Konsekvensutredning Transportstyrelsens föreskrifter om avgifter inom sjöfartsområdet

Transkript

1 Konsekvensutredning 1(14) Konsekvensutredning Transportstyrelsens föreskrifter om avgifter inom sjöfartsområdet 1 Vad är problemet och vad ska uppnås? Transportstyrelsens huvuduppgift är att svara för regelgivning, tillståndsprövning, tillsyn och registerhållning inom transportområdet. Transportstyrelsen ska verka för att de transportpolitiska målen uppnås. Verksamheten ska särskilt inriktas på att bidra till ett internationellt konkurrenskraftigt, miljöanpassat och säkert transportsystem. Riksdag och regering har enligt proposition 2010/11:30 beslutat att Transportstyrelsens verksamhet i form av tillståndsprövning, tillsyn och registerhållning ska finansieras med avgifter. Regelgivningen ska däremot finansieras med skattemedel. Avgiftsintäkterna redovisas till statskassan. Myndigheten får sedan ett anslag för att bedriva tillståndsprövning, tillsyn och registerhållning. De avgifter som Transportstyrelsen tar ut ska finansiera detta anslag. Myndighetens avgifter ska fastställas enligt självkostnadsprincipen, om inte annat meddelats. Transportstyrelsen genomför årligen en översyn av myndighetens avgifter för att säkerställa att avgifterna motsvarar myndighetens kostnader. De förändringar som vi nu föreslår är ett resultat av denna översyn. Transportstyrelsens avgifter inom sjöfartsområdet regleras i Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2012:116) om avgifter inom sjöfartsområdet. Transportstyrelsen bedömer att det totala avgiftsuttaget inom sjöfartsområdet kommer att vara oförändrat 2014 jämfört med Vilka alternativa lösningar finns och vad blir effekterna om någon reglering inte kommer till stånd? 2.1 Alternativa lösningar Det saknas alternativa lösningar eftersom finansieringsformen är beslutad av statsmakterna. Det finns dessutom regler som fastställer ramarna för hur avgiftsuttaget får genomföras. Bland annat finns det krav på att varje avgift

2 Konsekvensutredning 2(14) måste vara kopplad till en given motprestation. Avgiften ska beräknas så att den speglar myndighetens kostnad för att tillhandahålla denna motprestation, dvs. en självkostnadsprincip. Om avgiften inte motsvarar kostnaden för en konkret motprestation är den i stället att betrakta som en skatt. Det finns således vissa begränsningar i användandet av breda kollektiva avgifter. Kravet på självkostnad medför också att det inte är tillåtet med korssubventionering mellan olika kollektiv eller avgifter. Avgiften beräknas utifrån myndighetens kostnader utan att fästa avseende vid berörda brukares betalningsförmåga. Vid val av avgiftskonstruktioner finns dock viss frihet för myndigheten, exempelvis löpande timtaxa, fasta avgifter per styck eller årliga avgifter. Vilka avgifter som används beror på vilken typ av verksamhet som avgiften ska finansiera. Myndighetens ambition är dock att i första hand använda fasta avgifter, antingen per styck eller i form av årliga tillsynsavgifter. Skälet för detta är främst att fasta avgifter medför en större förutsägbarhet för dem som berörs av avgiften, vilket innebär att de lättare kan ta hänsyn till avgifterna i sin budget. Fasta årliga avgifter har också den fördelen att de kan inkludera ett antal olika tjänster för att hålla nere antalet avgifter. I de fall resursåtgången i stor utsträckning skiljer sig åt mellan olika ärenden eller då den inte är känd med tillräcklig exakthet, bedömer dock myndigheten att det är nödvändigt att använda en löpande timtaxa. 2.2 Effekter om reglering inte kommer till stånd Om den nu remitterade ändringsföreskriften inte beslutas, fortsätter nuvarande föreskrifter om avgifter inom sjöfartsområdet att gälla. Transportstyrelsen anser att de nu föreslagna ändringsföreskrifterna på ett bättre sätt speglar den aktuella resursåtgången och den beslutade finansieringen. 3 Vilka berörs av regleringen? Förändringen i föreskrifterna kommer att påverka sjöfartsavdelningens tillståndsinnehavare i större eller mindre omfattning. Bland dem återfinns tillståndshavare i form av såväl organisationer och företag som personer som verkar såväl kommersiellt som privat inom sjöfartssektorn. Utöver utfärdandet av tillstånd utövar Transportstyrelsen också tillsyn över tillståndshavarna samt ansvarar för registerhållningen på sjöfartsområdet. 3.1 Jämförelse med avgifter i andra länder Sjöfarten är en internationell verksamhet och därmed bör man inte isolerat analysera avgifterna i Sverige utan att beakta avgifterna i omvärlden. Det är viktigt att ha en bild av hur avgifterna ser ut i omvärlden för att kunna analysera de konsekvenser som det nya avgiftsförslaget kan ge. Det är dock svårt att jämföra avgifter mellan olika länder då finansieringen bakom avgifterna oftast skiljer sig åt. Inför avgiftsföreskriften 2014 har ingen jämförelse av de svenska

