, nya celler, Extractor användning förtydliganden Mats Boman Ilya Beylin Ilya Beylin, Mats Boman Uppdatering efter remissvar Mats Boman

4 Riktlinjer för projektering i MicroStation Inledning Syftet med riktlinjerna är att göra ritningar maskinellt läsbara genom att strukturera innehållet så att den entydigt beskriver en viss funktion med bestämda komponenter. Vid skapandet av signalritningar, i projektering av CST ställverk, ska CAD-verktyget MicroStation användas tillsammans med DGN-Paketet. Verktyget Extractor ska användas för att kontrollera att riktlinjerna följts och för att skapa underlag för maskinell säkerhetsgranskning. I dessa riktlinjer ges ingen fullständig beskrivning av MicroStation, DGN-Paketet eller Extractor, utan vi hänvisar istället till respektive manual för mer detaljerad information. 1.1 Omfattning Detta dokument innehåller riktlinjer för framtagning av ritningar för signalsäkerhetsanläggningar av typ CST. Riktlinjerna avser främst framtagning av innerdelar, dvs. kretsar i relärum och delvis kretsar i kiosker, men utesluter bangårdsdelar och de delar som rör kraft- eller manöversystemet. Samtliga signalritningar ska använda: DGN-Paketet (celler, ritningsramar mm.) Tillägg till DGN-Paketet skall ritas så att de följer dessa riktlinjer och vara läsbara med Extractor. För olika typer av ritningar ställs olika krav på maskinell läsbarhet. Det bestäms av hur ritningen skall användas vid maskinell säkerhets granskning. Signalritningar som innehåller strömkretsar med reläer ska vara kompatibla med Extractor (de delar av en strömkrets som återfinns på bangården omfattas ej). För dessa ritningar gäller att: Hela strömkretsen från plus till minus, eller från fas till noll, kan läsas. Samtliga komponenter är läsbara och konfigurerade i Extractor. Samtliga trådar är läsbara med Extractor. Strömkretsar som ritas över flera blad ska ha läsbara referenspunkter, där o referenspunkten återfinns på båda bladen och att o varje blad är kompatibelt med Extractor. FST-ritningar betraktas som strömkretsar. Ritningar ska separera inner- och ytterdelar, gränssnittet däremellan kan med fördel ritas på egen ritning. Strömfördelningar är förteckningar som ska vara läsbara med Extractor. 1.2 DGN version Riktlinjerna i detta dokument är utarbetade för MicroStation V8. I stort sätt gäller de även för V7.

5 Riktlinjer för projektering i MicroStation Definitioner Komponent avser en cell, t.ex. komponentplatta, spole, kontakt, plus. Kopplingspunkt avser t.ex. klämma, kontakt på en komponent. Varje trådlinje slutar i en kopplingspunkt eller referenspunkt. Medan en tråd kan fortsätta in på nästa blad. Ritning och blad används i dokumentet som synonymer. Strömkrets avser hela kretsen som kan sträcka sig över flera blad. 2 Användning av DGN-Paketet DGN-Paketet ska användas för samtliga signalritningar i CST. När man ritar en ny ritning ska man utgå från de ritningsramar eller ritningsmallar som ingår i DGN-Paketet. DGN-Paketet innehåller ett cellbibliotek med celler för de vanligaste komponenterna som används i CST. Då man ritar en komponent, ska en cell ur cellbiblioteket användas. Om komponenten saknas i cellbiblioteket ska cellbiblioteket kompletteras enligt anvisningarna i avsnitt 4.2. Komponenters betydelse och utseende beskrivs i [1]. 2.1 Standard för CST ritningar Ett mål är att få enhetligt utseende för de signalritningar som används i CST anläggningarna. De ritningsmallar som finns ska användas och nya ritningsmallar kan läggas till av användaren. Även andra typer av standardlösningar för ritningssätt, t.ex. trådkoppling till kabel, kan lagras i katalogen för ritningsmallar. 2.2 Användning av cellbiblioteket Vid användning av cellbiblioteket gäller följande huvudregel: Alla komponenter ska vara celler. Endast celler från cellbiblioteket får användas (alternativt går det bra att kopiera från exempelritningen se nedan). Cellerna får inte på något sätt modifieras när de väl placerats. Det är exempelvis inte tillåtet att flytta på textrutors position, rotera- celler, eller göra tillägg till celler. Nedan följer några vanliga exempel på otillåtna konstruktioner som bryter mot denna huvudregel. 1. En reläkontakt som innehåller tre klämmor: I detta fall måste en cell som är avsedd för kontakter med tre klämmor användas (någon av cellerna TBDH, TBDV, TBFV, TBFH, TFDH, TFDV, TFFH eller TFFV). Det är inte tillåtet att välja en annan cell (exempelvis BDH) och placera ut den tredje klämtextrutan för hand. I figuren bredvid visas cellen TBDH. 2. En spole som är vertikal med beteckningen till höger om spolen: I detta fall måste cellen RELXSH väljas. Det är inte tillåtet att välja en horisontellt ritad spole och rotera

