SPRÅKUTVECKLINGSARBETE

Transkript

1 BARN OCH SKOLFÖRVALTNING LUND ÖSTER SPRÅKUTVECKLINGSARBETE I FÖRSKOLOR OCH SKOLOR RAPPORT KVALITETSARBETE 2011 Ingela Hyddmark Lars Persson Karin Thorén Januari 2012

2

3 SPRÅKUTVECKLINGSARBETE I FÖRSKOLOR OCH SKOLOR Bakgrund I alla förskolor och skolor arbetas systematiskt med att utveckla barnens och elevernas språk; det talade språket, det skrivna språket och läsförmågan. I de kvalitetsredovisningar som lämnas årligen redovisas mer eller mindre hur man arbetar, men det är svårt att genom kvalitetsredovisningarna skapa sig en samlad bild av det pågående arbetet. Framförallt är det svårt att via kvalitetsredovisningarna få en uppfattning om resultatet och erfarenheterna av det arbete som görs på olika håll. Uppföljning och sammanställning av resultat av LUS (LäsUtvecklingsSchema), lärarnas bedömning av måluppfyllelse samt betyg, görs varje år av skolförvaltningen och bidrar på sitt sätt till att skapa en bild av hur skolorna lyckas med sitt arbete med språkutveckling. Av resultaten på LUNK (Lunds ungdomsenkät) kan vi se att läslusten avtar med stigande ålder. Vi vet också att det finns elever som redan tidigt har svårigheter. Vi vet att pedagogerna har erfarenheter som på ett bättre sätt kan tas tillvara för att på ett systematiskt sätt stödja utvecklingen. Vi behöver också mer kunskap om på vilket sätt vi kan förbättra den pedagogiska kompetensen och förbättra organisationen för att på ett bättre sätt kunna möta de utmaningar vi ställs inför. Allt detta sammantaget gör att vi beslutat oss för en mer ingående granskning av språkutvecklingsarbetet. Vi ville få en mer heltäckande bild av arbetet ute i de olika verksamheterna genom att samtala med pedagoger som undervisar i svenska och moderna språk. Vi har träffat sammanlagt ett trettiotal pedagoger, verksamma från förskola till åk 9 i Dalby, Genarp, Södra Sandby och Veberöd. Dessutom har vi träffat de pedagoger som verkat som cirkelledare inom ramen för Läsa, Skriva, Räkna -satsningen. Det blev mycket givande samtal, vilka förutom att ge oss rikligt med information, även blev till ett erfarenhetsutbyte mellan pedagogerna. Detta utbyte av erfarenheter upplevdes av många pedagoger som mycket positivt, t.o.m. som en form av kompetensutveckling. Kvalitetsredovisningar Nedan följer utdrag ur kvalitetsredovisningarna från de fyra verksamhetsområdena inom Barn- och skolförvatning Lund Öster. De belyser på olika sätt arbetet med språkutveckling. Förskolan Samtal, sagoläsning, sång, spel, rim och ramsor är viktiga ingredienser i arbetet med att utveckla barnens språk. I mån av tid och möjlighet arbetar man med barnen i mindre grupper för att alla barn ska få möjlighet att berätta, reflektera och uttrycka sina funderingar. Måltiderna spelar också en viktig roll genom att ge tillfälle tid samtal. TRAS (Tidig Registrering Av Språkutveckling i samspel) används på många förskolor för att förtydliga språkutvecklingen för pedagogerna och för föräldrarna vid utvecklingssamtal. Sida 3

4 TRAS är ett observationsmaterial med fokus på samspel, kommunikation, språkförståelse ordförråd och uttal. De som använder TRAS upplever det som ett bra stöd för personalen genom att det utmanar och underlättar för personalen i deras uppdrag. Resultaten av TRAS lämnas inte med automatik över till skolan. Det är föräldrarna som avgör vad som ska lämnas vidare. I Veberöd har specialpedagogerna under en följd av år gjort en rimgenomgång med barnen innan de börjar i förskoleklassen. Specialpedagogerna upplevs som en värdefull tillgång. Personalen kan konsultera dem när de märker att något barn är försenat i sin språkutveckling. Dessutom genomför de fortbildning av förskolepersonal och i något fall dagbarnvårdare i språklig medvetenhet, språkutveckling och språkligt samspel. Tillgången till specialpedagog varierar mellan de olika förskolorna. Skola F-3 Biblioteken är en viktig resurs i arbetet med att stimulera eleverna