3 Konsekvensutredning 3(14) avgifterna med avgifter i andra länder gjorts, men detta kan vara intressant att göra i kommande konsekvensutredningar. Transportstyrelsen bedriver tillsyn över de fartyg som är svenskflaggade, d.v.s. är registrerade i det svenska sjöfartsregistret. Svenska rederier registrerar sina fartyg i andra länder i allt större utsträckning, till stor del registreras dessa fartyg istället i Danmark. Andelen svenskflaggade fartyg i den svenskkontrollerade flottan 1 har minskat från cirka 40 procent till 28 procent under perioden Vilka kostnadsmässiga och andra konsekvenser medför regleringen och hur ser de olika konsekvenserna ut för de övervägda regleringsalternativen om man jämför? Förslag på avgiftsförändringar höjda avgifter Transportstyrelsen föreslår höjda avgifter för sjöfartsskydd och hamnskydd samt för vissa avgifter för lotsdispenser. Förslag på avgiftsförändringar sänkta avgifter Transportstyrelsen föreslår sänkta avgifter för vissa avgifter för lotsdispenser. Reducering av avgift för fartyg med godkänd systemtillsyn ökas från 10 till 20 procent av ordinarie avgift. Förslag på avgiftsförändringar oförändrade avgifter Transportstyrelsen föreslår oförändrade avgifter för rederier, skeppsvarv och andra tillverkare och utbildningsorganisationer, vissa avgifter för hamnar och innehavare av fartyg samt avgifter för behörigheter och personliga certifikat. Förslag på avgiftsförändringar nya avgifter Transportstyrelsen föreslår nya avgifter för tillståndsprövning och tillsyn som avser bevakning med beväpnad säkerhetspersonal ombord på fartyg samt nya avgifter för prövning av ansökan om certifikat avseende sjöförsäkringar. Här analyseras de förändringar som sker av Transportstyrelsens avgiftsföreskrift, och de konsekvenser det bedöms ge upphov till, inom sjöfartsområdet. Det är ett fåtal avgifter som förändras inom sjöfartsområdet, dessa redogörs för nedan. 1 De fartyg som ägs och kontrolleras av svenska rederier, oavsett svensk eller utländsk flagg. 2 Svensk sjöfarts konkurrenssituation, Copenhagen Economics/Trafikanalys, 2012

