Konsekvensutredning - Transportstyrelsens föreskrifter om avgifter inom vägtrafikområdet

Transkript

1 Konsekvensutredning 1 (36) Datum Handläggare Maria Wärnevall Väg- och järnvägsavdelningen Konsekvensutredning - Transportstyrelsens föreskrifter om avgifter inom vägtrafikområdet 1 Vad är problemet och vad ska uppnås? Transportstyrelsen har till huvuduppgift att svara för regelgivning, tillståndsprövning, tillsyn och registerhållning inom transportområdet. Transportstyrelsen ska verka för att de transportpolitiska målen uppnås. Verksamheten ska särskilt inriktas på att bidra till ett internationellt konkurrenskraftigt, miljöanpassat och säkert transportsystem. Riksdagen har genom ett stort antal samlade lagändringar beslutat att Transportstyrelsens verksamhet i form av tillståndsprövning, tillsyn och registerhållning ska finansieras genom avgifter. Regelgivningen ska däremot finansieras genom skattemedel. Avgiftsintäkterna redovisas till statskassan, vartefter myndigheten tilldelas ett anslag för att bedriva tillståndsprövning, tillsyn och registerhållning. Transportstyrelsens avgiftsuttag ska finansiera detta anslag. Myndighetens avgifter ska fastställas enligt självkostnadsprincipen, om inte annat meddelats. Transportstyrelsen gör årligen en översyn av myndighetens avgifter. De nu föreslagna avgifterna är ett resultat av denna översyn, och förslaget syftar till att säkerställa att rätt avgifter enligt gällande författningar och riktlinjer tas ut. Transportstyrelsens avgifter inom vägtrafikområdet regleras i Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2013:72) om avgifter inom vägtrafikområdet. Transportstyrelsen har under ett antal år upparbetat betydande ekonomiska överskott av vägtrafikregisteravgiften (VTR-avgiften). Enligt gällande krav på självkostnadstäckning ska Transportstyrelsen anpassa avgiften så att det råder balans mellan intäkter och kostnader. Transportstyrelsen har därför sett över om rätt kostnader belastar VTR-avgiften. Resultatet av översynen är att kostnader för verksamhet som anges i lagen (2001:558) om vägtrafikregister kan finansieras genom VTR-avgiften. Transportstyrelsens generaldirektör tog ett beslut om att fördelningen av myndighetens infrastrukturkostnader inom IT-området skulle ändras så att en större andel ska fördelas direkt mot VTR-avgiften då vägtrafikregistret är den största avnämaren av myndighetens IT-infrastruktur. Beslutet omfattade även att annan verksamhet också skulle finansieras av VTR-avgiften, och de 1 Enligt prop. 2010/11:30, Avgifter i Transportstyrelsens verksamhet; bet. 2010/11:TU6.

2 Datum 2 (36) förändringarna framgår av detta förslag till föreskrifter. Ytterligare information finns i utredning TSG VTR-avgiften är i dag 65 kronor. Transportstyrelsens styrelse har beslutat om en sänkning till 60 kronor. Beslutet har dock inte genomförts än eftersom det finns tekniska svårigheter med sänkningen. Problemen beräknas vara lösta under hösten 2014 och VTRavgiften kommer att sänkas senast sista december VTR-avgiften beräknas gå med överskott även Med den sänkta avgiften och omfördelningen av infrastrukturavgifterna samt finansiering av andra verksamheter, beräknas VTR-avgiften gå med underskott från och med Detta är dock helt enligt plan eftersom det upparbetade överskottet är så stort. Det kommer ta många år av underskott för att beta av överskottet. Det har också tillkommit nya uppgifter till myndigheten som ska finansieras via avgifter. Bestämmelser måste föras in i avgiftsföreskrifterna för att Transportstyrelsen ska kunna ta in dessa avgifter. Transportstyrelsen bedömer att de avgiftsförändringar som remitteras i detta utskick ger cirka kronor lägre avgifter 2015 än 2014 inom vägtrafik. 2 Vilka alternativa lösningar finns och vad blir effekterna om någon reglering inte kommer till stånd? 2.1 Alternativa lösningar Det saknas alternativa lösningar såtillvida att myndighetens finansiering är beslutad av statsmakterna. Vidare finns det regleringar som fastställer ramarna för hur avgiftsuttaget får genomföras. Bland annat finns det krav på att varje avgift måste vara kopplad till en given motprestation. Avgiften ska beräknas så att den speglar myndighetens kostnad för att tillhandahålla denna motprestation, dvs. en självkostnadsprincip. Om avgiften inte motsvarar självkostnaden för en konkret motprestation är den i stället att betrakta som en skatt. Det finns således vissa begränsningar i användandet av breda kollektiva avgifter. Kravet på självkostnad medför också att det inte är tillåtet med korssubventionering mellan olika kollektiv eller avgifter. Avgiften måste dessutom beräknas utifrån myndighetens kostnader utan möjlighet att fästa avseende vid enskilda berörda brukares betalningsförmåga. Vid val av avgiftskonstruktioner finns det dock viss frihet för myndigheten, exempelvis löpande timtaxa, fasta avgifter per styck eller årliga avgifter. Vilka avgifter som används beror på vilken typ av verksamhet som avgiften ska finansiera. Transportstyrelsens gemensamma timtaxa är kronor. Myndighetens ambition är att i första hand använda fasta avgifter, antingen per styck eller i form av årliga tillsynsavgifter. Skälet till det är främst att fasta avgifter medför en större förutsägbarhet för dem som berörs av