till läsning genom bokprat och genom att hjälpa elever att hitta böcker som intresserar dem. Dagliga lässtunder och högläsning för eleverna är ett återkommande inslag i undervisningen. Samtal om gemensamma läsupplevelser ger ökad läsförståelse och ökar elevernas läsintresse. På många skolor arbetar man med att elever läser för varandra i form av parläsning eller att äldre elever läser för yngre. Sedan 2005 har man använt LUS (LäsUtvecklingsSchema) för att bedöma elevernas läsutveckling. I början rådde en viss osäkerhet kring bedömningen. Introduktionen av LUS har satt tankar om läsning och språkutveckling i centrum. Elevernas medvetenhet om sin läsutveckling har ökat. I de lägre klasserna använder man LUS regelbundet, lyssnar kontinuerligt på eleverna och noterar utvecklingen i LUS-trappan. När eleverna nått punkt 13 (Läser nästan flytande, fastnar bara ibland) går utvecklingen långsammare och det blir svårare att tydliggöra för eleverna att deras läsning ändå utvecklas. Speciellt svårt är det att synliggöra läsutvecklingen hos elever som fått diagnosen dyslexi. Andra metoder som används för att diagnostisera elevernas språkutveckling är DLS (Diagnostiska Läs- och Skrivprov), Skolverkets diagnosmaterial Språket lyfter och Ingvar Lundbergs God läsutveckling. I F-klassen görs bokstavstest på några skolor och även testet Fonolek används. Elever som har en långsam språk- och/eller läsutveckling får extra träning på olika sätt, ofta med olika insatser av specialpedagoger eller logoped. Elever får intensivträning, ibland med hjälp av Reading Recovery -metoden som går ut på daglig träning både i skolan och hemma under en kortare period. Skola 4-6 På alla skolor arbetar man med dagliga lässtunder och stor vikt läggs vid läsning av skönlitteratur. Även här spelar biblioteken en stor roll för att stimulera eleverna på olika sätt. Det sker genom bokprat, läsgrupper, biblioteksråd, som består av elever och bibliotekarie, utbildning av bokpiloter och författarbesök. Bibliotekarierna utbildar även eleverna i Sida 4

5 informationssökning på internet. Något bibliotek har bildat läsgrupper för elever som haft svagt intresse för läsning. Biblioteken tillhandahåller även Daisyspelare, så att elever kan lyssna på böcker om de har svårt att tillgodogöra sig en text genom läsning. Temaarbete ger eleverna rika tillfällen till att tala, läsa och skriva och koppla samman dessa färdigheter till en helhet. Uppföljning av läsförmåga och skrivförmåga görs med hjälp av LUS, läsförståelsediagnoser, rättstavningstest och läshastighetstest. På många håll upplever man en osäkerhet vid LUSbedömning och efterlyser fortbildning och samsyn av bedömningsgrunderna. Kontinuerliga observationer behövs för en korrekt bedömning. Skola 7-9 I nära samarbete med biblioteken arbetar man med läsning dagligen eller flera gånger i veckan. Temaarbete kring skönlitteratur där personal och elever läste samma böcker har gett goda resultat i form av ökat läsintresse. De läsförståelsetester som görs på några skolor visar på att många elever i åk 6 uppvisar brister, något som kan bero på bristande ordkunskap. LUS upplevs vara ett för trubbigt instrument eftersom många elever inte kommer vidare på LUS-trappan trots att de blir bättre läsare. Man känner ett behov av att komplettera LUS med andra bedömningsmetoder. Intervjuer Under oktober månad träffade vi pedagoger från förskola till skolår 9 vid fyra intervjutillfällen, ett för varje lärarkategori. Vi delade upp intervjutillfällena i enlighet med de nya styrdokumenten. Förskolan har fått en förtydligad läroplan, med ett tydliggjort språkutvecklingsuppdrag, den obligatoriska grundskolan har fått en ny läroplan (Lgr11) där det finns ett centralt undervisningsinnehåll riktat till årskurserna 1-3, 4-6 samt 7-9. Vi valde att inkludera förskoleklassen i tillsammans med de tidigare årskurserna. I intervjugrupperna ingick två pedagoger från varje team, utvalda av de språkutvecklingsansvariga