4 Konsekvensutredning 4(14) 4.1 Kostnadsmässiga och andra konsekvenser Hamnar Inledning I kollektivet finns cirka 200 hamnar och cirka 300 hamnanläggningar, som Transportstyrelsen bedriver tillsyn över och som därför berörs av myndighetens avgifter. Huvudsakligen ägs hamnarna av kommuner och i de fall de ägs privat ägs de av större organisationer. Årsavgifter för hamnar Infrastrukturhållarna betalar en årsavgift för sjöfartsskydd per hamnanläggning samt en årsavgift för hamnskydd per hamnskyddsområde. Tabell 1 Avgifter 2014, hamnar Avgiftsposter Sjöfartsskydd Hamnskydd Bas för avgiftens storlek Uppskattad tidsåtgång för respektive ärendetyp Uppskattad tidsåtgång för respektive ärendetyp Infrastrukturhållare betalar även en årsavgift för tillsyn vad gäller avfallshanteringsplaner i hamnar. Avgifter i andra länder Det är svårt att jämföra årsavgifter mellan olika länder då det inte är klart vad som ingår i avgiften i de olika länderna. Konsekvens av avgiftsförändring Merparten av de aktörer som är verksamma inom området är kommunala bolag. Det är därför svårt att inhämta relevanta omsättningsuppgifter för en betydande del av kollektivet. Det är därför inte möjligt att sätta Transportstyrelsens avgiftsuttag i relation till omsättningen. Istället genomförs en analys av bedömda konsekvenser utifrån avgifternas absoluta nivåer. Dock kan man konstatera vid en jämförelse mot dessa organisationers totala kostnadsmassa att Transportstyrelsens avgiftsuttag endast utgör en mindre andel. Vidare bedömer myndigheten att avgiftsuttaget utgör en mindre andel av övriga kostnader som är förknippade med att driva en hamn. Avgiften för sjöfartsskydd föreslås förändras. Enligt avgiftsföreskrift för 2012 betalade tillståndshavaren en fast grundavgift med tillkommande löpande timtaxa för tillståndsprövning respektive tillsyn, detta förändrades dock i och

5 Konsekvensutredning 5(14) med avgiftsföreskriften för 2013 till att tillståndshavaren betalar en årsavgift på kronor vari tillståndsprövningen ingår. En utredning av resursåtgången för detta visar att avgiften 2013 inte speglar den verkliga resursåtgången inom området. Därför föreslås en förändring av strukturen i avgiftsföreskriften för 2014 så att brukaren får betala en avgift för tillståndsprövning om kronor samt en årsavgift om kronor. Detta innebär en höjning av avgifterna med 236 procent eller kronor för nya aktörer eller aktörer som gör omfattande förändringar i sitt tillstånd vilket resulterar i ny tillståndsprövning. Dock innebär det en sänkning av årsavgiften med 56 procent eller kronor för aktörer som redan har ett tillstånd och enbart behöver tillsyn. Man bör dock ta med i beräkningen att tillstånden för sjöfartsskydd utfärdas på fyra år vilket föranleder en jämförelse över den tidsramen. Detta ger att avgiften för 2013 blir 9 800*4=39 200, medan avgiften för 2014 blir (6 300*3) = Det är alltså en ökning totalt sett över en fyraårsperiod på 16 procent eller kronor. Avgiften för hamnskydd föreslås förändras. Enligt avgiftsföreskrift för 2012 betalade tillståndshavaren en fast grundavgift med tillkommande löpande timtaxa för tillståndsprövning respektive tillsyn, detta förändrades dock i och med avgiftsföreskriften för 2013 till att tillståndshavaren betalar en årsavgift på kronor för hamnskyddsområde med en hamnanläggning och kronor med flera hamnanläggningar vari tillståndsprövningen ingår. En utredning av resursåtgången för detta visar att avgiften 2013 inte speglar den verkliga resursåtgången inom området. Därför föreslås en förändring av strukturen i avgiftsföreskriften för 2014 så att brukaren får betala en avgift för tillståndsprövning om kronor respektive kronor. Dessutom får tillståndshavaren betala en årsavgift om kronor respektive kronor. Detta innebär en höjning av avgifterna med 500 procent eller med mellan och kronor för nya aktörer eller aktörer som gör omfattande förändringar i sitt tillstånd vilket resulterar i ny tillståndsprövning. Det innebär även en höjning av avgifterna med 100 procent eller med mellan och kronor för aktörer som redan har ett tillstånd och enbart behöver tillsyn. Särskilt känsliga grupper Inga särskilt känsliga grupper kan identifieras. Huvudsakligen ägs hamnarna av kommuner och i de fall de ägs privat ägs de av större organisationer vilka har relativt stor omsättning. De som främst belastas med höga avgifter är de brukare som ansöker om nya tillstånd. Dessa är förhållandevis få till antalet. Man bör sätta myndighetens avgifter i relation till kostnaden att driva en hamn. Transportstyrelsens avgifter bedöms i detta sammanhang vara ringa. Tillgänglighet En försämrad tillgänglighet skulle uppkomma om Transportstyrelsens avgifter innebar ett så högt avgiftsuttag att berörda brukare valde att avveckla sin

