Lokal ansökan för VO-College Ljusdal - en del av VO-College Gävleborg

Transkript

1 Lokal ansökan för VO-College Ljusdal - en del av VO-College Gävleborg Ansökans innehåll Innehållsförteckning Beskrivning av kriterierna (nuläge, långsiktliga mål, kortsiktliga mål) Bilagor Bilaga 1: Kvalitetssäkring av Lokal styrgrupp Bilaga 2: Kvalitetsplanen Bilaga 3: Lokalt APU/APL avtal Vård och omsorgscollege Ljusdal avser med denna ansökan att söka status som college. Ansökan görs tillsammans med det offentliga och privata arbetslivet inom vård och omsorgssektorn. Ansökan kommer att signeras medlemmarna i den lokala styrgruppen för VO-College Ljusdal. Kontaktpersoner: Ingrid Johansson Titel Verksamhetsutvecklare, Omsorg och socialförvaltningen. Arbetsgivare Ljusdals Kommun Mail ingrid.johansson@ljusdal.se Tel 0651/ Anna-Karin Zachrisson-Larsson Titel Rektor OP, både vux och gymnasiet Arbetsgivare Ljusdals kommun Mail anza@ljusdal.se Tel 0651/18422 David Norman Projektledare VO-College Gävleborg david.norman@hudiksvall.se 1

2 Lokal styrgrupp Ingrid Johansson Verksamhetsutvecklare, Omsorg och socialförvaltningen, Ljusdals Kommun Ljusdal 0651/ Rigmor Fahlberg Vårdenhetschef Landstinget Gävleborg Box 702 Ljusdal , Ingrid Haräng Verksamhetschef Äldreomsorgen Ljusdals kommun Ljusdal , Maria Halvarsson Praktikssamordnare Landstinget Gävleborg Box 702 Ljusdal Britt Inger Ärfström Björk Verksamhetschef Handikappomsorgen Ljusdals kommun Ljusdal , Anna-Karin Zachrisson-Larsson Rektor OP, både vux och gymnasiet Ljusdals kommun Ljusdal 0651/18422 Karin Jonsson Kommunal/sektion 26 Ljusdals kommun Ljusdal , Eleonor Wallberg Lärare OP och vux Ljusdals kommun Ljusdal Lilian Norgren Lärare OP och vux Ljusdals kommun Ljusdal Birgitta Westerberg Enhetschef Ljusdals kommun Ljusdal ,

3 Signaturer från den lokala styrgruppens deltagare den / 2010 Titel den / 2010 Titel den / 2010 Titel den / 2010 Titel den / 2010 Titel den / 2010 Titel den / 2010 den / 2010 Titel den / 2010 Titel den / 2010 Titel den / 2010 Titel den / 2010 Titel den / 2010 Titel den /

4 Innehållsförteckning 1. Varför Vård- och omsorgscollege?... 5 VISION:... 5 SYFTE... 5 Nuläge:... 5 Långsiktiga mål:... 7 Kortsiktigt mål: Samverkan... 8 Nuläge:... 9 Långsiktigt mål... 9 Ge kommuninvånarna information om VO-College via lokalpress Kortsiktiga mål: Lokalt perspektiv Nuläge: Marknadsföring Omvärldsbevakning, internationalisering, genusperspektiv och mångfald Omvårdnadsprogrammet Långsiktiga mål Infrastruktur för utbildningen Nuläge: Långsiktiga mål: Hälsoperspektivet Nuläge: Hälsoperspektivet hos arbetsgivare Långsiktiga mål: Kreativ och stimulerande arbets- och lärmiljö Nuläge: Långsiktiga mål: Lärformer och arbetssätt Nuläge Erfarenhetsutbyte mellan utbildningsanordnare och arbetsliv Studerandeinflytande Sammanhållna arbetsdagar Möjlighet till distansutbildning Möjlighet till validering regionalt eller lokalt Forskningsanknytning Kortsiktiga mål Långsiktiga mål Lärande i arbete Nuläge: Långsiktiga mål: Kortsiktiga mål: Kvalitetsarbete/Uppföljning Nuläge Långsiktigt mål Kortsiktigt mål Avtal och överenskommelser

5 1. Varför Vård- och omsorgscollege? - Syfte/Vision - Analys/Bakgrund - Mål Beskriv vad ni vill åstadkomma med ett lokalt Vård- och omsorgscollege. Hur ser visionen ut? Gör en analys av framtida behov inom vård och omsorg. Hur ser er lokala situation ut nu och om 5-10 år? Befolkningsunderlag? Vilka är aktörerna i form av arbetsgivare och utbildare inom er samverkan? Vilken omfattning har verksamheten? Rekryteringsunderlag? Vilken kompetens behövs/saknas? Pensionsavgångar? Andel studerande med slutförd utbildning? Antal sökande till omvårdnadsprogrammet, förstahandsval, andel pojkar för de 2 senaste åren? Utifrån er analys m.m.: Vilka är era konkreta mål? (Ska vara uppföljningsbara.) VISION: Lokal samverkan i VO-C Ljusdal mellan arbetsgivare, utbildningsanordnare och fackliga organisationer skall ge eleverna en kreativ, utvecklande lärmiljö och yrkeskunskaper som motsvarar arbetsgivarens krav för anställning. Arbetslivet i Ljusdals kommun skall präglas av god vård och omsorg, ett hälsofrämjande förhållningssätt, ett utvecklande arbetsliv samt möjligheter till kompetensutveckling. SYFTE: Att utifrån nationella kriterier kvalitetssäkra omvårdnadsutbildningen i Ljusdals kommun där en samverkan mellan arbetsgivare, utbildningsanordnare och fackliga organisationer utformar, anpassar och säkerställer nationell, regional och lokal anställningsbarhet för de utbildade. Att skapa en yrkesutbildning med hög kvalitet och ett pedagogiskt nyskapande där elever känner lust att lära och ges möjlighet att använda och utveckla sin kreativitet Att alla som idag arbetar inom vård och omsorg skall ha tillgång till en god, kvalitativ och ändamålsenlig kompetensutveckling anpassad efter samhällsinnevånarnas och verksamhetens krav. Nuläge: Ljusdals kommun har valt att använda sig av den enkät som besvarades under juli 2010 på uppdrag av den regionala styrgruppen för att få svar på frågor gällande personal, antal äldre samt pensionsavgångar. Befolkningsunderlag Ljusdals kommun består idag av innevånare. Befolkningsunderlaget kommer att fortsätta minska till invånare inom de närmaste fem åren och till invånare inom 10 år. I kommunen finns idag 1363 personer som är 80 år och äldre och förväntas öka inom den kommande 10 års-perioden. Framtida behov inom omsorg och vård I Ljusdals kommun finns i dag 615 anställda undersköterskor, vårdbiträden eller habiliteringspersonal. Antalet förväntas sjunka till ca 550 inom de närmaste 5 åren. Av den personal som arbetar inom äldreomsorgen saknar för närvarande 30 % eller ca 184 personer adekvat utbildning och 20% eller ca 35 personer inom området för personer med funktionshinder saknar adekvat utbildning. 5