6 Riktlinjer för projektering i MicroStation denna (dvs. använda cellen RELX och rotera den 90 grader). Det är heller inte tillåtet att välja en vertikalt ritad spole med beteckningen till vänster om spolen (dvs. cellen RELXSV) och flytta på textrutorna så att de hamnar till höger. 3. Om spolar med texterna "U" och "L" ska placeras så ska en cell som representerar en spole med "U" och "L" användas (dvs. cellen RELX1). Cellen RELX får exempelvis inte användas (dvs. "U" och "L" får inte placeras ovanpå cellen). 4. Använd celler för strömkällor (plus och minus), inte lösa text element. Texter får redigeras utan att byta polaritet, t.ex. till +24V= Huvudregeln är att det ska gå att "klippa och klistra" direkt från exempelritningen eller cellbiblioteket. Naturligtvis får texter (t.ex. beteckningar och klämnummer) ändras, men det är inte tillåtet att flytta textrutor eller göra några andra geometriska förändringar. 2.3 Filer i DGN-Paketet Följande filer finns i DGN-Paketet och ska användas som utgångspunkt vid all projektering av signalritningar i MicroStation: Cellbiblioteket Cst_celler.cel. Innehåller de komponenter som förekommer i CST signalställverk. Exempelritningen Cst_celler.dgn. För att förenkla utritningen av komponenter kan man klippa och klistra komponenter från denna ritning. Ritningsramar A*ram.dgn. När man skapar en ny ritning ska man utgå ifrån en av ramarna. Ritningsmallar. När man skapar en ny ritning, kan man utgå från en befintlig ritningsmall. En ritningsmall ger en bas för en viss funktion eller typ av ritning. Extractor konfigureringsfil. Denna fil innehåller konfigureringsdata som används av Extractor för att läsa celler. Användaren ska alltid använda den gällande konfigureringsfilen till Extractor. Innehållet i DGN-Paketet kommer att ändras över tiden. Nya filer kan introduceras och innehållet i filerna kan ändras. Hur ändringar och tillägg ska hanteras beskrivs i avsnitt 7.