6 Konsekvensutredning 6(14) verksamhet. Dock bedöms inte Transportstyrelsens avgifter vara stora i förhållande till övriga avgifter förknippade med att bedriva hamnverksamhet Fartyg Inledning Transportstyrelsen ansvarar för fartygsregistret som består av en skeppsdel, en skeppsbyggnadsdel och en båtdel. De två förstnämnda registren utgör inskrivningsdelarna av fartygsregistret och de är både offentligrättsliga och privaträttsliga medan båtdelen enbart är offentligrättslig. Inskrivning ger sakrättsligt skydd för rättigheter som förvärv och inteckningar utöver att svensk nationalitet bekräftas. Avgifter kopplade till fartygsregisterverksamheten ska ge full kostnadstäckning för kostnader som ärendena genererar. I fartygsregistret finns ca fartyg registrerade varav ca är skepp och ca är båtar. Antalet registrerade båtar minskar successivt till följd av införd årsavgift. Årsavgiften har medfört att ägare uppmärksammat att båtar är registrerade trots att det inte längre finns någon skyldighet eftersom de inte längre används yrkesmässigt eller att de ens existerar. Ett skepp är ett fartyg som är minst 12 meter långt och 4 meter brett. En båt är ett fartyg som inte uppfyller skeppsmått. Ett skepp är registreringspliktigt i fartygsregistret om det ägs till mer än hälften av en svensk juridisk person eller svensk medborgare. Detta gäller oavsett vad skeppet används till eller var i världen det finns dvs. även fritidsskepp är registreringspliktiga. En båt är registreringspliktig om den används yrkesmässigt till befordran av gods eller passagerare, till bogsering eller bärgning, till fiske eller annan fångst eller till uthyrning till allmänheten och båtens skrov har en största längd av minst fem meter. Skyldigheten att registrera dessa båtar är något mer omfattande än för skepp. Det är möjligt att registrera fritidsbåtar i fartygsregistret förutsatt att det finns en ägaranknytning till Sverige. Årsavgifter för fartygsregistret För fartygsregistret betalar den registrerade ägaren en årsavgift för registerhållning samt en avgift per ärende. För 2014 föreslås avgifterna vara oförändrade. En förändring är att det tydliggörs att årsavgiften tas ut i förskott med hänsyn till ägarförhållandena den 1 januari varje år. Tabell 2 Avgifter 2014, fartygsregistret Avgiftsposter Fartygsregistret Bas för avgiftens storlek Uppskattad tidsåtgång för respektive ärendetyp

7 Konsekvensutredning 7(14) Nya avgifter Några ytterligare avgifter som berör fartyg ändras också. Nya regler angående beväpnad bevakning ombord på svenskt fartyg träder i kraft den 1 juli 2013, vilket kommer medföra nya arbetsuppgifter för Transportstyrelsen i form av tillståndsprövning och tillsyn. Under förutsättning att regeringen beslutar nödvändiga avgiftsbemyndiganden för myndigheten kommer således nya avgifter att införas för nämnda uppgifter. Såsom förhållandena ser ut idag är det ett rederi som kommer att ansöka om tillstånd enligt föreslagen lagstiftning och således beröras av denna avgift. Idag utfärdar Transportstyrelsen sådant certifikat som anges i förordningen (2012:354) om försäkringsbevis för vissa sjöförsäkringar, men saknar bemyndigande att ta ut avgifter för detta. Det rör sig om cirka certifikat per år. Certifikaten utfärdas till passagerarfartyg och gäller under försäkringstiden, vanligtvis ett år. Under förutsättningen att myndigheten ges bemyndigande kommer en avgift tas ut för prövning av ansökan om sådant certifikat. Tillsynen av att fartyg innehar föreskrivet certifikat ingår i den periodiska tillsynen av fartyg. Således kommer ingen ytterligare avgift för tillsynen avseende nämna certifikat att införas, utan det kommer ingå i den befintliga årsavgiften för tillsynen av fartyg. De nya avgifterna föreslås vara löpande timtaxa, eftersom arbetsuppgifterna är antingen helt nya för myndigheten eller endast utförts under en begränsad tid än så länge. Transportstyrelsen anser därmed att det inte finns tillräckligt med underlag för att beräkna vilka kostnader som förrättningarna föranleder hos myndigheten och att det därmed till en början får vara en löpande timtaxa istället för en fast avgift. Avgifterna kan således på sikt komma att ändras till fasta avgifter. Avgifter i andra länder Det är svårt att jämföra registeravgifter mellan olika länder då det inte är klart vad som ingår i registeravgiften i de olika länderna. Det har varit en utveckling mot att allt fler fartyg lokaliseras till andra länder. De nya avgifterna är svåra att jämföra med andra länder då regleringen vad gäller dessa är ny. Konsekvens av avgiftsförändring För att analysera konsekvenserna av avgiftsförändringarna sätts avgiftsuttaget i relation till omsättningen för berörda brukare. För 2014 föreslås avgifterna vara oförändrade vad gäller årsavgift och övriga avgifter kopplade till fartygsregisterverksamheten. En justering görs för att tydliggöra att årsavgiften tas ut i förskott med hänsyn till ägarförhållandena den 1 januari varje år.