3 Datum 3 (36) avgiften, eftersom de får bättre möjlighet att med större precision beakta avgifterna i sin budget. Fasta årliga avgifter har också den fördelen att de kan inkludera ett antal olika tjänster, så att det inte behövs onödigt många avgifter. I de fall resursåtgången i stor utsträckning skiljer sig åt mellan olika ärenden eller då den inte är känd med tillräcklig exakthet, bedömer dock myndigheten att det är nödvändigt att använda en löpande timtaxa. 2.2 Effekter om reglering inte kommer till stånd Om den nu remitterade avgiftsföreskriften inte beslutas, fortsätter nuvarande föreskrifter om avgifter inom vägtrafikområdet att gälla. Transportstyrelsen bedömer att de nu föreslagna avgiftsföreskrifterna på ett bättre sätt speglar den aktuella resursåtgången och den beslutade finansieringen. 3 Vilka berörs av regleringen? Föreskrifterna i sin helhet påverkar samtliga brukare som är berörda av Transportstyrelsens verksamhet inom vägtrafikområdet. De berörs genom de avgifter som föreskrifterna behandlar. Det bör noteras att kostnader som uppstår till följd av myndighetens avgifter ofta förs vidare till slutkonsumenten, vilket medför att regleringen indirekt påverkar en ännu större grupp. Transportstyrelsens ändringar, som nu remitteras, innebär förändrade avgifter gentemot följande kollektiv: Yrkestrafikföretag Väghållare Tillverkare av fordon och komponenter Fordonsägare Innehavare av personliga behörigheter Trafikskolor och förarprövare Övriga inom vägtrafikområdet För närmare beskrivning se avsnitt 4.

4 Datum 4 (36) 4 Vilka kostnadsmässiga och andra konsekvenser medför regleringen och hur ser de olika konsekvenserna ut för de övervägda regleringsalternativen om man jämför? 4.1 Kostnadsmässiga och andra konsekvenser Inledning Nedan redogörs för de föreslagna avgiftsändringarna. Yrkestrafikföretag Tillstånd till yrkesmässig trafik och internationella gods- eller persontrafik De krav som företag ska uppfylla för att få bedriva yrkesmässig trafik finns i förordning (EG) nr 1071/2009. Ett företag som uppfyller kraven ska, efter ansökan, beviljas tillstånd att bedriva yrkesmässig trafik. Bestämmelser om krav på gemenskapstillstånd för att få bedriva internationella gods- eller persontransporter finns i gods- respektive bussförordningen (EG) nr 1072/2009 och (EG) nr 1073/2009. För att få gemenskapstillstånd ska företaget ha rätt att bedriva yrkesmässig trafik i enlighet med EU-rätten och den nationella lagstiftningen. Idag kan man via Transportstyrelsens e-tjänst eller via en ansökningsblankett, ansöka om att få bedriva yrkesmässig trafik. Vill man dessutom bedriva internationella gods- eller persontransporter behöver man även ansöka om ett sådant tillstånd (gemenskapstillstånd). Detta kan också göras via en e-tjänst eller en ansökningsblankett. De som har för avsikt att bedriva yrkesmässig trafik betalar en prövningsavgift på kronor. Planerar man att även ägna sig åt internationella gods- eller persontransporter, behöver man även ansöka om gemenskapstillstånd i enlighet med förordning (EG) nr 1072/2009 eller (EG) nr 1073/2009. Avgiften för en sådan prövning är idag 600 kronor. För dessa två ansökningar tar Transportstyrelsen ut en avgift på sammanlagt kronor. För att underlätta och förbättra ansökningsförfarandet för blivande tillståndshavare, men även för Transportstyrelsens handläggning, föreslås att om man redan från början tänker ägna sig åt internationella gods- eller persontransporter så ska man kunna ansöka om detta på samma gång som man ansöker om att få bedriva yrkesmässig trafik. De krav som företag ska uppfylla för att få bedriva taxitrafik finns i taxitrafiklagen (2012:211) och i taxitrafikförordningen (2012:238). Man kan via Transportstyrelsens e-tjänst eller via en ansökningsblankett, ansöka om att få bedriva taxitrafik. Prövningsavgiften är idag kronor.

5 Datum 5 (36) Den genomgång som gjorts av verksamheten visar att prövningsavgifterna idag är underfinansierade. Under 2013 har cirka ansökningar om tillstånd till taxitrafik och yrkesmässig trafik handlagts till en kostnad av kronor per ärende. Resursåtgången per ärende beräknas till ca 4 timmar. Transportstyrelsen behöver därför ta ut en prövningsavgift på kronor för att få full kostnadstäckning. Det är en höjning med kronor, motsvarande en ökning med 78 procent. Avgiften är en engångskostnad och ett tillstånd gäller tills vidare. Antalet ansökningar om gemenskapstillstånd för internationella gods- eller persontransporter uppgick under 2013 till ca 850 stycken. Handläggningskostnaden var 969 kronor per ansökan. Resursåtgången per ansökan beräknas till ca 1 timme. Transportstyrelsen behöver därför ta ut en prövningsavgift på kronor för att få full kostnadstäckning. För de företag som vill ansöka om tillstånd till yrkesmässig trafik och gemenskapstillstånd samtidigt skulle vi behöva ta ut prövningsavgifter på kronor för att få full kostnadstäckning. Det är kronor mer än vad vi idag tar ut. Transportstyrelsen föreslår dock att prövningsavgiften för ansökan om att få bedriva yrkesmässig trafik och för ansökan om gemenskapstillstånd för internationella gods- eller persontransporter ska vara kronor. Denna avgift förutsätter dock att prövning om att få bedriva yrkesmässig trafik och om gemenskapstillstånd för internationella gods- eller persontransporter görs vid samma tillfälle. Transportstyrelsen räknar då med att ansökningsförfarandet och handläggningen kan göras mer effektivt och förenklar administrationen för både myndigheten och för sökanden. Avgiftshöjningen kommer då att bli kronor, en ökning med 50 procent. Avgiften är delvis en engångskostnad då ett beslut om tillstånd för att bedriva yrkesmässig trafik gäller tillsvidare medan gemenskapstillstånd för internationella gods- eller persontransporter är giltiga i 10 år. När 10 år har gått behöver man ansöka om förnyelse. Varje gång en sådan ansökan förnyas ska Transportstyrelsen kontrollera att transportföretaget fortfarande uppfyller de grundläggande villkoren i enlighet med vad som föreskrivs i förordning (EG) nr 1072/2009 och (EG) nr 1073/2009. För de tillståndshavare som redan har den grundläggande rätten att bedriva yrkesmässig trafik i enlighet med förordning (EG) nr 1071/2009, men som efter en tid avser att utöka verksamheten till att även vilja bedriva internationella transporter krävs gemenskapstillstånd enligt (EG) nr 1072/2009 eller (EG) nr 1073/2009. Vi föreslår att avgiften för prövning av gemenskapstillstånd för internationella gods- eller persontransporter och för förnyelse av sådant tillstånd blir kronor. Det motsvarar en höjning på 400 kronor, eller ca 66 procent.