6 Det är för närvarande ca 750 anställda undersköterskor inom Landstinget Gävleborg och antalet förväntas vara ungefär detsamma inom de närmaste fem åren. Pensionsavgångarna bland undersköterskor inom Landstinget Gävleborg beräknas till ca 190 st inom en 5: års period och ca 140 st inom ytterligare en 5: års period. I kommunen finns idag 1 gymnasieskola som utbildar i omvårdnadsprogrammet. Vi kan anta utan att ha direkta siffror att inom de närmaste 5 år kommer antalet gymnasieelever att minska på grund av mindre barnkullar. Samtidigt förväntas ca 30 personal som arbetar inom äldreomsorg och ca 12 habiliteringspersonal att gå i pension. Förstahandssökande elever till omvårdnadsprogrammet Antal elever elever Antal elever elever Antal elever elever Andel elever som avslutar utbildningen med godkända betyg är från %. Några av eleverna har ett samlat betygsdokument. Ca 60 av anställd personal har handledarutbildning. Kunskapsbehov Arbetsgivarna inom Ljusdals kommun har uttryckt önskemål om att följande kunskaper utvecklas: Vård av äldre Palliativ vård Demens Bemötande Ett rehabiliterande förhållningssätt Mer utbildningsinsatser inom utvecklingsstörning och psykiatri. Förändringar i framtiden I dagsläget finns två privata arbetsgivare inom äldreomsorgen utifrån Lagen om valfrihet LOV samt fem olika företag inom handikappomsorgen. Genom Hälsoval Gävleborg kan man även förutse en ökning av privata arbetsgivare av landstingets verksamhet. Detta kan innebära att det uppstår en större konkurrens om utbildad och kompetent personal. Hemsjukvården kommer troligtvis också att övergå i kommunal regi inom ett antal år. I den nya gymnasieformen GY 2011 finns valbara kurser, där man bl a betonar inriktningen på hälsa och ett ökat samarbete med verksamheterna. Varför VO-C Ljusdals kommun står liksom övriga kommuner inför stora utmaningar, att inom de närmaste 10 åren rekrytera utbildad personal motsvarande antalet anställda som går i pension. Det behövs betydligt fler än de som förväntas gå ut från gymnasieskolans och vuxenutbildningens omvårdnadsprogram för att täcka antalet undersköterskor, vårdbiträden och habiliteringspersonal. Konkurrensen om utbildad arbetskraft kommer att innebära stora krav på arbetsgivarna att erbjuda ett attraktivt, utvecklande och hälsofrämjande arbetsliv. Andelen äldre personer ökar efterhand i kommunen och för att möta arbetsgivarens efterfrågan är det viktigt att rätt satsningar görs för att locka fler ungdomar att vilja utbilda sig och arbeta inom vård och omsorg i framtiden. Sett till att gymnasieskolan från och med 2011 har entreprenörskap och företagande i alla program är det viktigt att arbetslivet också har utvecklat former för detta så att kunskap kan omsättas i praktik efter avslutad utbildning. För 6

7 de arbetsgivare som har utvecklat möjligheterna till entreprenörskap kan det bli en viktig konkurrensfördel. Förmodligen ökar det också attraktionskraften så att fler blir intresserade av att utbilda sig och arbeta inom vård och omsorg. Ett samarbete mellan utbildning och arbetsliv kring entreprenörskap skulle kunna utvecklas inom ramen för VO-College. Ljusdals kommun har just påbörjat deltagande i projektet Alternativa driftsformer i Gävleborg samt under 2010 haft ett samarbete med Coompanion Gävleborg just för att utveckla personal i frågor som gäller att starta kooperativ eller egna företag och för att öka konkurrenskraften inom äldreomsorgen. Kommunen har ansökt och nyligen beviljats medel ur ERUS-fonden för projektet. Ett av verksamhetsmålen är att ta fram metoder och modeller för att stimulera entreprenörskap inom offentlig sektor. I nuläget är vård- och omsorgsutbildningen kommunal, men det kan också finnas fler privata utbildningsanordnare i framtiden och därmed också konkurrens om det minskade antalet elever. Arbetsgivarna efterlyser mer kunskaper inom i stort sett alla utbildningsavsnitt som ingår i omvårdnadsprogrammen. Det handlar om att utveckla pedagogik och samarbetsformer samt att kvalitetssäkra både den teoretiska utbildningen och lärandet på arbetsplatser. (Lärande i arbetslivet/arbetsplatsförlagd utbildning/arbetsplatsförlagt lärande LIA/APU/APL). Med utgångspunkt från detta är det viktigt att i samverkan och inom ramen för VO-College utveckla och kvalitetssäkra den kommunala gymnasie- och vuxenutbildningen. En kvalitetssäkrad yrkesutbildning som motsvarar branschens krav för anställning samt tydliga förutsättningar för ett hälsofrämjande arbetsliv. Kompetensutveckling och karriärvägar skulle kunna locka fler sökande till omvårdnadsutbildningarna och innebära större förutsättningar för att de studerande stannar kvar i Ljusdals kommun. En del anställda i kommunal och privat verksamhet saknar godkänd utbildning, och därför är det nödvändigt att det i kommunen finns möjlighet till en kvalitetssäkrad och kompetenshöjande valideringsprocess. Redan utbildad personal skall erbjudas fortbildning. I en relativt liten kommun som Ljusdal kan det vara svårt att själva tillgodose kompetensutveckling. Samverkan, erfarenhetsutbyte och resursutnyttjande behövs därför mellan alla kommuner i länet, för att kunna höja kompetensen hos fler personal. Ljusdals kommun behöver utbilda fler handledare samt samordna praktikplatserna på ett bättre sätt. Långsiktiga mål: Att inom alla verksamheter höja statusen för vård och omsorgsyrket. Kortsiktigt mål: Ett första steg för att höja statusen är det värdegrundsarbete som på börjas under