7 Riktlinjer för projektering i MicroStation Användning av Extractor Signalritningar, enligt omfattning i 1.1, för CST ska vara ritade med DGN-Paketet och kompatibla med Extractor. Programmet läser en DGN-ritning och skapar en lista av komponenter och förbindelser. De element i en ritning som inte följer riktlinjer eller finns med i DGN-Paket kommer att ge felmeddelanden. Inga allvarliga fel eller fel ska finnas i ritningen. Det är användarens ansvar att säkerställa att Extractor läser ritningen korrekt och därmed skapar det underlag som krävs för maskinell säkerhetsgranskning: För formell verifiering (logisk säkerhetsanalys) krävs att samtliga strömkretsar är läsbara. För kontaktkontroll (jämförelse med kontaktförteckningen) krävs att varje kontakt och komponent är läsbara. För strömfördelningskontroll krävs att varje koppling till plus/minus och strömfördelningen är läsbar. För jackkontroll krävs att varje jack (mellankopplingskabel, plint) är läsbar. För ändringshantering (s.k. rödning) krävs att varje koppling och komponent är läsbara. För trådetiketter krävs att varje koppling är läsbar. 3.1 Information och funktion För att detta ska fungera är det viktigt att användaren skiljer på vad som är funktion och vad som är information i en ritning. För Extractor hantering av funktion har en uppdelning gjorts med MicroStation nivåinställningar, se 5.4. Till funktion räknas komponenter, trådar och kopplingsreferenser samt övrigt som beskriver logiken i en strömkrets. Information är kommentarer, strömstyrkor, etc. För den information som återfinns i ritningsramen är det förutbestämt hur den ska hanteras av Extractor. Det som ej omfattas av Extractor, enligt 1.1, ska hanteras som information. 3.2 Så fungerar Extractorn Extractor är ett verktyg för att läsa och kontrollera CAD-ritningar i MicroStation DGNformat. Extractor skapar en textuell beskrivning av CAD-ritningen i form av en förbindelse- och en komponentlista. När man öppnar en ritning i Extractor så kommer den att läsa alla celler, utifrån konfigureringen av celler, och skapa motsvarande komponenter. Den konfigureringen som Extractor använder sig av är en textuell representation av, spegelbild av, cellerna som finns i DGN-Paketet. För varje cell beskrivs vart kopplingspunkter sitter, hur textfält ska behandlas etc. Alla förbindelser, trådar mellan kopplingspunkter, kommer att tolkas. När Extractor kopplar samman trådar med kopplingspunkter kommer pro-grammet att beräkna skärningspunkter mellan element, det är därför viktigt att linjer skär mitt i kopplingspunkten eller avslutas i en kopplingspunkt. Avvikelser mot cellbiblioteket eller mot riktlinjer kommer att rapporteras, se nedan.

8 Riktlinjer för projektering i MicroStation Kontroll av ritning När Extractor läser en ritning så görs kontroller för allt innehåll i en ritning. Samtliga celler kontrolleras så de finns med i cellbiblioteket (konfigurationen). Text och linjer kontrolleras mot riktlinjer. För linjer som ska tolkas som trådar, se 5.5, kommer Extractor att kontrollera att varje tråd är kopplad i båda ändar. För varje avvikelse mot cellbibliotek, riktlinjer, kopplingar osv. kommer Extractor att ge ett felmeddelande. Felmeddelandet visar vad felet ligger i ritningen och försöker förklara vad felet beror på. Kontrollen görs utifrån den uppdelning som har gjorts i olika nivåer, se 5.4. Element kommer således att hanteras olika beroende på vilken nivå de har ritats i Extractor inställningar För att kontrollera att Extractor har hanterat en ritning korrekt så ska användaren se till att alla komponenter och förbindelser är lästa. Som hjälp att kontrollera det kan Extractor visa hur element har hanterats via inställningar: Strikt kontroll. Ska alltid användas för nya ritningar. För äldre ritningar krävs inte detta och Extractor kommer då att göra en friare tolkning av element. Då ej strikt kontroll används ökar risken för feltolkningar och det är särskilt viktigt att säkerställa att alla element har hanterats korrekt. Inkludera ofullständiga... Denna inställning kan användas då ritningen befinner sig i ett tidigt skede av projekteringen. Kontaktkontroll och andra Extractor verktyg kommer inte att fungera korrekt. o Ignorera jack... Denna inställning kan användas för att visa logiska förbindelser mellan komponenter. Visa - alla förbindelser. Detta val ger en bra vy för att förstå att alla trådar är kopplade. Trådar som inte kopplade kommer att visas i rött. Inga röda trådar får förekomma. Visa - alla komponenter. Detta val visar vilka element som har tolkats. Alla element måste tolkas av Extractor. Visa - alla fel/varningar. Dessa inställningar bör alltid vara valda. Visa Hanterat, Ej hanterade, Ignorerade. Dessa inställningar bör alltid vara valda. Ett annat bra sätt att se att alla komponenter och förbindelser har tolkats är bläddra igenom komponent- och förbindelselistan. För varje komponent och förbindelse i listan så kommer den att visas på skärmen. Hur enskilda celler tolkas går att se i konfigurationen, där visas vilken information som hämtas från en cell och hur motsvarande komponent textuellt kommer att se ut i komponentlistan. Ändringar av konfigurationen ska göras av förvaltaren av cellbiblioteket, se vidare avsnitt 7.