8 Konsekvensutredning 8(14) Särskilt känsliga grupper De som belastas med höga avgifter är antingen de brukare som innehar många fartyg. Detta skulle kunna innebära problem i de fall mindre organisationer äger många eller stora fartyg. Om dessa situationer uppstår bör man dock sätta myndighetens avgifter i relation till kostnaden att köpa och driva fartyg. Transportstyrelsens avgifter bedöms i detta sammanhang vara ringa. Tillgänglighet Inga konsekvenser bedöms finnas vad gäller tillgänglighet Personliga tillstånd och behörigheter Inledning och ansökningsavgifter för lotsdispens Till kollektivet sorteras alla brukare som behöver olika former av personliga tillstånd för att bedriva verksamhet inom sjöfarten. Detta inkluderar huvudsakligen olika behörigheter och lotsdispenser. I enlighet med bestämmelserna i Tranportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2012:38) om lotsning utfärdar myndigheten tre olika former av lotsdispenser. De olika dispensformerna benämns ledanknuten lotsdispens, generell lotsdispens samt tillfällig lotsdispens. Den 31 december 2012 fanns det 976 giltiga ledanknutna lotsdispenser och 41 giltiga generella lotsdispenser. Under 2012 utfärdades 33 tillfälliga lotsdispenser. För att erhålla en ledanknuten lotsdispens måste den sökande avlägga ett teoretiskt prov, dels ett praktiskt prov i vardera riktningen i den farled där lotsdispensen ska gälla. Proven genomförs under ledning av en s.k. förordnad lots från Sjöfartsverket. En sådan lots yttrar sig på uppdrag av Transportstyrelsen över de avlagda proven varefter Transportstyrelsen bedömer provresultaten. En generell lotsdispens kan under vissa förutsättningar utfärdas för sökande som kan dokumentera kunnighet i navigering i svenska farleder. Hanteringen av sådana ansökningar medför i allmänhet inte några krav att avlägga prov för förordnade lotsar utan ärendet avgörs genom handläggning hos Transportstyrelsen. Ansökningar om tillfälliga lotsdispenser prövas även de genom ett handläggningsförfarande inom Transportstyrelsen. För ledanknutna lotsdispenser där förordnade lotsarna anlitas för ledning och yttrande över de prov som avläggs debiteras Transportstyrelsen av Sjöfartsverket för de avtalade tillägg och reskostnader sådana lotsar erhåller i samband med lotsdispensärenden. Då den förordnade lotsens rörliga tillägg vid lotsdispensärenden är avhängigt av den tid proven kräver, sammanhänger avgifterna för ledanknutna lotsdispenser med längden av den farled där proven genomförs. Den differentierade avgiften beroende på farledslängd är en följd av detta förhållande. Avgiften för ledanknutna lotsdispenser utgörs utöver ersättningen till