6 Datum 6 (36) Om man enbart väljer att ansöka om att få bedriva yrkesmässig trafik enligt förordning (EG) nr 1071/2009 föreslås prövningsavgiften ändå vara kronor eftersom genomgång av verksamheten visar att styrelsen behöver ta ut denna avgift för att nå full kostnadstäckning. Prövningsavgiften höjs med kronor, vilket motsvarar ca 78 procent. Avgiftshöjningen berör dem som har för avsikt att bedriva yrkesmässig trafik enligt förordning (EG) nr 1071/2009. Avgiften är en engångskostnad och ett beslut om tillstånd gäller tills vidare. Tillståndstyp Tillstånd att få bedriva yrkesmässigtrafik Gemenskapstillstånd Tillstånd att få bedriva yrkesmässigtrafik + gemenskapstillstånd Tillstånd att få bedriva taxitrafik Avgift kronor kronor kronor kronor Under 2013 ansökte totalt företag om tillstånd att få bedriva yrkesmässig trafik. 726 ansökningar avsåg taxi, och den volymen tror vi kommer vara ungefär densamma kommande år. Att kunna ansöka om både tillstånd att få bedriva yrkesmässigtrafik och gemenskapstillstånd samtidigt är nytt. Vi vet därför inte hur många företag som kommer välja det alternativet. Dock gör vi bedömningen att 60 procent av de inkommande ansökningarna kommer omfatta båda tillstånden. Under 2013 inkom 800 ansökningar om gemenskapstillstånd. Vi tror att volymen kommer vara densamma kommande år. Förslaget innebär totalt en kostnadsökning med kronor. Även om flertalet av företagen är små, bedöms den ökade kostnaden som marginell i jämförelse med de kostnader som företagen har i övrigt. Transportstyrelsen bedömer att de föreslagna avgifterna inte ger några andra konsekvenser än vad som kan hänföras till ekonomiska. De kostnadsmässiga konsekvenserna får bäras av de berörda företagen och torde eftersom de är marginella sett till företagens kostnader i övrigt få marginell påverkan i konsumentledet. Tillstånd till linjetrafik inom EES Prövningsavgiften är idag kronor. Den genomgång som gjorts av verksamheten visar att prövningsavgiften idag är underfinansierad. Under 2013 har totalt 3 ansökningar handlagts till en kostnad av ca kronor per ärende. Resursåtgången per ansökan beräknas till ca 4 timmar. Transportstyrelsen behöver ta ut en prövningsavgift på kronor

7 Datum 7 (36) för att få full kostnadstäckning. De som berörs av denna avgift är bussföretag som avser att bedriva linjetrafik inom EU. För dessa blir höjningen kronor per tillståndsansökan, vilket motsvarar 185 procent. Tillstånden till linjetrafik inom EES är giltiga i fem år. Om vi utgår från antalet ansökningar så innebär förslaget en kostnadsökning på kronor för berörda. Den ökade kostnaden bedöms vara marginell i jämförelse med de kostnader som företagen har i övrigt. Transportstyrelsen bedömer att de föreslagna avgifterna inte ger några andra konsekvenser än vad som kan hänföras till ekonomiska. De kostnadsmässiga konsekvenserna får bäras av de berörda företagen och torde eftersom de är marginella sett till företagens kostnader i övrigt få marginell påverkan i konsumentledet. Tillstånd till linjetrafik eller pendeltrafik utanför EES Prövningsavgiften är idag kronor. Den genomgång som gjorts av verksamheten visar att prövningsavgiften idag är underfinansierad. Under 2013 har cirka 10 nya ärenden handlagts till en kostnad av ca kronor per ärende. Resursåtgången per ärende beräknas till ca 10 timmar. Handläggningstiden är ofta lång, eftersom det bland annat krävs upprepade kontakter mellan Sverige och övriga berörda länder. Transportstyrelsen skulle behöva ta ut en prövningsavgift på ca kronor per ansökan för att nå full kostnadstäckning. Vi föreslår dock att prövningsavgiften ska vara kronor för att komma närmare full kostnadstäckning. Vi gör bedömningen att verksamheten kan effektiviseras och väljer därför att inte föreslå en avgift som motsvarar dagens kostnader. De som berörs av avgiften är bussföretag som vill bedriva linjetrafik utanför EU/EES. För dessa kommer förslaget att innebära en höjning på kronor per tillståndsansökan, vilket är 60 procent. Den totala kostnadsökningen för kollektivet beräknas bli kronor per år. Hade vi valt att föreslå en avgift som motsvarar de kostnader som verksamheten har idag skulle det innebära en höjning med kronor per tillstånd, motsvarande 180 procent. En risk med att ta ut för hög prövningsavgift kan bli att bussbolag avstår från att ansöka om tillstånd, vilket istället kan leda till olaglig linjetrafik. Samtliga länder längs linjesträckningen ska utfärda tillstånd och flertalet av länderna tar ut en tillståndsavgift som bussföretagen ska betala. Giltighetstiden på tillstånden varierar men vanligast är fem år. Avgiften tas även ut för utländska bussföretag som har för avsikt att bedriva linjetrafik där Sverige ingår i linjesträckningen. Transporttillstånd för godstrafik utanför EU/EES Prövningsavgiften är idag 600 kronor per tillstånd. Den genomgång som gjorts av verksamheten visar att prövningsavgiften idag är underfinansierad. Under 2013 har totalt cirka 350 tillstånd utfärdats till en kostnad av ca 1 434

