NU NÄR DU BEKANTAT DIG MED RAMARNAS EGENSKAPER OCH VET. hur man markerar och ändrar dem, är det dags att titta lite närmare på

Transkript

1 6 Arbeta med ramar NU NÄR DU BEKANTAT DIG MED RAMARNAS EGENSKAPER OCH VET hur man markerar och ändrar dem, är det dags att titta lite närmare på hur du kan arbeta med dem i en design. De flesta designers ägnar vanligtvis mer tid åt att arbeta med ramar än åt någon annan enskild uppgift. Genom att till fullo nyttja de möjligheter som ramar erbjuder kan du förenkla arbetet och försäkra dig om att den mall du tillverkar blir konsekvent och ändamålsenlig. I det här kapitlet ska vi först titta på hur man mäter, placerar och omformar ramar. Därefter tittar vi på olika sätt att kombinera ramar för att göra dem lätthanterligare. Dessa metoder är enkla att använda och den tid du investerar i att lära dig använda dem kommer snart att betala sig flera gånger om.

2 74 Del 2 Få InDesign att göra jobbet Linjalerna Innan du kan flytta och omforma ramar på ett effektivt sätt är det viktigt att du förstår hur man arbetar med linjalerna. De är till ovärderlig hjälp när du vill flytta och omforma ramar. InDesign tillhandahåller två linjaler: den ena hittar du strax ovanför dokumentet och den andra längs dokumentfönstrets vänstra kant (figur 6.1). Den vågräta linjalen (x-axeln) visar rambredd, vågrät skalning, x-position och andra vågräta mätningar, t.ex. för tabbar och indrag. Den lodräta linjalen (y-axeln) visar ramhöjd, lodrät skalning, y-position och andra lodräta mätningar. Som standard utgår linjalerna från det övre vänstra hörnet av varje uppslag i ett dokument. Figur 6.1 Den vågräta och den lodräta linjalen. Varje linjal visar huvudskalstegen och de mindre skalstegen i det aktuella måttsystemet. Linjalernas skärningspunkt Nollpunkt Lodrät linjal Vågrät linjal Huvudskalsteg Notera: Om du inte ser linjalerna, välj Visa > Visa linjaler. Om någon eller båda linjalerna täcks av en panel kan du flytta panelen till någon annan plats. Det är viktigt att du ser linjalerna i deras fulla längd. Mindre skalsteg Var och en av linjalerna visar både huvudskalstegen och de mindre skalstegen i det aktuella måttsystemet. Om du exempelvis valt centimeter som måttenhet visas ett huvudskalsteg för varje centimeter och mindre skalsteg för varje millimeter. När du ökar förstoringsgraden visas linjalen mer och mer detaljerad och du kan göra mycket noggranna mätningar (figur 6.2). Figur 6.2 När du ökar förstoringsgraden visas linjalen mer och mer detaljerad. 75 % förstoringsgrad 300 % förstoringsgrad

3 Kapitel 6 Arbeta med ramar 75 Ändra måttsystem Standardmåttsystemet i InDesign är pica. Men om du föredrar någon annan måttenhet kan du ändra detta. Du kan till och med välja en typ av måttenhet för den vågräta linjalen och en annan för den lodräta linjalen om det behövs. När du ändrar måttenhet uppdateras linjalerna, panelerna och dialogrutorna så att de visar den nya måttenheten (figur 6.3). Figur 6.3 Värdena i paneler och dialogrutor visas med den aktuella måttenheten. Panelen Omforma Panelen Tabbar Dialogrutan Flytta Du kan ändra måttsystem på två sätt: Välja Redigera > Inställningar > Måttenheter och skalsteg (Windows) eller InDesign > Inställningar > Måttenheter och skalsteg (Mac OS). Välj sedan önskad måttenhet vid Vågrät och Lodrätt. Högerklicka (Windows) eller Ctrl-klicka på en linjal och välj önskad måttenhet på snabbmenyn. Genom att högerklicka eller Ctrl-klicka på skärningspunkten mellan den vågräta och den lodräta linjalen kan du ändra måttenhet för båda linjalerna samtidigt.

