Deltagare: ns tekniska gymnasiumm TC ege Lindholmen

Transkript

1 Anteckningar från TCGR-rådets möte 19 mars Deltagare: Avnämare arbetsliv och högskola: Anders Thelander Borealiss AB TC Nösnäsgymnasiet Stenungsund, Boye Johanssonn BRG, Göteborg, Lennart Lundgren Chalmers, Lennart Österlund Teknikföretagen Väst, Eric Alexanderssonn VCC Göteborg (ordf. f.), Stina Johansson VUF Göteborg Utbildning: Jan Johansson TC GTG Göteborg, Mats Altby Lindholmens tekniska gymnasium TC Lindholmen Göteborg, Eva Wiberg Lindholmen ns tekniska gymnasiumm TC Lindholmen Göteborg, Ann Malmberg TCC SKF Tekniska Gymnasium Göteborg, Pernilla Öberg Elof Lindälvsgymnasiet TC Kungsbacka, Lars-Ivar Fredberg Yrkeshögskolan TC Kungsbacka, Raymond Vaske TC Nösnäsgymnasiet Stenungsund, Margaretha Allen processledare TCGR Gäst under del av mötet: Christel Bäckström, GR ANTECKNINGAR Lindholmens tekniska gymnasium var värd för mötet som genomfördes i anslutning till biblioteket på Lindholmen. REGIONALT PERSPEKTIV 1. Föregående mötesanteckningar Anteckningarna lades till handlingarna. 2. Senaste nytt från Lindholmens tekniska gymnasium och TeknikcolleT ege Lindholmen Eva Wiberg och Mats Altby Nybyggnation är på gång om Kommunsty yrelsen satsar cirka 2000 miljoner. De nya tekniska utbildningarna kan då få sina lokaler l på det som idag är parkeringen utanför Backateatern. Teknikcollege Lindholmen önskar att parterna uttalar sig om vikten av att bygga detta hus. Det är för få elever som söker utbildningarna idag. Uppdraget ärr att öka intresset för

2 industritekniska utbildningar. Maskinparken är utökad och uppdaterad. Framförallt används den av vuxna. Det finns också utbildning inom svets. De som önskar besöka utbildningen i hus Santos kan göra så efter mötets slut. Teknikprogrammet på Lindholmens tekniska gymnasium präglas av ett tvärvetenskapligt arbetssätt med teman från olika kurser. Skolan försöker öka de externa kontakterna. Två klasser finns i varje årskull. Klasserna var i förra veckan i Stockholm på olika studiebesök. Teknikcollegestämpeln är viktig och har bland annat lett till ökat samarbete med Posten som har en mängd processer som är intressanta för utbildningarna. Elever genomför 8 veckors APL där. En del brevbärare riskerar samtidigt arbetslöshet, varför de lockas att utbilda sig inom den tekniska sektorn. Det blir ett bra utbyte. De som tar emot erbjuds en fortbildning i elsäkerhet via skolan. Senaste el-föreskrifterna ska följas inom några år. Detta erbjuds för ett självkostnadspris vilket har blivit lyckat. Fler kontakter med näringslivet har etablerats t ex med livsmedelsindustrin. Cold college i Odense har tagit emot automationselever från Lindholmen. Dessa utbildas i hygien och blir då anställningsbara. De samarbetar med 5-6 teknikcollege i Sverige. Det är också på gång en del inom energiinriktningen på EE. Det finns också vissa planer på att söka om regional garanti via GR för industriteknikutbildningen. På skolan finns totalt så här många elever per program/inriktning: TE 150 st, automation 60 st, industriteknik 87 st 5 % av dessa är flickor och flest går på automationsutbildningen. TE-programmet har fyra inriktningar av de nationella inriktningarna, men inte design och produktion som i stället genomförs på Polhemsgymnasiet inom TC Lindholmen. För få rekryteras till yrkesprogrammen idag. Vi måste hitta en helt annan väg. Mål för 2012: - Nya huset som ska bidra till mer integration mellan gymnasiegemensamma ämnen och karaktärsämnen. Samverkansmöjligheter mellan de tre ingående enheterna. - Formaliserat och fördjupat samarbete med branscherna. På IN ska det bli up and running. - Lokala styrgrupper för de enskilda skolorna. Det finns lite att göra där 3. Presentation av deltagare i mötet Lars-Ivar Fredberg, Samordnare för Yrkeshögskolan Kungsbacka, hälsades välkommen som nu deltagare i TCGR-rådet. 4. Möjligheternas värld Vid föregående möte presenterades aktiviteten Möjligheternas värld som är en stor satsning från Svenska Mässan, företag och GTG/GTC för att skapa en arena för information om teknik och teknikyrken på ett annorlunda sätt. Verksamheten som kan utvecklas vidare letar finansiering av verksamheten,

