Konsekvensutredning Transportstyrelsens föreskrifter om avgifter inom sjöfartsområdet

Transkript

1 1(18) Konsekvensutredning Transportstyrelsens föreskrifter om avgifter inom sjöfartsområdet 1. Vad är problemet och vad ska uppnås? Transportstyrelsens huvuduppgift är att svara för regelgivning, tillståndsprövning, tillsyn och registerhållning inom transportområdet. Transportstyrelsen ska verka för att de transportpolitiska målen uppnås. Verksamheten ska särskilt inriktas på att bidra till ett internationellt konkurrenskraftigt, miljöanpassat och säkert transportsystem. Riksdag och regering har enligt proposition 2010/11:30 beslutat att Transportstyrelsens verksamhet i form av tillståndsprövning, tillsyn och registerhållning ska finansieras med avgifter. Regelgivningen ska däremot finansieras med skattemedel. Avgiftsintäkterna redovisas till statskassan. Myndigheten får sedan ett anslag för att bedriva tillståndsprövning, tillsyn och registerhållning. De avgifter som Transportstyrelsen tar ut ska finansiera detta anslag. Myndighetens avgifter ska fastställas enligt självkostnadsprincipen, om inte annat meddelats. Transportstyrelsen genomför årligen en översyn av myndighetens avgifter för att säkerställa att avgifterna motsvarar myndighetens kostnader. De förändringar som vi nu föreslår är ett resultat av denna översyn. Transportstyrelsens avgifter inom sjöfartsområdet regleras i Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2012:116) om avgifter inom sjöfartsområdet. Transportstyrelsen bedömer att det totala avgiftsuttaget inom sjöfartsområdet blir ca 4,1 miljoner kronor högre 2015 än 2014.

2 2(18) 2. Vilka alternativa lösningar finns och vad blir effekterna om någon reglering inte kommer till stånd? 2.1 Alternativa lösningar Det saknas alternativa lösningar eftersom finansieringsformen är beslutad av statsmakterna. Det finns dessutom regler som fastställer ramarna för hur avgiftsuttaget får genomföras. Bland annat finns det krav på att varje avgift måste vara kopplad till en given motprestation. Avgiften ska beräknas så att den speglar myndighetens kostnad för att tillhandahålla denna motprestation, dvs. en självkostnadsprincip. Vid val av avgiftskonstruktioner finns dock viss frihet för myndigheten, exempelvis löpande timtaxa, fasta avgifter per styck eller årliga avgifter. Vilken form av avgifter som används beror på vilken typ av verksamhet som avgiften ska finansiera. Myndighetens ambition är dock att i första hand använda fasta avgifter, antingen per styck eller i form av årliga tillsynsavgifter. Skälet för detta är främst att fasta avgifter medför en större förutsägbarhet för dem som berörs av avgiften, vilket innebär att de lättare kan ta hänsyn till avgifterna i sin budget. Fasta årliga avgifter har också den fördelen att de kan inkludera ett antal olika tjänster för att hålla nere antalet avgifter. I de fall resursåtgången i stor utsträckning skiljer sig åt mellan olika ärenden eller då den inte är känd med tillräcklig exakthet, bedömer dock myndigheten att det är nödvändigt att använda en löpande timtaxa. 2.2 Effekter om reglering inte kommer till stånd Om den nu remitterade ändringsföreskriften inte beslutas, fortsätter nuvarande föreskrifter om avgifter inom sjöfartsområdet att gälla. Transportstyrelsen anser att de nu föreslagna ändringsföreskrifterna på ett bättre sätt speglar den aktuella resursåtgången och den beslutade finansieringen.