4 76 Del 2 Få InDesign att göra jobbet Vilken måttenhet du väljer beror förstås på vilken typ av arbete du ägnar dig åt för tillfället. Du kanske väljer att arbeta med måttenheten tum när du definierar dokumentets storlek och när du placerar ut stödlinjerna på en sida. Sedan kanske du byter till punkter eller millimeter när du vill arbeta med mindre objekt. Snabbt åsidosätta måttenheter InDesign medger att du specificerar någon annan måttenhet än den som visas på paneler och i dialogrutor. Om det aktuella måttsystemet är t.ex. punkter, men du vill att en ram ska vara 15 x 15 cm, markerar du de befintliga bredd- och höjdvärdena och skriver in 15 cm. Måttenhet Förkortning Exempel Punkter pkt 6 pkt Pica p 12 p Pica och punkter p (mellan värdena) 12p6 Tum tum 8 tum Millimeter mm 10 mm Centimeter cm 5 cm Cicero c 5 c Agate ag 5 ag Procent % 25 % Tips: Du kan låsa nollpunkten för att hindra den från att flyttas. För att låsa eller låsa upp nollpunkten, högerklicka (Windows) eller Ctrl-klicka (Mac OS) på nollpunkten på linjalerna och klicka sedan på Lås nollpunkt på den snabbmeny som visas. Arbeta med nollpunkten Nollpunkten är den punkt där nollvärdena på den vågräta och lodräta linjalen möts (figur 6.1). Linjalerna börjar mäta från den punkt där nollpunkten är placerad. Som standard är den placerad vid det övre vänstra hörnet på den första sidan i ett uppslag. Du kan ändra dess placering genom att flytta den, vilket är till hjälp när du vill mäta från någon annan plats i en layout. Om du vill flytta nollpunkten drar du från skärningspunkten på den vågräta och den lodräta linjalen till den plats i layouten som du vill mäta från (figur 6.4). För att återställa nollpunkten till dess standardplacering, dubbelklicka på linjalernas skärningspunkt.

5 Kapitel 6 Arbeta med ramar 77 Figur 6.4 Dra skärningspunkten på den lodräta och den vågräta linjalen för att ange en ny nollpunkt. När du flyttar nollpunkten visas den på samma plats på alla uppslag i dokumentet. Om du t.ex. flyttar den till den vänstra sidans vänstra marginal visas den på just den platsen på alla uppslag i dokumentet, vilket gör att du på ett konsekvent sätt kan mäta och placera ramar från uppslag till uppslag. ÄNDRA NOLLPUNKTEN FÖR DEN VÅGRÄTA LINJALEN Som standard börjar den vågräta linjalen vid den vänstra kanten av sidan och sträcker sig över hela uppslaget. När du vill att den enbart ska sträcka sig över enskilda sidor eller från ryggen och utåt kan du andra inställningen för dess origo. Du kan ändra den vågräta linjalens origo på två sätt: Välj Redigera > Inställningar > Måttenheter och skalsteg (Windows) eller InDesign > Inställningar > Måttenheter och skalsteg (Mac OS). Under Linjalenheter på menyn Ursprung, välj något av alternativen Uppslag, Sida eller Rygg. Högerklicka (Windows) eller Ctrl-klicka (Mac OS) på den vågräta linjalen och välj Linjal per sida, Linjal per uppslag eller Linjal längs rygg på den snabbmeny som visas (figur 6.5). Välj Linjal per sida, om du vill att linjalen ska starta vid noll i det övre vänstra hörnet av varje sida i ett uppslag. På så sätt kan du enkelt mäta och placera ramar på en sida-för-sida-basis. Välj Linjal per uppslag, om du vill placera linjalens origo i det övre vänstra hörnet av varje uppslag. Den vågräta linjalen sträcker sig över hela uppslaget. På så sätt kan du enkelt mäta och placera ramar på en uppslag-föruppslag-basis. Alternativet Linjal längs rygg är användbart när du arbetar med fl ersidiga uppslag och vill ha en nollpunkt i det vänstra hörnet av sidan längst ut till vänster samt vid bindningsryggen. Den vågräta linjalen sträcker sig från sidan längst till vänster till bindningsryggen och från bindningsryggen tvärs över sidan längst till höger. Om ett uppslag består av exempelvis fyra sidor, sträcker sig den vågräta linjalen från sidan längst ut till vänster över den Notera: Det är viktigt att du hela tiden kontrollerar var nollpunkten är placerad om du vill vara säker på att mätning och placering av ramar blir korrekt. Figur 6.5 Med hjälp av snabbmenyn på den vågräta linjalen kan du snabbt växla mellan tre olika inställningar för linjalens nollpunkt (origo). Notera: Om du anger linjalens nollpunkt vid ryggbindningen, så låser du nollpunkten vid ryggen. Du kan inte ändra linjalens nollpunkt genom att dra den från linjalernas skärningspunkt så länge du inte väljer ett annat alternativ för nollpunkt.

