Vuxenutbildningen i OSKARSHAMN. Likabehandlingsplan. för Vuxenutbildningen (Komvux) i Oskarshamns kommun

Transkript

1 Vuxenutbildningen i OSKARSHAMN Likabehandlingsplan för Vuxenutbildningen (Komvux) i Oskarshamns kommun

2 Innehållsförteckning Inledning Vilka omfattas av denna likabehandlingsplan?... 3 Bakgrund... 3 Skollagen ( SFS 1985:1100, 1 kap. 2, se bil 1)... 3 Diskrimineringslagen ( SFS 2008:567, de delar som berör utbildningsområdet) och Skollagen (1985:1100, 14 a kap.)... 3 Arbetsmiljölagen(SFS 1977:1160) ocharbetsmiljöförordningen(sfs:1977:1166)... 3 Föreskrifter om kränkande särbehandling i arbetslivet(afs1993:17)... 3 Allmänna råd om kränkande särbehandling i arbetslivet(afs 1993:17)... 4 Definitioner och begrepp... 4 Annan kränkande behandling:... 4 Diskriminering:... 4 Homofobi:... 5 Hot och våld:... 5 Kränkande behandling:... 5 Mobbning:... 5 Rasism:... 5 Trakasserier:... 5 Övergripande mål... 6 Förebyggande åtgärder... 6 Ansvarsfördelning... 6 Skolledningen... 6 Undervisande lärare... 6 Rutiner för åtgärder... 7 Uppföljning och utvärdering av likabehandlingsplanen... 7 Bilaga 1. Skolans värdegrund och uppgifter LPF Bilaga 2. CHECKLISTA för terminsstart på Komvux, Oskarshamn. Här ingår genomgång av likabehandlingsplanen Bilaga 3. Underlag för dokumentation av diskriminering eller kränkande behandling

3 LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR KOMVUX, OSKARSHAMN Likabehandlingsplanen är till för att främja lika rättigheter och möjligheter och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Inledning Vilka omfattas av denna likabehandlingsplan? Inom Vuxenutbildningen (Komvux) i Oskarshamn studerar vuxna inom gymnasial utbildning, grundläggande utbildning, svenska för invandrare (SFI), vuxenutbildning för utvecklingsstörda (Särvux), samt den uppdragsutbildning som Vuxenutbildningen genomför åt företag, myndigheter och organisationer. Alla dessa omfattas av likabehandlinsplanen. Komvux personal och studerande har skyldighet att motverka alla former av diskriminering och annan kränkande behandling av studerande och personal. Vi ska gemensamt arbeta för att förebygga, utreda och åtgärda kränkande behandling. Bakgrund Det finns lagar, förordningar och andra regelverk som behandlar frågor om diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Skollagen ( SFS 1985:1100, 1 kap. 2, se bil 1) Verksamheten i skolan ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar inom skolan skall främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Särskilt skall den som verkar inom skolan 1. Främja jämställdhet mellan könen 2. Aktivt motverka alla former av kränkande behandling såsom mobbning och rasistiska beteenden. Diskrimineringslagen ( SFS 2008:567, de delar som berör utbildningsområdet) och Skollagen (1985:1100, 14 a kap.) förbjuder diskriminering och kränkande behandling och kräver att skolan arbetar aktivt med dessa frågor. Om det ändå skulle förekomma, är skolan skyldig att utreda och åtgärda det inträffade. Skolan kan i vissa fall bli skyldig att betala skadestånd eller diskrimineringsersättning till den drabbade. Arbetsmiljölagen(SFS 1977:1160) och Arbetsmiljöförordningen(SFS:1977:1166) syftar till att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt att i övrigt uppnå en god arbetsmiljö. Föreskrifter om kränkande särbehandling i arbetslivet(afs1993:17) 3