3 3(18) 3. Vilka berörs av regleringen? Förändringen i föreskriften kommer att påverka sjöfartsavdelningens tillståndsinnehavare i större eller mindre omfattning. Bland dem återfinns tillståndshavare i form av såväl organisationer och företag som personer som verkar såväl kommersiellt som privat inom sjöfartssektorn. Utöver utfärdandet av tillstånd utövar Transportstyrelsen också tillsyn över tillståndshavarna samt ansvarar för registerhållningen på sjöfartsområdet. 3.1 Jämförelse med avgifter i andra länder Sjöfarten är en internationell verksamhet och därmed bör man inte isolerat analysera avgifterna i Sverige utan att beakta avgifterna i omvärlden. Det är dock svårt att jämföra avgifter mellan olika länder då finansieringen bakom avgifterna oftast skiljer sig åt vad gäller andelen avgifts- respektive anslagsfinansierad verksamhet samt graden av full kostnadstäckning. I exempelvis Finland och Sverige är avgifterna satta efter full kostnadstäckning, medan det är osäkert hur avgifterna i de andra länderna är satta. I Norge skiljer det sig mellan olika avgifter om det är full kostnadstäckning eller inte och delar av verksamheten är statligt finansierad. Även vad som ingår i avgifterna skiljer sig åt, i de svenska årsavgifterna för tillsyn ingår exempelvis inrikes restid och reskostnader medan detta inte inkluderas i flera av de andra ländernas avgifter. Detta innebär att fler timmar skulle kunna debiteras med lägre timtaxa i dessa länder, men med samma totalkostnad. Transportstyrelsen tar även ut samma taxa oberoende när på dygnet förrättningen sker, medan det i bl.a. Finland är avsevärt dyrare utom kontorstid. Vad gäller de svenska årsavgifterna ska de täcka allt arbete som respektive ärende genererar. Detta arbete kan delas upp i tre faser; förberedelser, faktisk kontroll och efterarbete. Den faktiska kontrollen inkluderar alla de olika typer av förrättningar som ingår i årsavgiften. Ett tillsynsärende omfattar ofta flera besök med tillhörande resor. I efterarbetet ingår uppgifter som att skriva rapporter, diarieföra, tidsrapportera, ta fram och skicka ut eventuella handlingar som ska skickas till tillståndsinnehavaren, ha dialog efter förrättningen inklusive att svara på frågor. Årsavgiften inkluderar endast förrättningar i Sverige, besiktningar i utlandet debiteras separat. Transportstyrelsen bedriver tillsyn över de fartyg som är svenskflaggade, d.v.s. är registrerade i det svenska sjöfartsregistret, vilka har ett giltigt certifikat. Under perioden har antalet svenskregistrerade handelsfartyg minskat med 28 procent 1. Samtidigt har antalet svenskkontrollerade handelsfartyg 2 minskat med 17 procent. Under de senaste åren har våra nordiska grannländer varit 1 Trafikanalys, Statistik 2013:14 (Fartyg 2012 Svenska och utländska fartyg i svensk regi) 2 Fartyg som kontrolleras av svenska rederier, såväl svenskflaggade som utlandsflaggade

4 4(18) vanliga mottagare av de utflaggade fartygen, men även nordeuropeiska länder som Storbritannien, Tyskland, Nederländerna och Polen 3. Nedan jämförs några övriga europeiska länders timavgifter med den svenska löpande avgiften. I Finland och Storbritannien används två olika timavgifter, en lägre timtaxa vid vanlig tillsyn och en högre timtaxa vid påskyndad behandling/premium service. I jämförelsen har den lägre timavgiften använts. 300 Tillsynavgift per timme (Euro) Sverige Danmark Finland Norge UK Timtaxan är i Finland är den högsta, följt av Sverige och Norge. Lägst timtaxa har man i Danmark. Dock säger en sådan avgiftsjämförelse ingenting om i hur hög grad de olika länderna har delegerat verksamhet till klassningssällskapen samt i vilken mån verksamheten är anslagsfinansierad. Det är intressant att just avgifterna i Finland är relativt höga då det de facto i år flaggat ut ett flertal fartyg från det svenska registret till det finländska registret. En förklaring kan vara att det inte är tillsynsavgifterna som är avgörande för vart man registrerar sitt fartyg utan att övriga ramvillkor styr i större mån. Exempelvis påverkar skatteregelverk, bemanningsregler och regler för sjöfartsstöd valet av flaggstat i större utsträckning än administrationskostnader och avgifter 4. Det är också möjligt att man exempelvis i Finland har en mer utökad möjlighet att utföra tillsyn av fartyget genom klassningssällskap och att detta påverkar val av registreringsland i större måtta. 3 Trafikanalys, Rapport 2014:2 (Svensk sjöfarts internationella konkurrenssituation 2014) 4 Svensk sjöfarts konkurrenssituation, Copenhagen Economics/Trafikanalys, 2012

5 5(18) 4. Vilka kostnadsmässiga och andra konsekvenser medför regleringen och hur ser de olika konsekvenserna ut för de övervägda regleringsalternativen om man jämför? Förslag på avgiftsförändringar höjda avgifter Transportstyrelsen föreslår höjda avgifter för sjöfartsskydd och hamnskydd samt för dödande av handling, registrering i sjömansregister samt för vissa avgifter för lotsdispenser. Förslag på avgiftsförändringar sänkta avgifter Transportstyrelsen föreslår sänkta avgifter för vissa avgifter för lotsdispenser. En sänkning föreslås även för registrering och avregistrering av båt samt vissa avgifter för behörigheter och personliga certifikat. Det föreslås även en sänkning av avgiften för säkerhetsbesättningsbeslut och för sjöfartsböcker. Förslag på avgiftsförändringar oförändrade avgifter Transportstyrelsen föreslår oförändrade avgifter för rederier, skeppsvarv och andra tillverkare och utbildningsorganisationer, vissa avgifter för innehavare av fartyg samt vissa avgifter för behörigheter och personliga certifikat. Förslag på avgiftsförändringar nya avgifter Transportstyrelsen föreslår en ny avgift för tillsyn av fritidsbåtshamnars avfallshanteringsplaner, som en löpande avgift. Avgiftskonstruktionen för prövning av kvalitetsnormsystem för utbildningsorganisationer föreslås förändras. Traditionsfartyg och K-märkta fartyg Enligt avgiftsförslaget kommer tillsyn av fartyg som är både klassat som traditionsfartyg och av Sjöhistoriska museet K-märkt vara utan avgift. I dag betalar innehavarna av fartyg som är T-klassade en löpande taxa. Här analyseras de förändringar som sker av Transportstyrelsens avgiftsföreskrift, och de konsekvenser det bedöms ge upphov till, inom sjöfartsområdet. Det är ett fåtal avgifter som förändras inom sjöfartsområdet, dessa redogörs för nedan.