8 2 Samverkan Beskriv hur parterna, dvs arbetsgivare, utbildare, Svenska kommunalarbetareförbundet eventuellt andra arbetstagarorganisationer samt eventuellt andra organisationer samarbetar/tänker samarbeta. Beskriv den lokala organisationen som ska stödja syftet med VO-college och kopplingen till den regionala organisationen. - Lokal styrgrupp; arbetsgivarna ska vara i majoritet och inneha ordförandeposten - Koppling lokalt/regionalt - Koppling lokal styrgrupp-programråd - Vad gör ni tillsammans inom ert lokala VO-college för att öka attraktionskraften till att arbeta inom vård och omsorg och att söka till omvårdnadsprogrammet. Lokala styrgruppen Lokala styrgruppen består både av deltagare ur programrådet samt nytillkomna ledamöter. Ordförandeposten tillhör arbetsgivaren, för övrigt ingår utbildningspersonal, lärare, rektor samt facklig personal. Styrgruppen kommer att träffas 6 ggr/år varav 3 av ggr som ett utökat programråd. (se bilaga 1) Beslutsmässig är styrgruppen när minst 6 av ledamöterna är närvarande, 4 från arbetsgivaren samt 2 från skolan. Lokala arbetsgrupper kan komma att bildas med mandat från den lokala styrgruppen att utreda vissa frågor. Vad gäller finansiering så är avtal redan undertecknade mellan omsorgsförvaltningen och utbildningsförvaltningen. Återkoppling från lokala styrgruppen sker sedan till programrådet där det även finns deltagare från andra verksamheter, vilket redovisas under nulägesrapporten. Den lokala styrgruppen får en viktig roll att: - skapa samverkansrutiner och avtal som kvalitetssäkrar samarbetet. - arbeta strategiskt för att kunna svara upp mot de gemensamma målen i ansökan för VO- College både lokalt och regionalt. Ordförande: Ingrid Johansson, verksamhetsutvecklare, Ljusdals kommun, ingår i regionala styrgruppen 0651/ Ersättare: Medlemmar: Barbro Jacobsson, chef, Hantverkargården 0651/ Birgitta Westerberg, enhetschef Handikappomsorgen, Ljusdals kommun 0651/ Britt-Marie Lodin, enhetschef Äldreomsorgen, Ljusdals kommun 0651/ Karin Johansson, Kommunal 0651/ Ingrid Haräng, verksamhetschef, äldreomsorg, Ljusdals kommun 0651/ Britt-Inger Ärfström-Björk, verksamhetschef, handikappomsorg Ljd kommun 0651/ Anna-Karin Zackrisson-Larsson, rektor gym-vux, Ljusdals kommun ingår i regionala styrgruppen 0651/ Lillian Norgren, lärare, Ljusdals kommun 0651/ Kerstin Bylander, lärare, Ljusdals kommun 0651/ Rigmor Fahlberg, enhetschef Landstinget 0651/ Adjungerande: Maria Storing-Forssell, enhetschef Handikappomsorgen, Ljusdals kommun 0651/ Maria Halvarsson, Landstinget 073/ Märit Svedman, Landstinget 0651/ Arbetsförmedlingen 0651/

9 Eleonor Wallberg, lärare, Ljusdals kommun 0651/ Rita Yvrin, lärare, Ljusdals kommun 0651/ Nuläge: Ljusdal har idag ett väl fungerande programråd där det finns representanter från arbetsgivare, kommunal, politisk ledning, arbetsförmedling, landsting, polis, brandkår, lärare, elever och personal från olika verksamheter inom kommun och landsting. Där diskuteras olika frågor som rör vård och omsorgsprogrammet. Hur ser det ut i de olika verksamheterna? Vad pågår i skolan? Hur upplever eleverna sin situation? Hur kan vi få fler sökande till omvårdnadsprogrammet? Behövs ytterligare marknadsföring? I dagsläget sker information från omvårdnadsprogrammet till högstadiets elever, dessutom anordnas öppet hus dag- och kvällstid för intresserade. Programrådet träffas ca 3 ggr/år, rektor är ordförande. Skolan och arbetsgivaren samarbetar om handledarutbildning. Det finns idag ett kontrakt med omsorgsförvaltningen där eleverna ska garanteras sommarjobb, detta behöver ses över! Omvårdnadsprogrammet har tillsammans med arbetsgivaren tagit fram en kravspecifikation för att bli anställningsbar i kommunen. Långsiktigt mål Ge kommuninvånarna information om VO-College via lokalpress. Kortsiktiga mål: Få lokala politiker/enhetschefer/arbetsplatsombud delaktiga i arbetet med VO-College genom att förbättra information Att kunna erbjuda de elever som så önskar sommarjobb 9

10 3. Lokalt perspektiv Beskriv hur ni tillsammans inom ert lokala VO-college arbetar med: - Marknadsföring - Omvärldsbevakning - Genusperspektiv - Mångfald Beskriv ert omvårdnadsprogram, upplägg och innehåll, samt övriga utbildningar som ingår/kommer att ingå i ert VO-college. Beskriv eventuella lokala specialiserings profiler. Nuläge: Marknadsföring Arbetsgivare: Arbetsgivaren samarbetar med omvårdnadsprogrammet via en elevkalender UNG 10-11, utbildar elever i Durewall, deltar i programrådråd och marknadsför äldre- och handikappomsorg på olika mässor mm. Utbildning Öppet hus för hela Slottegymnasium i december, skolan annonserar i den lokal pressen under vårterminen.nyheter och reportage förmedlas till Ljusdalsposten och Mellanljusningen. Prao- Praktisk studie och yrkesorientering en prova på vecka ute i arbetslivet och på programmet, samt att skolans hemsida har information om programmet. Omvärldsbevakning, internationalisering, genusperspektiv och mångfald Nuläge: Arbetsgivare IT-teknik i vård och omsorg, e-tjänster. Ljusdals kommun använder sig idag av programmet Vård och Omsorg. Kommunen har upphandlat ett nytt program, Treserva som skall användas från Studerande från omvårdnadsprogrammet bör i ett tidigt skede under sin praktik få en inblick i hur systemet fungerar. Nyheter inom arbetsliv/skola presenteras idag på respektive hemsida. Arbetsgivaren följer idag utvecklingen av tillgång och efterfrågan på personal. Samverkan sker med skolan om praktikplatser både för ungdomar och vuxenstuderande, infödda och nysvenskar. Arbetsgivaren stödjer idag utvecklingen av privata leverantörer utifrån Lagen om valfrihet. LOV och samverkar med FoU-enheten i Gävle om utvärdering av olika verksamheter Inom Landstinget Gävleborg pågår ett jämställdhetsarbete kallat Hållbar jämställdhetsintegrering. Arbetet innebär bland annat riktade insatser i form av utbildningar och kunskapshöjande aktiviteter inom genus och jämställdhet. Två delprojekt pågår för att ta fram metoder och handlingsplaner för att skapa starkare jämställdhetsperspektiv inom landstingets verksamheter. Dessa metoder ska utvärderas, förankras och spridas för fortsatt integrering i landstinget. Utbildning Undervisningen följer med i samhällsutvecklingen. Lärarna kompetensutvecklar sig kontinuerligt inom olika områden och genom praktikbesök följs utvecklingen ute i vården och omsorgen. Ett långsiktigt internationellt utbyte sker med Estland. I nuläget är det endast ett fåtal pojkar som studerar på omvårdnadsprogrammet. Programmet har de senaste åren lockat 10