4 Allmänna råd om kränkande särbehandling i arbetslivet(afs 1993:17) Arbetarskyddsstyrelsen anger i sina föreskrifter om åtgärder mot kränkande särbehandling i Arbetslivet. Tillämpningsområde och definitioner 1 Dessa föreskrifter gäller all verksamhet där arbetstagare kan utsättas för kränkande särbehandling. Med kränkande särbehandling avses återkommande klandervärda eller negativt präglade handlingar som riktas mot enskilda arbetstagare på ett kränkande sätt och kan leda till att dessa ställs utanför arbetsplatsens gemenskap. Allmänna bestämmelser 2 Arbetsgivaren skall planera och organisera arbetet så att kränkande särbehandling så långt som möjligt förebyggs. 3 Arbetsgivaren skall klargöra att kränkande särbehandling inte kan accepteras i verksamheten. 22 Om en elev gjort sig skyldig till upprepade förseelser eller fortsatt olämpligt uppträdande eller en allvarligare förseelse skall rektor försöka utreda orsaken till beteendet. Vid behov skall skolläkare och annan företrädare för elevvården medverka vid utredningen. Med ledning av vad som framkommit vid utredningen skall rektor försöka få eleven att bättra sig. Rektor får därvid tilldela eleven en skriftlig varning. I fråga om elever som inte fyllt 18 år och inte heller ingått äktenskap skall vårdnadshavaren snarast underrättas om åtgärd som avses i andra stycket Om syftet med åtgärden enligt 22 inte uppnås eller om elevens uppförande kan antas inverka skadligt på andra elever eller det finns andra särskilda skäl, får eleven stängas av från undervisningen helt eller delvis under högst två veckor av terminen eller förvisas från kommunens eller landstingets gymnasieskola för en viss tid, dock högst tre terminer utöver den termin när beslutet meddelas. Arbetsmiljölagen, förordningar, föreskrifter och allmänna råd syftar till att ge riktlinjer för att skolan skall uppnå en god arbetsmiljö. Det finns också särskilda föreskrifter om åtgärder mot våld och hot i arbetsmiljön. Studerande jämställs i de flesta delar av lagen med arbetstagare. Ett systematiskt arbetsmiljöarbete skall ingå som en naturlig del i den dagliga verksamheten och omfatta alla studerande. Definitioner och begrepp 1 Annan kränkande behandling: Ett uppträdande, som utan att vara trakasserier, kränker en elevs värdighet. Diskriminering: Diskriminering är ett övergripande begrepp för negativ och kränkande behandling av individer eller grupper av individer utifrån olika grunder. De fem diskrimineringsgrunderna är kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Det finns en skillnad på direkt och indirekt diskriminering. Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas i förhållande till andra om missgynnandet har samband med någon av ovan nämnda diskrimineringsgrunder. Indirekt diskriminering avser att en elev missgynnas genom att 1 Hämtat ur Skolverkets skrift Allmänna råd och kommentarer För arbetet med att främja likabehandling och för att motverka diskriminering och annan kränkande behandling 4

5 man tillämpar en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som i praktiken särskilt missgynnar en elev utifrån någon av ovan nämnda diskrimineringsgrunder. Främlingsfientlighet: Främlingsfientlighet är en rädsla för eller stark motvilja mot grupper som definieras genom fysiska, kulturella/etniska eller beteendemässiga karakteristiska. Homofobi: Homofobi är en uppfattning eller medveten värdering som ger uttryck för en starkt negativ syn på homo- och bisexualitet och homo- eller bisexuella personer. Hot och våld: Hot och våld är otillåten användning av fysisk styrka som påtrycknings- eller bestraffningsmedel. Kränkande behandling: Med kränkande behandling avses att behandla någon förolämpande eller nedsättande genom att angripa den personen med ord eller handling. Kränkande behandling strider mot principen om alla människors lika värde. Kränkningarna kan vara fysiska t.ex. att bli utsatt för slag och knuffar verbala t.ex. att bli hotad eller utsatt för kränkande tillmälen psykosociala t.ex. att bli utsatt för utfrysning eller ryktesspridning text- och bildburna (t.ex. klotter i form av rasistiska symboler, brev och lappar, e- post, sms och mms) Mobbning: Mobbning är en upprepad negativ behandling där någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. Rasism: Rasism är en föreställning om den egna folkgruppens överlägsenhet utifrån uppfattningen om att det finns biologiska skillnader mellan folkgrupper och att vissa folkgrupper är mindre värda och därmed legitima att förtrycka, utnyttja eller kontrollera. Trakasserier: Trakasserier är något som kränker en elevs värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Trakasserier är alltså diskriminering och kan utföras av vuxna gentemot elever eller mellan elever. 5