6 6(18) Hamnar Inledning I kollektivet finns cirka 200 hamnar och cirka 300 hamnanläggningar, som Transportstyrelsen bedriver tillsyn över och som därför berörs av myndighetens avgifter. Huvudsakligen ägs hamnarna av kommuner och i de fall de ägs privat ägs de av större organisationer. Årsavgifter för hamnar Infrastrukturhållarna betalar en årsavgift för sjöfartsskydd per hamnanläggning samt en årsavgift för hamnskydd per hamnskyddsområde. Tabell 1 Avgifter 2015, hamnar Avgiftsposter Sjöfartsskydd Hamnskydd Bas för avgiftens storlek Uppskattad tidsåtgång för respektive ärendetyp Uppskattad tidsåtgång för respektive ärendetyp Infrastrukturhållare betalar även en avgift för tillsyn vad gäller avfallshanteringsplaner i hamnar. En ny årsavgift föreslås vad gäller kontroll av rapport vad gäller avfallshanteringsplaner. Avgifter i andra länder En jämförelse mellan avgifter i olika länder är svår då man har olika avgiftskonstruktioner och det är stora skillnader i vad som ingår i avgiften från ett land till en annan. Många andra länder har även delegerat vissa delar av eller hela arbetsuppgiften vilket ytterligare försvårar en jämförelse. De svenska årsavgifterna täcker allt arbete som respektive tillsynsärende genererar och kan delas upp i tre faser; förberedelser, faktisk kontroll och efterarbete. Vid en tidigare jämförelse av avgifter med Norge låg de båda länderna i nivå med varandra. Konsekvenser av avgiftsförändring Merparten av de aktörer som är verksamma inom området är kommunala bolag. Det är därför svårt att inhämta relevanta omsättningsuppgifter för en betydande del av kollektivet. Det är därför inte möjligt att sätta Transportstyrelsens avgiftsuttag i relation till omsättningen. Istället genomförs en analys av bedömda konsekvenser utifrån avgifternas absoluta nivåer. Dock kan man vid en jämförelse mot dessa organisationers totala kostnadsmassa konstatera att Transportstyrelsens avgiftsuttag endast utgör en mindre andel. Vidare bedömer myndigheten att avgiftsuttaget utgör en mindre andel av de kostnader som är förknippade med att driva en hamn.

7 7(18) Avgiften för sjöfartsskydd föreslås förändras. Strukturen i avgiftsföreskriften förändrades 2014 så att brukaren får betala en avgift för tillståndsprövning samt en årsavgift. Avgiften för tillståndsprövning föreslås vara oförändrad. I avgiftsförslaget 2015 föreslås årsavgiften för tillsyn av sjöfartsskydd höjas med 43 procent eller kronor då erfarenheterna av handläggningen av dessa ärenden har visat att tidsåtgången är högre än tidigare uppskattat. Avgiften för hamnskydd föreslås förändras. Strukturen i avgiftsföreskriften förändrades 2014 så att brukaren får betala en avgift för tillståndsprövning samt en årsavgift. Avgiften för tillståndsprövning föreslås vara oförändrad. I avgiftsförslaget 2015 föreslås årsavgiften för tillsyn av hamnskydd höjas med 43 procent eller kronor för hamnskyddsområde med en hamnanläggning och höjas med 42 procent eller kronor för hamnskyddsområde med flera hamnanläggningar då erfarenheterna av handläggningen av dessa ärenden har visat att tidsåtgången är högre än tidigare uppskattat. Vad gäller avgiften för tillsyn av avfallshanteringsplaner föreslås att den är oförändrad á 5600 kronor. I denna årsavgift ingår kontroll av avfallsrapporter som skall skickas in årligen. Ny avgift för tillsyn av fritidsbåtshamnarnas avfallshanteringsplaner föreslås. Denna tillsyn kommer huvudsakligen att ske genom riskbaserad papperstillsyn där Transportstyrelsen begär in hamnens avfallshanteringsplan i de fall som det finns skäl att befara att den aktuella hamnen inte lever upp till kraven på avfallsmottagning enligt SJÖFS 2001:13 (exempelvis efter anmälan från allmänheten eller annat riskbaserat urval). Avgiften föreslås vara på löpande räkning. Särskilt känsliga grupper Inga särskilt känsliga grupper vad gäller hamnar kan identifieras. Huvudsakligen ägs hamnarna av kommuner och i de fall de ägs privat ägs de av större organisationer vilka har relativt stor omsättning. Det finns ett fåtal mindre hamnanläggningar som drivs som familjeföretag vilka endast hanterar bulklaster. Dessa skulle eventuellt kunna få en påverkan på sin verksamhet om de har väldigt få anlöp. Man bör dock sätta myndighetens avgifter i relation till andra kostnader förknippade med att driva en hamn. Transportstyrelsens avgifter bedöms i detta sammanhang vara hanterbara. Bland fritidsbåtshamnarna kan vissa känsliga grupper identifieras, så som ideella föreningar och små organisationer/båtklubbar, vilka ofta har mycket begränsade ekonomiska resurser. Dock föreslås ingen generell årsavgift utan endast löpande avgift för den faktiska handläggning som myndigheten genomför i tillsynsärenden. Härvid ska beaktas att kostnaderna hålls nere genom att tillsynen i normalfallet inte kommer att behöva omfatta platsbesök i hamnarna. Kostnaden för de enskilda fritidsbåtshamnarna kan därmed förväntas stanna på

