Projekteringsprocessen

Transkript

1 Skapat av (org) Dokumentdatum Version Vectura Ev. dokumentid Antal sidor Antal bilagor 13 3 Fastställt av, (org) Trafikverket Dokumenttitel Projekteringsprocessen Toppdokument Projekteringsprocessen Handbok för anläggningsuppbyggnad och projektering Manualer till verktyg Förutsättningar Dokumentets förutsättningar framgår i varje enskilt kapitel Ansvar för innehåll Trafikverket har ansvar för att innehållet i dokumentet är uppdaterat enligt gällande versioner av programvaror och föreskrifter. Övriga ansvarfrågor enligt Verktygslådans Toppdokument. Dokumentets plats i strukturen för Cst Verktygslådan Dokumentet beskriver projekteringsprocessens olika delar vid signalprojektering Dokumentets koppling till övriga delar av Cst Verktygslådan Det finns hänvisningar till dokumentet i övriga tre delar av Cst Verktygslådan för att tydliggöra kopplingen mellan de olika fyra huvuddelarna och underliggande dokument och kapitel. Återkoppling Vid synpunkter på innehållet ska ansvarig på Trafikverket kontaktas.

2 Projekteringsprocessen Innehållsförteckning SIGNALPROJEKTERINGSPROCESSEN FÖR CST STÄLLVERK PROJEKTPLANERING FÖRPROJEKTERING FUNKTIONSPROJEKTERING DETALJPROJEKTERING PROJEKTBEDÖMNING BILAGA I BILAGA II BILAGA III Granskning och kontroll Verktyg Samlingsintyg 2 (13)

3 Projekteringsprocessen Signalprojekteringsprocessen för Cst Ställverk Signalprojekteringsprocessen beskriver det arbete som sker i processens olika skeden. Förutsättningarna för en signalanläggning bör utgå från kundens krav och trafikeringskraven bör vara tydliga och fastställda. Projekteringsprocessen utgår ifrån att systemhandling och/eller tekniska riktlinjer finns och används som indata, varpå processen delas in i följande faser: Projektplanering Förprojektering Funktionsprojektering Detaljprojektering Projektplanering För att påbörja arbetet med projektplaneringen krävs underlag som utgörs av en fastställd systemhandling och/eller tekniska riktlinjer. Konsulten ansvarar för att genomföra en övergripande verifiering av erhållet underlag, därefter går beställare och konsult tillsammans igenom befintligt underlag där eventuella frågeställningar tas upp och klargörs. Förprojektering Under förprojekteringen definieras de funktionella och säkerhetsmässiga krav som ställs för projekteringen. I detta skede fattas övergripande tekniska beslut som ligger till grund för efterföljande projekteringsfaser. Funktionsprojektering I funktionsprojekteringen projekteras kretsritningar till förreglingslogistiken som är beskriven i de framtagna förreglingstabellerna. Funktionsprojekteringen avser att beskriva funktionen hos kretsen och det räcker med att respektive reläkontakts beteckning och normalläge finns utritade. Detaljprojektering Först då funktionaliteten har bevisats vara korrekt ska mängdprojekteringen av resterande information såsom respektive kontakts nummer, normalläge och stativnummer, jack, etc. införas i kretsschemat. Under denna fas färdigställs signalhandlingen (som utgör en del av bygghandlingen). Flödesschema Till varje projektfas finns ett tillhörande flödesschema. Om aktiviteten har en streckad kantlinje innebär det att aktiviteten är valfri. Att aktiviteten är streckad med runda hörn betyder att den inte alltid ska genomförs (se förutsättningar i punkt 1.1) 3 (13)