6 Övergripande mål Vuxenutbildningen skall vara en öppen skola, där alla människors lika värde erkänns och där alla ska ges jämlika förutsättningar till utveckling oberoende av t ex könstillhörighet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Vuxenutbildningen ska verka för att alla studerande skall ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter. Vuxenutbildningen ska verka för att personer med funktionshinder skall kunna delta i skolans verksamhet på likartat sätt som en person utan sådana hinder. Studerande och anställda skall ha god kännedom om skolans likabehandlingsplan. Ett kontinuerligt arbete skall bedrivas för att aktivt främja likabehandling av studerande. Vuxenutbildningen ska verka för en arbetsmiljö som präglas av tillit, respekt, öppenhet och delaktighet. Vuxenutbildningen tar avstånd från alla former av kränkande och/eller diskriminerande behandling. Förebyggande åtgärder Alla studerande får information om likabehandlingsplanen i samband med att de börjar sina studier. Planen finns dessutom tillgänglig på Vuxenutbildningens (Komvux) hemsida och på expeditionen. Alla nyanställda får information om planen av sin rektor. Studerande på Särvux informeras av sin lärare, liksom de SFI-studerande som inte har tillräckliga svenskkunskaper för att själva läsa planen. Ansvarsfördelning Alla såväl personal som studerande ansvarar för: Att arbeta för god stämning Att följa det regelverk som gäller för vuxenutbildningen Att vara uppmärksam på mobbning, diskriminering, kränkande behandling och trakasserier och i förekommande fall ingripa och/eller rapportera till skolledningen Skolledningen ansvarar för: Att skolans organisation skapar förutsättningar för trygghet och goda sociala relationer Att ha ett övergripande ansvar för den psykosociala arbetsmiljön på skolan Att information om likabehandlingsplanen ges till de studerande och personalen Att aktivt delta i utredningar och åtgärder gällande de som upplever sig kränkta Att ta initiativ till att denna plan utvärderas och revideras varje år Undervisande lärare ansvarar för: Att skapa ett bra arbetsklimat som främjar trivsel och trygghet Att i sin undervisning föra in diskussioner om etik och moral Att vara extra uppmärksam på om studerande utsätts för diskriminering eller kränkande behandling 6

7 Rutiner för åtgärder Den som har utsatts för diskriminering eller kränkande behandling eller den som får kännedom om att någon på skolan utsätts för detsamma, kontaktar genast rektor eller annan personal som sedan anmäler till rektor. Rektorn utreder händelsen så snabbt som möjligt och vidtar de åtgärder som krävs för att förhindra fortsatt kränkning. Alla som utsatts för en kränkning erbjuds stöd i form av samtal. Rektorn ansvarar för att uppföljning planeras och genomförs samt att händelsen dokumenteras. Strafflagarna i brottsbalken gäller även det som sker i skolan. Som brottslig handling räknas t ex misshandel, olaga hot, sexuellt ofredande och hets mot folkgrupp. Uppföljning och utvärdering av likabehandlingsplanen För att likabehandlingsplanen ska vara ett levande dokument som all personal är väl förtrogen med, utvärderas planen årligen och revideras efter behov. I den återkommande utvärderingen ingår frågor gällande diskriminering och annan kränkande behandling. 7

8 Bilaga 1. Skolans värdegrund och uppgifter LPF ÅRS LÄROPLAN FÖR DE FRIVILLIGA SKOLFORMERNA LPF Grundläggande värden Det offentliga skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (1985:1100) slår fast att verksamheten i skolan skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och att var och en som verkar inom skolan skall främja aktningen för varje människas egenvärde och respekten för vår gemensamma miljö (1 kap. 2 och 9 ). Skolan har en viktig uppgift när det gäller att förmedla och hos eleverna förankra de värden som vårt samhällsliv vilar på. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan skall gestalta och förmedla. I överensstämmelse med den etik som förvaltats av kristen tradition och västerländsk humanism sker detta genom individens fostran till rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande. Undervisningen i skolan skall vara icke-konfessionell Skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet. Förståelse och medmänsklighet Skolan skall främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Ingen skall i skolan utsättas för mobbning. Tendenser till trakasserier skall aktivt bekämpas. Främlings-fientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser. Det svenska samhällets internationalisering och den växande rörligheten över nationsgränserna ställer höga krav på människors förmåga att leva med och inse de värden som ligger i en kulturell mångfald. Skolan är en social och kulturell mötesplats, som har både möjlighet och skyldighet att stärka denna förmåga hos alla som arbetar där. Förtrogenhet med Sveriges kultur och historia samt det svenska språket skall befästas genom undervisningen i många av skolans ämnen. En trygg identitet och 8

