Konsekvensutredning - Transportstyrelsens föreskrifter om avgifter inom sjöfartsområdet

Transkript

1 TSG Konsekvensutredning 1(8) Konsekvensutredning - Transportstyrelsens föreskrifter om avgifter inom sjöfartsområdet 1. Vad är problemet och vad ska uppnås? Transportstyrelsens verksamhet rörande tillsyn, tillståndsprövning och registerhållning ska vara finansierad med avgifter. Avgifterna ska täcka verksamhetens kostnader. Förutom att nivån på avgifterna justeras syftar de föreslagna ändringarna också till att föreskriften ska bli tydligare och enklare. Strukturen på föreskriften har därför ändrats. Från att vara uppdelad i Tillsyn, Tillståndsprövning och Registerhållning är nu föreskriften i stället utformad i ett utifrån och in perspektiv för att underlätta för brukaren. Indelningen följer därför brukarkollektiven med en underindelning i Tillsyn, Tillståndsprövning och Registerhållning. Tillsynsverksamheten har tidigare i huvudsak varit finansierade genom löpande debitering samt subventionerad genom farledsavgiften. För 2010 uppgick subventionen till ca 43 mkr, för 2011 till 16,5 mkr och för 2012 till 10 mkr. Till 2013 upphör subventionering från farledsavgiften och samtidigt införs fasta avgifter. Detta för att underlätta planeringen både för verksamheten och för brukarna. Det kommer dock att innebära kraftiga höjningar av avgifterna. Inom tillståndprövningen kommer vissa mindre justeringar behöva göras. Registerhållningen införde avgifter till Resultatet har blivit att kvalitén på uppgifterna i registret förbättrats då brukare reagerat när de fått en faktura på registerhållningen. Nedan redogörs för några av ändringarna: Tillsyn: Tillsynen har som nämnts ovan varit subventionerad av farledsavgiften täckte den ca 20 % av de kostnaderna. Denna har successivt fasats ut till att helt

2 TSG Konsekvensutredning 2(8) upphöra till Den övriga delen av verksamheten har varit finansierad genom löpande debitering. Detta har inneburit svårigheter att budgetera både för verksamheten och för brukarna. Verksamheten har heller inte lyckats täcka sina kostnader genom denna typ av debitering. Till 2013 kommer därför dels fasta årliga avgifter införas för den periodiska tillsynen, indelad på fartygstyp och bruttodräktighetsklasser, samtidigt införs även fast avgift för förstagångsutfärdandet, där omfattningen går att förutbestämma, som definieras som tillståndsprövning. Dels kommer avgiften att höjas för att nå balans mellan intäkter och kostnader. Noteras kan att ett stort effektiviseringsarbete genomförts och att kostnaderna för verksamheten minskat. Tillsyn över fartyg med en bruttodräktighet under 20 har tidigare skett i mycket begränsad omfattning. Det är dock inom detta segment som en stor del av olyckorna sker. Till 2013 kommer tillsynen att utökas och en avgift om kr/ år att införas. Även avgift för tillsyn och tillståndsprövning av auktoriserade firmor kommer att införas. Tidigare har endast utbildning av radiobesiktningsmän debiterats. Detta kan få till följd att de som endast bedriver denna verksamhet i begränsad omfattning väljer att inte förlänga sitt tillstånd. Vilket kan innebära en ökad efterfråga på avdelningens verksamhet. Skillnaden kan tydliggöras om man utgår ifrån det som fakturerats under 2011 och räknar om med hänsyn till besiktningsintervall för att få en jämförbar årlig kostnad. Nedan några exempel Fartygstyp Brutto Årlig avgift 2013 jmf årlig kostnad 2011 Fiskefartyg Fiskefartyg Lastfartyg under 500 brutto (arbetsfartyg, fartyg med max 12 pass samt övriga fartyg) Lastfartyg under 500 brutto (arbetsfartyg, fartyg med max 12 pass samt övriga fartyg) Lastfartyg över 499 brutto Passagerarfartyg i imternationelltrafik över 500 brutto Passagerarfartyg i trafik inom fartområde A - D, övrig, EU, Internationell trafik under 500 brutto Passagerarfartyg i trafik inom fartområde A - D, övrig, EU, Internationell trafik under 500 brutto Passagerarfartyg i trafik inom fartområde A - D, övrig, EU, Internationell trafik under 500 brutto Passagerarfartyg inom fartområde E och vägfärjor Passagerarfartyg inom fartområde E och vägfärjor Tankfartyg under 500 brutto Tankfartyg under 500 brutto Tankfartyg över 500 brutto Tankfartyg över 500 brutto

