Kvalita'va studier: design, urval och metodtekniker. Åsa-Karin Engstrand, docent Lektor Avdelningen företagsekonomi

Transkript

1 Kvalita'va studier: design, urval och metodtekniker Åsa-Karin Engstrand, docent Lektor Avdelningen företagsekonomi 722A

2 Dagens agenda Design och urval Olika typer av metodtekniker - Dokumentstudier - Fokusgrupp - Intervju - Observa'on Teorins roll

3 Översikt över olika varianter av studier Vetenskapsteoretiskt perspektiv ((kritisk) realism, fenomenologi, konstruktionism ) Problem Strategi Design Metodteknik (ex.) X kvalita'v Fallstudie Intervjuer Y kvan'ta'v TvärsniF Observa'oner Z kombina'on Longitudinell Enkäter Små N Intervjuer Experiment Osv. Dokument Osv.

4 Design Vad innebär en undersökningsdesign? En undersökningsdesign utgör en ram för insamling och analys av data (Bryman & Bell 2005, s.47) Valet av design beror på problemformuleringen och vilken vikt vi lägger på Bredd/djup Tid Det specifika eller det generella

5 Designval bredd och djup (samt tid) Antal enheter som undersöks = bredd Extensiv Idealisk (sällan möjlig) Tid Intensiv Antal variabler = Djup (Jacobsen, 2002) 5

6 Longitudinell ansats Data/material samlas in/konstrueras vid mer än en 'dpunkt Används inom företagsekonomi för af kartlägga förändringar Vi vill få fram informa'on om de mekanismer och processer genom vilka förändringar skapas Kan vara dyrt och 'dskrävande Ex. genomgång av dokument över 'd, t.ex. årsredovisningar, protokoll, etnografi 6

7 Fallstudie AF samla in/konstruera mycket informa'on/material om en avgränsad enhet ( fallet ) Djup Ibland med longitudinellt inslag Generalisering 'll teori ( How well do the data support the theore'cal arguments that are generated? (Bryman & Bell 2007, s. 64). Enfallsstudie Fokus på ef enstaka fall och dess sammanhang Ex. Telia Sonera och mutskandalen i Uzbekistan Flerfallsstudie Fokus på jämförelser av flera fall Ex. Telia Soneras etableringsprocesser i Europa vs. i Eurasien (Johannessen & Tufte, 2003) 7

8 Fallstudie, forts. Vad är ef fall? Något speciellt! Olika analysnivåer: En bransch (ex. dataspelsindustrin) En organisa'on (ex. Rädda barnen Sverige) En organisatorisk enhet (ex. ef utvecklingsprojekt) En grupp (ex. familjen Wallenberg) En individ (ex. Nisse på Manpower) En händelse (ex. Fotbolls- EM) 8

9 Numbers Små- N- studier Fokus på visst fenomen/företeelse/prak'k, inte nödvändigtvis fall Tonar ner betydelsen av kontexten Ungefär 5-10 enheter (organisa'oner, företag, individer) Lämplig när vi söker ef (lite) bredare perspek'v på ef fenomen/en företeelse/prak'k (Jacobsen 2002) Ex. Hur definierar coacher coachning för arbetslösa? Ex. Observa'oner av hur studenter uppträder i en föreläsningssitua'on 9

10 Urval Hur får jag tag på material/informanter? Typiskt för kvalita'va studier: Målinriktade urval A< välja ut individer, organisa>oner, dokument, avdelningar etc. med direkt hänvisning >ll forskningsfrågorna Fall Geografiskt urval Posi'onsurval Demografiskt urval Bekvämlighetsurval Snöbollsurval Teore'sk mäfnad (Bryman & Bell 2005, Bryman 2011) 10

11 Dokument Vad: Data som består av ord och/eller bilder som har 'llkommit utan forskarens interven'on (Silverman, 2001, s. 119) Varför? För af ge legi'mitet och marknadsföra en verksamhet Ex. årsredovisningar, handlingsplaner, hemsidor Dokument ingår opa i studentuppsatser men hur behandlas de??? 11

12 Dokument Dokument spelar en avgörande roll för handlingar och beslut inom organisa'oner och för poli'ska beslut Ex. styrdokument, arbetsbeskrivningar, offentliga utredningar, proposi>oner Ex. A management observa>on checklist used to evaluate the performance of counter staff in a fast- food restaurant Gree:ng the customer Yes No 1. There is a smile 2. It is a sincere gree'ng 3. There is eye contact (Morgan 1986, s. 14) 12

13 Dokument: Realis'skt perspek'v Dokument hjälper oss af få 'llgång 'll världen som den fak'skt är Sam'dskravet är vik'gt (t.ex. dagböcker) Det gäller af välja räf (komplef) material som verkar 'llförlitligt och neutralt för af nå kunskap om verkligheten Ex. En organisa>ons strategi för mångfald Hur u<rycks strategin? Vilka handlingarna ska ulöras för a< uppnå mål kopplade >ll mångfald? (Mik- Meyer & Justesen 2011) 13