3 Beslut: Teknikcollegerådet ställer sig bakom idén om Möjligheternas värld och kan stödja en eventuell ansökan. 5. Aktuellt i arbetsmarknadsregionen Boye Johansson Saab Produktions i Trollhättan har problemet att konkursförvaltarna inte vet vad som kan säljas. Utvecklingen kring ingenjörssidan är positiv, då det behövs många ingenjörer. Man gör vad man kan för att behålla kompetensen. Produktionsfolket går och väntar och läget är lite stillastående. 6. GR SYVO-projektet Christel Bäckström, GR GR Utbildning har fått en ansökan beviljad som kan bidra till teknikcollege verksamhet. Det handlar om ett ESF-projekt för regional kompetensutveckling som löper över 24 månader Projektets namn är GR SYVO. Utgångspunkten är entreprenörskap med en bred beskrivning. Mobiliseringsfasen är igång nu. Genomförandet ska ske från augusti 2012 till februari EU:s definition på entreprenörskap gäller. Nyckelord: - Entreprenörskap - Regional tillväxt - Kompetensförstärkning - Matchningsproblematik - Skola- arbetsliv Bakgrund till projektet: - Samhälle i förändring - Skola i förändring SYV:s nyckelfunktion för ungdomars framtidsval Gör jag rätt sak på jobbet? Förväntningar från arbetsgivare & samhälle, konflikt med utbildning? Entreprenörskap/entreprenöriellt lärande SYV-utbildningen är numera kognitiv och det kan bli en konflikt med arbetsgivarens tolkning av uppdraget. Vad ska projektet göra? - Skapa förståelse för skolans och näringslivets villkor - Stärka broar mellan skola-arbetsliv - Utveckla nya arenor för skola-arbetsliv

4 Projektet ska också kompetensförstärka 500 personer: - Regionens 200 studie- och yrkesvägledare - Personal inom skolan, ledning och lärare - Andra viktiga aktörer i arbetslivet Entreprenörskap-i-skolan-webb ska tas fram. Tidigare projekt som Growth och STEPS är väldigt pedagogiskt inriktade. Detta projekt har ett annat perspektiv mot samverkan skolaarbetsliv GRs nätverk som arbetar med skola-arbetslivsfrågor: - SYV-nätverket - SAK-rådet - Gymnasierektorsgruppen - Gruppen för lärande för arbetsplats - Vård- och omsorgscollege - Teknikcollege Några planer och idéer: Frukostmöte ev. 23 maj Gymnasiedagarna 9-11 oktober (Möjligheternas värld) Mötesplats Skola 29-30/10 (priset för samverkan med arbetslivet) Tänk om möjligheternas värld skulle kunna vara en del av Mötesplats skola 2013? Reflektioner från Teknikcollegerådet: Jan J: Vi vill absolut delta i att syv får komma på skolbesök och att träffa företag för att se vad som behövs framöver. Det bör ske på ett strukturerat och återkommande sätt. Raymond V: Syv-nätverket är en utlöpare till Utbildningschefsgruppen. De 200 som finns med i nätverken, hur får de kännedom om vad som händer? Margaretha A: En app tas fram under Möjligheternas värld som vänder på begreppet och man utgår från yrke i stället för utbildning. Moderna verktyg behövs. Pernilla Ö: Karriärvägledning som nu har tagits fram via syv. Kan det fortsätta? Genom metodutveckling till exempel? De saknar t ex verktyg för om man vill starta eget. Boye J: Vad ska studie- och yrkesvägledare åstadkomma? Svaret är att det bygger på ledarskap. De vill inte ut i näringslivet. Vill man inte, ska man kanske inte vara vägledare. Stina J: Vi har tappat mycket kontakter med arbetslivet. Det vore önskvärt att systematiskt återkomma varje månad och ställa frågor om detta. Detta måste vara en självklar del i en syvs liv. Man måste veta något om det man ska vägleda till. Hur ska man säkra upp tillgången till syv för elever på fristående skolor?