rektorerna. Dessutom träffade vi tre av de pedagoger som fungerar som cirkelledare inom Läsa-Skriva-Räkna-satsningen för pedagoger som arbetar med de yngsta skolbarnen. Eftersom många av pedagogerna inom Södra Sandbys verksamhetsområde hade förhinder att delta i de tidigare intervjuerna ordnade vi ett nytt tillfälle i november för dem. Då ingick pedagoger från förskola till skolår 9, något som delvis gav nya infallsvinklar, då man där lättare kunde följa progressionen i språkutvecklingen. De frågeställningar vi samtalade om var: vilka inslag i undervisningen de upplevt som framgångsrika vilka metoder man använder för att säkerställa att språkutveckling sker hur man arbetar med barn/elever som har någon form av språkförsening eller försenad läs- och skrivutveckling hur man kan stimulera barn/elever till fortsatt utveckling vilka utvecklingsarbeten som bedrivs vilka önskemål man har beträffande kompetensutveckling Här följer en sammanställning av resultaten av dessa intervjuer. Sida 5

6 Förskolan Förskollärarna betonar att det är viktigt att tänka språk hela tiden och bli medveten om hur man benämner saker, som att benämna saker med attribut, t.ex. blommiga, randiga, rutiga etc., att ta tillvara måltiderna genom att även där lägga vikt vid att benämna saker och på så sätt vidga barnens begreppssfär. När man som förskollärare blir medveten om att språket är i allt, ser man språket hos barnen och blir mer medveten om hur man pratar med dem och att man ska prata mycket. Ett sätt att låta alla barn komma till tals är att dela upp dem i mindre grupper och ge dem utrymme att berätta. Det är också viktigt att ge barnen ord för naturvetenskapliga företeelser. På någon av förskolorna arbetar man med Mungympa med ramsor och ljud, något som barnen upplever som mycket lustfyllt samtidigt som det utvecklar deras språkliga medvetenhet. TAKK (Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation) används mycket. Det ger språksvaga barn bättre möjligheter att förmedla sig med andra, men det gynnar alla barn. Barn från andra kulturer ger en spännande dimension. De delar med sig av sin kultur till de andra barnen. Även för barn från andra kulturer är TAKK en framgångsrik metod. Vikten av att nyansera språket blir än viktigare när det finns barn med ett annat modersmål än svenska, eftersom även föräldrarna ofta själva har svårigheter att uttrycka sig på svenska.. Samarbetet med biblioteket är viktigt. För att alla barn ska få möjlighet att ta del av biblioteksböcker (även de barn vars föräldrar inte går till biblioteket) har man en bokpåse som går runt till varje barn. Man uppmuntrar föräldrarna att läsa mycket för sina barn. Bibliotekarierna har också deltagit i föräldramöten för att ge föräldrarna tips på böcker de kan läsa för sina barn. Digitalkamerabilder används flitigt på några förskolor. Man kan sätta upp bilder och skriva till. Man kan göra pekböcker för de yngre barnen med digitalkamerabilder. Digitala fotoramar används för att visa föräldrarna vad barnen har gjort. Man sätter upp en digitalfotoram i t.ex. entrén, vilket ger upphov till samtal mellan barn och föräldrar. Med datorns hjälp kan man fånga upp barnens frågor, gå ut på nätet och ta reda på saker. Användningen av digitala hjälpmedel ser väldigt olika ut på de olika förskolorna. Någon använder Smartboard som ett sätt att ge alla möjlighet att titta på samma bok, samma bilder och få ett underlag för samtal med och mellan barnen. Andra har inte trådlöst nätverk och endast en digitalkamera på hela förskolan. Man upplever att likvärdigheten blir lidande. Brist på kunskap hos personalen ställer också hinder i vägen. Vid arbetet med språksvaga barn används med framgång, som tidigare nämnts, TAKK. Förskollärarna ser en tydlig skillnad mellan barn som kommer från familjer där man samtalar mycket och läser mycket för sina barn och barn där man av olika anledningar inte har tid eller möjlighet till detta. Att kompensera dessa barn ser man som en stor och viktig uppgift för förskolan. Vid allvarliga språkförseningar tar man kontakt med en specialpedagog, som kommer och observerar barnet. Man kan också uppmana föräldrarna att ta kontakt med en logoped. De största förändringarna i den nya läroplanen är barnens inflytande och kravet på dokumentation. Det råder osäkerhet om vad man ska dokumentera och hur det ska göras. Uppföljning och dokumentation sker på olika sätt. Många förskolor använder sig av TRAS (Tidig Registrering Av Språkutveckling i dagligt samspel). Sida 6