14 Dokument: Fenomenologiskt perspek'v Vardagliga texter är mer intressanta än officiella dokument (t.ex. minnesanteckningar, dagböcker (igen!)) Organisa'onsdokument kan användas för af relatera aktörernas tolkningar 'll ef visst dokument Hur upplever anställda en organisa>ons mångfaldsplan? (Mik- Meyer & Justesen 2011) 14

15 Dokument: Konstruk'onis'skt perspek'v Texter snarare än dokument Exemplariska texter snarare än representa'va (poängfulla, norma'va) Hur klassificeras/konstrueras verkligheten? Förändringar över 'd Ex. Mångfald: hur konstrueras begreppet mångfald i mångfaldsplaner? Hur kan begreppet mångfald relateras >ll andra sammanhang utanför en viss organisa>on? Finns det en diskurs om mångfald som innehåller vissa element? 15

16 Fokusgrupp Gruppdiskussion- vanlig inom marknadsföring Söker eperlikna ef naturligt samtal Hur individer i egenskap av gruppmedlemmar diskuterar en viss fråga Forskaren formulerar teman och leder samtalet, försöker få 'll dialog, lyssnar och (ibland) observerar interak:onsmönster Konstruerade eller naturliga grupper Medlemmar (antal, homogena, heterogena) Inspelning och transkribering 16

17 Fokusgrupp: Realis'skt perspek'v (vanligt) Ta reda på attyder, fak'ska synpunkter Urval enligt ex demografiska principer Exempel: artyder >ll en produktkampanj 17

18 Fokusgrupp: Fenomenologiskt perspek'v Mindre vanlig metod epersom fenomenologin söker förstå subjektets livsvärld men relevant i undersökning av hur mening formas i grupp Exempel: diskussion om hur deltagarna upplever könsstereotyp reklam och vad sådan reklam kan betyda för deltagarnas livsvärld 18

19 Fokusgrupp: Konstruk'onis'skt perspek'v Passande metod för defa perspek'v Fokus på sociala och processuella aspekter interak'onen Exempel: hur de medverkande personerna talar om könsstereotyp reklam och posi>onerar sig i rela>on >ll både varandra och reklamen ( nej, det tycker inte jag ) 19

20 Intervju EF utbyte mellan två personer som samtalar om ef tema av gemensamt intresse (Kvale, 1997, cit. i Mik- Meyer & Justesen 2011, s. 45)) Opa tydlig rollfördelning Olika grad av struktur och styrning: Strukturerad Semistrukturerad Ostrukturerad Inledning, huvuddel, avslutning Inspelning och transkribering 20

21 Intervju: Realis'skt perspek'v Söka få informa'on om hur det är, hur något fungerar Minimera intervjuareffekten - strukturerad intervju Undvika ledande frågor, ställa samma frågor Triangulering Sam'dskravet Exempel: Hur fungerar belöningssystem i prak>ken? F: Vad har ni för typ av belöningssystem här på företaget? S: Jo, vi använder ju individuellt belöningssystem med inslag av gruppbelöning 21

22 Intervju: Fenomenologiskt perspek'v Fånga subjektets upplevelser av Urval: erfarenheter av upplevelser, begränsat antal (5-15) (Kvale & Brinkmann 2009) Empa> och inlevelse intervjuarens verktyg Intervjuaren epersträvar af få den intervjuade af känna sig trygg och vilja beräfa frif Exempel: Hur upplever och förhåller sig chefer >ll fenomenet belöningssystem? F: Skulle du kunna berä<a för mig om belöningssystemet här på företaget? Jag tänker främst på hur du förhåller du dig >ll det, vilken roll spelar det för dig som chef? S: Alltså, jag upplever a< systemet ställer stora krav på mig som chef, ibland tänker jag a< det gör mig >ll en sån hård och tuff chef, som jag egentligen inte vill vara 22

23 Intervju: Konstruk'onis'skt perspek'v Reflekterande samtal Urval: olika, men liknande det fenomenologiska Hur konstrueras sanningen om ef ämne i samtalet? Vilken roll spelar intervjuaren respek've informanten? Exempel: F: Kan du beskriva för mig poängen med det här belöningssystemet S: Jo, jag tror det är tänkt a< dom bästa individerna ska belönas F: Men hur hänger det ihop med a< det finns kollek>va inslag S: (skra<) tja, jag tror man kanske inte har kunnat bestämma sig kanske (skra<) F: Menar du det (skra<) 23

24 Observa'oner: historik Observa'onsstudier har sina röfer i posi'vis'skt inspirerade undersökningar med fokus på mätning av beteenden ( naturalis'sk metod) Antropologi och sociologi: förståelse för människors liv Från studier av enkla samhällen 'll bondesamhällen, ghefon, skolor, sjukhus, fängelser (Aull Davies 2008:78-80) 24