11 fler invandrare och i den nuvarande klass ett är det fler invandrare än svenskar. Under studerade 12 elever med utländsk bakgrund av totalt 23.elever Språk svårigheter kan vara ett hinder men vi har studiehandledning och språkstöd. Omvårdnadsprogrammet OP-vux och ev. Yrkes-SFI vård kommer att ingå i VO-College. Omvårdnadsprogrammet i Ljusdal har välutbildad personal. Alla lärare har dubbla eller tredubbla kompetenser och en stor portion fighting spirit. Detta beror bland annat på att programmet varit nedläggningshotat ett flertal gånger men har hängt kvar. Gymnasie- och vuxenutbildningen delar lokaler och lärare och undervisningen sker på Utvecklingscentrum, granne med Slottegymnasiet. För vuxna sker utbildningen med modifierad distans dvs. med fysiska träffar och utifrån en studiehandledning för varje kurs. Genom Hälsingevux samarbetet bedrivs även kurser på heldistans. Utvecklingscentrum säljer ABC- och hjärt- och lungräddnings kurser till andra program och skolor. För två år sedan blev Omvårdnadsprogrammet i Ljusdal utsett till Sveriges bästa omvårdnadsprogram av Svenskt Näringsliv. De hade tittat på högsta betyg och hur många som hade arbete eller studerade vidare efter programmets slut. Lokala specialiseringsprofiler Fördjupningskurs IT i vård och omsorg. Undervisning med ny teknik t.ex. Smartboard i klassrummen. Fortsatt satsning på bidrag till körkort och internationella utbyten. Garanterat sommarjobb om studierna sköts på ett bra sätt. Mental träning- friskvård och hälsa Demens? Lärling. Under HT 2011 ska omvårdnadsprogrammet genomsyras av entreprenöriellt lärande som förhållningssätt i utbildningen. Lärarna på programmet ska kompetensutvecklas och fördjupa sig inom ämnet för att föra in det i utbildningen på ett bra sätt. Lärare kompetensutvecklas genom föreläsningar, kurser/utbildningar för att kunna förbereda varje elev för de utmaningar som finns i dagens samhälle. Såsom att hantera förändrade förutsättningar, stimulera sin egen och andras motivation och ta initiativ och samtidigt förverkliga sina drömmar. Eftersom omvårdnadsprogrammet har ett utarbetat koncept för lärlingsutbildning som innebär att eleven varvar teori och praktik. Eleven är på skolan två dagar i veckan för teori och praktiserar resten av veckan för att få en större förståelse av sina teoretiska kunskaper. Tanken är att det ska i förlängningen ge både ungdomar, vuxna och vuxna invandrare goda förutsättningar att lyckas i arbetslivet, så kommer lärarna och SYV på programmet att göra reklam för utbildningen så att elever vill gå den vägen eftersom utbildningen kommer att ingå som en väg till en yrkesexamen i GY2011. Långsiktiga mål Bibehålla många sökande med utländsk bakgrund 11

12 4. Infrastruktur för utbildningen - Samtliga utbildningsaktörer inom VO-College - Utbildningsnivåer/-former. Finns det Yrkeshögskoleutbildningar och/eller samverkan med Universitet/Högskola i regionen som kan visa på ytterligare karriärvägar som matchar arbetslivets behov? - Vilka vänder sig utbildningarna till? -Hur skapar VO-College förutsättningar för kompetensutveckling för redan anställda Nuläge: I dagsläget bedriver omvårdnadsprogrammet grundläggande vård- och omsorgsutbildning för ungdomar, vuxna och olika uppdragsutbildningar mot redan anställd personal i kommunen i form av kortare kurser, föreläsningar med olika teman, kortare studiecirklar och framtagande av olika koncept utifrån vad arbetsgivaren eftersöker. För närvarande bedrivs ingen kompetensutveckling mot redan anställd personal i kommunen. Ungdomar läser programmet på tre år och vuxna läser två eller tre terminer beroende på om kurser kan valideras mot arbetslivserfarenhet. Annat som bedrivs är ett ettårigt projekt, SFI-vård som syftar till att stimulera språkutveckling och att väcka utlandsföddas intresse för yrken inom vård och omsorg för att gå vidare till omvårdnadsutbildning. Programmet har även utarbetat ett koncept för lärlingsutbildning, för närvarande är det ingen som studerar enligt detta koncept. Samverkan sker mot kommun och landsting när det gäller praktikplatser APU/APL, handledarträffar och programråd och redan idag är det samarbetet väl utvecklat med ett trettiotal olika aktörer inom kommunen. Omvårdnadsprogrammet har en marknadsföring ute i Ljusdals skolor mot årskurs åtta och nioelever om att de blir inbjudna till omvårdnadsprogrammet där de får se vad utbildningen innebär, och de får även vara ute i olika omsorgsverksamheter två eller tre dagar. Samverkan sker även mot alla hälsingekommuner vad gäller Hälsingeutbildning, som är en gemensam utbildningsportal för all vuxen och eftergymnasial utbildning där fokus på vuxna står i centrum. Här finns utbildningar som ges på hemmaplan på ett flexibelt sätt i form av ett stort utbud av distansutbildningar eller lokalt på lärcentrum. Utvecklingscentrum i Ljusdal ingår i nätverket för kommunala lärcentra Nitus, vilket innebär att på lärcentret finns tillgång till lokaler med datorer och annat tekniskt stöd så att studerande kan läsa kurser eller hela program mot högskolan i Gävle och andra högskolor i landet. I dagsläget sker inget samarbete mot någon högskola och programmet bedriver ingen yrkeshögskoleutbildning. Ljusdals kommun ingår även i projektet Yrkeshögskola Hälsingland som är ett treårigt projekt till För närvarande pågår i Ljusdals kommun en uppgradering av den gemensamma kommunikationsplattformen och en utvidgning och spridning av tekniken med interaktiva skrivtavlor. Fram till idag har framförallt videokonferensområdet utvecklats mot högskoleområdet. Ambitionen är att sprida användningen till alla verksamhetsområden inom kommunen, även till den politiska sfären. Långsiktiga mål: Inom en treårsperiod är ett steg i utvecklingen för Omvårdnadsprogrammet att komma igång med en två-terminers eftergymnasial utbildning Yrkeshögskola (YH) baserad på en specialistutbildning för undersköterskor. Få till stånd ett traineeår Öka andelen personal med adekvat utbildning genom att fortlöpande erbjuda möjligheter till fortsatt ökad kunskapsutveckling 12