7 Schemat för registrering är uppbyggt som en cirkel med olika komponenter av barnens språkutveckling. Innerst i cirkeln registrerar man hur långt barn i åldern 2-3 år nått, därefter 3-4 år och 4-5 år. De olika komponenterna är: Samspel med andra barn och med vuxna Kommunikation Uppmärksamhet Språkförståelse Språklig medvetenhet Uttal Ordproduktion Meningsbyggnad Pedagogerna betonar att TRAS ska ses som ett observationsmaterial som inte ska användas för mätning/bedömning. Det ger pedagogerna en fingervisning om vad man behöver arbeta mer med och vid utvecklingssamtal kan man använda det för att visa på vad barnen kan. Andra sätt att följa upp utvecklingen är att dokumentera barnets berättande kontinuerligt. Strax innan barnen börjar förskoleklass gör man en kontroll av att barnen kan rimma och att de kan skilja på långa och korta ord. En annan form av dokumentation är att göra en pärm till varje barn. Pärmen knyts till läroplanen och görs tillsammans med barnet. Tiden räcker dock inte till för att göra det grundligt och lyssna på vad barnet vill ska vara med och reflektera tillsammans med barnet. Man saknar en dialog mellan förskola och skola och uppger att tiden för dialog inte finns. Pedagogerna i skolan skulle behöva komma till förskolan och bli bekanta med förskolans arbetssätt så att det blir en bättre kontinuitet i barnens utveckling och lärande. Boken Lyssnandets pedagogik, som man arbetar med i något verksamhetsområde, tar upp svårigheterna med överlämning mellan förskola och skola. I vissa verksamhetsområden har man en överlämnandekonferens, men man upplever att tiden är för knapp. Den personal som ska ta över skulle behöva bli förtrogna med hur man arbetar i förskolan så att inte kontinuiteten blir lidande. Förskollärarnas önskemål om kompetensutveckling är framförallt olika former av nätverk där man tar vara på kunskap och ger varandra idéer om hur man kan utveckla barnens språk. Man skulle också vilja göra mer studiebesök för att se hur andra arbetar. Att få frågor om hur man gör och varför kan också göra att man ser på sin egen verksamhet på ett nytt sätt. Skola F-3 Skönlitteratur är viktigt; att låta eleverna bada i språk. Man måste vara öppen för att prova olika metoder så att man hittar den optimala metoden för varje barn och det är viktigt att metoderna är förankrade i forskning. Eleverna måste ges tid att landa, innan man tar nästa steg. För att nå alla elever delas eleverna upp i mindre grupper när man har språkövningar och språklekar. Läsning varje dag med efterföljande bearbetning av det lästa på olika sätt gör man för att säkerställa att eleverna förstått det de har läst. Lärarna betonar att antalet sidor inte är viktigt, utan VAD man läser och HUR. Efter den dagliga lässtunden kan man till exempel låta eleverna berätta för varandra, leta ordklasser i sina texter etc. Lärarna behöver också titta kritiskt på sitt eget arbete och tänka efter hur de kan förändra sin undervisning för att förbättra elevernas läsförmåga. Sida 7