8 8(18) en nivå som kan anses som ringa, även med avseende på de särskilt känsliga grupperna. Tillgänglighet En försämrad tillgänglighet skulle uppkomma om Transportstyrelsens avgifter innebar ett så högt avgiftsuttag att berörda brukare valde att avveckla sin verksamhet. Dock bedöms inte Transportstyrelsens avgifter vara stora i förhållande till övriga kostnader förknippade med att bedriva hamnverksamhet Fartyg Inledning Transportstyrelsen ansvarar för fartygsregistret som består av en skeppsdel, en skeppsbyggnadsdel och en båtdel. De två förstnämnda registren utgör inskrivningsdelarna av fartygsregistret och de är både offentligrättsliga och privaträttsliga medan båtdelen enbart är offentligrättslig. Inskrivning ger sakrättsligt skydd för rättigheter som förvärv och inteckningar utöver att svensk nationalitet bekräftas. Avgifter kopplade till fartygsregisterverksamheten ska ge full kostnadstäckning för kostnader som ärendena genererar. I fartygsregistret finns ca fartyg registrerade varav ca är skepp och ca är båtar. Antalet registrerade båtar minskar successivt till följd av införd årsavgift. Årsavgiften har medfört att ägare uppmärksammat att båtar är registrerade trots att det inte längre finns någon skyldighet, t.ex. eftersom de inte längre används yrkesmässigt eller att de ens existerar. Ett skepp är ett fartyg som är minst 12 meter långt och 4 meter brett. En båt är ett fartyg som inte uppfyller skeppsmått. Ett skepp är registreringspliktigt i fartygsregistret om det ägs till mer än hälften av en svensk juridisk person eller svensk medborgare. Detta gäller oavsett vad skeppet används till eller var i världen det finns. Även fritidsskepp är registreringspliktiga. En båt är registreringspliktig om den används yrkesmässigt till befordran av gods eller passagerare, till bogsering eller bärgning, till fiske eller annan fångst eller till uthyrning till allmänheten och båtens skrov har en största längd av minst fem meter. Det är möjligt att registrera fritidsbåtar i fartygsregistret förutsatt att det finns en ägaranknytning till Sverige.

9 9(18) Avgifter för fartygsregistret För fartygsregistret betalar den registrerade ägaren en avgift per ärende samt en årsavgift för registerhållning. Tabell 2 Avgifter 2015, fartyg Avgiftsposter Bas för avgiftens storlek Fartygsregistret Uppskattad tidsåtgång för respektive ärendetyp Avgifter för försäkringscertifikat 2001 års internationella konvention om civilrättsligt ansvar för skada orsakad av bunkerolja, den så kallade bunkerkonventionen, trädde ikraft internationellt den 21 november Konventionen trädde ikraft i Sverige den 3 september Fartyg med en bruttodräktighet över 1000 är skyldig att ta ansvar för eventuella skador som orsakats av fartygets bunkerolja. Fartyget ska ha en försäkring som täcker dessa skador. Transportstyrelsen utfärdar ett certifikat som intygar att fartyget har en tillräcklig försäkring. Det rör sig om ca 90 certifikat per år. Certifikaten utfärdas till fartyg och gäller under försäkringstiden, vanligtvis ett år. En ny avgift för detta om kronor föreslås enligt avgiftsförslaget. Transportstyrelsen utfärdar även försäkringscertifikat gällande oljetransporter enligt förordning (2013:540) om ansvar för oljeskador till sjöss. Uppgiften har tagits över från Finansinspektionen. Det rör sig om cirka 20 certifikat per år. Certifikaten utfärdas till fartyg och gäller under försäkringstiden, vanligtvis ett år. En ny avgift för detta om kronor föreslås enligt avgiftsförslaget, vilket även var den avgift som tidigare togs ut av Finansinspektionen. Idag utfärdar även Transportstyrelsen sådant certifikat som anges i förordningen (2012:354) om försäkringsbevis för vissa sjöförsäkringar, men saknar bemyndigande att ta ut avgifter för detta. Det rör sig om cirka 50 certifikat per år. Certifikaten utfärdas till passagerarfartyg och gäller under försäkringstiden, vanligtvis ett år. Under förutsättning att myndigheten ges bemyndigande kommer en avgift tas ut för prövning av ansökan om sådant certifikat. Tillsynen av att fartyg innehar föreskrivet certifikat ingår i den periodiska tillsynen av fartyg. Således kommer ingen ytterligare avgift för tillsynen avseende nämnda certifikat att införas, utan det kommer ingå i den befintliga årsavgiften för tillsynen av fartyg.

