En lista över några av de vinster som följer med VO-College kan se ut som följer:

Transkript

1 Möte: Rådsmöte VO-College Göteborgsregionen Datum: Tisdag 10 november, 2009 Tid: Plats: GR rum 135, Gårdavägen 2 Göteborg Närvarande: Kaj Andreasson Vård och Omsorg Mölndal, Eva Malmgren Thörnblom Aranäsgymnasiet Kungsbacka, Karolina Naij Kungsbacka Handikappomsorgen, Astrid Levin Vård och Omsorg Lerum, Gunilla Fyhrlund VVF Göteborg, Ulla Ståhlbom UCT Tjörn, Sirpa Niemi Funktionshinder Ale kommun, Ingrid Blaxhult UBF Göteborg, Rose-Marie Berghänel Kommunal, Hans Landström Sahlgrenska universitetssjukhuset, Tina Forsgren Vård och Omsorg Härryda (ordf.), Margaretha Allen GR, Lars-Göran Jansson GR, Olivia Claesson GR, Josefin Grahn GR, Christel Nilsson VO-College Skåne (Adjungerad) Minnesanteckningar VO-College Skåneregionen Christel Nilsson samordnare för VO-College Skåneregionen informerar om hur de arbetar i Skåne och om hur den lokala granskningen går till Christel representerar Skåneregionen sedan augusti 2007 och har sin bakgrund inom äldreomsorgen. Regionen blev certifierad 7/5-08, men i efterhand kan det tyckas ha gått lite för fort, då man inte fått alla pusselbitar på plats och har fått arbeta mycket med detta i efterhand. Tyvärr finns det fortfarande personer i vård och omsorgsbranschen i Skåne som inte kan svara på varför man ägnar sig åt VO-College. Lärdomen man dragit av detta är att man inte bara ska medverka, utan man måste samverka. Samverkan går ut på att man kvalitetssäkrar och kvalitetsutvecklar utbildning inom vård och omsorg i nära samverkan med arbetsgivarna. Samverkan sker mellan olika utbildningsanordnare på olika nivåer och kan ses som ett sätt att skapa karriärmöjligheter. En lista över några av de vinster som följer med VO-College kan se ut som följer: Arbetslivet ges möjlighet att påverka. Ökat antal sökande till utbildningarna. Utbilda till anställning, inte till arbetslöshet. Riva barriärer mellan utbildningsanordnare och arbetsgivare. Nya uppdrag för utbildningsanordnarna. Ökad flexibilitet för den studerande genom sammanhållna arbetsdagar. Komprimera 2500p till 4 dagar i veckan Gemensam marknadsföring gynnar de små aktörerna Handledare kommer att ha tid och utbildning för sitt uppdrag karriärväg, status.