5 Plug-inprojektet Bara 75 % av gymnasieeleverna har ett slutbetyg. ESF-fonden ska ge 85 % som går ut med betyg. Hur korrelerar det mot Teknikcollege? Hur kan vi hitta arbetsformerna med detta? SYV behöver också en bättre bild av utbildningsvägarna. Teknikcollege behöver uppvakta syv. Nu kommer det en helt ny kategori elever. En entreprenörskapswebb och SYV-online ska utvecklas under projektet. Den sistnämnda ska leva vidare även efter projektets slut. Kan vi lägga in en dag för syv kring Teknikcollege? Det är en klockren insats att informera syv under möjligheternas värld!! Vem på GR kan ta i detta? För att det ska fungera ska syv kunna gå på kompetensutveckling under Möjligheternas värld. 6 miljoner finns i projektmedel. Kan vi nå målet om allmän bred kunskap och kanske spetskunskap hos olika studie- och yrkesvägledare? Jämlikhetsperspektivet bör också beaktas, då de flesta är 50+ och kvinnor. 7. Ansökningssiffrorna för teknikprogrammet, industritekniska programmet och el- och energiprogrammet (endast två inriktningar ingår i TCGR) Margaretha Allen Ansökningssiffrorna ser fortsatt mycket goda ut för teknikprogrammet med 868 förstahandssökande den 1 februari. 9 kommunala och 11 fristående skolor anordnar teknikprogrammet. Av de 9 kommunala är 6 teknikcollege. De som inte är certifierade är Lerums gymnasium, Hulebäcksgymnasiet och Alströmergymnasiet. Ingen av de fristående skolorna är teknikcollegecertifierade. Inom industriteknik är det totalt 213 förstahandssökande. Majoriteten ligger på GTG och SKF som egentligen är en kombination av industriteknik- och teknikprogram. Om dessa två enheter räknas bort är kvarvarande summa 55 elever. Av de skolor som anordnar industritekniska programmet är 6 av 8 skolor teknikcollege. De som inte är certifierade är Alströmergymnasiet i Alingsås och Framtidsgymnasiet i Göteborg. Då ansökningsnivån ligger på program går det inte att redovisa hur det ser ut för de inriktningar som finns på El- och energiprogrammet. Totalt söker 296 till hela EE-programmet. På Lindholmens tekniska gymnasium har cirka 50 % valt automation eller energiteknik inför år två i år. TCGR-rådet får uppdaterad information efter preliminärantagningen i april vid nästa TCGRrådsmöte. INFRASTRUKTUR FÖR UTBILDNING 8. Krisöverenskommelse korttidsarbete Lennart Österlund IF Metall, Unionen, Sveriges Ingenjörer och Teknikföretagen har diskuterat olika former för att övervintra kompetens mellan konjunkturcyklerna. Tidigare fanns