13 5. Hälsoperspektivet Hur genomsyrar hälsoperspektivet ert arbete? Beskriv hur arbetslivet resp. utbildningsanordnarna arbetar med: - Förståelse och ansvar för den egna hälsan - Krav i yrkeslivet - Möjlighet till fysiska aktiviteter/träning under utbildning och i arbetslivet. - Förflyttningsteknik - Ergonomi - Kost - Handlingsplan mot rökning, alkohol, droger och mobbning Nuläge: Folkhälsoarbete Kommunen har en person anställd som arbetar med folkhälsofrågor vars viktigaste arbetsuppgifter är att arbeta strategiskt och samordna kommunens folkhälsoarbete samt initiera till aktiviteter med folkhälsofokus. Följande områden prioriteras: Minska övervikt och fetma bland barn och ungdomar. Ökad delaktighet och motverka främlingsfientliga krafter. Öka tryggheten och minska brottsligheten. Höja alkoholdebutåldern. Följande aktiviteter genomförs för att uppnå dess mål: Kostutställning folkhälsovecka ungdomskonferens med fokus på mänskliga rättigheter Föreläsning för alla åk 8 och 9 samt allmänheten om främlingsfientlighet Samverkansavtal mellan polis och kommun Utvecklat föräldrastöd Tobaksuppdrag TUPP 10 Ansvarsfull alkoholservering- en metod som riktar sig till polis, ordningsvakter, krögare och serveringspersonal. Revidering av kommunens drogpolitiska handlingsprogram Hälsoperspektivet hos arbetsgivare Landstinget Inom Landstinget Gävleborg bedrivs hälsofrämjande arbete på alla arbetsplatser. Utgångspunkt för det hälsofrämjande arbetet finns i Landstingets samverkansavtal. Inom Landstinget Gävleborg tillämpas friskvårdspeng för de anställda samt möjlighet att motionera i landstingets egna friskvårdslokaler. Studerande har möjlighet att nyttja friskvårdslokalerna under den tid de gör praktik i landstinget. Inom Landstinget Gävleborg tillämpas policys angående tobak, alkohol och droger. Här gäller bland annat att rökförbud gäller på arbetstid, raster undantaget. Då hänvisas rökare till av landstinget angivna zoner. Inom Landstinget Gävleborg bedrivs hälsofrämjande arbete på alla arbetsplatser. Utgångspunkt för det hälsofrämjande arbetet finns i Landstingets samverkansavtal. 13

14 Inom Landstinget Gävleborg tillämpas friskvårdspeng för de anställda samt möjlighet att motionera i landstingets egna friskvårdslokaler. Studerande har möjlighet att nyttja friskvårdslokalerna under den tid de gör praktik i landstinget. Inom Landstinget Gävleborg tillämpas policys angående tobak, alkohol och droger. Här gäller bland annat att rökförbud gäller på arbetstid, raster undantaget. Då hänvisas rökare till av landstinget angivna zoner. Arbetsgivare, kommun Ingen friskvård sker på arbetstid, dock erbjuds mängder av fysisk träning under fritiden av olika gymnastikföreningar samt av olika GYM och yogacenter. Kommunen har egna lokaler där träning kan ske. Förflyttningsteknik Förflyttningsteknik, Durewall sker kontinuerligt för kommunens personal, sommarvikarier samt för omvårdnadsprogrammets elever av utbildade ombud. Ergonomi Arbetsmiljöutbildningar sker kontinuerligt, ergonomi är en del i utbildningen. Att vara uppmärksam på min egen hälsa och på vad som utvecklar hälsa är viktiga inslag i utbildningen! Rehabutbildningar, samt instruktion i användandet av tekniska hjälpmedel sker i samarbete med primärvården. Kost Viktminskningsgrupper samt grupper för att förstå att övervikt handlar om känslor har erbjudits personal med mycket goda resultat En kostutställning kommer under hösten 2010 att cirkulera inom kommunens äldreomsorg och skolor. Handlingsplan mot alkohol, droger, kränkande särbehandling samt stress Handlingsplaner finns i kommunen, skall vara kända av all personal, finns på kommunens hemsida. Omsorgsnämnden i Ljusdal har som ett av sina mål under 2010 att ha rökfria arbetsplatser. Policy finns för närvarande vart och när man röker! Personal erbjuds att delta i rökslutargrupper Alla arbetsplatser inom äldre- och handikappomsorgen erbjuds hälsoprofilsbedömningar. Utifrån dessa bedömningar planeras olika aktiviteter för personal Medarbetarenkäter genomförs där personal svarar på frågor om den fysiska och psykiska arbetsmiljön. Långsiktiga mål: Att öka kunskapen om vad som bibehåller och utvecklar den egna hälsan hos alla berörda. Alla anställda ska erbjudas någon form av friskvård på arbetstid, alt friskvårdspeng/check 14

15 6 Kreativ och stimulerande arbets- och lärmiljö - Arbets- och lärmiljö som stimulerar kreativitet och engagemang - Modern teknik, utrustning och dokumentationssystem Nuläge: Skola: Det som erbjuds elever vid Omvårdnadsprogrammet är förutom bra lokaler ett upplägg av studier som gynnar en stimulerande och kreativ lärmiljö. Den marknadsföring som idag pågår för andra kommuner är att elever informerar skolor Åk 8 och 9, samt indirekt genom att elever från andra kommuner berättar för andra att de går här. Undervisningen bedrivs med flertalet undervisningssätt med bl.a. IT teknik. Att kunna samarbeta med olika sammansättningar av elever i de skilda kursmomenten är en grundförutsättning för den sociala utvecklingen. Eleverna gör en utvärdering enligt självskattningsinstrument före och efter varje kursmoment. Elevinflytande sker genom klassråd, elevråd, programråd där eleverna har möjlighet att påverka både innehåll och metod i de olika kurserna på programmet. Eleverna blir väl förtrogna med dokumentationssystemet V.I.P.S. under sin gymnasietid. Eleverna har tillgång till metodrum och datasal, och ges möjlighet att utvärdera de olika kurserna. Vid introduktion görs en kartläggning av olika lärstilar och eleverna får lära sig olika studieteknik. I utbildningen ingår studiebesök och föreläsningar från olika verksamheter. Skolan erbjuder en Prao-dag för elever i ÅK 8 och 9. Arbetsliv: Många enheter inom äldre- och handikappomsorgen arbetar med ökad delaktighet och inflytande för personal. Detta sker t ex genom budgetarbete, ekonomigenomgångar, uppdelade konton för varje avdelning mm. Det ökade inflytande för personal utmynnar sedan i olika ansvarsområden. Inom Landstinget Gävleborg finns ett länsövergripande Kliniskt träningscentra (KTC) som erbjuder möjlighet till kompetensutveckling i form av praktisk träning av olika kliniska moment samt ökning av olika teoretiska kunskaper. Studerande och elever som gör sin kliniska del av utbildningen inom Landstinget Gävleborg har möjlighet att nyttja KTC. Inom Landstinget Gävleborg får alla elever en utsedd handledare under sin APU/APL. Under APU/APL uppmuntras eleven till att göra studiebesök på olika enheter samt följa patienten i vårdkedjan. All personal inom Landstinget Gävleborg har möjlighet att nyttja medicinskt bibliotek, med medicinsk litteratur och internationella tidskrifter. Långsiktiga mål: Arbetsgivare skall aktivt arbeta med delaktighet och inflytande på respektive arbetsplats för att skapa en attraktiv arbetsmiljö för framtida personal. Tydliggöra den anställdas ansvar för budget och drift av verksamheten Att både den anställde och eleven har kunskap om hur man dokumenterar 15