10 10(18) Avgift för tillsyn av svavelhaltigt bränsle En ny avgift för prövning av ärenden och tillsyn enligt förordningen (1998:946) om svavelhaltigt bränsle föreslås enligt avgiftsförslaget. Detta föreslås vara en löpande avgift. Avgifter i andra länder Det är svårt att jämföra registeravgifter mellan olika länder då det inte är klart vad som ingår i registeravgiften i de olika länderna. Det har varit en utveckling mot att allt fler fartyg lokaliseras till andra länder. Konsekvens av avgiftsförändring Det är det inte relevant att i detta sammanhang sätta avgifterna i relation till omsättning. Istället genomförs en analys av bedömda konsekvenser utifrån avgifternas absoluta nivåer. För 2014 föreslås avgifterna vara oförändrade vad gäller årsavgift och ett antal övriga avgifter kopplade till fartygsregisterverksamheten. För registrering och avregistrering av båt föreslås avgiften sänkas med 15 procent eller kronor. Enligt avgiftsförslaget skulle avgiften för ärenden enligt lagen (2011:900) om dödande av förkommen handling (mortifikationsärenden) förändras. För dessa ärenden höjs avgiften med 167 procent eller kronor. Enligt förslaget höjs registerhållningsavgiften för sjömansregistret med 42 procent eller 685 kronor. Avgiften betalas per fartyg. En ny avgift för försäkringscertifikat gällande bunkerolja om kronor föreslås enligt avgiftsförslaget. Även för försäkringscertifikat gällande oljetransporter föreslås en ny avgift om kronor, vilket även var den avgift som tidigare togs ut av Finansinspektionen. Särskilt känsliga grupper De som belastas med höga avgifter är de brukare som innehar många fartyg. Detta skulle kunna innebära problem i de fall mindre organisationer äger många fartyg. Dock bör man även sätta myndighetens avgifter i relation till övriga kostnader sammankopplade med att köpa och driva fartyg. Transportstyrelsens avgifter bedöms i detta sammanhang vara en mindre del av ett en större kostnadsmassa som belastar de som innehar fartyg. Enligt avgiftsförslaget skulle avgiften för ärenden enligt lagen (2011:900) om dödande av förkommen handling (mortifikationsärenden) höjas. Konsekvensen av en avgiftshöjning vad gäller dödande av förkommen handling kan bli att ägare till fartyg väljer att inte ansöka om mortifikation. Detta leder i sin tur till

11 11(18) att fartyg som egentligen skulle kunna avregistreras, inte kan det eftersom det först krävs att de inteckningar som finns för fartyget dödas. Detta innebär att fartyg blir fast i registret, dvs. inte går att avregistrera. Avgiften för ärenden enligt lagen om dödande av förkommen handling bedöms beröra ca 15 ärenden per år. Tillgänglighet En försämrad tillgänglighet skulle inträffa om Transportstyrelsens avgifter uppgår till sådan nivå att företag avvecklar sin verksamhet. Detta kan då medföra en försämrad tillgänglighet för transport av passagerare och gods, eller annan viktig verksamhet Personliga tillstånd och behörigheter Inledning Till kollektivet sorteras alla brukare som behöver olika former av personliga tillstånd för att bedriva verksamhet inom sjöfarten. Detta inkluderar huvudsakligen olika behörigheter och lotsdispenser. Lotsdispenser I enlighet med bestämmelserna i Tranportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2012:38) om lotsning utfärdar myndigheten tre olika former av lotsdispenser. De olika dispensformerna benämns ledanknuten lotsdispens, generell lotsdispens samt tillfällig lotsdispens. Den 31 december 2013 fanns det 919 giltiga ledanknutna lotsdispenser och 37 giltiga generella lotsdispenser. Under 2013 utfärdades 38 tillfälliga lotsdispenser. För att erhålla en ledanknuten lotsdispens måste den sökande avlägga ett teoretiskt prov, dels ett praktiskt prov i vardera riktningen i den farled där lotsdispensen ska gälla. Proven genomförs under ledning av en s.k. förordnad lots från Sjöfartsverket. En sådan lots yttrar sig på uppdrag av Transportstyrelsen över de avlagda proven varefter Transportstyrelsen bedömer provresultaten. En generell lotsdispens kan under vissa förutsättningar utfärdas för sökande som kan dokumentera kunnighet i navigering i svenska farleder. Hanteringen av sådana ansökningar medför i allmänhet inte några krav att avlägga prov för förordnade lotsar utan ärendet avgörs genom handläggning hos Transportstyrelsen. Ansökningar om tillfälliga lotsdispenser prövas även de genom ett handläggningsförfarande inom Transportstyrelsen. För ledanknutna lotsdispenser där förordnade lotsarna anlitas för ledning och yttrande över de prov som avläggs debiteras Transportstyrelsen av Sjöfartsverket för de avtalade tillägg och reskostnader sådana lotsar erhåller i samband med lotsdispensärenden. Då den förordnade lotsens rörliga tillägg vid lotsdispensärenden är avhängigt av den tid proven kräver, sammanhänger avgifterna för ledanknutna lotsdispenser med längden av den farled där proven