3 TSG Konsekvensutredning 3(8) Skeppsmätning: Avgifterna för skeppsmätning har under senare år inte genomgått någon större förändring. Verksamheten är förvisso i mindre omfattning men har inte burit sina kostnader. Till 2013 kommer avgiften delas upp i olika bruttodräktighetsintervall samtidig som vissa mätningsarter får en högre avgift medan andra får en sänkt. Det stora problemet har varit att den fasta delen av avgiften varit för låg medans den rörliga varit för hög. Detta har inneburit att avgiften för fartyg med en lägre bruttodräktighet inte täckt kostnaderna utan i viss mån subventionerats av fartyg med högre dräktighet. Avgiften för förrättningsarten 845 har tidigare inte motsvarat omfattningen på verksamheten varför förändringen, enligt nedan, blir relativt kraftig. Förändringen exemplifieras enligt tabellen nedan: Förrättningsart b Bruttodräktighet äldre avgift ny avgift äldre avgift ny avgift äldre avgift ny avgift äldre avgift ny avgift Förrättningsart 801; Nymätning. Godtagbart, digitalt, tredimensionellt underlag där volymsiffror är direkt tillgängliga. 802b; Nymätning. Ej godtagbart, digitalt, tredimensionellt underlag där volymsiffror är direkt tillgängliga. Modellering är nödvändig. Avser enklare skrovformer. 812; Mätning enligt ITC-69 (UR), inköp eller ommätning < 10 % förändring av bruttooch/eller nettodräktighet. 845; Nymätning enligt Suez- eller Panamakanalernas (äldre) regler. Tillståndprövning: Avgifterna för lotsdispenser justerades till 2012 och lämnas oförändrade till 2013 då det är för tidigt att dra några slutsatser av den tidigare genomförda ändringen. För övriga personliga tillstånd såsom behörighetsbevis och certifikat kommer avgifterna att sänkas. I huvudsak beroende på att vi genom effektiviseringar

4 TSG Konsekvensutredning 4(8) kommer att kunna öka antalet utfärdade tillstånd inom befintlig kostnadsram. Kraven på dokumentsäkerhet rörande behörigheter och certifikat har ökat varför Transportstyrelsen kommer att återta utfärdandet av vissa certifikat som tidigare utförts av utbildningsanordnare. Kostnaden för sjömansregistret som tidigare utgjort en del av kostnaderna för beräkning av avgift för behörigheter kommer i stället att debiteras redaren som en fast årlig avgift. Registerhållning: I och med införande av mer detaljerad redovisning har ett bättre underlag erhållits för beräkning av avgifterna. Kostnaderna för registerverksamheten har visat sig överstiga de tidigare beräknade avgiftsnivåerna varför avgifterna behöver justeras. Åtgärder som tidigare hade separata avgifter men som regel utfördes inom samma ärende har slagits samman. Exempelvis utfärdas nationalitetscertifikat i samband med registrering, därför har denna åtgärd lagts till i avgiften som rör registrering av skepp. I avgiften för registrering av båt ingår numer även avregistrering. Detta för att avgiften inte ska vara ett hinder för avregistreringen. Avregistreringsavgiften för båtar har sålunda tagits bort. Andelen objekt att fördela registerkostnader på har minskat som en följd av att brukare meddelat förändrad status rörande registrerade objekt som en följd av införandet av registerhållningsavgiften. Detta påverkar dock inte kostnaderna för registret varför avgiften behöver höjas något. Kvalitén på registerdata har som en följd av detta ökat. Under 2011 övertogs ärenden rörande dödande av handling. Avgiften innan övertagandet uppgick till 375 kr. Vi valde då att inte ändra avgiften eftersom det inte fanns något underlag för att göra bedömning om verksamhetens omfattning. Omfattningen på verksamheten har visat sig motsvara en avgift om ca kr. Den nya avgiften kommer dock att införas i två steg med ca 50 % till 2013 och resterande till Undantas gör dock båtar som är registrerade som skepp då det är speciella regler för avregistrering av dessa båtar. En så pass kraftig höjning av avgifterna skulle kunna innebära att båtar som i själva verket försvunnit eller förolyckats inte avregistreras om pantbrev förkommit. Det är ca 70 st objekt. 2. Vilka alternativa lösningar finns och vad blir effekterna om någon reglering inte kommer till stånd? 2.1. Alternativa lösningar Alternativ lösning är att finansiera verksamheten med skatteanslag vilket inte är aktuellt enligt beslutade principer.