16 7. Lärformer och arbetssätt Beskriv hur ni arbetar med att skapa sammanhang och teoretisk förankring som motsvarar verksamhetens behov. Beskriv hur ni arbetar med erfarenhetsutbyte mellan utbildningsanordnare och arbetsliv. Utbildningen vid VO-College ska kännetecknas av: - erfarenhetsutbyte mellan utbildningsanordnare och arbetsliv, t.ex. möjlighet till projektarbete med arbetslivet - studerandeinflytande - lagarbete och ämnesintegration - möjlighet till validering regionalt eller lokalt - sammanhållna arbetsdagar, beskriv ev. undantag - möjlighet till distansutbildning - flexibilitet och mångfald i teori och praktik och för examinationsformer - forskningsanknytning Nuläge Erfarenhetsutbyte mellan utbildningsanordnare och arbetsliv Idag arbetar skolan med erfarenhetsutbyte genom att eleverna erbjuds möjlighet till projektarbete med anknytning till utbildningen. Eleverna gör nu sitt projektarbete om verksamhet i Estland. I ungdomsprogrammet ingår 19 veckors APU och i vuxenutbildningen ingår 8-12 veckors praktik beroende på tidigare erfarenhet av vård och omsorgsyrket. Det finns ett handledaravtal mellan skola och arbetsgivare. I samarbete mellan skola och arbetsgivare har checklistor utarbetats utifrån skolans mål och arbetsgivarens krav/önskemål. Idag förekommer gemensamma aktiviteter och föreläsningar mellan skolan och arbetsgivare. Studerandeinflytande Omvårdnadsprogrammet har flera studerande som inte studerat på många år och saknar studievana, därför ingår studieteknik och kunskap om olika lärostilar i introduktionen. Vidare finns det individuella studieplaner för alla studerande under hela studietiden. I regelbundna mentorssamtal följer läraren upp studieplanen och andra aktuella frågor. De studerande har alltid möjlighet att diskutera uppläggningen av studierna med sin mentor/lärare. Mentorssamtal sker minst 1ggr/termin. För att den studerande skall läsa rätt kurser och poäng i förhållande till planerat yrke eller fortsatta studier, erbjuds SYV samtal. På ungdomssidan erbjuder SYV både individuella samtal och framtidssamtal i grupp. För de vuxenstuderande sker ett flexibelt lärande, där de studerande själva kan skriva in sig på lärarens öppna schema för att få svar på frågor, redovisningar, önskemål om genomgångar. Varje vecka har de ungdomsstuderande klassråd, där de tar upp olika aktuella frågor. De vuxenstuderande har en träff per vecka med mentor. Elevråd finns på skolan där en ungdomsstuderande representerar Omvårdnadsprogrammet. Det finns även elevskyddsombud i varje klass. 16

17 Sammanhållna arbetsdagar Arbetsdagarna är till stor utsträckning sammanhållna med några undantag för vissa håltimmar beroende på vilka kurser de studerande valt. Ungdomsstuderandes skoldag styrs till stor del av buss och tågtider. Omvårdnadsprogrammet är flexibelt med både ungdomar och vuxna i samma lokaler. När ungdomsstuderande vill läsa någon speciell kurs som det är få av de unga som valt, kan de delta i en vuxenklass. Möjlighet till distansutbildning Hel distansutbildning finns inte på omvårdnadsprogrammet, men däremot modifierad distans, som innebär regelbundna träffar för genomgångar, redovisningar, föreläsningar, studiebesök och metodövningar. Hälsingevux är en gemensam utbildningsportal för vuxna i länet, där också Omvårdnadsprogrammen i länet ingår. Varje Omvårdnadsprogram bedriver ett antal kurser per skola. Där är kurserna helt på distans, med få undantag. Möjlighet till validering regionalt eller lokalt I dagsläget sker validering teoretiskt på skolan. Kurser som valideras är: Vård och Omsorgsarbete, Arbetsmiljö och Säkerhet och Datakunskap. Forskningsanknytning Anknytning till senaste forskning sker främst i ämnet vård och omsorgsarbete vid fördjupning inom ämnesområdet. Kortsiktiga mål Ökat samarbete med olika privata aktörer i arbetslivet Långsiktiga mål Gemensamma föreläsningar inom vård och omsorgsbranschen Projektarbete mot verksamheterna (PA1201/gymnasiearbete) 17

18 8. Lärande i arbete Arbetsgivaren ska erbjuda den studerande arbetsförlagt lärande som genom god handledning lägger grunden till ett gediget yrkeskunnande. Beskriv hur ni arbetar med detta. Beskriv även er handledarutbildning. Nuläge: I dagsläget erbjuder enheter inom Ljusdals kommun och Landstinget Gävleborg, praktikplatser för elever som studerar vid Omvårdnadsprogrammet i Ljusdals kommun. Sammanlagt har ungdomseleverna 19 veckors praktik fördelat på 6 terminer, inom olika verksamheter. Vuxeneleverna har 12 veckors praktik på 3 terminer och 8 veckor på 2 terminer. Detta är en uppskattad och viktig del där teori och praktik vävs samman. Handledarna är engagerade och oftast mycket omtyckta. Handledarutbildningar har erbjudits, från omvårdnadsprogrammet, till personal inom olika vård- och omsorgsverksamheter genom åren, senast var Utbildningen har varit en heldag med en halv dags uppföljning. Deltagarna har fått en del material(exempelvis policydokument) att arbeta med på sin arbetsplats mellan de två träffarna. Hittills har ett 60-tal gått handledarutbildningen. Den lokala styrgruppen behöver arbeta med att ta fram gemensamma riktlinjer för handledare. Vi behöver också utbilda våra handledare i betygskriterier- och betygsbedömning. Informationen till eleverna om kommande praktikplats (den anställdes vardag, rättigheter och skyldigheter) behöver också ses över! Diskussion pågår om vi skall kräva undersköterskekompetens för att få arbeta som handledare. Vi skall se över detta! Landstinget APU/APL: Inom Landstinget Gävleborg finns en Praktiksamordnare som arbetar över hela länet. För praktikplanering och samordning av praktikplatser används ett Webbaserat ITsystem, KLIPP. Inom landstinget har alla avdelningar och enheter som tar emot elever för APU/APL ansvariga kontaktpersoner. Landstinget anordnar en träff varje termin där Praktiksamordnare och berörda APU/APL-samordnare från skolorna, planerar kommande APU/APL-perioder. APU/APL-konferens sker en gång per år då även elevansvariga från avdelningen deltar. Inom Landstinget Gävleborg finns utbildade handledare på flera arbetsplatser. Behov finns av en aktualiserad handledarutbildning, då det är många som gått handledarutbildning för flera år sedan. Långsiktiga mål: 15% av de anställda (90 st) inom verksamheterna ska vara utbildade som handledare Samordning av praktikanter och skapade av ett gemensamt utvärderingsverktyg av praktikplatserna Kortsiktiga mål: Genomföra handledarträffar 1 gång/termin 18