4 Projekteringsprocessen Projektplanering Projektplaneringen kan se olika ut beroende på vilken organisation som utför uppdraget, men den bör innehålla steg 1.2 till 1.4 nedan. Steg 1.1 och 1.5 ska dock alltid ingå, då det är av väsentlighet för korrekt utförande av projekteringsprocessen. 1.1 Förutsättningar För att påbörja arbetet med projektplaneringen krävs underlag som utgörs av en fastställd systemhandling och/eller tekniska riktlinjer. Här ska det framgå om formell verifiering ska utföras och, vid nyproduktion, vilka ritningar som ska automatgenereras. Beställaren ska även fastslå vilka föreskrifter som gäller för uppdraget och lämplig nivå på granskningen samt omfattningen av maskinell granskning. 1.2 Startmöte med beställaren Det är konsultens ansvar att kalla till ett formellt startmöte. På mötet går beställaren och konsulten igenom det erhållna uppdraget samt tidplan och projektorganisation. 1.3 Verifiering av underlag och krav Konsulten ansvarar för att genomföra en övergripande verifiering av erhållet underlag. Därefter tas en komplett kravbild fram och eventuell avsaknad av nödvändiga beslut identifieras. 1.4 Teknikmöte med beställaren Beställare och konsult går tillsammans igenom befintligt underlag efter genomförd verifiering, där eventuella frågeställningar tas upp och klargörs. 1.5 Beslut Efter att ha uppfyllt ovanstående förutsättningar kan projektet övergå till förprojektering 4 (13)

5 Projekteringsprocessen Förprojektering Under förprojekteringen definieras de funktionella och säkerhetsmässiga krav som ställs för projekteringen. I detta skede fattas övergripande tekniska beslut som ligger till grund för efterföljande projekteringsfaser. 2.1 Förutsättningar För att kunna påbörja förprojekteringen krävs ett godkänt projekteringsunderlag samt tagna beslut enligt förutsättningar i punkt (13)

6 Projekteringsprocessen Projektering I förprojekteringen projekteras ritningar parallellt, genom samordnad projektering, då samma information finns på flera ritningar. Följande ritningar ska projekteras: 1. Instruktionsritning Skapas i MicroStation med senaste version av DGN Paket 2. Signalplanritning Skapas i MicroStation med senaste version av DGN Paket 3. Signaleringsplaner Skapas med hjälp av verktygen Patcy och MicroStation 4. Förreglingstabeller Projektör skriver förreglingstabeller i Excel. 5. Isolerritningar Skapas i MicroStation med senaste version av DGN Paket 2.3 Maskinell kontroll När ritningarna är framtagna genomgår signaleringsplaner 1 och förreglingstabeller maskinell kontroll. Detta moment utförs av respektive projektör med hjälp av Extractor. Signaleringsplanerna genomgår endast kontroll av format medan förreglingstabellerna genomgår kontroll av format, ömsesidighet och fullständighet. Eventuella fel vid den maskinella kontrollen åtgärdas. Efter åtgärdat fel ska ritningen åter genomgå maskinell kontroll. Upptäcks nya fel görs samma procedur om igen tills alla fel är avhjälpta. Den maskinella kontrollen genererar ett kvitto som beskriver vad som är kontrollerat. Endast det kvitto som inte visar några fel sparas i projektet. 2.4 Interngranskning Efter felfri maskinell kontroll ska framtagna ritningar interngranskas. Interngranskningen sker enligt varje företags kvalitetssäkringssystem. Av kvalitetsskäl bör framtagna ritningar interngranskas om till dess att inga fel kvarstår. Ett samlingsintyg om genomförd och godkänd interngranskning signeras av interngranskaren enligt bilaga III. 1 I nuläget kan inte maskinell kontroll utföras för signaleringsplaner om inte formell verifiering genomförs 6 (13)

7 Projekteringsprocessen Säkerhetsgranskning Efter godkänd interngranskning utförs säkerhetsgranskning av framtagna ritningar. Eventuella fel vid säkerhetsgranskningen åtgärdas. Efter åtgärdade fel ska ritningen åter genomgå alla föregående kontroller och granskningssteg inklusive ny säkerhetsgranskning. Upptäcks nya fel görs samma procedur om igen tills alla fel är avhjälpta. Protokoll förs och signeras tillsammans med samlingsintyget av säkerhetsgranskaren. 2.6 Beslut När säkerhetsgranskningen är godkänd och inga fel påträffats fattar beställarens projektledare ett beslut om att förprojekteringen är godkänd, samt signerar samlingsintyget. Arbetet kan därmed gå vidare till funktionsprojektering. 7 (13)