5 TSG Konsekvensutredning 5(8) 2.2. Effekter om reglering inte kommer till stånd Om inte ändringarna genomförs kommer verksamheten inte att nå balans mellan intäkter och kostnader. 3. Vilka berörs av regleringen? De som nyttjar Transportstyrelsens sjöfartsavdelnings tjänster: rederier, hamnar, sjömän, privatpersoner m.fl. 4. Vilka kostnadsmässiga och andra konsekvenser medför regleringen och hur ser de olika konsekvenserna ut för de övervägda regleringsalternativen om man jämför? 4.1 Kostnadsmässiga och andra konsekvenser Kostnaderna för brukarna kommer naturligtvis att öka. Det är inom delar av verksamheten ett relativt stort underskott som ska täckas. I huvudsak är det avgifter för den periodiska tillsynen av fartyg. För att försöka utröna hur förändringen för denna del av verksamheten påverkar har två utredningar genomförts. I den första efterfrågades ekonomiska uppgifter rörande ett begränsat antal berörda företag. Det som efterfrågades var omsättning totalt, omsättning rederiverksamheten och resultat före räntor och skatt. Företrädare för olika branschorganisationer gavs möjlighet att välja ut ett antal lämpliga företag som representerar branschen. Totalt erhölls uppgifter rörande ca 20 företag. En sammanställning över hur stor avgiften är i förhållande till omsättningen redogörs för i diagrammet nedan. avgift / omsättning ,00% 2,00% 4,00% 6,00% 8,00% 10,00%

6 TSG Konsekvensutredning 6(8) I den andra undersökningen identifierades ca 600 st myndigheter, kommuner, aktiebolag, handelsbolag m.m. som berörs av avgiften. Frågan rörande ekonomiska uppgifter ställdes till Upplysningscentralen. Totalt erhölls uppgifter rörande aktiebolag vilka motsvarade ca 300 st av dessa. Av de undersökta visade 16 st att avgiften översteg 5 % av omsättningen. Av dessa visade 9 st att avgiften översteg 10 % av registrerad omsättning. Flertalet av dessa hade dock en omsättning som understeg 100 tkr. En sammanställning över hur stor avgiften är i förhållande till omsättningen redogörs för i diagrammet nedan Företag där avgiften mostvarar mindre än 10 % av omsättningen ,00% 2,00% 4,00% 6,00% 8,00% 10,00% Det finns ingen samlad information rörande övriga företagsformer och privatpersoner. För att samla in uppgifter rörande dessa krävs en direkt kontakt. Traditionsfartyg/ K-märkta fartyg Man kan anta att gruppen traditionsfartyg/ K-märkta fartyg är särskilt känslig för avgiftsförändringen. För att ett fartyg ska bli klassat som ett traditionsfartyg gäller bl.a. att fartyget har ett kulturhistoriskt värde, verksamheten ska vara tillgänglig för allmänheten och inte bedrivas i kommersiellt syfte. Denna klassning gör av TS. Totalt återfinns 41 st traditionsfartyg i underlaget. Uppgifter om 6 st av dessa erhölls från UC. Avgiften varierade från 0,03 % till 77 % av omsättningen. K-märkning av fartyg beslutas av Statens maritima museer. För att ett fartyg ska kunna k-märkas krävs bl.a. att fartyget är äldre än 50 år eller av sådan ålder eller karaktär att man kan anlägga ett kulturhistoriskt perspektiv på fartyget. Det ska