8 I skrivning är det viktigt att visa eleverna på goda exempel, vägleda eleverna i skrivandet. Eleverna behöver ha strategier och inre bilder för att lyckas med sitt skrivande. Eleverna har lättare för att komma igång med sitt skrivande om man arbetar parallellt med bild och text. Styrning av det som ska skrivas, t.ex. att alla ska beskriva en karaktär, en miljö etc. gör det också lättare för eleverna. Tragetons metod att skriva sig till läsning används på några skolor med stor framgång. I en av språkcirklarna studerar man denna metod. Elevernas skrivande styrs ganska hårt från början. När eleverna arbetar två och två blir de bra på att ge varandra respons på texterna. Diskussion om elevernas texter blir ett naturligt inslag i arbetet. När man ska börja arbeta med en ny metod är det viktigt att ha en vetenskaplig teori som bas. Biblioteket spelar en mycket stor roll för att eleverna ska ha tillgång till böcker, få lästips. Något bibliotek har elever som bokpiloter och på så sätt får de utmaningar att utvecklas vidare. Ett problem är att goda läsare ibland har svårt att hitta böcker som har en svårare text, men ändå är skrivna för barn i deras ålder. Uppföljning och dokumentation av läsförmåga och läsutveckling görs med hjälp av LUS och nationella prov i skolår tre i samtliga verksamhetsområden. På en del skolor kompletterar man med andra instrument, t.ex. Ingvar Lundbergs God läsutveckling och Språket lyfter. Språket lyfter har nu kommit ut i en ny upplaga Nya språket lyfter där bedömningsgrunderna tar sin utgångspunkt från kraven i den nya läroplanen. En del skolor använder också Fonolek. Det är ett test där man ser om barnen känner till bokstavsljuden. Görs i förskolan och på hösten i ettan. LUS satte läsning i fokus; läsning diskuterades mera när LUS infördes. Barn i de första skolåren klättrar ganska snabbt på LUS-trappan och det är positivt för dem att se framstegen. Efter punkt 15 går progressionen väldigt långsamt. Om LUS fungerar som ett levande dokument är det bra, men några lärare menade att LUS ställer högre krav på läsförmåga än de nationella proven och att bedömningen blir mer subjektiv än vid de nationella proven. I de nationella proven har man en mall att jämföra med när man bedömer läsförmåga och den gör det lättare att bedöma. Det är viktigt att nå en samstämmighet kring LUS-bedömningen och det kan möjligen åstadkommas på en skola, men svårligen över hela BSF Östers verksamhet. Många upplever LUS som ett alltför trubbigt instrument. Exempelvis är att läsa instruktioner inte bara en nivå; det beror mycket på hur instruktionen är skriven och elevens motivation att ta till sig instruktionen. Om en elev läser flytande är starkt beroende av vilken text det är. Många elever når inte upp till nivån bokslukare (punkt 18a), för de blir inte det. Trots detta kan de ha en god läsförmåga. Flera pedagoger tycker att de behöver mer förfinade verktyg för att säkerställa att läsutveckling verkligen sker.de tycker inte att LUS räcker som verktyg. Bedömningen måste fokusera mer på ordförståelse och lässtrategier och då behövs mer differentierade metoder som även kan användas som matriser. Kraven på läsförmåga har förändrats och då måste bedömningsmetoderna också förändras. Elever som inte utvecklas tillräckligt blir föremål för åtgärder och då behövs speciallärare. Åtgärder ska sättas in så tidigt som möjligt. Ofta har elevens problem blivit tydliga redan på förskolan, men föräldrarna får avgöra om informationen ska föras vidare till skolan. Förhoppningsvis blir det bättre med de nya sekretessregler som ska införas, så att inte kontinuiteten blir lidande. Speciallärare kan sätta in åtgärder redan i förskoleklassen, men Sida 8

9 speciallärarens insatser ska ske i perioder, så att eleverna får en paus emellan. Det är viktigt för elever som har svårigheter att läraren betonar deras styrkor. Det är också viktigt att hjälpa dessa elever att hitta rätt litteratur och fånga deras intresse, så att de inte ger upp. Det är en stor fördel om grundskolläraren finns med i förskoleklassen och skapar en smidig övergång mellan förskoleklassen och skolår ett. IKT (Informations- och KommunikationsTeknik) är bra att använda som ett alternativ dels för att hjälpa elever med svårigheter och dels för att få eleverna att utvecklas vidare. Lässvaga elever