9 medvetenhet om det egna kulturarvet stärker förmågan att förstå och leva sig in i andras villkor och värderingsgrunder. Skolan skall bidra till att människor får en identitet som kan relateras till och innefatta inte bara det specifikt svenska utan också det nordiska, det europeiska och ytterst det globala. Internationella kontakter, utbildningsutbyte med utlandet och praktik i andra länder skall främjas. Saklighet och allsidighet Skolan skall vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de framförs. Den skall framhålla betydelsen av personliga ställningstaganden och ge möjligheter till sådana. Undervisningen skall vara saklig och allsidig. Då värderingar redovisas, skall det alltid klart framgå vem det är som står för dem. Alla som verkar i skolan skall dock alltid hävda de grundläggande värden som anges i skollagen och i denna läroplan och klart ta avstånd från det som strider mot dem. En likvärdig utbildning Undervisningen skall anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Skollagen föreskriver att utbildningen inom varje skolform skall vara likvärdig, oavsett var i landet den anordnas (1 kap. 2 och 9 ). Normerna för likvärdigheten anges genom de riksgiltiga målen. En likvärdig utbildning innebär inte att undervisningen skall utformas på samma sätt överallt eller att skolans resurser skall fördelas lika. Hänsyn skall tas till elevernas olika förutsättningar, behov och kunskapsnivå. Det finns också olika vägar att nå målen. Särskild uppmärksamhet måste ägnas åt de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen. Därför kan undervisningen aldrig göras lika för alla. Skolan har ett särskilt ansvar för elever med olika funktionshinder. Skolan skall aktivt och medvetet främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter. Eleverna skall uppmuntras att utveckla sina intressen utan fördomar om vad som är kvinnligt och manligt. Rättigheter och skyldigheter Det är inte tillräckligt att i undervisningen förmedla kunskap om grundläggande demokratiska värden. Undervisningen skall bedrivas i demokratiska arbetsformer och utveckla elevernas förmåga och vilja att ta personligt ansvar och aktivt deltaga i samhällslivet. Elevernas möjligheter att utöva inflytande på undervisningen och att ta ansvar för sina studieresultat förutsätter att skolan klargör utbildningens mål, innehåll och arbetsformer, liksom vilka rättigheter och skyldigheter eleverna har. 9

10 1.2 Gemensamma uppgifter för de frivilliga skolformerna Skolans huvuduppgifter Huvuduppgiften för de frivilliga skolformerna är att förmedla kunskaper och skapa förutsättningar för att eleverna skall tillägna sig och utveckla kunskaper. Utbildningen skall främja elevernas utveckling till ansvarskännande människor, som aktivt deltar i och utvecklar yrkes- och samhällslivet. All verksamhet i skolan skall bidra till elevernas allsidiga utveckling. Skolan har uppgiften att till eleverna överföra värden, förmedla kunskaper och förbereda dem för att arbeta och verka i samhället. Skolan skall förmedla sådana mer beständiga kunskaper som utgör den gemensamma referensram som alla i samhället behöver. Eleverna skall också kunna orientera sig i en komplex verklighet med stort informationsflöde och snabb förändringstakt. Deras förmåga att finna, tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktig. Eleverna skall träna sig att tänka kritiskt, att granska fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ. På så vis närmar sig eleverna ett alltmer vetenskapligt sätt att tänka och arbeta. Inom gymnasiesärskolan och särvux skall eleverna tillägna sig ett alltmer undersökande sätt att tänka och arbeta. Genom studierna skall eleverna skaffa sig en grund för livslångt lärande. Förändringar i arbetslivet, ny teknologi, internationaliseringen och miljöfrågornas komplexitet ställer nya krav på människors kunskaper och sätt att arbeta. Eleverna skall i skolan få utveckla sin förmåga att ta initiativ och ansvar och att arbeta och lösa problem både självständigt och tillsammans med andra. Skolan skall utveckla elevernas kommunikativa och sociala kompetens. Utvecklingen i yrkeslivet innebär bl.a. att det behövs gränsöverskridanden mellan olika yrkesområden och att krav ställs på medvetenhet om såväl egen som andras kompetens. Detta ställer i sin tur krav på skolans arbetsformer och arbetsorganisation. De etiska perspektiven är av betydelse för många av de frågor som tas upp i skolan. Därför skall undervisningen i olika ämnen behandla detta perspektiv och ge en grund för och främja elevernas förmåga till personliga ställningstaganden. Miljöperspektiv i undervisningen skall ge eleverna insikter så att de kan dels själva medverka till att hindra skadlig miljöpåverkan, dels skaffa sig ett personligt förhållningssätt till de övergripande och globala miljöfrågorna. Undervisningen bör belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa hållbar utveckling. Ett internationellt perspektiv i undervisningen är viktigt för att kunna se den egna verkligheten i ett globalt sammanhang, för att skapa internationell solidaritet och för att förbereda eleverna för ett samhälle med allt tätare kontakter över nations- och kulturgränser. Kunskaper och lärande 10