9 Konsekvensutredning 9(14) Sjöfartsverket, även av de kostnader som handläggningen för prövningen av sådana dispenser medför inom Transportstyrelsen. Generella och ledanknutna lotsdispenser har en giltighetstid om tre år. För att sådana dispenser fortsatt ska vara gällande måste en ansökan om förnyelse göras hos Transportstyrelsen. Handläggningen av sådana ansökningar genererar kostnader hos Transportstyrelsen som ska täckas av avgiften för förnyelse. Tillfälliga lotsdispenser är av engångskaraktär och är inte föremål för förnyelse. En annan ärendetyp för lotsdispenser benämns komplettering. Detta innebär att lotsdispensen efter ansökan utökas med att gälla ytterligare fartyg eller farledsavsnitt. Handläggningen av kompletteringar kan i vissa fall bestå av handläggning inom Transportstyrelsen men kan i många fall även kräva att praktiska prov utförs. I sådana fall utnyttjas de förordnade lotsarna av Transportstyrelsen varvid kostnader gentemot Sjöfartsverket uppstår. Slutligen finns ytterligare en ärendetyp för lotsdispenser där en komplettering enligt ovan sker i kombination med att dispensen förnyas. Vid utarbetandet av de nya avgifterna för år 2014 har en analys gjorts över den handläggningstid de olika ärendetyperna av lotsdispenser gett upphov till. Detta har medfört att handläggningstiden för de olika ärendena har justerats och därmed myndighetens kostnader för detsamma. Även utfallet av kostnaderna gentemot Sjöfartsverket har utvärderats. Med detta som bakgrund samt en uppskattning av beräknad ärendevolym för år 2014 fördelat på de olika ärendetyperna, har de föreslagna avgifterna fastställts. Avgifter i andra länder Inför årets konsekvensutredning har inga absoluta jämförelser gjorts vad gäller avgifter i andra länder. Det är vanskligt att jämföra avgiften för lotsdispenser i Sverige med andra länder. Frågor kring lotsning är inte internationellt reglerade. Varje land kan besluta om hur landets system för lotsplikt ska se ut och därmed lotsdispensprövningen. Sverige har ett relativt enkelt förfarande för lotsdispenser. Transportstyrelsen har t.ex. inte ett reglerat krav på hur många resor med lots en sökande ska ha gjort i farleden innan prövning för en dispens kan ske. I andra länder kan det finnas krav på t.ex. 20 resor med lots. Detta påverkar naturligtvis den totala kostnaden för att erhålla en dispens. Det är således inte enbart den administrativa avgiften som bör belysas om olika länders avgifter ska jämföras. En jämförelse som analyserar samtliga aspekter för vilka kostnader en lotsdispens genererar och avgiften för densamma skulle således innebära en omfattande utredning som Transportstyrelsen inte ansett vara motiverad i detta sammanhang, eftersom avgifterna för lotsdispenser i huvudsak föreslås bli sänkta. Beträffande lotsdispenser konstateras även att dessa är knutna inte bara till den berörda personen och fartyget, utan även till en given farled eller farvatten. Då

10 Konsekvensutredning 10(14) Transportstyrelsen godkänner lotsdispenser i svenska farvatten är det inte möjligt att söka lotsdispens i annat land. Det går inte heller att undkomma avgiften genom att lokalisera fartyg eller rederi till annat land. Konsekvens av avgiftsförändring Då avgifterna generellt tas ut av privatpersoner är det inte relevant att i detta sammanhang sätta avgifterna i relation till omsättning. Istället genomförs en analys av bedömda konsekvenser utifrån avgifternas absoluta nivåer. Då avgiftsföreskriften innehåller en ny konstruktion samt nya rutiner med ansökningsavgifter för lotsdispenser bör detta kommuniceras i god tid via Transportstyrelsens hemsida samt genom riktad information till rederier och fartygsagenter. Ledanknuten lotsdispens Avgiftskonstruktionen har förändrats vad gäller ny dispens. Då man tidigare betalade separata avgifter för handläggning och kostnad för prov är detta nu en och samma avgift där båda dessa ingår. Vid jämförelse med föregående års avgifter får man ha detta i åtanke. Avgiften för en ny ledanknuten lotsdispens i samtliga längdkategorier sänks då med mellan 1 och 3 procent eller med mellan 500 och kronor. Förslaget innebär även att ansökningsavgifter införs för lotsdispensansökningar. En ansökningsavgift ska betalas i samband med att ansökan ges in till myndigheten. Om inte det sker ska sökanden föreläggas att betala avgiften inom en viss tid och om betalningen uteblir trots detta kommer ansökan att avvisas. Förfarandet är avsett att i stort minska handläggningstiden för ansökningsärenden. I dag inkommer ett relativt stort antal ärenden som den sökande av olika skäl avbryter innan alla steg i processen för att erhålla en lotsdispens genomgåtts. Sådana ärenden medför handläggningstid och därmed kostnader inom myndigheten. Med ett krav på inbetalning av hela avgiften i förskott torde ett större antal av de mindre genomtänkta ansökningarna kunna elimineras. Det bör på sikt medföra en rationellare ärendehantering inom Transportstyrelsen som leder till lägre avgiftsnivåer. Skulle ett ärende avbrytas kan en återbetalning av inbetalad ansökningsavgift bli aktuell, dock minskad med de faktiska kostnader Transportstyrelsens haft i ärendet i form av handläggningstid och kostnader för avlagda prov.