behöver lyssna på böcker för att få en läsupplevelse. Tillgång till talpedagog upphör oftast när barnen börjar skolan trots att de skulle behöva mer stöd. F-3-lärarnas önskemål om kompetensutveckling var framförallt utbyte av kunskap, metoder och erfarenheter. Det finns mycket kunnande i vår egen organisation, som man borde ta tillvara mer. En bank med allt det goda arbete som görs borde finnas. Språkcirklarna har varit mycket bra. Skola 4-6 Lärarna betonar att det är viktigt med gemensamma läsupplevelser, att djupläsa och titta på hur författaren t.ex. uttrycker känslor, beskriver miljöer och personer. Ett sätt att arbeta är att ha parläsning där man läser både i skolan och hemma. Eleverna får i uppgift att plocka ut citat, som man sedan diskuterar. Man har även diskussioner om texter med hela klassen, då eleverna får träning på att läsa mellan raderna. Man läser också mycket gemensamt för att alla ska få samma upplevelse. Då tittar man på hur författaren beskriver olika saker, t.ex. personer, miljöer och känslor och kopplar sedan det lästa till andra texter och egna upplevelser. Det är viktigt för eleverna att få dela sin läsupplevelse med andra. Tyst läsning har fått mindre utrymme eftersom det inte bidrar så mycket till elevernas utveckling. Bibliotekarien spelar en viktig roll för att hjälpa elever att hitta böcker som passar dem. Goda läsare får i uppgift att vara bokpiloter. De kan presentera böcker för klasskamraterna och även tillsammans med bibliotekarien diskutera bokinköp. Det är en fördel om man som lärare har kännedom om barnlitteratur, känner till de böcker som eleverna läser. Att skriva mycket är utvecklande och då är det viktigt att eleverna får och får ge respons på sina texter. Korta uppgifter, t.ex. att skriva om ett ord, ger bra resultat. Man styr och underlättar elevernas skrivande genom att se till att de har en berättelse i huvudet innan de börjar skriva. Eleverna byter texter med varandra och ger respons efter givna punkter om vad de ska titta på i varandras texter. Det viktiga är att skriva för skrivandets skull, så i början lägger man inte fokus på rättning. Senare i processen tittar man närmare på vad som händer i texten, tidsform, att man använder rätt skiljetecken osv. Slutprodukten ska vara en text där det går att se hur långt den enskilde eleven har kommit i sin skrivutveckling. I 4-6 bedömer man elevernas läs- och skrivutveckling på många olika sätt. Läsutvecklingen bedöms med hjälp av LUS, läsförståelsetestet Hitta bilden och Språket lyfter. Man kan också bedöma läsförmåga utifrån vilka böcker eleven väljer. Vid bedömning av skrivning har man på en skola skapat en matris för uppföljning. Eleven får själv bedöma sin skrivutveckling och sedan jämförs det med lärarens bedömning. Lärarna framför, liksom lärarna i F-3, att LUS inte är tillräckligt för att bedöma elevernas läsutveckling. Mer förfinade instrument behövs. Det är svårt att placera in eleverna eftersom de inte utvecklas i samma ordning som LUS-trappan anger. Ju högre upp eleverna kommer Sida 9

10 desto svårare och mer subjektiv upplever man att bedömningen blir. Bedömningens kvalitet är också avhängig av vid hur många tillfällen man gör LUS-bedömningen. Lärarna för också anteckningar under det dagliga arbetet, t.ex. genom att titta på vilka böcker eleverna väljer, hur det ser ut när de läser etc. För elever med svårigheter har man använt Rydaholmsmetoden, som går ut på att en elev får intensivträning hos specialpedagog under en begränsad tid. Positiv inställning hos läraren är viktigt, att visa att det är roligt att läsa. Det är också viktigt att hitta böcker som ligger på rätt nivå när eleverna ska läsa själva. Svårare böcker kan man lyssna på för att ändå få läsupplevelsen, så att elever som har svårt att läsa får öka sitt ordförråd på detta sätt. Duktiga läsare kan man stimulera genom att försöka få dem att läsa böcker ur en annan genre än tidigare och så att de därigenom ställs