6 permitteringsmöjligheten men den försvann Om man ska kunna behålla personal krävs medel. Den partsgemensamma gruppen drogs igång under finanskrisen. Produktionen sjönk med 20 %, varav för teknikföretagen 30 % varslades. Antalet anställda minskades med nästan personer mellan inom tillverkningsindustrin. Krisavtalen underlättade en del. I Tyskland kunde en begränsad sysselsättningsminskning noteras trots djup lågkonjunktur. Jan J sköt in att industrin har genomfört en stor rationaliseringsprocess i Sverige. I tidigare lågkonjunkturer som t ex 1992 skedde samma utveckling men då genomfördes devalveringar. Reallönerna är höga nu. Rationaliseringsgraden ligger på cirka 5 % varje år. I Europa ser situationen lite olika ut. I 23 av 27 länder finns korttidsarbete. I 24 av de 34 OECD-länderna är det samma sak. Det gäller att minska risken för svensk utslagning. Rapporten och förslaget har lämnats till regeringen. Tanken är att åtgärden endast ska få användas vid en djup kris och att alla parter ska vara överens. Det ska vara en kortvarig insats om max 12 månader. Lag och centrala avtal ska utgöra grund. Låsta nivåer och låsta steg ska leda till lokala överenskommelser. Det kan handla om trappor på 80 %, 60 %, 40 % med olika delar finansierade av stat, företag och individ. Andra inslag är utbildning och hantering av socialförsäkringar. Det ska vara relevant utbildning av god kvalitet i samband med korttidsarbete. Statlig kompensation skulle kunna utgå för utbildningskostnader. Parternas utgångspunkt är att ersättningsnivåerna ska upprätthållas i såväl offentliga som avtalade försäkringssystem. Vilken utbildning är lämplig i så fall? Hur ska det kunna hanteras skyndsamt? Vilka lagar och förordningar styr? Kan det göras simuleringskörningar? AFs aktivitetsstöd finns t ex, Hur ska detta matchas med förslaget? Partsgemensamma arbetsgrupper ska inventera vad företagen önskar och detta kommuniceras till utbildningsanordnare. Det bildspel som visades under punkten bifogas. 9. Fjärde året på teknikprogrammet Margaretha A informerade om senaste nytt kring försöksverksamheten med ett fjärde år på teknikprogrammet. 9 skolor genomför utbildning med olika profiler. De närmaste utbildningsanordnarna finns i Vänersborg och i Halmstad där båda utbildar inom innovation och produktion. I Växjö erbjuder Skanskagymnasiet profilen samhällsbyggande. Det finns också ett par skolor som utbildar inom informationsteknik. Elever som går ut det treåriga teknikprogrammet i år kan ansöka om att få genomföra ett fjärde år på någon av de 20 skolor som kommer att utbilda i höst. På den gemensamma moodeln för teknikcollege finns ett särskilt forum för de skolor som också är teknikcollege. Besked om ett eventuellt permanent fjärde år har ännu inte fattats av regeringen. TYDLIG PROFIL 10. Ansökningar till Yrkeshögskolan om YH-utbildningar Vilka var skälen till att ansökningar avslogs? TCGR-regionens anordnare har skickat in underlag till processledaren som har sammanställt

7 och skickat till Teknikcollegeföreningen inför möte mellan denna och YH-myndigheten med anledning av den stora mängden avslag på ansökningar. Ev. kompetensbehov på eftergymnasial nivå inför nästa ansökningsomgång diskuteras vid nästa möte. 11. Europass tillägg till slutbetyg och till examensbevis inom YH Vad är det och vad kan det användas till? Frågan sköts till nästa möte. Margaretha Allen SAMVERKAN MED ARBETSLIVET 12. ETG-konceptet Vad gör andra branscher för att kvalitetssäkra sina utbildningar? Stockholmsregionens EIO-område skapade en egen fristående utbildningsenhet kallad EUU. Det är en konceptskola, där branschen bestämmer innehållet. Branschföreträdare åker nu runt och erbjuder konceptskolan till fler utbildare i landet. ETG vänder sig enbart till elektriker och larminstallatörer, då dessa anses vara EIOs och SEFs yrkesutgångar inom inriktningen elteknik på el- och energiprogrammet. Verksamheten konkurrerar inte med Teknikcollege, då dessa inriktningar inte kan ingå i teknikcollege. Konceptet har hittills sålts till 11 skolor. ETG blir en kvalitetsstämpel för dessa utbildningar. En skola i regionen är med: Fässbergsgymnasiet i Mölndal. Ett antal andra skolor är aktiva för att komma med. Bland annat erbjuds kompetensutveckling för yrkeslärare. Arbetsmarknadens parter inom EIO och SEF önskar också ett programråd i Göteborgsregionen. De vill träffa företrädare för de lokala programråden för att hitta en framgångsväg. KVALITETSSÄKRING 13. Rapport från Riksföreningen Teknikcolleges årsmöte Eric Alexandersson och Margaretha Allen deltog i riksföreningens årsmöte. Bengt Forsling, IF Metall valdes under mötet till ordförande för Teknikcollege Sverige för den kommande tvåårsperioden. Efter en motion från TCGR beslutades också att certifieringstiden efter återgranskning ska vara fem år i stället för tre år. Efter 2 år ska en självskattning göras. Rådets uppgift blir ännu mera inriktad mot att säkra att collegen upprätthåller kvaliteten enligt ursprunglig ansökan. Teknikcollegekonceptet behöver också moderniseras. Kriterierna tolkas olika. KREATIV OCH STIMULERANDE ARBETSMILJÖ Ingen anmäld fråga MASKINER OCH UTRUSTNING