9 Riktlinjer för projektering i MicroStation Ritningstekniska ändringar av äldre ritningar För upprättning av äldre ritning eller del av ritning som endast ritas om för att göra ritningen läsbar i Extractor krävs ingen säkerhetsgranskning. Där man endast har gjort ritningstekniska ändringar krävs interngranskning för att säkerställa korrekthet. Med ritningstekniska ändringar avses ändringar, som ej påverkar kretsens funktion, i syfte att göra ritningen läsbar i Extractor. En sådan ändring kan t.ex. vara att använda en cell istället för frihandsritad symbol eller flytta innehåll i ritningen till därför avsedd MicroStation nivå. 4 Riktlinjer översikt I detta avsnitt ges övergripande riktlinjer, huvudsakligen diskuteras den korrekta användningen av cellbiblioteket i DGN-Paketet. Banverket administrerar DGN-Paketet med bl.a. ett cellbibliotek som innehåller celler för ritning av ställverkskomponenter för CST. Den senaste versionen av detta cellbibliotek ska användas vid all projektering. Den enskilt viktigaste principen i detta dokument är att använda cellerna i cellbiblioteket för att rita komponenterna i en ritning. Skapa inte komponenter genom att rita dem för hand eller genom att foga samman celler eller andra ritningselement. Använd en cell per komponent (jämför dock kommentaren nedan). Komponenterna i cellbiblioteket ska installeras som MicroStation makron, dvs. komponenterna ska inte kopieras från en äldre ritning. Då riskerar man att otillåten formatering eller gömda ritningselement kommer med. Cellerna får inte heller modifieras, vare sig direkt i biblioteket eller efter uppritning. Så kallade delade celler (Shared Cell) får inte användas. Nedan ges en sammanfattning av resonemanget ovan: Använd DGN-Paketets celler för uppritning av ställverkskomponenter. Använd en cell för varje komponent. Rita inte och ändra inte komponenter för hand. De enda elementet som får förekomma utanför celler är linjer och textrutor. Placera inte celler på varandra. Undantag är cellen KRYSS som används för att markera ej isatt komponent. Placera inte celler bredvid varandra. Om komponenterna ska kopplas behövs en tråd däremellan. 4.1 Komponentplattor I ett undantagsfall är det tillåtet att en cell innehåller flera komponenter. Om flera komponenter grupperas till en komponentplatta med en gemensam beteckning ska hela komponentplattan vara en cell (se figuren nedan).