inför nya utmaningar. IKT i undervisningen används mycket mer än tidigare och PIM-utbildningen (PIM - Praktisk IT- och Mediekompetens) har gjort många lärare säkrare. Dock finns brister i utrustning och tillgång till IKT-hjälpmedel, vilket gör att man ger upp för att det tar för mycket tid. Mer utbildning behövs, t.ex. att kunna utnyttja Smartboardens möjligheter. Unikum och It s learning är bra sätt att dokumentera digitalt. Beträffande kompetensutveckling tycker lärarna att man som vanlig lärare behöver mer utbildning i specialpedagogik, eftersom det är brist på specialpedagoger. Man önskar också mer utbyte mellan pedagoger och skolor om hur man stimulerar elever till fortsatt läsutveckling. En lärare föreslog att man kunde byta plats med en lärare på annan skola för att sätta sig in i hur andra arbetar. Det kan leda till att man prövar nya idéer och nya arbetssätt. Skola 7-9 Arbetsområden som integrerar olika ämnen är bra för att skapa helhet och igenkänning. Eleverna får olika information i de olika ämnena; faktabakgrund på SO-lektioner, romaner på svensklektioner. På en skola har man arbetat med Shakespeares texter på svenska, engelska och spanska som ett sätt att binda samman ämnena. Ett annat exempel på integration är att läsa sagor på både tyska och svenska. På flera skolor arbetar man med bokcirklar där eleverna har olika roller vid varje läst bok, ordförande, illustratör, berättar om personer etc. ett annat sätt är att ha bokcirklar där en lärare (inte bara lärare i svenska) och en grupp elever läst samma bok och sedan diskuterar den. Många lärare känner ett behov av mer tid att sitta ner med elever och diskutera en bok. På en skola använder man mentorstiden till läsning med efterföljande gruppdiskussioner. Det hjälper elever som har svårigheter med läsning, eftersom de då kan få förklaringar på de delar av texten som de kanske inte förstått ordentligt. Tidningsläsning är ett bra sätt för att visa eleverna på hur texter som har olika syften kan utformas. Många elever läser mindre av eget intresse idag och det kan vara en bidragande orsak till att utvecklingen av språk och ordkunskap blivit sämre. Andra medier lockar de äldre eleverna mera. Elever som läser mycket utvecklar ett rikare språk, något som hjälper när man ska uttrycka sig i skrift på ett främmande språk. Det är viktigt att vara medveten om att man måste arbeta på ett annat sätt i moderna språk om eleven har svårigheter så att de inte ger upp. För stora grupper i moderna språk gör att man har svårt att hinna med att hjälpa och stimulera. Sida 10

11 Lärarna betonar också vikten av att arbeta aktivt med språket i alla ämnen för att vidga elevernas ordförråd och begreppssfär. På någon skola har bibliotekarierna har bjudit in elever på te och bokprat, vilket skapar en mysig stämning kring böcker. I moderna språk önskar man att man kunde få besök av personer som har språket som modersmål, så att eleverna ges möjlighet att praktisera språket. Avståndet till Lund gör det svårare på skolorna i Öster. För att locka elever att övergå från ungdomslitteratur till vuxenböcker kan läsning till ett tema, t.ex. andra världskriget, fungera. Skrivandet har förändrats genom användning av mobiltelefoner och sociala nätverk på datorn, t.ex. Facebook. Eleverna tenderar att använda mer förkortningar. Att skriva på datorn ger mycket bättre möjligheter att ändra och rätta. Lärarna är eniga om att man måste läsa mycket för att bli en god skribent. Elever som har svårigheter kan bli hjälpta av att skriva till en bildserie eller genom att man presenterar konkreta exempel för dem. Enligt de allmänna råden för planering och genomförande av undervisningen så ska läraren tydliggöra för eleverna när bedömning sker, samt vad som bedöms. Det är en svår avvägning när man ska bedöma. Det är bra för eleverna att veta att de får öva lite innan de blir bedömda. Helhetsbedömningen är det viktiga. Man arbetar mycket med bedömningsmatriser