8 Datum 8 (36) kronor per tillstånd. Resursåtgången per ärende beräknas till ca 1 timme. Transportstyrelsen behöver ta ut en prövningsavgift på kronor för att nå full kostnadstäckning. Föreslagen höjning av avgiften är 800 kronor vilket motsvarar ca 133 procent. Den totala kostnadsökningen för kollektivet beräknas bli kronor per år. Kostnaden berör de godsföretag som ägnar sig åt godstrafik utanför EU/EES. Ett tillstånd medger en tur- och returresa. Även om flertalet av företagen är små, bedöms den ökade kostnaden som marginell i jämförelse med de kostnader som företagen har i övrigt. Transportstyrelsens bedömer att de föreslagna avgifterna inte ger några andra konsekvenser än vad som kan hänföras till ekonomiska. De kostnadsmässiga konsekvenserna får bäras av de berörda företagen och torde eftersom de är marginella sett till företagens kostnader i övrigt få marginell påverkan i konsumentledet. Övriga undantag enligt yrkestrafikförordningen (2012:237) och taxitrafikförordningen (2012:238) och föreskrifter meddelade med stöd av de förordningarna. Exempel på ärenden där Transportstyrelsen, i enskilda fall, får besluta om undantag från kraven är: prisinformation och om taxans uppbyggnad, innehav av taxiförarlegitimation, att taxametern är av godkänd typ, examensprov i yrkeskunnande för blivande tillståndshavare. Prövningsavgiften är idag 600 kronor och reglerades före 2010 i förordning (2001:652) om avgifter inom vägtrafikområdet (VAF). När Transportstyrelsen 2010 fick bemyndigande att meddela föreskrifter om avgifter för bland annat prövning, valde Transportstyrelsen att inte höja prövningsavgiften. Analyser av verksamheten visar att avgiften är underfinansierad och för prövningsavgiften för ovanstående ärendetyper föreslår Transportstyrelsen därför en höjning till kronor. Under 2013 har totalt cirka 10 ärenden handlagts till en kostnad av ca kronor per ärende. Huvuddelen av dessa ärenden har rört undantag från prisinformation enligt 2 kap. 17 taxitrafiklagen (2012:211). Resursåtgången per ärende beräknas till ca 3 timmar. Avgiften är underfinansierad och Transportstyrelsen skulle behöva ta ut en prövningsavgift på kronor för att få full kostnadstäckning. Transportstyrelsen väljer dock att inte höja avgiften för att nå full kostnadstäckning. Skälen till detta är flera. Ett är att myndigheten fortlöpande arbetar med att effektivisera verksamheten och

9 Datum 9 (36) bland annat har ett mål att minska handläggningstiderna. Ett annat att vi i möjligaste mån vill ha enhetlighet med den prövningsavgift som vi tar ut i samband med en ansökan om undantag från att ha taxameter installerad i ett taxifordon. Resursåtgången för dessa ärendetyper är snarlik. Prövningsavgiften för ansökan om undantag från att ha taxameter installerad i ett taxifordon är kronor. Mot bakgrund av detta bedömer Transportstyrelsen att det är rimligt att höja prövningsavgiften från 600 kronor till kronor även i det här fallet. Det är tillståndshavare som bedriver eller kommer att bedriva yrkesmässig trafik eller taxitrafik och enskilda, som kan ansöka om undantag. De som ansöker om undantag får en kostnadsökning på kronor vilket motsvarar ca 317 procent vid varje prövningstillfälle. Den totala kostnadsökningen för kollektivet beräknas bli kronor per år. Om vi valt att höja avgiften till den kostnadsnivå som myndigheten har idag skulle det vara en kostnadsökning med kronor, en höjning med 367 procent. För enskilda blir avgiften en engångskostnad då prövningen avser möjligheten att komma in i yrket. För tillståndshavare kan det bli en återkommande avgift beroende på typ av taxiverksamhet. Sammantaget berörs få företag och enskilda av dessa ärendetyper och avgiften är låg. Vi bedömer därför att den föreslagna avgiftshöjningen innebär mycket små förändringar för företagen och för de enskilda. Prövning av undantag är frivilligt och avgiften torde inte avskräcka enskilda eller tillståndshavare, som bedriver yrkesmässig trafik eller taxitrafik, att ansöka om undantag. Undantag enligt förordning (1994:1297) om vilotider vid vissa vägtransporter inom landet och undantag enligt lagen (2005:395) om arbetstid vid visst vägtransportarbete Transportstyrelsen föreslår att prövningsavgiften för undantag enligt förordning (1994:1297) om vilotider vid vissa vägtransporter inom landet och undantag enligt lagen (2005:395) om arbetstid vid visst vägtransportarbete slopas. Under 2013 har ca 5-8 ärenden handlagts. Eftersom ärendena är så få och inte heller står i proportion till våra administrativa kostnader för att hantera avgiftsintaget, föreslår vi att dessa prövningsavgifter ska ingå i de årliga tillsynsavgifterna som tas ut av dem som bedriver taxitrafik och dem som omfattas av reglerna för kör och vilotider. Undantag enligt förordning (1994:1297) söks i huvudsak av dem som bedriver taxitrafik. I beräkningen av den årliga tillsynskostnaden för dem som bedriver taxitrafik, ingår idag även handläggning av fordonsanmälan, bedömning av ekonomiska resurser vid utökning av antalet fordon i verk-