8 Deltagare i mötet kunde besöka Lindholmens tekniska gymnasiums avdelning för att ta del av den nya maskinparken inom CNC-teknik. Utrustningens kvalitet och modernitet imponerade på de som tog tillfället i akt. SAMMANHÅLLNA ARBETSDAGAR 14. Utökat program och konsekvenserna för eleven Bland annat diskuteras innebörden av ett utökat program och vad som gäller för elevens snittbetyg om den utökar. Högskoleverkets information är tolkningsbar. Frågan diskuteras vidare vid nästa möte. LAGARBETE OCH ÄMNESINTEGRATION Ingen anmäld fråga. LÄRANDE I ARBETE 15. Centrum för yrkeskunnande/distansutbildningar för handledare/yrkeslärarutbildning Frågan sköts upp till nästa möte Centrum för yrkeskunnande arrangerar 25/9-26/9 lunch till lunchseminarium om ämnet Arbetsplatsförlagt lärande. Yrkeslärarutbildningen vid Göteborgs Universitet tar med Teknikcollege i de nya yrkeslärarnas utbildningsplan 16. Förslag om att alternera på skolor och företag vid TCGR-rådets möten Borealis i Stenungsund erbjöd sig att vara värd vid nästa möte. ÅRSCYKELPLAN Övrigt Aktuellt som berör Teknikcollege T-konventet mars Snilleblixttävlingarna, återkoppling från GTG/Polhemsgymnasiets arrangemang YH-mässa 3/4-4/4 i Nordstan maj Yrkes-SM i Malmö Vid anteckningarna Margaretha Allen Processledare TCGR

9

10 GR SYVO Teknikcollegerådet 19 Mars 2012 GR utbildning Christel Bäckström GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND

11 GR SYVO Regionalt kompetensutvecklingsprojekt Europeiska socialfonden (ESF) Entreprenörskap GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND

12 GR SYVO 24 månader Mobiliseringsfas våren, 1 mars Genomförande, augusti 2012 februari GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND

13 GR SYVO EU:s definition på entreprenörskap Entreprenörskap är en dynamisk och social process, där individer, enskilt eller i samarbete, identifierar möjligheter och gör något med dem för att omforma idéer till praktiska och målinriktade aktiviteter i sociala, kulturella eller ekonomiska sammanhang " GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND

14 GR SYVO Nyckelord: Entreprenörskap Regional tillväxt Kompetensförstärkning Matchningsproblematik Skola- arbetsliv GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND

15 Bakgrund Samhälle i förändring Skola i förändring SYV:aren nyckelfunktion för ungdomars framtidsval - Gör jag rätt sak på jobbet? - Förväntningar från arbetsgivare & samhälle, konflikt med utbildning? Entreprenörskap/ entreprenöriellt lärande GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND

16 Vad ska projektet göra: Skapa förståelse för skolan och näringslivets villkor Stärka broar mellan skola arbetsliv Utveckla nya arenor för skola-arbetsliv Kompetensförstärkning 500 personer: - Regionens 200 SYV:are - Personal inom skolan, ledning & lärare - Andra viktiga aktörer i arbetslivet Entreprenörskap-i-skolan-webb GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND

17 GRs nätverk som arbetar med skola-arbetslivsfrågor ü SYV-nätverk ü SAK-rådet ü Gymnasierektorsgruppen ü Gruppen för lärande på arbetsplats ü Vård- och omsorgscollege ü Teknikcollege GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND

18 Några planer och idéer kring projektets inblandning Frukostmöte i ev. 23 maj Gymnasiedagarna 9-11 oktober Mötesplats Skola 29-30/10, - Skola-arbetslivsevent, Utmärkelsen 30/10 Tänk om. - Möjligheternas värld kunde bli en del av Mötesplats Skola 2013? GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND

19 Entreprenörskapswebb till en SYV-online Entreprenörskapswebb: Digital samlingsplats för det som rör entreprenörskap och skola, webbplatsen för projektet. SYV-online, Utveckling under projektet En digital plattform SYV-online för kontinuerlig handledning kring branscher, yrken och arbetsliv som ska leva kvar efter projektets tid GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND

20 GR SYVO Mål/resultat av kompetensutveckling Att ha skapat förståelse kring förutsättningar för samverkan mellan näringsliv och skolans Att ha ökat möjligheterna för SYV/skolan att samverka med arbetslivsaktörer Att ha utvecklat nya former för omvärldsbevakning kring Skola-arbetsliv Att ha utvecklat nya metoder för SYV kring vägledning/orientering, branschkännedom, praktik, eget företagande. GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND

21 Projektet på lång sikt Projektet ska leda till att stimulera individen att engagera sig i entreprenöriella aktiviteter. Fler arbetstillfällen skapas inom privat och offentlig sektor och inom den sociala ekonomin. Genom att satsa på studie- och yrkesvägledare kan Göteborgsregionen bli den motor som krävs för tillväxt samt att nå målen i Europa2020 strategin. GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND

22 Tack GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND

23 Korttidsarbete

24 Korttidsarbete rapporterna och arbetet En partsgemensam arbetsgrupp, enligt direktiv från avtalsrörelsen 2010 Delrapport 1: inget konkret förslag men utgångspunkter inför det fortsatta arbetet Genomgång av systemen inom EU och OECD Fördjupningsstudier med besök i Tyskland, Finland och Nederländerna Delrapport 2: ett partsgemensamt förslag för Sverige

25 Finanskrisen Produktionen inom hela tillverkningsindustrin föll med nästan 20 procent under Nästan varslades om uppsägning inom tillverkningsindustrin sista kvartalet Antalet anställda minskade med nästan personer mellan 2008 och 2010 (inom tillverkningsindustrin). Krisavtalen minskade effekterna, men var inte tillräckliga.

26 Begränsad sysselsättningsminskning i Tyskland trots djup lågkonjunktur Sysselsättningsutveckling i tillverkningsindustrin i Sverige och fördjupningsländerna, Index 100= Nederländerna Finland Sverige Tyskland Q1 2006Q1 2007Q1 2008Q1 2009Q1 2010Q1 2011Q1

27 Korttidsarbete i de flesta viktiga konkurrentländerna System för korttidsarbete fanns i: 23 av de 27 medlemsländerna i Europeiska unionen 24 av de 34 OECD-länderna Många industriföretag har liknande produktionsanläggningar både i Sverige och i konkurrentländerna Ett system för korttidsarbete i Sverige minskar risken för utslagning av svensk verksamhet

28 Ett system för korttidsarbete i Sverige Aktivering av systemet ska enbart kunna ske vid en djup ekonomisk kris. Tre parters godkännande krävs för aktivering (staten samt arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer på förbundsnivå). Kriterier för aktivering är att det rör sig om en: ekonomisk kris som kännetecknas av ett djupt fall i efterfrågan (dvs. det är inte en strukturkris). ekonomisk kris som bedöms vara kortsiktig. Systemet förbereds i lag och i centrala förbundsavtal.

29 Tidsperiod och korttidsersättning Tolv månader är den maximala tid som systemet ska kunna användas per företag/arbetsställe. Korttidsersättning ersätter i viss mån bortfallen lön och ersättning: Betalas direkt från arbetsgivaren till arbetstagaren. Arbetsgivaravgift ska inte utgå för korttidsersättning. Staten ersätter till viss del korttidsersättningen. Låsta nivåer och låsta steg är en del av systemet. Lokala överenskommelser träffas mellan parterna på företagsnivå.

30 Korttidsersättning vid respektive steg

31 Korttidsersättning vid respektive steg Uppgifterna anges som procent av full lön/andra ersättningar eller full arbetstid

32 Utbildning och hantering av socialförsäkringar Relevant utbildning av god kvalitet bör ske i samband med korttidsarbete. Statlig kompensation för utbildningskostnader bör finnas. Parternas utgångspunkt är att ersättningsnivåerna ska upprätthållas i såväl offentliga som avtalade försäkringssystem.

33