10 Riktlinjer för projektering i MicroStation Befintliga celler som finns i aktuellt cellbibliotek (Cst_celler) ska användas. Cellbiblioteket ska kompletteras med befintliga och nya komponentplattor vid behöv. 4.2 Saknade celler Om en cell för en komponent skulle saknas i DGN-Paketet kan användaren lägga till en ny cell till cellbiblioteket. I första hand ska celler ur befintligt cellbibliotek användas. För nya komponenter är ambitionen att förenkla cellens utseende så att den kan användas i fler än ett sammanhang. Information för en komponent ska helst fångas inuti cellen enligt MicroStation nivåinställningar. Se avsnitt 7 för en mer detaljerad beskrivning av hur DGN-Paketet kan kompletteras. 4.3 Exempel på otillåtna ritningssätt I detta avsnitt ges exempel på vanliga ritningssätt som tidigare använts och som bryter mot reglerna ovan. Använd ej roterade eller spegelvända celler: Som exempel på ett vanligt men otillåtet trick, är att använda t.ex. cellen BDV (backkontakt vänsterriktad) för att rita front eller högerriktad kontakt (jfr figuren nedan). Använd ej textrutor för komponenter: i äldre ritningar är det vanligt att använda textelement som innehåller + och. Använd istället cellerna PLUS* och MINUS*, som i figur på sida 6. Använd ej överlappningar: Om cellen RES8 (motstånd) placeras och man sedan drar en linje rakt igenom motståndet ser det ut som en säkring. Använd i stället cellen -FUSEL som är avsedd att användas för säkringar. I figuren visas tre varianter av uppritade säkringar, endast den första är korrekt ritad. Rätt Fel, ingen cell, kan förväxlas med trådar. Fel, kan tolkas som en resistor.

11 Riktlinjer för projektering i MicroStation Riktlinjer detaljer I detta avsnitt ges detaljerade anvisningar som rör MicroStation inställningar för textfonter, färgval, vikt osv. samt anvisningar för ritning av textrutor, förbindelser, mm. Fortsättningsvis används benämningen textruta i betydelsen av ett MicroStation Text element. För CST ritningar har beslutats att använda färg för att rita och plotta, som alternativ till vikt. Skälen är bättre överskådlighet i MicroStation. CAD-handboken gäller geografiska ritningar och BV-admin. Regler för plottning beskrivs i [2]. 5.1 Generella inställningar Använd grid lock inställd på 1 mm, grid reference på 1 cm, unit lock på 2.5 mm och använd axis lock (vid utritning av linjer). Skälet för den sistnämnda inställningen är att undvika små oregelbundenheter, som kan vara svåra att se med blotta ögat, då undviks. 5.2 Färgval Endast följande färger ska användas: färg nummer 0 (svart/vitt) färg nummer 2 (grönt) färg nummer 3 (rött). För textrutor bestäms färgen av tecknens storlek. Text i storleken 0-3 mm ska ritas med färg 0, text i storleken 3-5 mm ska ritas med färg 2 (grönt) och text i storleken 5 mm eller större ska ritas med 3 (rött). 5.3 Viktinställningar (MicroStation weight) Viktinställningarna ska användas på följande sätt: Celler ska ha vikt 0. Ritningsramar ska ha vikt Nivåinställningar (MicroStation level) Nivåinställningarna ska användas på följande sätt: Strömkretsar ska ritas på lager 1. Ritningsramar ska ritas på lager 60. Celler i DGN-Paketet ska ritas på lager 1. Övriga element, som inte ska tolkas av Extractor, ska ritas på lager 14, t.ex. ytterdelar, dubblerad information eller kommentarer.

12 Riktlinjer för projektering i MicroStation Dubblerad information Om man i en ritning vill rita ut information från en annan ritning, så ska dubblerade linjer ritas som streckade linjer (style 2) och allt dubblerat ritas på lager 14. Celler som används i syfte att dubblera information ska sprängas och läggas på lager Linjestilar (MicroStation style) Följande linjestilar ska användas: Stil 0, för heldragna linjer. Stil 1, för prickade linjer. Stil 2, för streckade linjer. Stil 4, för punktstreckade linjer. Streckade linjer ska inte brytas upp i delar. Det kan då se ut som om det är en streckad linje, trots att det är ett antal osammanhängande linjer. Följande tabell sammanfattar olika användningar Funktion Stil, färg, vikt Exempel Linjer (trådar) som sammanbinder komponenter i strömkretsar. Samma stil används i komponentceller. 0, 2, 0 (heldragen, grön). Linjer som indikerar gemensamma komponentbeteckningar 2, 0, 0 (streckad, vit). Plintlinjer (huvudkablar, interna kablar); kan omsluta skåp, stativ o dyl. Komponentplattor 4, 0, 0 (punktstreckat, vit) 4, 0, 0 (punktstreckat, vit) Linjerna i ramen runt ritningen Linjer som används för fyllningar (endast i celler) Övriga linjer (rutor runt huvudkabelnamn; jordskenor; andra linjetyper som bör tolkas men saknas i riktlinjer) Obs. Linjer som ej ska läsas läggas på nivå 14. 0, 3, * (heldragen, röd, vikt bestäms av mallen) 0 (heldragen) 3 (röd) 0 (heldragen) 0 (svart/vitt).