10 Datum 10 (36) samheten, byte av trafikansvarig samt godkännande av en viss person som trafikansvarig. Undantag enligt lagen (2005:395) om arbetstid vid visst vägtransportarbete söks av dem som omfattas av förordning 561/ 2006 av den 15 mars 2006 om harmonisering av viss sociallagstiftning på vägtransportområdet (kör och vilotider). Transportstyrelsen föreslår att prövningsavgiften för undantag enligt lagen (2005:395) om arbetstid vid visst vägtransportarbete, ingår i den årliga tillsynsavgiften för dem som omfattas av regelverken kring kör- och vilotider. Kollektivet som omfattas av den årliga tillsynsavgiften för köroch vilotider uppskattas vara ägarna av ca fordon. Den årliga tillsynsavgiften för kör- och vilotider är 500 kronor per fordon. Att låta dessa två prövningsavgifter ingå i de årliga tillsynsavgifterna som vi idag tar ut av dem som bedriver taxitrafik och dem som omfattas av reglerna för kör- och vilotider, gynnar både myndigheten och näringen. Genom att slopa prövningsavgifterna minskas administrationen dels för företagen som inte behöver ägna tid till att betala avgiften, dels för Transportstyrelsen, som slipper skicka separat faktura. Den årliga tillsynsavgiften för dem som bedriver taxitrafik är kronor men föreslås inför 2015 att sänkas till 700 kronor. För dem som omfattas av regelverken kring kör- och vilotider, utgår en årlig tillsynsavgift på 500 kronor per fordon. Förslaget innebär en total kostnadsminskning på kronor. Tillsyn av företag med yrkestrafiktillstånd och företag med taxitrafiktillstånd Transportstyrelsen föreslår att den tillsynsavgift som tas ut av företag med yrkestrafiktillstånd enligt förordning (EG) nr 1071/2009, yrkestrafiklagen (2012:210) och företag med taxitrafiktillstånd enligt taxitrafiklagen (2012:211) sänks från kronor till 700 kronor per år. Under 2013 har ca tillståndshavare betalat den årliga tillsynsavgiften. Transportstyrelsen har fått en intäkt på ca kronor och har haft en kostnad av ca kronor. Kostnaderna minskar dessutom kommande år. Eftersom intäkten har varit större än kostnaden, och kostnaderna minskar, föreslår vi att den årliga tillsynsavgiften sänks från kronor till 700 kronor. Avgiftssänkningen för varje tillståndshavare blir 500 kronor per år, vilket motsvarar ca 42 procent. För hela avgiftskollektivet blir avgiftssänkningen kronor. Förartillstånd Prövningsavgiften är idag kronor. Den genomgång som gjorts av verksamheten visar att prövningsavgiften idag är underfinansierad. Under 2013 har totalt cirka 30 ärenden handlagts till en kostnad av ca

11 Datum 11 (36) kronor per ärende. Resursåtgången per ärende beräknas till ca 4 timmar. Transportstyrelsen skulle behöva ta ut en prövningsavgift på ca kronor per ansökan för att nå full kostnadstäckning. Styrelsen föreslår dock att prövningsavgift ska vara kronor för att komma närmare full kostnadstäckning. Transportstyrelsen räknar med att kunna effektivisera handläggningen av dessa ärenden. Föreslagen höjning av avgiften är 200 kronor vilket motsvarar ca 17 procent. Total kostnadsökning för hela kollektivet blir kronor. Om vi hade valt att höja avgiften för att motsvara de kostnader verksamheten har idag skulle det innebära en höjning med kronor, en höjning med 375 procent. Kostnaden berör de företag som anlitar förare från ett land utanför EU. Ett förartillstånd är giltigt i fem år. Transportstyrelsens bedömer att de föreslagna avgifterna inte ger några andra konsekvenser än vad som kan hänföras till ekonomiska. De kostnadsmässiga konsekvenserna får bäras av de berörda företagen och torde eftersom de är marginella sett till företagens kostnader i övrigt få marginell påverkan i konsumentledet. Väghållare Undantag från säkerhetskraven på en tunnel Lagen (2006:418) om säkerhet i vägtunnlar omfattar tunnlar som är längre än 500 meter. Lagen omfattar tunnlar på det transeuropeiska vägnätet. Av övergångsbestämmelserna till lagen framgår att på vägar som inte ingår i det transeuropeiska vägnätet gäller lagen endast tunnlar som projekteras efter lagens ikraftträdande. Det kan då gälla nya tunnlar men även äldre som byggs om så mycket att en ny arbetsplan eller detaljplan krävs. Enligt 10 lagen om säkerhet i vägtunnlar får en tunnel inte tas i bruk för allmän trafik förrän den godkänts av tunnelmyndigheten (Transportstyrelsen). Detsamma gäller om tunneln tas i bruk på nytt för allmän trafik efter betydande byggnadstekniska eller driftsmässiga förändringar. Tunnelmyndigheten får på begäran av en tunnelhållare medge undantag från säkerhetskraven på en tunnel om det är motiverat av att ny teknik används och om säkerheten i tunneln inte därigenom försämras, eller om det finns tvingande skäl för undantaget och om alternativa riskbegränsande åtgärder säkerställer att säkerheten i tunneln inte försämras. Idag finns ingen avgift för sådan handläggning. Samtliga väghållare kan komma att begära ett sådant undantag. Omfattningen av arbetet med vart och ett av dessa undantag är svår att förutse och de kan även skilja i omfattning så därför föreslås löpande