19 9. Kvalitetsarbete/Uppföljning Hur arbetar ni systematiskt för att följa upp arbetet med uppsatta mål inom VO-college? Hur följs kvalitetskriterierna upp? Hur sker uppföljningen av utbildningarnas kvalitet? Hur får den regionala nivån del av resultatet? Nuläge Uppföljningar och utvärderingar av VO-College Ljusdal kommer att göras årligen och dessa ska ligga till grund för kvalitetsredovisningen. Detta arbete ska följa årshjulet (se bil X) där både utbildningsanordnarnas och arbetsgivarnas aktiviteter är tidsbestämda. Målet är att detta arbete successivt ska anpassas så att årshjulets aktiviteter på ett för alla parter tillfredsställande sätt fångar alla tio kvalitetskriterierna. De kvalitetssäkringsaktiviteter vi kommer att arbeta med är följande: Handledarutbildning Handledarträff Avtal och kontrakt Enkäter till lärare och elever Sommarpraktik och sommarjobb Traineeanställning?? Programråd Kursutvärderingar Kvalitetsredovisning på programnivå Långsiktigt mål Av den kvalitetsplan som är kopplad till årshjulet framgår strukturen på kvalitetsarbetet, så att det tydliggörs vad som ska utvärderas, hur och när det ska göras, vem som ansvarar och hur återrapporteringen ska ske, samt till vilka. Kvalitetsplanen ska även innehålla aktiviteter för bedömning av måluppfyllelse av de olika lokala kriteriernas uppsatta mål. Kvalitetsplanen har utformats så att den anpassats till det kvalitetsarbete som beslutas om av den regionala styrgruppen för VO-College Gävleborg. Kvalitetsplanen tillsammans med övriga lokala kvalitetsrapporterna utgör underlag för den fortsatta utvecklingen av VO-College Gävleborg samtidigt som den är det viktigaste styrdokumentet för kvalitets- och förbättringsarbetet inom VO-College Ljusdal (se bilaga 2) Kortsiktigt mål Kvalitetsfrågan ska vara en stående punkt på alla träffar på alla nivåer inom VO-College Ljusdal för att allt arbete i organisationen ska genomsyras av detta. Den skriftliga kvalitetsrapporten som varje höst ska överlämnas till den regionala styrgruppen ska redovisa det samlade resultatet av det lokala uppföljnings- och utvärderingsarbetet. Kvalitetsrapporten ska även innehålla förslag på strategier och aktiviteter som kan förbättra måluppfyllelsen. Kvalitetsplanen och kvalitetsrapporten är de viktigaste styrdokumenten i kvalitetssäkrings- och förbättringsarbetet inom VO-College Ljusdal. 19

20 10. Avtal och överenskommelser Samverkansavtal och handledaravtal ska finnas. Det är viktigt att det finns en samsyn mellan parterna. Det lokala samarbetet inom Vård- och omsorgscollege, VO-College Ljusdal gör att kommunen blir attraktiv att arbeta och studera i och ökar förutsättningarna för att en framtida kompetensförsörjning inom området vård och omsorg i kommunen ökar. Den nära samverkan som sker mellan utbildningsanordnare och arbetslivet för att möta de krav som finns i vardagen gör att de som studerar inom VO-College är väl rustade för ett intressant och viktigt arbete efter avslutade studier. Det innebär även att karriärmöjligheterna för de som redan arbetar inom vård- och omsorgssektorn ökar då de kan fortbilda sig inom VO-College och på så sätt fördjupa sin yrkeskompetens. Till denna ansökan finns ett samarbetsavtal som tecknats mellan parterna på regional nivå där samsyn, jämbördighet mellan parterna och framtidens krav har varit vägledande för alla ställningstaganden. Samarbetet inom VO-College Ljusdal innebär att parterna är överens om att samverka kring och utveckla former för ett effektivare resursutnyttjande för att säkra regionens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg. I ett särskilt avtal avseende arbetsförlagd utbildning, APU för vårdutbildningar på gymnasial nivå (bilaga 3) förbinder sig Landstinget och Ljusdals kommun att till den studerande tilldela en handledare med relevant kompetens för uppgiften. Landstinget hänvisar till det regionala avtalet för APU/APL 20

21 Bilaga 1 Kvalitetsdokument för Lokal styrgrupp inom region VO-College Gävleborg Syfte Den lokala styrgruppen är sammanhållande för all verksamhet inom ramen för VO-College lokalt och verkar även för kontinuerlig utveckling av VO-College i regionen. Sammansättning Den lokala styrgruppen har representanter från utbildningsanordnare och arbetsliv från de olika delarna lokalt med arbetsgivare i majoritet. Huvuduppgifter Den lokala styrgruppens huvuduppgifter är: Samordning och utveckling av den lokala utbildningsverksamheten med ett tydligt inslag av det lokala arbetslivets olika behov Kvalitetssäkring av verksamheten Sammanställning och kartläggning av utbildningsbehov och nivåer Lokala styrgruppen ska uppfylla de krav som ställs på programråd i GY 11 Ansvar Den lokala styrgruppen ansvarar för: Årlig planering av utbildningen Kvalitetssäkring inom ramen för lokalt VO-College Kommunikation och marknadsföring av utbildningar mot blivande studerande Information till den Regionala styrgruppen Kompetenskrav/profil Representanterna i den lokala styrgruppen ska tillsammans inneha den kunskap, erfarenhet och nätverk som krävs för att utföra ovan beskrivna huvuduppgifter

22 Kvalitetsplan lokalt VO-College Ljusdal Kvalitetskriterier Vad ska följas upp/utvärderas Hur När Vem Återrapportering 1. Varför Vård- och Att inom alla verksamheter höja statusen för Genom att analysera det mätetal som Påbörjas under 2011 Arbetsgivaren för att Lokal styrgrupp omsorgscollege? vård och omsorgsyrket. arbetsplatsundersökningarna, AMU visar. frågorna i undersökningen (genomförs vartannat år) är relevanta och mätbara Syfte/Vision Analys/Bakgrunnd Mål Ett första steg för att höja statusen är det Utbildning för politiker, chefer och Påbörjas under 2011 Arbetsgivaren Lokal styrgrupp värdegrundsarbete som påbörjas under 2011 medarbetare 2. Samverkan Ge kommuninvånarna information om Genom att vi erhåller kvalitetsstämpeln Våren 2011 Marknadsföringsgrupp Lokal styrgrupp VO-College via lokalpress. så får vi publicitet. Artiklar i lokalpress mm Få lokala politiker/enhetschefer/arbetsplatsombud Genom att sammankalla samtliga Våren 2011 Marknadsföringsgrupp Lokal styrgrupp delaktiga i arbetet med VO-College genom att och informera dem om VO-College förbättra information och deras ansvar Att kunna erbjuda de elever som så önskar Ta fram en särskild ansökningsblankett Våren 2011 Bemanningsenheten Lokal styrgrupp sommarjobb för eleverna på VO-programmet som ger förtur. 3.Lokalt perspektiv Bibehålla många sökande med utländsk Samarbete med AF, SFI Årligen, start 2011 Marknadsföringsgrupp Lokal styrgrupp bakgrund