13 Riktlinjer för projektering i MicroStation Avstånd Huvudregeln för avstånd mellan komponenter lyder: Separera alla komponenter (reläkontakter, spolar, dioder, jackar) med minst 20 mm, helst 30 mm, mellan komponenternas mittpunkter. Notera att även parallella trådar ska ligga minst 20 mm från varandra. Alltför tät placering av komponenter leder till att det bl.a. blir svårt att avgöra vilken komponent en textruta tillhör. Det leder i sin tur till att texterna kan sammanblandas. Vi rekommenderar dock att avståndet är minst 30 mm. Se exemplen i bilden nedan. Fel: trådlinjerna ligger för nära, stor risk att klämnummer förväxlas med stativbeteckning. Fel: jackens nummer placeras för nära textrutan för reläets beteckning kan förväxlas med traditionellt reläindex. Om en horisontell och en vertikal tråd korsas, ska den vertikala tråden brytas upp och avbrottet ska vara 2 mm. 5.7 Koordinatsystem Koordinatsystemet ska ha följande egenskaper: Ritningens basenhet ska vara 1 millimeter Ritningens skala ska sättas till 1.0. Ritningens origo ska vara (0,0). Ramens inre vänstra nedersta hörn ska placeras i origo (0,0). X-axeln ska peka mot höger, Y upp. Ritningsmallarna, som ingår i DGN-Paketet, har rätt koordinatsystem 5.8 Textrutor Nedan sammanfattas huvudreglerna för textrutor: När celler är utplacerade, ska tillhörande textrutor inte flyttas relativt cellen. Textrutor får heller inte roteras efter att de är utplacerade. Textrutor får inte placeras på varandra.

14 Riktlinjer för projektering i MicroStation Font 66 ska användas för texten i textrutorna. Man ska dock undvika de specifika tecken som inte överensstämmer med Windows kodning, dvs. romerska siffror, µ, Ω och svenska bokstäver som ersätter parentes och andra tecken. Det är tillåtet att använda svenska tecken som finns på tangentbordet. Textkommentarer ska placeras på lager 14. Notera att riktlinjerna i avsnitten nedan blir automatiskt uppfyllda om befintliga celler används och textrutor inte flyttas Stativnummer Textrutan för stativnummer ska ha följande egenskaper: textjusteringen justification = center bottom (CB); textstorlek 2.5 mm; färg 0 (vitt) Komponentbeteckningar Komponentbeteckningen står ovanför komponenten med undantag för tiddon (Td) och strömkällor (+/-). Placering regleras av cellerna i DGN-Paketet. Textrutan för en komponents beteckning har följande egenskaper: textjusteringen justification = center bottom (CB; storlek 3.5 mm, färg 2 (grönt) (komponentplattor 2,5 mm, färg 0); Index Beteckning och index ska skrivas i samma textruta separerade med mellanslag, t.ex. FdFNt222 1, 123S11 1. Antal mellanslag har ingen betydelse. Den tidigare varianten med beteckning och index i olika textrutor tillåts inte längre. Skälet till detta är att det är svårt att avgöra om en textruta, nedsänkt nedsänkt, är del av beteckningen. En annan anledning är att man vill förenkla hanteringen av överföring till andra format, t.ex. Word, Excel eller Stella. Romerska siffror ska helst skrivas som stora latinska bokstäver (I,VI). Font66-tecknen accepteras än så länge för I-IV, dock inte V. Skälet till detta är att representation och hantering av ej standard teckensnitt (dit hör Font66) är bristfällig.