12 Datum 12 (36) timtaxa för dessa undantag. Transportstyrelsens gemensamma timtaxa är kronor. Tillsyn enligt vägsäkerhetslagen Transportstyrelsen utför tillsyn enligt vägsäkerhetslagen (2010:1362). En fast avgift för tillsyn tas ut av väghållare för TEN-T-vägnätet. Idag är avgiften 550 kronor per kilometer som tillhör TEN-T-vägnätet. Avgiften är för hög i relation till de kostnader som hör till verksamheten. Vi föreslår därför en sänkning av avgiften till 200 kronor per kilometer. Det motsvarar en sänkning med 64 procent. Det finns idag kilometer som tillhör TEN-T-vägnätet. Den föreslagna avgiftssänkningen skulle innebära en kostnadsminskning med kronor för de aktuella väghållarna. Tillverkare av fordon och komponenter Undantag från tekniska krav Fordonstillverkare som, utifrån fordonets avsedda användning eller konstruktion, inte kan uppfylla de tekniska kraven fullt ut kan ansöka om undantag från avgaskrav i avgasreningsförordningen, från tekniska krav på fordon i fordonsförordningen eller föreskrifter meddelade med stöd av förordningen. Även vid import av nya eller begagnade fordon, som ursprungligen är avsedda för en annan marknad än den svenska och därför inte uppfyller de svenska kraven, kan importören behöva söka undantag från tekniska krav på fordon i fordonsförordningen eller föreskrifter meddelade med stöd av förordningen. Antal inkomna ansökningar är cirka per år. Den nuvarande avgiften är kronor per ansökan. Transportstyrelsen föreslår att dessa ärenden finansieras av VTR-avgiften. Ansökningsavgiften skulle därmed försvinna, vilket skulle innebära en kostnadsminskning för kollektivet med kronor. En utförligare beskrivning av VTRavgiften och förslaget att låta den finansiera ytterligare verksamhet finns under avsnitt 1. Undantag för fordon i slutserier Undantag för fordon i slutserier tillämpas på fordon vars typgodkännande inte längre är giltigt. Endast fordonstillverkare eller de som företräder tillverkare kan söka om undantag för ett begränsat antal fordon som är tillverkade men inte registrerade eller tagna i bruk för första gången innan nya tekniska krav har börjat gälla för fordonet. Det görs inga tekniska bedömningar utan endast en kontroll av fordonens tillverkningstidpunkt och antal. Den nuvarande avgiften är kronor per ansökan. Under 2013 inkom ungefär 60 ansökningar till Transportstyrelsen. Transportstyrelsen föreslår att även dessa ärenden finansieras av VTR-avgiften. Avgiften skulle därmed försvinna och det skulle innebära en kostnadsminskning för

13 Datum 13 (36) kollektivet med kronor. En utförligare beskrivning av VTRavgiften och förslaget att låta den finansiera ytterligare verksamhet finns under avsnitt 1. Fordonsägare Enskilt godkännande Enligt 4 kap 16 fordonsförordningen (2009:211) ska Transportstyrelsen besluta om ett enskilt godkännande som har meddelats i en annan medlemsstat inom EES även ska gälla i Sverige. I de fall det enskilda godkännandet har beviljats för ett fordon som överensstämmer med harmoniserade krav ska godkännandet accepteras och då tas ingen avgift ut. Prövningen hos Transportstyrelsen sker dock likadant oavsett vilka tekniska krav fordonet uppfyller. Förfarandet tillämpas på nya fordon som importeras till Sverige av yrkesmässiga importörer eller privatpersoner. Det har hittills handlat om högst tio prövningar årligen, även om antalet kan förväntas öka något i framtiden. Avgiften kan anses utgöra ett administrativt hinder för den inre marknaden eftersom fordonet, som redan har godkänts i en annan medlemsstat, dels måste få ett beslut av Transportstyrelsen, dels genomgå registreringsbesiktning hos ett besiktningsorgan. Den nuvarande avgiften är kronor per ansökan. Transportstyrelsen föreslår att dessa ärenden finansieras av VTR-avgiften. Avgiften skulle därmed försvinna, vilket skulle innebära en kostnadsminskning med kronor för de som söker. En utförligare beskrivning av VTR-avgiften och förslaget att låta den finansiera ytterligare verksamhet finns under avsnitt 1. Undantag från bestämmelserna om fordonsregistrering Transportstyrelsen får i enskilda fall medge undantag från plikten att registrera fordon samt från regler om brukande av fordon. Det kan handla om t ex flytt av lastbilar eller personbilar som i vanliga fall används inom ett inhägnat område och som inte är registreringspliktiga. Det kan även vara veteranfordon, som inte är registrerade och som ska visas upp genom att köra en kortege. Idag är ansökningsavgiften på 600 kronor. Ärendevolymerna är väldigt låg (ca 8 ärenden/år), men ansökningsavgiften täcker inte myndighetens kostnader. Transportstyrelsens beräknade kostnad för hanteringen uppgår till kronor medan intäkten bara uppgår till kronor, vilket innebär ett underskott på kronor. Enligt de ekonomiska beräkningar som gjorts skulle ansökningsavgiften behöva höjas till kronor för att få kostnadstäckning om inga ändringar görs. Det alternativet är dock inte aktuellt då Transportstyrelsen inte vill höja avgiften gentemot medborgare och näringsliv innan myndigheten först har provat att ta bort avgifter med

14 Datum 14 (36) små volymer och införliva kostnaderna i större produktstrukturer/ brukarkollektiv. Därför föreslår Transportstyrelsen att hantering av dessa ansökningar finansieras genom VTR-avgiften. En utförligare beskrivning av VTRavgiften och förslaget att låta den finansiera ytterligare verksamhet finns under avsnitt 1. Förslaget innebär en kostnadsminskning på cirka kronor för berörda fordonsägare. Tillfällig registrering Transportstyrelsen kan medge fyra olika former av tillfällig registrering; vid import av fordon, tillfällig införsel, export av nytt eller begagnat fordon. Det är i huvudsak svenska medborgare och företag som ansöker, men även utländska företag som kör t ex testfordon i Norrland. Idag är ansökningsavgiften 450 kronor för de tre förstnämnda ärendetypen (när det gäller export av begagnat fordon tas ingen ansökningsavgift ut). Ärendevolymerna (exkluderat export av begagnat fordon) är förhållandevis låg (ca ärenden/år). Myndighetens beräknade kostnad för hanteringen är ca 1,45 miljoner kronor medan intäkterna är ca kronor, vilket ger ett underskott på ca kronor. Eftersom Transportstyrelsen ser över möjligheten att ta bort avgifter kopplade till ärenden med förhållandevis små volymer och införliva kostnaderna i större produktstrukturer/brukarkollektiv föreslår myndigheten att ansökningsavgiften slopas. Ett slopande av ansökningsavgiften medför att såväl svenska som utländska privatpersoner och företag inte längre behöver betala någon särskild avgift för att använda de här produkterna/tjänsterna och att kostnaden istället finansieras genom VTRavgiften. En utförligare beskrivning av VTR-avgiften och förslaget att låta den finansiera ytterligare verksamhet finns under avsnitt 1. Förslaget innebär en kostnadsminskning för kollektivet med ca kronor. En utförligare beskrivning av VTR-avgiften och förslaget att låta den finansiera ytterligare verksamhet finns under avsnitt 1. Alternativet innebär att Transportstyrelsen inte har kostnadstäckning för den röda registreringsskylten enligt 15 kap. förordningen (2001:650) om vägtrafikregister. En framställan behöver göras till regeringen om ändring i förordningen (2001:650) om vägtrafikregister som möjliggör ett uttag av en särskild skyltavgift.