11 Konsekvensutredning 11(14) Avgift (kr) Ny dispens Extra prov Omprov Ansöknings avgift Praktiskt prov i farledens ena riktning Teoretiskt prov Praktiskt prov Lotsledens längd (M) och längre Avgiftskonstruktionen har också förändrats vad gäller extra praktiskt prov och omprov. Då man tidigare betalade en avgift för praktiskt prov är denna nu uppdelad i två separata avgifter. Vid jämförelse med föregående års avgifter får man ha detta i åtanke. Avgifterna för extra praktiskt prov och omprov är totalt sett oförändrade. Förnyelse eller komplettering av lotsdispens Avgiften för en ny generell lotsdispens föreslås bli sänkt med 40 procent eller 5300 kronor. För ärendetyperna förnyelse och förnyelse och komplettering av en generell eller ledanknuten lotsdispens föreslås en sänkning av avgifterna. Avgiften för förnyelse av en lotsdispens föreslås bli sänkt med kronor eller 23 procent. Avgiftskonstruktionen har förändrats vad gäller förnyelse och komplettering av en generell eller ledanknuten lotsdispens. Då man tidigare betalade separata avgifter för förnyelse och komplettering är detta nu en och samma avgift där båda dessa ingår. Vid jämförelse med föregående års avgifter får man ha detta i åtanke. Denna nu förtydligade avgift föreslås uppgå till 7100 kronor vilket innebär en sänkning med 8 procent eller 600 kronor. Avgiften för komplettering av en lotsdispens föreslås dock bli höjd med 486 procent eller kronor. Efter en analys gjorts över handläggningstiden framkommer att många kompletteringar av ledanknutna lotsdispenser medfört att den sökande haft att avlägga extra praktiska prov. Detta förutses också vara fallet under Avgiften föreslås höjd då detta förhållande innebär att handläggningstiden inom myndigheten ökar vid ärenden med extra prov.

12 Konsekvensutredning 12(14) Konsekvenser Avgifterna för alla olika former av ärendet inom lotsdispensområdet sänks med undantag av ett fall. Vid komplettering av lotsdispens höjs avgiften med kronor. Om ytterligare ett fartyg läggs till på en lotsdispens kan även det fartyget framföras utan lots i den farled där dispensen är giltig. Lotsavgiften per timme för ett fartyg om ca 70 meters längd är i dag kronor och för en färja om ca 175 meters längd kronor. Sett i relation till detta kan höjningen anses som marginell i sammanhanget och torde inte påverka branschens möjligheter eller överväganden att komplettera en lotsdispens. En lotsdispens är ett beslut om undantag från skyldigheten att anlita lots för lotspliktiga fartyg. Denna skyldighet att anlita lots i vissa farleder åligger fartygets befälhavare. Därmed är en lotsdispens personlig för personen den är utfärdad till. Då en lotsdispens används när innehavaren tjänstgör ombord i fartyget och detta medför att rederiet inte behöver betala den lotsavgift som annars skulle ha uppkommit är det brukligt att det rederi där innehavaren är anställd betalar avgiften för en lotsdispens. Det kan också förekomma att det företag som chartrar ett fartyg betalar avgiften för lotsdispenser ombord på det chartrade fartyget. Det bör påpekas att institutet med lotsdispenser sker på frivillig basis. Huvudregeln är att fartygets befälhavare ska anlita lots om fartyget är lotspliktigt på grund av sin storlek eller last. Kan en sådan befälhavare genom prov bevisa att han har kunskaper om farleden kan en dispens medges. Detta förhållande medför att en ansenlig lotsavgift inbesparas redaren eller chartraren. Exempelvis är avgiften för en lotsdispens till Stockholm för de stora finlandsfärjorna i dag kronor. Ett anlöp med en sådan färja med anlitande av lots kostar i lotsavgift ca 2 * kronor (ankomst och avgång). Lotsplikten är baserad på fartygets storlek och last. Varje farled i Sverige har en differentierad lotspliktgräns uttryck i fartygets längd/bredd/djugående mått. För vissa farliga laster föreligger lotsplikt oavsett fartygets storlek. Särskilt känsliga grupper Inom området identifieras inga specifika grupper som på ett särskilt påtagligt sätt påverkas av Transportstyrelsens avgifter. Tillgänglighet En försämrad tillgänglighet skulle inom området erhållas i form av att avgifterna för lotsdispenser leder till att fartyg inte trafikerar svenska farvatten. Dock bedöms inte Transportstyrelsens avgifter vara stora i förhållande till övriga avgifter förknippade med att bedriva rederiverksamhet.