8 Projekteringsprocessen Funktionsprojektering I funktionsprojekteringen projekteras kretsritningar till förreglingslogistiken som är beskriven i de framtagna förreglingstabellerna. Funktionsprojekteringen avser att beskriva funktionen hos kretsen och det räcker med att respektive reläkontakts beteckning och normalläge finns utritade. 3.1 Förutsättningar För att kunna påbörja funktionsprojekteringen krävs ett beslut om genomförd och godkänd förprojektering enligt beslut Projektering Kretsritningar med avseende på logik projekteras enligt anvisningar i Cst Handböckerna och Trafikverkets föreskrifter och standarder. Ritningarna projekteras med stöd av MicroStation. Här påbörjas även arbetet med att ta fram manöversystemet och ritningar för ytteranläggning. 3.3 Maskinell kontroll När kretsritningarna är framtagna ska maskinell kontroll utföras av projektören med hjälp av Extractor för att säkerställa att ritningarna är läsbara och ritningstekniskt korrekta. Eventuella fel vid den maskinella kontrollen åtgärdas. Efter åtgärdade fel ska ritningen åter genomgå maskinell kontroll. Upptäcks nya fel görs samma procedur om igen tills alla fel är avhjälpta. Den maskinella kontrollen genererar ett kvitto som beskriver vad som är kontrollerat. Endast det kvitto som inte visar några fel sparas i projektet. 3.4 Interngranskning Efter felfri maskinell kontroll ska samtliga framtagna kretsritningar interngranskas. Interngranskningen sker enligt varje företags kvalitetssäkringssystem. Av kvalitetsskäl bör framtagna ritningar 8 (13)

9 Projekteringsprocessen interngranskas om till dess att inga fel kvarstår. Ett samlingsintyg om genomförd och godkänd interngranskning signeras av interngranskaren enligt bilaga III. 3.5 Formell Verifiering Huruvida formell verifiering ska göras i detta skede eller ej har bestämts i projektplaneringen av beställaren. Om formell verifiering ska göras sker detta efter interngranskningen enligt förutsättningarna i punkt 1.1. Formell verifiering utförs endast en gång i funktionsprojekteringen på kretsritningarna och avser logiska analyser av det område som påverkas av projekteringen. Detta moment utförs av upphandlad konsult, med hjälp av Prover ilock Verifier. För kretsritningar kontrolleras att de uppfyller kraven i förreglingstabeller, signaleringsplaner och generiska krav. Konsulten skriver sedan en rapport som visar på eventuella fel och brister som framkommit vid den formella verifieringen, som åtgärdas innan säkerhetsgranskningen. Rapporten sparas i projektet för att sedan användas vid den formella verifieringen i detaljprojekteringen. 3.6 Säkerhetsgranskning Efter godkänd interngranskning och genomförd formell verifiering (om det utförts) ska kretsritningarna säkerhetsgranskas. Eventuella fel vid säkerhetsgranskningen åtgärdas. Funktionsgranskning sker endast i detta skede. Protokoll förs och signeras tillsammans med samlingsintyget av säkerhetsgranskaren. 3.7 Beslut När säkerhetsgranskningen är godkänd och inga fel påträffats fattar beställarens projektledare ett beslut om att funktionsprojekteringen är godkänd och signerar samlingsintyget. 9 (13)

10 Projekteringsprocessen Detaljprojektering Först då funktionaliteten har bevisats vara korrekt ska mängdprojekteringen av resterande information såsom respektive kontakts nummer, normalläge och stativnummer, jack, etc. införas i kretsschemat. Under denna fas färdigställs signalhandlingen (som utgör en del av bygghandlingen). 4.1 Förutsättningar För att kunna påbörja detaljprojekteringen krävs ett beslut om genomförd och godkänd funktionsprojektering, enligt beslut 3.7. Förutsättningen gäller dock inte för ritningar för ytteranläggningar som endast kräver en godkänd förprojektering, enligt beslut under punkt Kompletterande projektering I detaljprojekteringen kan följande ritningar projekteras parallellt, genom samordnad projektering, då samma information finns på flera ritningar: 1. Kompletta kretsritningar Tidigare framtagna logiska kretsritningar i funktionsprojekteringen färdigställs till kompletta kretsritningar med stöd av MicroStation. Vid projektering gäller DGN - Paketet samt Trafikverkets riktlinjer. 2. Kompletta ritningar för manöversystem Tidigare framtagna ritningar för manöversystem i funktionsprojekteringen kompletteras och färdigställs med stöd av MicroStation. 4.3 Automatgenerering av ritningar Vilka ritningar som ska automatgenereras av Extractor framgår av beslut 1.1. Detta kan kräva att vissa ritningar måste vara helt klara t.ex. kretsritningar. Exakt vad som behöver vara klart beror på vilka ritningar som ska automatgenereras. 4.4 Maskinell kontroll När kretsritningarna och ritningar för manöversystem är framtagna ska maskinell kontroll utföras av projektören med hjälp av Extractor för att säkerställa att ritningarna är läsbara och ritningstekniskt korrekta. 10 (13)