23 4. Infrastruktur för Inom en treårsperiod är ett steg i utvecklingen Undersöka möjligheterna för att starta en Skolan & arbetsgivarna Lokal styrgrupp utbildningen för Omvårdnadsprogrammet att komma igång utbildning och inventera behovet hos /omsorgsnämnden en två-terminers eftergymnasial utbildning de anställda uskorna. Yrkeshögskola (YH) baserad på en specialistutbildning för undersköterskor. Få till stånd ett traineeår Lobba hos politikerna och Arbetsgivaren Lokal styrgrupp arbetsförmedlingen och erhålla medel för genomförande Öka andelen personal med adekvat utbildning Genom att utöka samarbetet med t ex Arbetsgivaren synliggör behovet Lokal styrgrupp genom att fortlöpande erbjuda möjligheter till Högskolan Gävle kan /omsorgsnämnden fortsatt ökad kunskapsutveckling kompetensutbildningar ges via telebild eller annan teknik eller genom fysiska möten. 5. Hälsoperspektivet Att öka kunskapen om vad som bibehåller och En kontinuerlig utbildning om den egna I början av året Arbetsgivaren Lokal styrgrupp utvecklar den egna hälsan hos alla berörda. hälsan genomförs av t.ex. Priserva, (kommunens företagshälsovård). Alla anställda ska erbjudas någon form av friskvård på arbetstid, alt friskvårdspeng/check Friskvård förekommer inom några under Arbetsgivaren Lokal styrgrupp förvaltningar idag. Ett beslut bör tas i KS vilken policy kommunen skall ha. Arbetsgivare skall aktivt arbeta med delaktighet Genom att analysera det mätetal som Pågående arbete Arbetsgivaren Lokal styrgrupp

24 6. Kreativ och och inflytande på respektive arbetsplats för att arbetsplatsundersökningarna, AMU visar. /omsorgsnämnden stimulerande arbets- skapa en attraktiv arbetsmiljö för framtida Aktuell fråga i medarbetar- och lönesamtal och lärmiljö personal. Tydliggöra den anställdas ansvar för budget Den anställde får tillgång till budget/ 2013 Cheferna hos arbetsgivarna chef, lokal styrgrupp och drift av verksamheten ekonomisystem, omsorgsnämnden Att både den anställde och eleven har kunskap Att arbetsgivaren utbildar både den Arbetsgivaren Lokal styrgrupp om hur man dokumenterar egna och skolans personal om huret. Ökat samarbete med olika privata aktörer i Skriva avtal med nya arbetsgivare När de ska ta emot elever Skolan Lokal styrgrupp 7. Lärformer och arbetslivet från VO-programmet arbetssätt på APL Gemensamma föreläsningar inom vård och Skolan/arbetsgivarsidan bjuder in Våren 2011, kontinuerligt Skolan/arbetsgivarsidan Lokal styrgrupp omsorgsbranschen olika gäster Projektarbete mot verksamheterna (PA1201 Eleverna kontaktar utsedd kontaktperson Hösten 2011, årligen Skolan och Arbetsgivaren Lokal styrgrupp /gymnasiearbete) hos arbetsgivaren och har en dialog om aktuella områden som kan ingå i projektarbetet 8. Lärande i arbete Vuxeneleverna deltar i programrådet Vuxeneleverna tillfrågas om att delta Våren 2011, kontinuerligt Skolan Lokal styrgrupp Vuxeneleverna deltar i elevrådet Vuxeneleverna tillfrågas om att delta Våren 2011, kontinuerligt Skolan Lokal styrgrupp SYV ska ha kontakt med eleverna under hela Eleverna kan anmäla sig Våren 2011, årligen Skolan Lokal styrgrupp studietiden. Öka samverkan mellan lärarna för de praktiska genom gemensamma mötesplatser mellan Start hösten 2011 Skolan (skolledningen) Lokal styrgrupp och teoretiska ämnena (ämnesintegration) de olika lärarlagen som arbetar på Slottegymnasiet för att skapa ett regelbundet samarbete som ingår i utbildningen. Möjlighet till praktisk validering Utveckla metoderna för praktisk Påbörja hösten 2011 Arbetsgivaren/Skolan Lokal styrgrupp validering Att eleverna ska ha godkänt i alla ämnen för att Möjliggöra att eleven klarar studierna Påbörjas hösten 2011 Lokal styrgrupp Lokal styrgrupp få betyg/sidodokument med Vård och omsorgscollegelogotyp. genom att kontinuerligt rapportera elevernas betyg till lokala styrgruppen, Stående punkt på dagordningen. Rapport om den senaste forskningen inom Arbetsgivarna deltar på årlig information Årligen, start 2011 Arbetsgivaren Lokal styrgrupp

25 branschområdet sträff med forskare möter praktiker 15%, 90 st av de anställda (600 st) inom verksamhetegenomföra en kontinuerlig handledar- Våren Skolan bjuder in och arbetsgivaren Lokal styrgrupp ska vara utbildade som handledare utbildning planerar Samordning av praktikanter och skapade av ett Ett verktyg ska utarbetas gemensamt av Kontinuerligt, start hösten Skolan & arbetsgivaren Lokal styrgrupp gemensamt utvärderingsverktyg av praktikplatserna skola och arbetsplatser Inventera behovet Genomföra handledarträffar 1 gång/termin Planera och bjuda in till handledarträff Våren 2011 Skolan planerar Lokal styrgrupp 9. Kvalitetsarbete Att implementera kvalitetsplanen Att arbeta efter utformat årshjul och på sätt Lokal styrgrupp Regional styrgrupp /Uppföljning följa planen 10. Avtal och Att följa avtalen Se avtalen Lokal styrgrupp Regional styrgrupp överenskommelser

26 AVTAL Avtal om arbetsförlagd utbildning APU, inklusive handledning mellan Ljusdals kommun och utbildningsanordnare inom VO-C Ljusdal. APU är en viktig del av den gymnasiala utbildningen inom vård och omsorg. Utbildningsanordnare inom ramen för VO-C Ljusdal har därför ett gemensamt ansvar och intresse av att APU håller hög kvalitet. 1 Avtalsparter Avtalets parter utgörs av Ljusdals kommun samt vård- och omsorgsutbildningen Ljusdal. 2 Uppdragsbeskrivning Ljusdals kommun Tillhandhålla APU-platser för elevers lärande i arbetslivet och att dessa APUplatser kvalitetssäkras i samråd med utbildningsanordnaren. Tillhandahålla handledare som genomgått handledarutbildning. Parterna är medvetna om att handledarenas kompetens måste uppdateras kontinuerligt. Handledare skall ges möjlighet att genomgå handledarutbildning samt delta i minst 1 handledarträffar/år. Handledare skall ge eleverna en god introduktion på arbetsplatsen. Tillhandahålla den utrustning som behövs, arbetskläder, omklädningsrum, passerkort som krävs på praktikplatsen. Ge eleverna tid och stöd för att söka kunskap och att reflektera. Utbildningsanordnaren ansvarar för att: I samråd med arbetsgivarna ta fram måldokument och kursplaner för APU. Förändringar som påverkar APU skall ske i samverkan med arbetsgivare. Tillhandahålla handledarutbildningar enligt VO-C överenskommelse. Tillhandahålla kontaktlärare som utgör pedagogiskt stöd till handledare samt medverka i elevens lärprocess och bedömning under praktiken. Följa det som är skrivet i det regionala avtalet gällande landstinget