2 Vad är det vi gör och vad ska göra? Lärarlaget med ämnesintegration måste vara på plats. De lokala ansökningarna ska följas upp av det regionala rådet. För vems skull gör vi det vi gör och varför är vi här? På lokalt plan: Ta fram grundförutsättningarna för samverkan, genomtänkt och förankrad struktur. Organisation som har mandat att driva och genomföra uppsatta mål genom att prioritera lokala mål. Alla parter är lika viktiga och ska vara jämbördiga. Vi ska konkurrera med varandra, inte emot varandra. Man ska sitta ner tillsammans och vara överens. Privo är en paraplyorganisation för de privata vårdgivarna och dessa har knackat på dörren och är med i Skåneregionens VO-College. Uppföljningen med ettårsintervall är positiv i det avseende att man ständigt måste följa upp och utvärdera verksamheten. Den regionala uppföljningen innefattar ett 7 sidor långt dokument som ska fyllas i. Som samordnare är Christel tillgänglig för att ge information till de lokala collegen. Alla lokala ansökningar ska knyta an till den regionala ansökan. AF är en viktig part, speciellt med tanke på Gy11 och yrkeshögskolan/yrkesvux/ högskola/ universitet. Christel förespråkar att så många som möjligt sitter med i så olika grupper som möjligt, så att det inte blir ett projekt drivet av vissa eldsjälar, som står och faller med dessa. I Skåneregionen träffas en projektarbetsgrupp på initiativ av Christel 1ggr/mån from aug 08 för att informera varandra. Projektledare/ samordnare på regionalt och lokalt plan behövs. I Skåneregionen släpper man nu på prov den som finns på lokalt plan. Man kan utifrån erfarenheterna i regionen konstatera att alla kommer att behöva avsätta resurser och dela på kostnaderna. Vad måste vi ha för resp. lokalt college? (en eller flera kommuner) Grundläggande för ett lokalt college är att man har ungdoms- och vuxenutbildning, samt privata och kommunala arbetsgivare som samverkar oavsett antalet kommuner. Det är viktigt att hänvisa till samverkan i regionen och den regionala ansökan, så att man visar på förankringen där. Det man i Skåneregionen uppfattat som svårast är avtalen, vem som gör vad och om det är förankrat. Metodrum måste finnas, eller kunna nyttjas på annat ställe. Det är oerhört viktigt att man kommer ihåg att detta inte är en skolsatsning, utan hålla arbetsgivarnas vinster i fokus, jämte elevperspektivet i form av ökad meningsfullhet i de studerandes uppgifter genom arbetsplatsförlagda uppgifter. Flera av skolorna i Skåneregionen har dessutom fått uppdragsutbildning utav arbetsgivarna. Lärarnas perspektiv stärks genom att de går ut i verksamheten och verksamheterna stärks utav att man går in i skolan och undervisar/handleder, vilket leder till bättre rekryteringsunderlag i förlängningen. Ledord i VO-Collegearbetet är samsyn, information, ledning och struktur.

3 Christels bildspel bifogas med anteckningarna. Lägesrapport för överenskommelse med Sahlgrenska akademien om verksamhetsförlagd utbildning. Lars-Göran Jansson informerar. Lars-Göran vill slå ett slag för att man reglerar formerna för hur praktiken ska gå till. Eldsjälar identifieras för nätverk genom Genom att redovisa hur många man kommer att behöva få ut i praktik och hur många praktikanter respektive avnämare kan ta emot till praktikplatsen, som arbetar för att matcha behov med utbud, kan man underlätta fördelningen av praktikplatser genom samordning. Förvaltningarna måste samverka i resp. kommun för underskrift. Det kommer inte att kosta någonting utan man förbinder sig helt enkelt att arbeta på detta sätt. Härryda, Partille och Tjörn har skrivit under idag. Detta avtal kan läggas som bilaga i lokala ansökningar. Möjlighet till samverkan kring handledarutbildning, för bättre nyttjande av resurserna, kommer att erbjudas. Gunilla berättar att handledarutbildning finns i samverkan mellan Tjörn och Mölndal. Hans berättar att man erbjuder 5 dagars handledarutbildning i Kungälv (SU fyller en kurs hos dem) som är riktad mot branschen. Rådet beslutar att en inventering skall göras av GR för att undersöka intresset för gemensam handledarutbildning och hur vi ska gå vidare med detta. Rapport från Nationellt nätverksmöte Josefin Grahn rapporterade att man under nätverksmötet i Stockholm diskuterat flera punkter och belyste följande utdrag ur dagordningen. Diplom framtaget av Nationella rådet finns och delas ut till dem som gått på en utbildning som varit certifierad minimum de sista 6 månaderna av utbildningstiden. Skulle en utbildningsanordnare förlora sin certifiering diplomeras inte de som studerat en inledande del av sin utbildning på ett VO-College. Det centrala är alltså att avsluta studierna hos en certifierad utbildningsanordnare. På diplomet står det i fotnoten för vilken period skolan/utbildningen varit certifierad. För att få ett diplom måste eleven ha godkänt i alla karaktärsämnen. Diskussion om ytterligare valbara kurser som ska krävas påbörjades. Bl.a. Skaraborg vill ha krav på specifika valbara kurser. Om nya aktörer vill ansluta sig till ett certifierat college gäller följande. Om det är en ny utbildningsanordnare ska denna granskas och avgift ( kr) tas ut för detta. Om det är ytterligare en kommun eller huvudman som vill ansluta sig räcker det med att samverkansavtal signeras. Kompletterande ansökningar skall godkännas lokalt och regionalt innan de skickas in till det nationella rådet. VO-College är den nya förkortningen man använder inte längre VoC som begrepp. Logotypen skall alltid högerställas i tryck.