15 Riktlinjer för projektering i MicroStation Klämnummer Klämmornas textrutor placeras under baslinjen (med vissa undantag, t.ex. jack, Td, vissa komponentplattor, som regleras av cellerna) och ska ha följande egenskaper: vänster klämma med textjusteringen justification = right top (RT); höger klämma med textjusteringen justification = left top (LT); textstorlek 2.5 mm; färg 0 (vitt). 5.9 Referenspunkter Det finns flera tillåtna möjligheter att dela upp en krets över flera ritningar vilka beskrivs i underavsnitten nedan Trådhänvisningar Om en tråd fortsätter på en annan ritning eller på annat ställe på samma ritning ska en av cellerna REFH, REFV, REFN eller REFU användas. Hänvisningarna numreras, med siffra om det är till ny ritning/blad och med en bokstav om det är inom samma ritning. Numret eller bokstaven ska placeras närmast hän-visningens ändpunkt. 1 hänvisning till annat undernummer, Ritn (celler REFV, REFH, REFN). Bl. 9 1 hänvisning till annat blad i samma Bl. 3 undernummer (cell REFV, REFH, REFN) Ritn Bl. 9 1 Hänvisningsnummer sist, vid tråd som pekar uppåt (cell REFU) 12 Hänvisning till ritning i ett annat område Ritn Bl.2 A Hänvisning inom samma blad Hela texten placeras i cellens enda textrutan, med radbrytningar. Obs. ritningshänvisning i form av måsvinge är inte tillåtet Plintlinjer Plintlinjer kan avsluta en krets och fungera som en referenspunkt till annan ritning. Det är tillåtet att duplicera plintlinjer (huvudkablar) för att fungera som referenspunkter mellan ritningar.

16 Riktlinjer för projektering i MicroStation Plintlinjer ritas som punktstreckad vit linje (stil 4). Plintens beteckning skrivs ovanför linjen i en textruta. Trådnummer i kabeln ritas vid varje skärningspunkt som en textruta 1x1 mm ovanför den gröna trådlinjen. Ritning Ritning -430 Figur 1. Exempel av plintlinjer. Relärum, Kiosk 266 och all text därunder är kommentarer (Lager 14). Kolumnen 2662 är huvudkabel (plintlinjen går från ram till ram, beteckning skrivs i en ruta). Obs. att kabelbeteckningen upprepas på båda blad, och det är den som kopplar dem samman, inte Se ritn. kommentaren. Kolumnen C4Y3 är en internkabel (beteckning utan ruta) Bangårdspunkter En strömkrets ska avslutas, där en koppling går ut mot bangården. Det sker vanligtvis där plinten till bangårdsobjektet finns Versionsnummer Versionsnumret ska alltid placeras i granskningsrutan, cell GGR, som ligger längst ned i A3 ramen och högst upp i A4-ramen. Den gällande versionsnummer ska placeras på samma rad som ÄNDR ÅR V, till höger om eventuella tidigare nummer. Se även figuren nedan. Endast en rad med versioner får förekomma. I de nya ramarna i DGN-Paketet ska de textnoder som placerats i ritningsramarna användas (fyll i versionsnummer i en av de befintliga textrutorna). Om granskningsrutan blir full och behöver tömmas, ska hela tabellen raderas och ersättas med ny GGR-cell.