13 Konsekvensutredning 13(14) 4.2 Jämförelse av konsekvenser av de olika regleringsalternativen Enligt avsnitt 2.1 saknas reella alternativ, eftersom myndighetens finansiering är beslutad av statsmakterna. Att behålla nu gällande avgiftsföreskrift för 2014 anses inte lämpligt med hänsyn till självkostnadsprincipen. 5 Överensstämmer regleringen med eller går den utöver de skyldigheter som följer av EU-rättslig reglering eller andra internationella regler Sverige ska följa? Det saknas internationell reglering av hur verksamheten ska finansieras. 6 Behöver särskild hänsyn tas när det gäller tidpunkten för ikraftträdande och finns det behov av speciella informationsinsatser? Nej. Den föreslagna avgiftsföreskriften är planerad att beslutas av myndighetens styrelse den 14 augusti 2013 för att därefter träda i kraft från 1 januari TSFS 2012: 116 gäller tills den nya föreskriften träder i kraft. Aktuell information kommer att finnas på Transportstyrelsens webbplats. 7 Kan regleringen få effekter av betydelse för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt? Se avsnitt Hur många företag berörs, i vilka branscher är företagen verksamma samt hur stora är företagen? Se avsnitt Vilken tidsåtgång kan regleringen föra med sig för företagen och vad innebär regleringen för företagens administrativa kostnader? Viss administration uppstår till följd av att berörda företag får hantera fakturor från myndigheten. Denna administrativa börda bedöms dock vara liten, och de nu remitterade föreskrifterna medför ingen förändring jämfört med vad som gäller idag. 7.3 Vilka andra kostnader medför den föreslagna regleringen för företagen och vilka följdändringar av verksamheten kan företagen behöva vidta till följd av den föreslagna regleringen? Se avsnitt I vilken utsträckning kan regleringen komma att påverka konkurrensförhållandena för företagen? En enhetlig finansiering innebär likartade konkurrensförhållanden mellan trafikslagen. För vidare redogörelse se avsnitt 4.

14 Konsekvensutredning 14(14) 7.5 Hur kan regleringen i andra avseenden komma att påverka företagen? Se avsnitt Behöver särskild hänsyn tas till små företag vid reglernas utformning? Transportstyrelsens avgifter ska enligt gällande regelverk beräknas enligt självkostnadsprincipen. Myndigheten har därför inte möjlighet att beakta enskilda brukare och deras betalningsförmåga. Myndigheten differentierar i vissa fall avgifterna på sådant sätt att de brukare som bedriver en verksamhet av mindre omfattning ges ett lägre avgiftsuttag. En sådan differentiering genomförs dock för att bättre motsvara myndighetens resursåtgång gentemot olika brukare. För vidare redogörelse, se avsnitt 4. Om ni har några frågor med anledning av konsekvensutredningen eller synpunkter ni vill framföra får ni gärna kontakta oss: pernilla.gunnarsson@transportstyrelsen.se