4 Kartläggning av privata aktörer distribueras till de lokala collegen för samordning inom noderna. Olivia Claesson presenterar detta. Olivia har gjort en kartläggning över de olika kommunernas ev. genomförande av LOV, denna presenterades och delades ut. (Bifogas även anteckningarna.) Materialet kan användas som en överblick och indikation på att man går fort fram jämfört med andra kommuner ute i landet, vilket i förlängningen kan innebära fler aktörer som vill in i VO- College. Tanken är att VO-Collegecertifieringen skall vara en konkurrensfördel i upphandlingssituationer, även om man inte kan skriva in det i kravspecifikationen inför upphandlingar. GY 2011, lägesrapport. Margaretha Allen informerar. Vård och omsorgsprogrammet kommer att vara ett yrkesprogram utan nationella inriktningar enligt det förslag som ligger. De programgemensamma ämnena är redan fastlagda. Nu bestäms vilka kurser som kommer att tillåtas erbjudas i programfördjupningen. Paket skall utformas av resp. utbildningsanordnare utifrån de kurser som finns i programfördjupningskolumnen och det är därför viktigt att komma med förslag på vilka kurser som bör finnas med. Den 14/12 kommer nästa förslag och då måste man tycka till inom den 4 veckor långa remisstiden, sedan kommer det att vara för sent. Behövs det fler kurser, andra utgångar mm? Synpunkter kan lämnas på Skolverkets webbplats under gymnasieskolan. Arbetsutskottets uppgift blir att prioritera de frågor som inkommit från rådet inför varje rådsmöte. Tina Forsgren presenterar ett förslag till struktur och arbetssätt för AU Utskottet bemannas förslagsvis av regional samordnare, Ordföranden som representerar avnämare och kranskommunerna och en representant för utbildningsanordnare från Göteborg stad. Arbetsutskottet skall vara ett beredande organ som inte ska bli för stort utan dynamiken och energin skall läggas på GR VO-Collegerådets möten. Frågor tas in från rådet inför varje möte och prioriteras av AU. Förslaget klubbas av rådet och förslag på namn från utbildningsanordnare Göteborg stad skall föras fram innan årsskiftet, gärna efter möte med lokala VO-Collegerådet i slutet av november. Ska vi på kommande möte lyfta frågan om kontakter med inst. för vårdvetenskap och socialt arbete och vilket fokus skall vi i så fall ha utifrån avsiktsförklaringarna i ansökan? Lars-Göran menar att man kan adjungera representanter till möten som hanterar relevanta frågor. Hur närmar vi oss dem? Hur vill avnämarna spetsa utbildningarna? AU:t diskuterar frågan och återkommer med förslag. Övriga frågor Avstämning av hur det går med de lokala ansökningarna. HALP vill gärna träffa samordnarna då arbetsgruppen är inne på slutspurten.

5 Göteborg letar efter en gemensam bild av baskompetenser, grupperingar mm. SU anser att detta är något de ska lägga kraft på nu. Kungsbacka är på banan och fick besök av Margaretha och Josefin tidigare under dagen för vägledning i arbetet med den lokala ansökan. Mölndal arbetar på sin kant just nu. Norra noden ligger på isen och fryser lite. Inbjudan till konferens om kultur i äldreomsorgen delas ut av Lars-Göran Protokollet från föregående möte godkänns och läggs till handlingarna. Förslag till möten / Klubbas (12/ ) (7/ ) (20/ ) (25/ ) (6/ ) Eftersom alla möten ligger på en måndag förefaller det skapa problem för en del representanter, AU:t tar därför fram ett nytt förslag på tider till nästa möte den 1/2. Mötet avslutat Vid anteckningarna Josefin Grahn

6

7

8

9

10 Vad är vård- och omsorgscollege? Vård- och omsorgscollege är en samverkansform, en samverkan mellan arbetsliv och utbildning inom vård och omsorg. Ingen ny utbildning, ingen fysisk skola utan en samverkan mellan arbetsliv och utbildningsanordnare.