25 Observa'oner: karakteris'ka 1. Till skillnad från intervjumetoden ger observa'on mer informell kunskap om den företeelse man vill studera 2. Jag behöver inte avtala ef specifikt möte med en person utan kan vara med i den dagliga verksamheten, t.ex. på ef personalmöte 3. En 'dskrävande metod stor mängd informa'on 4. Ger obearbetad kunskap om prak'ken, 'll skillnad från intervjuer som återger prak'ken (Justesen & Mik- Meyer 2011:83) 25

26 Delta eller främst observera?? Fluga på väggen eller insider? 1. Linjär modell av fyra roller (Gold 1958): a. den totala deltagaren b. deltagaren- som- observatör c. observatören- som- deltagare d. den totala observatören 2. Spiralmodell: deltagande- observa'on- deltagande De olika rollerna hänger opa ihop med det perspek'v som väljs!! 26

27 Observa>on: Tiden är en vik'g aspekt! Hur länge kan jag vistas i en organisa'on? Tema'sk fokuspunkt Pilotstudie inför problemformulering, intervjuguide Inspelningar? 27

28 Observa>on: Realis'skt perspek'v AF komma bakom fasaden Vi vill få en inblick i den verklighet som finns bakom glätga hemsidor eller i intervjuer Genom af göra observa'onsstudier och dokumentera prak'ken kan vi undvika de felkällor som förekommer vid användning av t.ex. intervjumetoden Ex. Vi kan studera hur människor rör sig i affären för a< kartlägga deras konsum>onsbeteende 28

29 Observa>on: Fenomenologiskt perspek'v Inblick i aktörernas livsvärld Vi vill uppnå en vi - känsla genom af förstå aktörernas vardag Närhetens vi Observatörens distans Växelverkan häremellan Likheter med det realis'ska perspek'vet: strävan eper en inblick i en verklighet som kan vara dold om man bara använder sig av t.ex. intervjuer Exempel: Vi kan handla >llsammans med en konsument- studera vad konsumenten gör och prata med konsumenten om dennes konsum>onsbeteende 29

30 Observa>on: Konstruk'onis'skt perspek'v Nu är vi inte intresserade av aktörernas upplevelser av shopping eller af förstå deras beteende Nu vill vi undersöka hur interak'onen går 'll mellan kund och säljare och analysera interak'onen i ef större sammanhang Hur bemöts kunden när hon kommer in i affären? Vad säger kunden? TiFa på följande dialog : Säljare: Hej, kan jag hjälpa >ll med något? Kund: Nej, tack, jag bara ><ar. Säljare: Säg >ll om du behöver hjälp. 30

31 Observa>on: Konstruk'onis'skt perspek'v Konversa'onen kan ses som en typisk säljdiskurs, inom vilken kund och säljare talar i enlighet med vad som förväntas. Jfr följande dialog: Säljare: Hej, vad vill du köpa? Kund: Jag vill inte köpa något, jag bara värmer mig för det är så himla kallt ute 31

32 Avslutningsvis: teorins roll i metodanvändningen Deduk'v Teorier styr mina frågeställningar och såldes också mina frågor 'll materialet Ex. Jag utgår från en teori om a< nätverk spelar roll vid >llsä<ningen av styrelser- alltså ställer jag frågor >ll informanterna om nätverkens betydelser Induk'v Det empiriska materialet, resultatet leder 'll uwormning/utveckling av en teori Ex. Jag ställer mycket öppna frågor i en intervju: Hur går >llsä<ningen av styrelseledamöter >ll? Itera'v Jag pendlar mellan teori och empiri- jag samlar in material, letar eper teori som kan förklara mina resultat, letar sedan eper mer material (eper Bryman & Bell 2005:23-25) 32

33 Referenser och läs'ps Aull Davies, C. (2008) Reflexive ethnography. A guide to researching selves and others. Oxon: Routledge. Bryman, A. & Bell, E. (2005) Företagsekonomiska forskningsmetoder, Malmö: Liber. Bryman, A. (2011) Samhällsvetenskapliga metoder, Malmö: Liber. Gold, R.L. (1958) Roles in Sociological Field Observa'ons, i Social Forces, Vol. 36, no.3. Jacobsen, D.I (2002) Vad, hur och varför? Om metodval i företagsekonomi och andra samhällsvetenskapliga ämnen, Lund: StudentliFeratur. Johannessen A. & P- A Tupe (2003) Introduk>on >ll samhällsvetenskaplig metod, Malmö: Liber. Justesen, L. & Mik- Meyer, N. (2011) Kvalita>v metod från vetenskapsteori >ll prak>k, Lund: StudentliFeratur. Kvale, S. (2007) Den kvalita>va forskningsintervjun, StudentliFeratur, Lund. Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009) Den kvalita>va forskningsintervjun. StudentliFeratur, Lund. Morgan, G. (1986) Images of Organiza>on. Beverly Hills: Sage. Silverman, D. (2001) Interpre>ng Qualita>ve Data: Methods for Analysing Talk, Text and Interac>on, London: Sage.