11 Skolans uppdrag att förmedla kunskaper förutsätter en aktiv diskussion i den enskilda skolan om kunskapsbegrepp, om vad som är viktig kunskap i dag och i framtiden och om hur kunskapsutveckling sker. Olika aspekter på kunskap är naturliga utgångspunkter i en sådan diskussion. Kunskap är inget entydigt begrepp. Kunskap kommer till uttryck i olika former såsom fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet som förutsätter och samspelar med varandra. Undervisningen får inte ensidigt betona den ena eller den andra kunskapsformen. Undervisningen skall ge ett historiskt perspektiv, som bl.a. låter eleverna utveckla beredskapen inför framtiden, förståelsen för kunskapers relativitet och förmågan till dynamiskt tänkande. Elevernas kunskapsutveckling är beroende av om de får möjlighet att se samband. Skolan skall ge eleverna möjligheter att få överblick och sammanhang, vilket fordrar särskild uppmärksamhet i en kursutformad skola. Eleverna skall få möjlighet att reflektera över sina erfarenheter och tillämpa sina kunskaper. Skolan kan inte själv förmedla alla de kunskaper som eleverna kommer att behöva. Det väsentliga är att skolan skapar de bästa samlade betingelserna för elevernas bildning, tänkande och kunskapsutveckling. Därvid skall skolan ta till vara de kunskaper och erfarenheter som finns i det omgivande samhället och som eleverna har från bl.a. arbetslivet. Den värld eleven möter i skolan och det arbete eleven deltar i skall förbereda för livet efter skolan. Varje elev skall få stimulans att växa med uppgifterna och möjlighet att utvecklas efter sina förutsättningar. Varje elev skall möta respekt för sin person och sitt arbete. Eleverna skall bli medvetna om att nya kunskaper och insikter är förutsättningar för personlig utveckling. Detta skall syfta till att grundlägga en positiv inställning till lärande och att återskapa en sådan inställning hos elever med negativa skolerfarenheter. Skolan skall stärka elevernas tro på sig själva och ge dem framtidstro. Den enskilda skolans utveckling Skolan skall sträva efter flexibla lösningar för organisation, kursutbud och arbetsformer. Samarbetet med den obligatoriska skolan och med universitet och högskolor skall utvecklas liksom samverkan mellan de frivilliga skolformerna. Skolan skall eftersträva ett bra samarbete med arbetslivet, vilket är viktigt för all gymnasial utbildning men av avgörande betydelse för den yrkesförberedande utbildningens kvalitet. När det gäller ungdomar skall skolan samverka med hemmen. Skolans verksamhet måste utvecklas så att den svarar mot uppställda mål. För att en skola skall utvecklas måste den fortlöpande ifrågasätta sina undervisningsmål och arbetsformer, utvärdera sina resultat och pröva nya metoder. 11

12 Bilaga 2. CHECKLISTA för terminsstart på Komvux, Oskarshamn. Här ingår genomgång av likabehandlingsplanen. Bestäm tillsammans med deltagarna vilka överenskommelser som gäller i klassrummet kring trivsel, kommunikation, närvaro, sena ankomster etc. Tala om vilka generella regler som rektor beslutat ska gälla på skolan, som att rökning är förbjuden på skolans område och att mobiltelefoner inte får lov att störa arbetet i klassrummet. Diskutera och låt gruppen besluta på vilket sätt de studerande ska vara delaktiga i och kunna påverka det som sker i klassrummet. Diskutera vilka förväntningar ni har på varandra; lärare på studerande och vice versa. Gå igenom Definitioner och begrepp på sidorna 4-5 i likabehandlingsplanen. Alla lärare ska tala om att hela skolan står bakom det som står i lagen. Gå igenom läroplanens (LPF 94) värdegrund kring demokrati och jämställdhet. (sidan 8-11, inrutade avsnitt) Dela ut och gå igenom kursplan-en/-erna. Informera om och gå igenom betygskriterierna. Tala också om hur uppföljningen (prov mm) av studierna kommer att ske under terminens gång. Diskutera och kom överens med de studerande hur t ex utvärdering av deras kunskaper ska gå till. Ta upp att bristande framsteg kan leda till att studierna måste avslutas. Gå igenom vem man ska vända sig till i olika ärenden, enligt informationshäftet/- bladet som delas ut, var man anmäler frånvaro mm. Informera om terminstiderna; kursslut mm. Har du ett planeringsschema delar du ut det. Gå igenom utrymningsplanen. 12

13 Bilaga 3. Underlag för dokumentation av diskriminering eller kränkande behandling Vem rapporterar händelsen? (namn) När hände det? (datum och tid) Var hände det? (vilken plats) Vilka är inblandade? (namn och personnummer) Beskriv händelsen (i kronologisk ordning) Har detta hänt tidigare? Vilka åtgärder vidtogs i så fall? Vilka åtgärder är vidtagna nu? (av de inblandade, av andra) Förslag på åtgärd/er Uppföljning/avslut Datum Rektor 13