11 Projekteringsprocessen Eventuella fel vid den maskinella kontrollen åtgärdas. Efter åtgärdade fel ska ritningen åter genomgå maskinell kontroll. Upptäcks nya fel görs samma procedur om igen tills alla fel är avhjälpta. Den maskinella kontrollen genererar ett kvitto som beskriver vad som är kontrollerat. Endast det kvitto som inte visar några fel sparas i projektet. 4.5 Kontaktförteckningar Framtagningen eller uppdateringen sker i Stella och utgår från kretsritningar som tolkas av Extractor. Förteckningarna kan även automatgenereras i Extractor. 4.6 Kontaktkontroll När kontaktförteckningen är framtagen eller uppdaterad ska kontaktkontroll utföras av projektören med hjälp av Extractor för att kontrollera att kontakter i ritningar och i kontaktförteckningen överensstämmer med varandra. Eventuella fel vid kontaktkontrollen åtgärdas. Efter åtgärdade fel ska ritningen åter genomgå föregående kontroller inklusive ny kontaktkontroll. Upptäcks nya fel görs samma procedur om igen tills alla fel är avhjälpta. Denna kontaktkontroll ska likställas med en interngranskning dvs ingen manuell kontroll av kontaktförteckning sker vid interngranskningen. Kontaktkontrollen genererar ett kvitto som beskriver vad som är kontrollerat. Endast det kvitto som inte visar några fel sparas i projektet. 4.7 Ritningar ytteranläggning Färdigställande av ritningar ytteranläggning. 4.8 Interngranskning Efter felfri maskinell kontroll ska samtliga framtagna ritningar interngranskas. Interngranskningen sker enligt varje företags kvalitetssäkringssystem. Av kvalitetsskäl bör framtagna ritningar interngranskas om till dess att inga fel kvarstår. Ett samlingsintyg om genomförd och godkänd interngranskning signeras av interngranskaren enligt bilaga III. 4.9 Formell Verifiering När säkerhetsgranskningen är genomförd och godkänd genomförs en ny formell verifiering av den externa konsulten för att säkerställa att de eventuella fel som upptäcktes vid den formella verifieringen i funktionsprojekteringen har åtgärdats. Konsulten skriver en rapport som visar på om det finns några kvarstående fel Säkerhetsgranskning Efter godkänd interngranskning utförs säkerhetsgranskning av framtagna ritningar. I punkt 1.1 framgår om beställaren har några speciella direktiv för granskningen. Eventuella fel vid säkerhetsgranskningen åtgärdas. Efter åtgärdade fel ska ritningen åter genomgå alla föregående kontroller och granskningssteg inklusive ny säkerhetsgranskning. Upptäcks nya fel görs samma procedur om igen tills alla fel är avhjälpta. Protokoll förs och signeras tillsammans med samlingsintyget av säkerhetsgranskaren. 11 (13)

12 Projekteringsprocessen Beslut När säkerhetsgranskningen är godkänd och inga fel påträffats fattar beställarens projektledare ett beslut, och signerar samlingsintyget, om att detaljprojekteringen är godkänd. 12 (13)

13 Projekteringsprocessen Projektbedömning Assessorn utses av anläggningsägaren och ska göra en bedömning av projektets genomförande utifrån ett kvalitets och säkerhetsperspektiv. 5.1 Förutsättningar För att assessorn ska kunna göra en bedömning av projektet krävs det att säkerhetsbevisningen är komplett. 5.2 Assessorns bedömning av projektet Assessorn går igenom alla dokument som framkommit i projektet och gör en bedömning av hela projekteringsprocessen. Bedömningen sker enligt gällande föreskrifter i punkt 1.1. Assessorn ser även om aktörerna är behöriga för uppdragen. Förstår ej meningen, vad menas? 5.3 Beslut När signalhandlingen är färdigställd fattar anläggningsförvaltaren ett beslut om att signalhandlingen är fastställd och kan användas av entreprenören för byggnation. 13 (13)