11 Samverkansprocessen VO-C - En arbetsgivarfråga där arbetsgivaren måste tydliggör, för utbildningsaktörerna, sina behov av kompetens I samverkan med utbildningsanordnare, fackliga organisationer tar man fram grundförutsättningen för en genomtänkt och förankrad organisation för VO-C samverkan En organisation som har i uppgift att leda mot uppsatta mål genom att prioritera och genomdriva ansökan handlingsplanen för det lokala arbetet Alla parter lika viktiga och skall vara jämbördiga i arbetet med att utveckla VO-College Kvalitetskriterierna för VO-College ska tillsammans säkerställa att det finns en kvalitetssäkrad process för utveckling av Vård och omsorgscollege

12 Syftet med VO-College Skapa en god rekryteringsbas för framtidens personalbehov till verksamheter inom vård och omsorg. Kvalitetssäkra och kvalitetsutveckla utbildningar och verksamheter inom vård och omsorg. Stärka betydelsen av den arbetsplatsförlagda utbildningen och i allt större omfattning koppla de teoretiska delarna till praktik - skolan ska allt mer och mer likna arbetslivet. Erbjuda utbildningar till ungdomar, vuxna som söker ny karriär samt till redan anställd personal som är i behov av kompetensutveckling. Skapa karriärmöjligheter genom att bygga broar mellan utbildningar på gymnasial nivå och eftergymnasial nivå. Genom samverkan kring 10 nationella kvalitetskriterier få en NATIONELL CERTIFIERING - en kvalitetsgaranti till studerande, en garanti som i sin tur ger en ökad status och därmed större efterfrågan på utbildningar inom vård och omsorg.

13 Regional målsättning - Samverkan Samverkan 1. Samverka med arbetslivet för en bättre framtidsplanering då det gäller verksamheternas behov och efterfrågan, av såväl basutbildning som vidare kompetensutveckling och rekrytering till branschen. 2. Samverka med aktörer från gymnasienivå upp till högskole- och universitetsnivå kring utbudet av bas-, bredd- och spetskompetens för ungdomar, vuxna och redan anställd personal.

14 Regional målsättning - Kvalitet Kvalitet och kvalitetsutveckling 3. Kvalitetssäkra, kvalitetsutveckla våra VO- College i Skåne 4. Arbeta för en regionalgemensam valideringsmetod. 5. Arbeta för en regional handledareutbildning och tydliggöra handledaruppdraget för att nå en samsyn kring handledarrollen och dess uppdrag.

15 Regional målsättning - Attraktionskraft Attraktionskraft 6. Öka attraktionskraften för olika yrken inom vård och omsorg samt karriärvägar genom en kontinuerlig och regionalgemensam marknadsföring. 7. Eftersträva och förbättra villkoren för social och etnisk mångfald genom flexibla lösningar inom såväl de teoretiska som praktiska upplägget på våra utbildningar. 8. Arbeta med genusperspektivet för nyskapande av förhållningssätt och olika beteendemönster. 9. Öka anställningsbarheten (inter-)nationellt, skapa samsyn kring baskompetens för vård- och omsorgsarbete, stärka individens framtida valmöjligheter på arbetsmarknaden.

16 Vilka är samverkansaktörerna? Kommuner Landsting Privata företag som bedriver vård och omsorg Fackliga organisationer Offentliga och privata utbildningsanordnare på gymnasial och eftergymnasial nivå. Övriga (exempel) Friskvårdscentra Medicinsktekniska branschen Räddnings- och säkerhetstjänst FOU enheter med flera

17 Vilka utbildningar gäller för VO-College? 1. Omvårdnadsprogram för ungdomar 2. Omvårdnadsprogrammet för vuxna 3. Kompetensutveckling inom vård och omsorg 4. Vidareutbildning inom vård och omsorg 5. eventuellt andra program och utbildningar Olika utbildningsanordnare från gymnasienivå till eftergymnasial nivå i samverkan med arbetslivet.