15 Datum 15 (36) Flyttsaksfordon Transportstyrelsen kan medge att ett fordon utgör flyttsak när en person flyttar till Sverige och fordon tas med. Idag är ansökningsavgiften 600 kronor. Ärendevolymen är fårhållande vis låg (ca ärenden/år). Myndighetens beräknade kostnad för hanteringen är ca kronor medan intäkterna är kronor vilket ger ett överskott på ca kronor. Eftersom Transportstyrelsen ser över möjligheten att ta bort avgifter kopplade till ärenden med förhållandevis små volymer och införliva kostnaderna i större produktstrukturer/ brukarkollektiv föreslår myndigheten att även denna ansökningsavgift slopas. Ett slopande av ansökningsavgiften medför att sökanden i de här ärendena framöver får en kostnadslättnad och att kostnaden för hanteringen istället finansieras genom VTR-avgiften. Förslaget innebär en kostnadsminskning för berörda med kronor. En utförligare beskrivning av VTR-avgiften och förslaget att låta den finansiera ytterligare verksamhet finns under avsnitt 1. Beställning av dubblett av registreringsbevis Ett registreringsbevis utfärdas i två delar. Del 1 innehåller fordonets tekniska uppgifter och ska medtagas vid färd med fordonet utomlands, medan del 2 är en ägardel och ska ses som en värdehandling. För beställning av dubblett av registreringsbevisets del 2 erbjuder Transportstyrelsen två tillvägagångssätt (produkter). Den produkt som de flesta använder sig av kostar 65 kronor och skickas med postförskott. Den andra produkten innebär att den som beställer identifierar sig med e- legitimation på transportstyrelsen.se och sedan gör en direktinbetalning av beställningsavgiften på 50 kronor. Eftersom avgiftsnivån för produkterna inte längre speglar kostnadsnivån behöver avgifterna förändras. Ett slopande av avgiften för direktinbetalning medför att de som beställer via transportstyrelsen.se med hjälp av e-legitimation får en kostnadslättnad och att kostnaden för hanteringen, ca kronor initialt, istället finansieras genom VTR-avgiften. Förslaget innebär en kostnadsminskning på ca kronor för kollektivet. En utförligare beskrivning av VTRavgiften och förslaget att låta den finansiera ytterligare verksamhet finns under avsnitt 1. Avgiften för postförskott sänks till 50 kr för att motsvara självkostnaden. En sänkning av avgiften för postförskott kommer att medföra att avgiftsnivån uppgår till ungefär självkostnadsnivån. Förslaget innebär kostnadsminskningar med ytterligare kronor. Totalt innebär detta en kostnadsminskning med ca kronor.

16 Datum 16 (36) Undantag för fordon i tävlingsverksamhet Transportstyrelsen meddelar undantag för fordon i tävlingsverksamhet på grundval av en provning som utförts av Svenska Bilsportsförbundet. Transportstyrelsen kontrollerar att det inkomna underlaget visar att fordonet uppfyller tillämpliga krav i fråga om beskaffenhet och utrustning och registrerar fordonet. Undantag meddelas till rallybilar per månad. Det totala antalet för 2013 var 168 bilar. Uppskattningsvis ägs mer än 70 procent av bilarna av privatpersoner och resten av företag som antingen bedriver eller sponsrar rallyverksamhet. Förfarandet hos Transportstyrelsen kan liknas med enskilt godkännande där Transportstyrelsen beslutar om enskilt godkännande och för in uppgifterna i vägtrafikregistret på grundval av en provning som utförts av ett ackrediterat provningsorgan. Enskilda godkännanden finansieras genom VTR-avgiften. Den nuvarande avgiften är kronor per ansökan. Transportstyrelsen föreslår att dessa ärenden finansieras av VTR-avgiften. Avgiften skulle därmed försvinna, vilket skulle innebära en kostnadsminskning för de berörda med kronor. En utförligare beskrivning av VTR-avgiften och förslaget att låta den finansiera ytterligare verksamhet finns under avsnitt 1. Ursprungskontroll Den som ska importera och registrera ett fordon i Sverige måste ansöka om ursprungskontroll. Detta gäller alla fordon utom nya fordon som förs in i landet av registrerade importörer och nya fordon som är tillverkade av yrkesmässiga tillverkare. Det är fordonets ägare som ska ansöka om ursprungskontroll. Kontrollen gör det svårare att föra in stulna fordon och fordon med förfalskade dokument till Sverige. Idag är ansökningsavgiften 700 kr. Årsvolymen år 2014 beräknas till ca ärenden. Den beräknade kostnaden för 2014 är ca kronor medan intäkterna är ca kronor, vilket uppskattas ge ett överskott på ca kronor. Ansökningsavgiften för ursprungskontroll behöver därför justeras för att motsvara självkostnadsnivån. Den nya avgiften föreslås vara 600 kronor. Den som ansöker om ursprungskontroll påverkas inte negativt i och med att vi föreslår en sänkning av avgiften. Förslaget innebär en kostnadsminskning med ca kronor för kollektivet. Utbildningsorganisationer Tillstånd att bedriva riskutbildning för behörighet A och B del 2. Riskutbildning, enligt körkortslagen (1998:488) kan bedrivas för behörigheterna A och B och dessa är i sin tur uppdelade i del 1 och del 2. Varje behörighet och del kräver ett särskilt tillstånd. Transportstyrelsen tar