7 TSG Konsekvensutredning 7(8) också vara byggt i Sverige eller under varaktig tid gått i yrkesmässig trafik under svensk flagg eller anses vara av mycket stor vikt vid främjandet av kunskapen om sjöfartshistorien i svenska farvatten. För närvarande pågår en särskild utredning rörande traditionsfartyg/ museijärnvägar m.m. Denna utredning ska vara färdig i mars. I avvaktan på ovan nämnda utredning görs ingen förändring till 2013 rörande avgifterna för denna grupp av fartyg. De kommer att även att under 2013 debiteras enligt löpande taxa. 4.2 Jämförelse av konsekvenser av de olika regleringsalternativen Endast ett regleringsalternativ är aktuellt i detta fall. 5. Överensstämmer regleringen med eller går den utöver de skyldigheter som följer av EU-rättslig reglering eller andra internationella regler Sverige ska följa? Regleringen överensstämmer med de skyldigheter som EU-rättslig reglering eller andra internationella regler som Sverige ska följa. 6. Behöver särskild hänsyn tas när det gäller tidpunkten för ikraftträdande och finns det behov av speciella informationsinsatser? En gemensam informationsinsats genomförs för hela Transportstyrelsen; ikraftträdandet är beräknat till den 1 januari Kan regleringen få effekter av betydelse för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt? Förändringarna förväntas inte få effekter av ovan nämnda slag förutom ekonomiska effekter som nämnts ovan Hur många företag berörs, i vilka branscher är företagen verksamma samt hur stora är företagen? Totalt finns ca 600 företag/ privat personer beröras av den årliga avgiften för periodisk tillsyn. Ca personliga behörigheter och certifikat kommer att utfärdas, ca objekt kommer att beröras av avgift för fartygsregistret och ca ärenden är den beräknade volymen för ärendehandläggning i registret. Storleken på företagen varierar från enmansföretag till stora företag.

8 TSG Konsekvensutredning 8(8) 7.2. Vilken tidsåtgång kan regleringen föra med sig för företagen och vad innebär regleringen för företagens administrativa kostnader? De administrativa kostnaderna kommer inte att påverkas Vilka andra kostnader medför den föreslagna regleringen för företagen och vilka följdändringar av verksamheten kan företagen behöva vidta till följd av den föreslagna regleringen? Utöver nämnd påverkan enligt pkt 4 ovan förväntas förslaget inte medföra andra kostnader eller att företagen behöver vidta några följdändringar I vilken utsträckning kan regleringen komma att påverka konkurrensförhållandena för företagen? Beräkningen av underlaget för debitering har gjorts med utgångspunkt att konkurrensförhållandena inte ska påverkas Hur kan regleringen i andra avseenden komma att påverka företagen? Regleringen påverkar företagen ekonomiskt som tidigare beskrivits men förväntas inte påverka på något annat sätt Behöver särskild hänsyn tas till små företag vid reglernas utformning? I föreslagen föreskift har ingen särskild hänsyn tagits vad gäller små företag. Avgifterna är beräknade utifrån beräknad tidsåtgång. Ev särskild hänsyn rörande traditionsfartyg/ K-märkta fartyg berörs under pkt 4 ovan. Om ni har några frågor med anledning av konsekvensutredningen eller synpunkter ni vill framföra får ni gärna kontakta oss: Jon Priebe jon.priebe@transportstyrelsen.se