6 78 Del 2 Få InDesign att göra jobbet A andra sidan till bindningsryggen. Den startat återigen vid bindningsryggen och fortsätter över den fjärde sidan (figur 6.6). B Nollpunkt för den vågräta linjalen Bindningsrygg Figur 6.6 Alternativet Linjal längs rygg har valts för det här uppslaget med fyra sidor (A). Bindningsryggens placering visas på panelen Sidor (B). Mäta, placera och omforma ramar När du skapar en mall är det särskilt viktigt att du noggrant tänker igenom storleken och placeringen av alla återkommande objekt och platshållarramar. Genom att använda siffror i stället för pilar eller förinställningsmenyer för att flytta och omforma ramar kan du förbättra produktiviteten och underlätta för någon annan att färdigställa sidor med hjälp av din mall. Vi ska nu titta på InDesigns viktigaste verktyg för arbete med ramar. När du förstår hur du använder dem kan du arbeta effektivare och systematiskt ordna ramarna i en mall. Panelerna Omforma och Kontroll Panelerna Omforma och Kontroll innehåller samma funktioner för flyttning och omformning av ramar (figur 6.7). Men kontrollpanelen är sammanhangskänslig och visar ytterligare kommandon beroende på vilket verktyg som är aktivt eller vad som är markerat. Om t.ex. verktyget Text är aktivt, visar den stycke- och teckenrelaterade funktioner. När verktyget Markering eller Direktmarkering är aktivt, visar den funktioner som har att göra med omforming.

7 Kapitel 6 Arbeta med ramar 79 A B D F H J K A B C D E C E Figur 6.7 Panelerna Omforma och Kontroll. En del av kommandona på panelen Omformas panelmeny finns även tillgängliga som knappar på kontrollpanelen. A. Referenspunkt B. Vågrät x-position C. Lodrät y-position D. Bredd E. Höjd F. Skalförändring i sidled, procent G. Skalförändring i höjdled, procent H. Rotationsvinkel I. Skevningsvinkel i sidled J. Rotera 90 medsols K. Rotera 90 motsols L. Vänd vågrätt M. Vänd lodrätt. G I L M F G H I J K L M Båda panelerna erbjuder två viktiga funktioner för arbete med ramar. För det första visar de exakt information om ramens storlek, placering, roteringsvinkel osv. För det andra kan du genom att skriva in ett värde flytta och omforma en ram. När du markerat en ram visas information om dess storlek och placering i det aktuella måttsystemet och i förhållande till nollpunktens placering samt utifrån vilken referenspunkt som valts. Vinkelinformationen anges i förhållande till en tänkt vågrät linje vars vinkel är 0. När du vill flytta eller omforma en ram finns det några olika sätt att ändra värdet i ett fält. Du kan välja ett förinställt värde på någon listmeny eller klicka på någon av pilknapparna på kontrollpanelen för att stegvis öka eller minska ett värde. Du kan även ange ett värde genom att skriva in det manuellt för att omformningen ska appliceras snabbare. Var uppmärksam på vad som är markerat Kom ihåg att hålla reda vilket verktyg du använder när du markerar en ram innan du sätter igång med att omforma den. Använd verktyget Markering för att markera en ram när du vill flytta eller omforma både ramen och dess innehåll. Använd verktyget Direktmarkering för att flytta eller omforma endast en del av en bana, enbart en bild och inte dess platshållarram, eller en enskild ram i en grupp. För att omforma en ram utan att omforma dess innehåll direktmarkerar du ramen och alla fästpunkterna först. Om flera ramar är markerade, gäller informationen som visas på panelerna Omforma och Kontroll alla markerade ramar som en enhet. Tips: När du skrivit in ett värde i något av fälten på kontrollpanelen eller panelen Omforma kan du hålla ned Skift när du trycker Enter/Return. Inställningen appliceras då på det markerade objektet, men fältet förblir markerat så att du kan skriva in ett nytt värde utan att behöva klicka i fältet igen.