18 Vård- och omsorgscollege i Skåne Exempel på tänkta konstellationer, VO-College Skåne

19 En projektarbetsgrupp startades upp augusti 2008, med representation från 8 tänkta VO- College i Skåne. Huvudsyftet med denna arbetsgrupp var att ge ett regionalt stöd i ansökningsprocessen. Projektarbetsgruppen fungerade under ledning av den regionala projektledaren. Ett stödmaterial togs fram, ett pedagogiskt material som följde ansökans uppbyggnad i olika steg. (Finns att hämta hem från Skånes hemsida eller nationella hemsidan)

20 Lokal ansökningsprocess Certifierade 1.Ystad /Österlen (5) - 17 april Eslöv/Höör/Hörby (3) - 24 april Helsingborg (1) - 29 september 2009 Haft granskningsbesök 4. Trelleborg/Vellinge/Svedala (3) - September Landskrona/Kävlinge/ Svalöv (3) - Oktober 2009 Ansökningsprocessen pågår 6. Ängelholm/Örkelljunga/Båstad - Våren 2010? /Klippan (4) Vilande 7. Malmö/Lund (2) - Ev. två ansökningar? Ännu oklar konstellation 8. Kristianstad, Hässleholm m.fl (6) - Ännu oklart hur? Övriga 6 kommuner kan ansluta sig till dessa VO-C konstellationer.

21 Lokal nivå Lokal styrgrupp Trepartssamverkan Ha koppling till regional nivå Samverkan med en eller flera utbildningsanordnare Samverkan med arbetslivet, t.ex. äldreboende, hemtjänstområde, privat boende och verksamheter inom Region Skåne Utveckla och genomföra grundläggande och kvalificerade vård och omsorgsutbildningar på såväl gymnasial som eftergymnasial nivå Kvalitetsutveckla och kvalitetssäkra samverkan inom VO College

22 Ansökan vård- och omsorgscollege Metod Vad/Hur Omfattning Förväntat resultat (utvärdering) Framtid

23 Kvalitetskriterier VO-College 1. Målsättning och organisation 2. Avtal och överenskommelse 3. Regional och lokalt perspektiv 4. Infrastruktur för utbildningen 5. Samverkan med arbetslivet 6. Kvalitetsarbete 7. Hälsa 8. Kreativ och stimulerande arbetsoch lärmiljö 9. Lärformer och arbetssätt 10. Lärande i arbete

24 1. Målsättning och organisation Analys Mål Organisation 1. Analys av framtida behov och resurser 2. Hur passar VO-College in i Er analys? 3. Hur ser Era specifika behov ut lokalt? 4. Vilka mål har Ni? 5. Hur ser kopplingen ut till den regionala organisationen? Beskriv den lokala organisation som ska stödja syftet med VO-College.

25 2. Avtal och överenskommelser Bilagor Samverkansavtal mellan utbildningsanordnare, arbetsgivare och fackliga organisationer Avsiktsförklaringar med högskola, universitet ev. annan part Handledaravtal Övriga avtal 1. Sammanfatta vad samarbetet kommer att innebära och hur ni tänker samarbeta. Det är viktigt att samtliga parter är jämbördiga och att det finns en verklig samsyn och ett perspektiv framåt.

26 3. Lokalt perspektiv Specialiseringar (LSS, Psykiatri, Geriatrik m.fl.) Särskild profil (Hälsa, friskvård, omsorg m.fl.) 1. Beskriv eventuella lokala specialiseringar och/eller profiler.

27 4. Infrastruktur för utbildningen Utbildningsaktörer Utbildningsnivåer/-former Utbildningsplatser (när- och distansutbildning) Antal studerande med slutförd utbildning 1.Vem vänder sig utbildningarna till? 2.Hur skapar VO-College förutsättningar för kompetensutveckling?

28 5. Samverkan Lokal styrgrupp Koppling lokalt/regionalt Mångfald Omvärldsbevakning Genusperspektiv 1.Vad görs för att öka attraktionskraften? (beskriv arbetslivets och utbildningssidans arbete)

29 6. Kvalitetsarbete 1. Hur arbetar Ni systematiskt med utvecklingsarbete/ständiga förbättringar? (Beskriv Ert utvecklingssystem) 2. Hur får den regionala nivån del av resultatet? 3. Intressanta utvecklingsområden inom hela VO-College? (För spridning av goda exempel)

30 7. Hälsoperspektivet 1. Hur genomsyrar hälsoperspektivet Ert arbete? Beskriv särskilt hur Ni på lokal nivå arbetar med; Förståelse och ansvar för den egna hälsan Förståelse för hälsa/krav i yrkeslivet Nutrition/kost Ergonomi, förflyttningsteknik KASAM, känsla av sammanhang Program mot rökning, alkohol, droger och mobbning. Möjlighet till fysiska aktiviteter

31 8. Kreativ och stimulerande arbets- och lärmiljö Arbets- och lärmiljö som stimulerar kreativitet och engagemang Modern teknik och utrustning (Olika utbildningsanordnare, verksamheterna och leverantörer kan behöva samverka för att klara stora investeringar i modern utrustning).