12 12(18) genomförs. Den differentierade avgiften beroende på farledslängd är en följd av detta förhållande. Avgiften för ledanknutna lotsdispenser utgörs utöver ersättningen till Sjöfartsverket, även av de kostnader som handläggningen för prövningen av sådana dispenser medför inom Transportstyrelsen. Generella och ledanknutna lotsdispenser har en giltighetstid om tre år. För att sådana dispenser fortsatt ska vara gällande måste en ansökan om förnyelse göras hos Transportstyrelsen. Handläggningen av sådana ansökningar genererar kostnader hos Transportstyrelsen som ska täckas av avgiften för förnyelse. Tillfälliga lotsdispenser är av engångskaraktär och är inte föremål för förnyelse. En annan ärendetyp för lotsdispenser benämns komplettering. Detta innebär att lotsdispensen efter ansökan utökas med att gälla ytterligare fartyg eller farledsavsnitt. Handläggningen av kompletteringar kan i vissa fall bestå av handläggning inom Transportstyrelsen men kan i många fall även kräva att praktiska prov utförs. I sådana fall utnyttjas de förordnade lotsarna av Transportstyrelsen varvid kostnader gentemot Sjöfartsverket uppstår. Slutligen finns ytterligare en ärendetyp för lotsdispenser där en komplettering enligt ovan sker i kombination med att dispensen förnyas. Avgifter i andra länder Det är vanskligt att jämföra avgiften för lotsdispenser i Sverige med andra länder. Frågor kring lotsning är inte internationellt reglerade. Varje land kan besluta om hur landets system för lotsplikt ska se ut och därmed lotsdispensprövningen. Sverige har ett relativt enkelt förfarande för lotsdispenser. Transportstyrelsen har t.ex. krav på en informationsresa i farleden vardera riktning innan prövning för en dispens kan ske. I andra länder kan det finnas krav på t.ex. 20 resor med lots. Detta påverkar naturligtvis den totala kostnaden för att erhålla en dispens. Även lotsdispensens giltighetstid skiljer sig åt mellan olika länder. Det är således inte enbart den administrativa avgiften som bör belysas om olika länders avgifter ska jämföras. EU-kommissionen har gjort en studie av lotsdispenshanteringen i olika EUländer (plus Norge och Kroatien) och konstaterar där att avgiften för lotsdispens är högst i Finland, Holland, Norge och Sverige. I Finland är giltigheten för en lotsdispens fem år, medan den i de andra tre länderna gäller i tre år. Giltighetstiden är ett år i flera av de övriga jämförda länderna 5. Beträffande lotsdispenser konstateras även att dessa är knutna inte bara till den berörda personen och fartyget, utan även till en given farled eller farvatten. Då Transportstyrelsen godkänner lotsdispenser i svenska farvatten är det inte möjligt att söka lotsdispens i annat land. Det går inte heller att undkomma avgiften genom att lokalisera fartyg eller rederi till annat land. 5 EU-kommissionen: Study on Pilotage Exemption, 18 september 2012

13 13(18) Konsekvens av avgiftsförändring Då avgifterna generellt tas ut av privatpersoner är det inte relevant att i detta sammanhang sätta avgifterna i relation till omsättning. Istället genomförs en analys av bedömda konsekvenser utifrån avgifternas absoluta nivåer. Behörigheter Avgiften för ny behörighet sänks enligt avgiftsförslaget med 10 procent eller 100 kronor. Enligt förslaget sänks avgiften för certifikat för viss tjänstgöring med 20 procent eller 200 kronor. Avgiften för utfärdande av sjöfartsbok föreslås förändras, ansökningsavgiften sänks med 17 procent eller 100 kronor. Lotsdispenser I 2014 års avgiftsföreskrift infördes ansökningsavgifter för lotsdispensansökningar. En ansökningsavgift ska betalas i samband med att ansökan ges in till myndigheten. Om inte det sker ska sökanden föreläggas att betala avgiften inom en viss tid och om betalningen uteblir trots detta kommer ansökan att avvisas. Avgiften för en ny ledanknuten lotsdispens i samtliga längdkategorier höjs med mellan 3 och 6 procent eller med mellan och kronor. Avgifterna för extra praktiskt prov och omprov är oförändrade. Avgiften för en ny generell lotsdispens föreslås vara oförändrad. För ärendetyperna förnyelse och förnyelse och komplettering av en generell eller ledanknuten lotsdispens föreslås en sänkning av avgifterna. Avgiften för förnyelse av en lotsdispens föreslås bli sänkt med kronor eller 22 procent. Även avgiften för komplettering av en lotsdispens föreslås bli sänkt med kronor eller 22 procent. Vad gäller förnyelse med komplettering föreslås avgiften sänkas med kronor eller 44 procent. Konsekvenser Avgifterna för alla olika former av ärende inom lotsdispensområdet sänks med undantag av ansökningsavgifter för ledanknutna lotsdispenser, där höjs avgiften med mellan och kronor. Om ytterligare ett fartyg läggs till på en lotsdispens kan även det fartyget framföras utan lots i den farled där dispensen är giltig. Lotsavgiften per timme för ett fartyg om ca 70 meters längd är i dag kronor och för en färja om ca 175 meters längd kronor. Sett i relation till detta torde inte påverka branschens möjligheter eller överväganden att komplettera en lotsdispens. En lotsdispens är ett beslut om undantag från skyldigheten att anlita lots för lotspliktiga fartyg. Denna skyldighet att anlita lots i vissa farleder åligger fartygets befälhavare. Därmed är en lotsdispens personlig för personen den är