17 Riktlinjer för projektering i MicroStation Strömfördelning och minussammandrag Strömfördelningar och minussammandrag ska följa samma regler som de övriga kretsritningar, med följande anpassningar: I övre delen av ritningen ska det finnas en eller flera strömkällor (plus eller minus) anslutna till lodrätta trådlinjer. Strömkällan benämns med text (utan cell), som placeras på lager 14. Extractor kontrollerar inte texten, och det accepteras att den rapporterar fel i samband med det. På ett minussammandrag ska den översta komponenten under minusbeteckningen vara en klämma (KLVH, KLVV, eller KL) med namnet Minusplint. På en strömfördelning ska den översta komponenten under plusbeteckningen vara en säkring (FUSES). Varje kopplingshänvisning ska använda cellen STRFMH, som ser ut som en horisontell trådlinje och tre textnoder: klämbeteckning, stativ samt ritningshänvisning. Alla har storlek 2.5, färg 0. Klämbeteckningen ska bestå av kontaktnummer, snedstreck, komponentbeteckning, och ev. index (efter ett mellanslag), till exempel 11/Ljg931 IV eller jack 19/116. Stativ får vara tomt (t.ex. på minussammandrag). Ritningshänvisningar skrivs enligt exemplet i Figur 2. Man får placera fler komponent (klämmor, jack, o s v) i kretsens strömkälla. Beskrivande texter Stativ, Ritn får placeras på Lager 14. Figur 2. Exempel på strömfördelning och minussammandragning och minussammandrag.

18 Riktlinjer för projektering i MicroStation Nya celler Detta avsnitt ger riktlinjer för hur ett cellbibliotek kompletteras med nya celler. När nya celler skapas så gäller följande: Samtliga celler ska uppfylla riktlinjerna i detta dokument (med avseende på färger, textrutors justeringar, etc.). Man ska inte använda celler i celler. Det ofta sker oavsiktligt när man definierar om cellen i MicroStation. En cell för varje geometrisk konfiguration ska skapas, så att användaren inte behöver ändra cellen på något sätt (exempelvis rotera cellen, flytta på textrutor, etc.). Det ska gå att placera cellen direkt från cellbiblioteket (alternativt kopiera den direkt från en exempelritning). Det ska gå att känna igen cellen på dess namn, inte dess innehåll (geometri). Cellens origo ska placeras i nivå med trådlinjen, nära visuell mittpunkt, så att man kan koppla samman andra celler genom att lägga dem på gridden och att det fortfarande ser rätt ut. Nedan följer ett exempel hur man kan skapa en ny cell enligt principerna ovan. Om en spole kan placeras horisontellt (med beteckning ovanför spolen) eller vertikalt (med beteckning till höger eller vänster om spolen) och innehåller en pil som kan vara riktad upp, ned, höger eller vänster, så ska följande 6 konfigurationer skapas (alla möjliga varianter, med unika cellnamn): 1. En horisontell spole med pil åt höger och beteckning ovanför spolen (RELPOL): 2. En horisontell spole med pil åt vänster och beteckning ovanför spolen (RELPOX): 3. En vertikal spole med pil upp och beteckning till höger (RELPHU) 4. En vertikal spole med pil upp och beteckning till vänster (RELPVU): 5. En vertikal spole med pil ned och beteckning till höger (RELPHN) 6. En vertikal spole med pil ned och beteckning till vänster (RELPVN):

19 Riktlinjer för projektering i MicroStation Var och en av ovanstående celler ska ha ett unikt namn, som inte får användas av någon annan cell. 7.1 Komplettera cellbibliotek Vid komplettering av cellbiblioteket ska följande steg följas: 1. Projektören tar fram ny cell eller upprättar fel i en befintlig cell. 2. Det följande skickas till förvaltaren av cellbiblioteket: uppdaterat cellbibliotek (*.cel), ändringslista där nya och förändrade celler redovisas, exempelritning med alla nya och förändrade celler; det behöver inte vara en komplett krets, men det ska visa hur cellen ska fyllas i och kopplas med trådar. 3. Förvaltaren godkänner cellen. 4. Cellbiblioteket uppdateras av förvaltaren och läggs sedan upp på IDA. Referenser [1] BVF Symboler för signalteknisk dokumentation. [2] BVH Banverkets CAD-miljö, Handbok för CAD-användare.