32 9. Lärformer och arbetssätt 1. Beskriv Ert arbete med att skapa sammanhang och teoretisk förankring utifrån aktuell målgrupp, som motsvarar verksamhetens behov 2. Beskriv hur Ni arbetar med erfarenhetsutbyte mellan utbildningsanordnare och arbetsliv

33 10 A. Utbildningen vid VO-College ska kännetecknas av: Sammanhållna arbetsdagar Lagarbete och ämnesintegration Inslag av distansutbildning Flexibilitet och mångfald i teori och praktik Möjlighet till validering regional eller lokalt Forskningsanknytning Studerandeinflytande Varierande examinationsformer Erfarenhetsutbyte mellan utbildningsanordnare och arbetsliv Behörig personal

34 10 B. Lärande i arbete Arbetsgivaren ska erbjuda den studerande arbetsförlagt lärande som genom god handledning: Lägger grunden till ett gediget yrkeskunnande. Detta uppnås bl.a. genom hög handledningskompetens. Den studerande bör ges möjlighet till projektarbete och sommarjobb

35 Diplom VO-College varför?

36 Certifiering - med hjälp av flera olika metoder Möte med Styrgrupp Bedömning av skriftlig ansökan Studiebesök Diskussion med Arbetslag, studerande

37 Certifiering VO-College lokal ansökan Regional certifiering för VO-College måste finnas Ansökan sänds in via Kommunförbundet Skåne Förhandsgranskning görs av någon representant från den regionala styrgruppen Ansökan sänds till trygghetsfonden Nationella rådet utser 2 certifierare Dag och datum för certifieringsbesök avtalas med aktuell styrgrupp Certifieringsavgiften betalas in (minst kr) Certifieringen beräknas ta upp till 1 dag Styrgruppen (ev. annan representant) förväntas närvara/vara tillgänglig vid detta certifieringsmöte Inga förhandsbesked ges av certifierarna Förhållningssättet skall vara konsultativt Protokoll skrivs av certifierarna och delges nationella rådet Eventuella kompletteringar begärs in Nationella rådet meddelar beslutet och certifieringen genomförs genom ett besök av någon representant från nationella rådet Alla parter som finns med i en aktiv samverkan inom ett certifierat VO-College får använda loggan (kvalitetsstämpeln). Det är samverkan som blir certifierad

38 Ansökan skall omfatta Detaljerad beskrivning av samtliga 10 kvalitetskriterier Vad/hur/omfattning/resultat(utvärdering)/framtid Vad gör man? Hur gör man? I vilken omfattning gör man det? Vilket förväntat resultat finns? och/eller har redan uppnåtts? Vad skall utvecklas? Vilken utveckling skall arbetet leda till? (framtid) Tydlig trepartssamverkan (Arbetsgivare, fackliga organisationer, utbildningsanordnare) Omvårdnadsprogrammet (Ungdomar och vuxna) Det skall finnas en tydlig koppling till REGIONALA MÅL för VO-College i Skåne

39 5 vinnare i samverkan kring VO-College Arbetsgivaren får tillräckligt med personal som har en adekvat, behovsanpassad utbildning som är kvalitetssäkrad. Den studerande får en modern och attraktiv utbildning med garanterad kvalitet som ger anställningsbarhet, alternativt en god grund för vidare studier. Utbildarna får större efterfrågan på utbildningarna och större samordningsvinster genom samverkan med andra utbildningsanordnare samt garanterade praktikplatser med kompetenta handledare. Redan anställda inom yrkesområdet kan hitta olika möjligheter till kompetensutveckling. Vård- och omsorgstagaren får en god vård med hög kvalitet.

40 Besök gärna den nationella och regionala hemsidan för Vård- och omsorgscollege