14 14(18) utfärdad till. Då en lotsdispens används när innehavaren tjänstgör ombord i fartyget och detta medför att rederiet inte behöver betala den lotsavgift som annars skulle ha uppkommit är det brukligt att det rederi där innehavaren är anställd betalar avgiften för en lotsdispens. Det kan också förekomma att det företag som chartrar ett fartyg betalar avgiften för lotsdispenser ombord på det chartrade fartyget. Det bör påpekas att institutet med lotsdispenser sker på frivillig basis. Huvudregeln är att fartygets befälhavare ska anlita lots om fartyget är lotspliktigt på grund av sin storlek eller last. Kan en sådan befälhavare genom prov bevisa att han har kunskaper om farleden kan en dispens medges. Detta förhållande medför att redaren eller chartraren inte behöver betala en ansenlig lotsavgift. Exempelvis är avgiften för en lotsdispens till Stockholm för de stora finlandsfärjorna i dag kronor. Ett anlöp med en sådan färja med anlitande av lots kostar i lotsavgift ca 2 * kronor (ankomst och avgång). Lotsplikten är baserad på fartygets storlek och last. Varje farled i Sverige har en differentierad lotspliktgräns uttryck i fartygets längd/bredd/djugående mått. För vissa farliga laster föreligger lotsplikt oavsett fartygets storlek. Särskilt känsliga grupper För ett mindre företag med större fartyg skulle avgiften för en lotsdispens kunna vara hög. Dock bör man sätta myndighetens avgifter i relation till kostnaden att anlita lots. Den svenska lotsplikten gäller inte för fartyg under 70 meter, förutom i de fall fartygen transporterar vissa farliga laster, vilket betyder att skärgårdsrederier och andra mindre redare med fartyg under 70 meter inte berörs av regleringen. Tillgänglighet En försämrad tillgänglighet skulle inom området erhållas i form av att avgifterna för lotsdispenser leder till att fartyg inte trafikerar svenska farvatten. Dock bedöms inte Transportstyrelsens avgifter vara stora i förhållande till övriga avgifter förknippade med att bedriva rederiverksamhet Utbildningsorganisationer Inledning Idag finns två sjöfartshögskolor som utbildar befäl och åtta gymnasieskolor som utbildar manskap. Utöver detta finns ytterligare 22 utbildare som utbildar i mindre kurser relaterade till sjöfart. Sjöfartshögskolorna har historiskt sett inte haft ett sådant högt söktryck som idag. Söktrycket är betydligt lägre för gymnasieskolorna där det till sommaren 2014 endast kommer att finnas sex skolor kvar. Denna trend beror på en minskande handelsflotta tillsammans med att gymnasieskolorna har svårt att rekrytera elever då det råder en allmän missuppfattning om att denna utbildning inte ger högskolekompetens. Eftersom

15 15(18) söktrycket på högskolorna är så högt finns det studenter som söker sig utomlands för att utbilda sig till befäl, framförallt till våra nordiska grannländer. Beroende på vilket land man söker sig till kan studenten dessutom erhålla förmåner som kortare studietid samt även ekonomiska fördelar beroende på landets utbildningssystem och sjöfartspolitik. Antalet godkända utbildare har de senaste åren ökat i antal, vilket beror på nya internationella krav om repetitionsutbildning (återkommande utbildning vart femte år). Detta innebär en ökad ekonomisk hållbarhet inom verksamheten, vilket är en bidragande orsak till att det i dagsläget finns en konkurrerande marknad vad gäller utbildning. Med dagens utbud av sjöfartsutbildningar finns en bred kompetens som gynnar utbildningskvaliteten. Årsavgifter för utbildningsorganisationer Utbildningsorganisationer betalar en årsavgift för tillsyn samt en årsavgift per godkänd kurs. Transportstyrelsen tar även ut en fast avgift för prövning av utbildningsanordnares kvalitetsnormsystem samt en avgift per provkursdag. Tabell 3 Avgifter 2015, utbildningsorganisationer Avgiftsposter Avgift för prövning av kvalitetsnormsystem samt avgift för prövning av kurs Årsavgift för tillsyn av utbildningsanordnare samt årsavgift per godkänd kurs Avgift per provkursdag Bas för avgiftens storlek Uppskattad tidsåtgång för respektive ärendetyp Uppskattad tidsåtgång för respektive ärendetyp Uppskattad tidsåtgång för respektive ärendetyp Avgifter i andra länder Det är svårt att jämföra avgifter för utbildningsanordnare mellan olika länder då det inte är klart vad som ingår i avgiften i de olika länderna. Konsekvens av avgiftsförändring Det är inte relevant att i detta sammanhang sätta avgifterna i relation till omsättning. Istället genomförs en analys av bedömda konsekvenser utifrån avgifternas absoluta nivåer. Avgifterna för tillsyn av utbildningsanordnare föreslås förändras. Idag betalar utbildningsanordnare en fast avgift för prövning av kvalitetsnormsystem om kronor. Enligt avgiftsförslaget sänks avgiften med 40 procent eller kronor. Utöver detta föreslås en ny konstruktion där utbildningsanordnaren betalar en fast avgift om kronor för prövning av kurs.