8 80 Del 2 Få InDesign att göra jobbet ANGE REFERENSPUNKTEN Både panelen Omforma och kontrollpanelen innehåller en liten ikon som kallas positionerare för referenspunkten (figur 6.7). Den är användbar i samband med ett flertal uppgifter, exempelvis när du vill mäta en rams position eller storleksändra, rotera, fördela och justera ramar. Faktum är att alla omformningar utgår från ett objekts referenspunkt. För att specificera referenspunkten för en markerad ram klickar du på någon av de nio punkterna på referenspunktens positionerare. När du använder verktygen Rotera, Skalförändra eller Skeva kan du ange en egen referenspunkt i stället för att använda någon av de nio förinställda referenspunkterna (figur 6.8). Figur 6.8 Varje referenspunkt har sin exakta motsvarighet i de nio markeringshandtagen i en rams begränsningsram (A). Om du specificerat en egen referenspunkt indikeras den med en icke utskrivbar symbol (B). A B Mäta ramens position För att utföra mätningar på skärmen måste du fastställa en nollpunkt och en referenspunkt. Placeringen av nollpunkten bestämmer varifrån mätningen ska utgå, medan referenspunkten för en markerad ram bestämmer vilken punkt mätningen ska referera till. De x- och y-värden som visas på panelen Omforma och kontrollpanelen hänvisar till den valda referenspunkten på en rams begränsningsram i förhållande till nollpunkten. Om du alltså vill ta reda på hur långt det övre vänstra hörnet av en ram ligger från en sidas övre vänstra marginal, måste du flytta nollpunkten till marginalen och sedan ange den översta vänstra punkten som referenspunkt i referenspunktens positionerare. X- och y-positionerna för en markerad ram kan mätas från tre olika ställen: Placeringen av en ram i förhållande till dokumentets nollpunkt. Markera en eller flera ramar med verktyget Markering för att visa deras placering på sidan eller uppslaget (figur 6.9).

9 Kapitel 6 Arbeta med ramar 81 Figur 6.9 Platshållarramens placering visas i förhållande till dokumentets nollpunkt. I det här fallet mäter InDesign från sidans övre vänstra hörn till bildens övre vänstra hörn. Placeringen av en bild i förhållande till nollpunkten för dess platshållarram. Markera en bild med verktyget Direktmarkering för att visa dess placering i platshållarramen (figur 6.10). Figur 6.10 Bildens placering visas i förhållande till nollpunkten för platshållarramen. I det här fallet mäter InDesign från platshållarramens övre vänstra hörn till det övre vänstra hörnet av dess innehåll. Placeringen av en bild i förhållande till nollpunkten i dokumentet. Inaktivera alternativet Visa innehållsförskjutning på panelen Omformas eller kontrollpanelens panelmeny och markera sedan bilden med verktyget Direktmarkering för att visa dess placering på sidan eller uppslaget (figur 6.11). Figur 6.11 Bildens placering visas i förhållande till dokumentets nollpunkt. Eftersom alternativet Visa innehållsförskjutning har inaktiverats mäter InDesign från sidans övre vänstra hörn till bildens övre vänstra hörn i platshållarramen.

10 82 Del 2 Få InDesign att göra jobbet Kommandot Visa innehållsförskjutning Kommandot Visa innehållsförskjutning bestämmer positionen för en bild som markerats med verktyget Direktmarkering. Inaktivera det för att visa positionen i förhållande till dokumentets nollpunkt. Aktivera det för att positionen i förhållande till nollpunkten för dess platshållarram. När det är aktiverat ändras X/Y-ikonerna på panelen Omforma och kontrollpanelen till X+/Y+. Det här kommandot är som standard aktiverat. Figur 6.12 Verktyget Mät. VERKTYGET MÄT Ett annat sätt att mäta är att använda verktyget Mät (fi gur 6.12). Det kan beräkna avståndet mellan två punkter i dokumentfönstret. När du mäter visas resultatet på panelen Information (figur 6.13). Alla mätningar visas med den för dokumentet valda måttenheten. När du gjort en mätning förblir linjen synlig tills du byter till ett annat verktyg eller gör en annan mätning. Figur 6.13 Avståndet mellan linjens två punkter (A) visas som A1 på panelen Information (B). Drar du en andra linje visas den som A2. A B Du hittar verktyget Mät på samma plats som verktyget Pipett i verktygslådan. Klicka på verktyget Pipett och håll musknappen nedtryckt för att visa verktyget Mät. Klicka på den plats i dokumentet som du vill mäta från och dra till den punkt du vill mäta till. Håll ned Skift medan du drar för att få en rak linje.