för att få en samstämmighet. Bland lärarna i 7-9 råder det stor enighet kring att LUS inte fungerar särskilt väl för de äldsta eleverna. En del elever fastnar och kommer inte vidare. Det är också viktigt att ta i beaktande att det är skillnad mellan att läsa och att förstå vad man läser. Fram till punkt 13 är det lättast att följa utvecklingen. Eleven kommer inte vidare från punkt 17 om de inte blir lustläsare. Rena sifferresultat kan bli missvisande när man inte kan se bakgrunden. Läsutvecklingen följs också upp genom Lässtandarder. Specialpedagogen utför detta test med alla elever. Det består av olika delprov och ger en fylligare bild av hur långt eleven har kommit. På någon skola använder man Skolverkets material Språket på väg som komplement till LUS. Elever som har någon form av läs- och skrivsvårigheter får arbeta med inläst material. Uppgifter och instruktioner kan scannas så att eleven kan få det uppläst för sig. Det är svårt att hinna med att stödja och hjälpa om man har många dyslektiker i en klass. Det är också skillnader i hur eleverna tar till sig att använda hjälpmedel. Lärarna betonar vikten av att eleverna får eventuella diagnoser tidigt, så att de behärskar användandet av hjälpmedel. Ibland kan det vara svårt att upptäcka elever med dyslexi tidigt. De arbetar hårt för att kompensera sina svårigheter och då kan det dröja ända till årskurs nio, ibland t.o.m. till gymnasiet, innan man upptäcker det. Lärarna i 7-9 har många olika önskemål om kompetensutveckling. Några tycker att det vore värdefullt med utbyte mellan lärare som undervisar i samma ämne som man själv. Mer kompetensutveckling behövs i hur man hanterar elever med diagnoser inom autismspektrat. Kompetensutveckling genom att få ta del av duktiga föreläsare stimulerar, gärna för hela kommunen. Sida 11

12 Någon tycker att det vore önskvärt att införa huvudlärartjänster igen. Man skulle kunna få möjlighet att skriva läromedel inom ramen för sin tjänst. Många upplever det som en stor brist att man inte har tid och möjlighet att ta till sig forskning som bedrivs. Det vore bra om man kunde få släppa jobbet för en tid och verkligen ägna sig åt kvalificerad kompetensutveckling. Avslutning Vi kan konstatera att vi genom intervjuerna fick ta del av en rik flora av pedagogiska arbetssätt, som visat sig framgångsrika. Vi träffade intresserade pedagoger som engagerat följer med i utvecklingen. Det var dock svårt för oss att få fram mer konkreta resultat av de olika metoderna, något som kan bero på tidsbrist vid intervjutillfällena eller på vårt sätt att formulera frågorna. Fördjupade enskilda intervjuer hade antagligen kunnat ge en bättre belysning av resultaten. Av samtalen kring uppföljning framgår att det finns ett behov av olika modeller för dokumentation, så att barnets/elevens språkutveckling belyses så tydligt som möjligt. Denna fråga behöver diskuteras ytterligare för om möjligt nå en samstämmighet. De äldre elevernas läsutveckling kräver ytterligare analyser och diskussioner kring hur man kan stimulera fler att utveckla sin läsförmåga till den bredd och djup som finns i skolans målsättning. Läsförmåga ses numera inte enbart som förmåga att läsa traditionell text utan om att kunna läsa olika former av kommunikation och att kunna delta i diskussioner inom olika områden i skola och samhälle. Det framgick också att det är viktigt att ta tillvara alla tillfällen till språkutveckling både i förskola och skola. I förskolan genom att man som pedagog blir medveten om hur man kan arbeta med att ge barnen många ord för att de ska kunna utveckla ett nyanserat språk och i skolan genom att alla lärare ser sin del i elevernas språkutveckling och läsförmåga (inte bara de som undervisar i svenska). Vi kan urskilja två huvuddrag i pedagogernas önskemål om kompetensutveckling; dels utbyte med kolleger på olika sätt och dels att få tillgång till forskningsresultat. Ingela Hyddmark Lars Persson Karin Thorén Sida 12