16 16(18) Årsavgiften för tillsyn samt per godkänd kurs föreslås vara oförändrade. Även avgiften per provkursdag föreslås vara oförändrad. För en utbildningsanordnare med endast en kurs innebär avgiften ingen ökad kostnad mot idag. Totalkostnaden är fortfarande kr. För varje påföljande kurs tillkommer en kostnad på 4000 kr vid själva godkännandet. Det innebär en ökad prövningskostnad för den som vill ha mer en kurs godkänd i jämförelse mot idag. Idag är det väldigt ovanligt med mer en kurs per tillkommande utbildare. Särskilt känsliga grupper Inga särskilt känsliga grupper kan identifieras. Tillgänglighet Inga konsekvenser bedöms finnas vad gäller tillgänglighet. 4.2 Jämförelse av konsekvenser av de olika regleringsalternativen Enligt avsnitt 2.1 saknas reella alternativ, eftersom myndighetens finansiering är beslutad av statsmakterna. Att behålla nu gällande avgiftsföreskrift för 2014 anses inte lämpligt med hänsyn till självkostnadsprincipen.

17 17(18) 5. Överensstämmer regleringen med eller går den utöver de skyldigheter som följer av EU-rättslig reglering eller andra internationella regler Sverige ska följa? Det saknas internationell reglering av hur verksamheten ska finansieras. 6. Behöver särskild hänsyn tas när det gäller tidpunkten för ikraftträdande och finns det behov av speciella informationsinsatser? Nej. Den föreslagna avgiftsföreskriften är planerad att beslutas av myndighetens styrelse den 14 augusti 2014 för att därefter träda i kraft från 1 januari TSFS 2013:71 gäller tills den nya föreskriften träder i kraft. Aktuell information kommer att finnas på Transportstyrelsens webbplats. Det finns behov av speciella informationsinsatser för att fritidsbåtshamnarna ska få vetskap om den tillsyn Transportstyrelsen föreslås utöva gentemot dem. Startdatumet för denna tillsyn är den 1 april Kan regleringen få effekter av betydelse för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt? Se avsnitt Hur många företag berörs, i vilka branscher är företagen verksamma samt hur stora är företagen? Se avsnitt Vilken tidsåtgång kan regleringen föra med sig för företagen och vad innebär regleringen för företagens administrativa kostnader? Viss administration uppstår till följd av att berörda företag får hantera fakturor från myndigheten. Denna administrativa börda bedöms dock vara liten, och de nu remitterade föreskrifterna medför ingen förändring jämfört med vad som gäller idag. 7.3 Vilka andra kostnader medför den föreslagna regleringen för företagen och vilka följdändringar av verksamheten kan företagen behöva vidta till följd av den föreslagna regleringen? Se avsnitt I vilken utsträckning kan regleringen komma att påverka konkurrensförhållandena för företagen? En enhetlig finansiering innebär likartade konkurrensförhållanden mellan trafikslagen. För vidare redogörelse se avsnitt 4.

18 18(18) 7.5 Hur kan regleringen i andra avseenden komma att påverka företagen? Se avsnitt Behöver särskild hänsyn tas till små företag vid reglernas utformning? Transportstyrelsens avgifter ska enligt gällande regelverk i grunden beräknas enligt självkostnadsprincipen och med full kostnadstäckning. Myndigheten differentierar i vissa fall avgifterna på sådant sätt att de brukare som bedriver en verksamhet av mindre omfattning ges ett lägre avgiftsuttag. En sådan differentiering genomförs för att bättre motsvara myndighetens resursåtgång gentemot olika brukare. Myndigheten har dock inte möjlighet att beakta enskilda brukare och deras betalningsförmåga, och sätta särskilda avgifter beroende på förhållandena för enskilda företag eller medborgare, utan har att behandla alla inom samma brukargrupp lika. För vidare redogörelse, se avsnitt 4. Om ni har några frågor med anledning av konsekvensutredningen eller synpunkter ni vill framföra får ni gärna kontakta oss: pernilla.gunnarsson@transportstyrelsen.se