17 Datum 17 (36) idag ut en avgift på kronor för att pröva en ansökan om sådant tillstånd. Det har inte varit någon differentiering på dessa avgifter hittills, trots att handläggningstiden för tillståndsansökan för riskutbildning A och B del 2 är betydligt längre än för del 1. Avgiften för del 2 täcker således inte myndighetens kostnader för handläggningen. Verksamheten har gått med underskott sedan avgiften infördes. Transportstyrelsen föreslår därför en höjning av avgiften för tillståndsansökan avseende riskutbildning A och B del 2, till kronor. Per ansökan innebär detta en höjning med kronor, vilket motsvarar en 78 procentig ökning jämfört med den nuvarande avgiften. Under år 2013 inkom 9 ansökningar om tillstånd för riskutbildning A del 2 och 6 ansökningar om riskutbildning B del 2. Enligt Transportstyrelsens förslag skulle det, med 2013 års antal ansökningar, innebära en kostnadsökning för branschen med kronor jämfört med nuvarande avgiftsnivå. Transportstyrelsen är medveten om att förslaget innebär en kostnadsökning för de företag som vill börja bedriva denna typ av utbildning. Transportstyrelsen gör dock bedömningen att det inte krävs ett orimligt antal elever eller lektioner för att fördela den ökade kostnaden. En känslig grupp som har identifierats är mindre organisationer som har behov av flera olika tillstånd. Transportstyrelsen gör samma bedömning även för denna grupp, nämligen att det inte krävs ett orimligt antal elever eller lektioner för att fördela den ökade kostnaden. Tillstånd att bedriva yrkeskompetensutbildning Utbildningsverksamhet enligt lagen (2007:1157) om yrkesförarkompetens, får endast bedrivas av den som har tillstånd för detta. Av varje tillstånd ska det framgå vilken utbildning som företaget får bedriva. I dag hanterar Transportstyrelsen fyra olika sorters tillstånd för utbildningsverksamhet för yrkesförarkompetens. Transportstyrelsen tar idag ut en avgift på kronor för att pröva en ansökan om varje typ av sådant tillstånd. Avgiften täcker inte myndighetens kostnader för handläggningen. Verksamheten har gått med underskott sedan avgiften infördes. Transportstyrelsen föreslår därför en höjning av avgiften för ansökan avseende tillstånd att bedriva yrkeskompetensutbildning, till kronor. Per ansökan innebär detta en höjning med kronor, vilket motsvarar en 78 procentig ökning jämfört med den nuvarande avgiften. Under år 2013 inkom 55 ansökningar om tillstånd att bedriva utbildning för yrkesförarkompetens. Enligt Transportstyrelsens förslag skulle det, med

18 Datum 18 (36) 2013 års antal ansökningar, innebära en kostnadsökning för branschen med kronor jämfört med nuvarande avgiftsnivå. Fortbildning för yrkeskompetensbevis ska göras vart femte år. Alla befintliga yrkesförare ska också ha genomfört en fortbildning senast år Endast ca chaufförer har genomgått utbildningen av totalt ca aktiva chaufförer. Vi bedömer att antalet ansökningar kommer att öka eftersom det finns en risk att antalet utbildningsanordnare med tillstånd är otillräckligt för att möta det kommande behovet. Vi har dock inte tagit hänsyn till detta i den prognostiserade kostnadsutvecklingen eftersom det inte går att prognostisera volymen. Transportstyrelsen är medveten om att förslaget innebär en kostnadsökning för de företag som vill bedriva denna typ av utbildning. Företagskollektivet består av bland annat trafikskolor, åkerier och fysiska personer. Transportstyrelsen gör dock bedömningen att det inte krävs ett orimligt antal elever eller lektioner för att fördela den ökade kostnaden. Ingen speciellt känslig grupp inom kollektivet har identifierats. Anordnande av kunskapsprov för moped klass II, snöskoter och terränghjuling Transportstyrelsen får överlämna till fysiska eller juridiska personer att anordna kunskapsprov som avses i 3 kap. körkortslagen (1998:488) för moped klass II, snöskoter och terränghjuling. Transportstyrelsen tar idag ut en avgift på kronor för att pröva en ansökan om sådant överlämnande. Vid den årliga genomgången av avgifterna har det visat sig att den här verksamheten genererat ett överskott. Därför föreslår Transportstyrelsen en sänkning av avgiften till kronor. Per ansökan innebär detta en sänkning med 500 kronor, vilket motsvarar en sänkning med 15,6 procent jämfört med den nuvarande avgiften. Under år 2013 inkom 31 ansökningar om överlämnande av rätten att anordna kunskapsprov. Enligt Transportstyrelsens förslag skulle det, med 2013 års antal ansökningar, innebära en kostnadssänkning för branschen med kronor. Konsekvensen för de fysiska eller juridiska personer som avser att bedriva denna verksamhet är att deras kostnader sjunker. Anordnande av särskild lärarutbildning samt fortbildning för förarprövare För att få anordna den särskilda lärarutbildning som anges i Vägverkets föreskrifter (VVFS 2006:65) om trafikskolor, 6 kap. 9, Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2012:40) om riskutbildning för behörighet B, bilaga 1 och Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2009:26) om risk-

19 Datum 19 (36) utbildning för behörighet A och A1, bilaga 1 krävs ett särskilt godkännande från Transportstyrelsen. Detsamma gäller även för att få anordna fortbildning av förarprövare enligt Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2012:61) om förordnande att förrätta prov, 4 kap. 4. Transportstyrelsen tar idag ut en avgift på 600 kronor för att pröva en ansökan om anordnande av särskild lärarutbildning eller fortbildning, enligt ovan. Avgiften täcker inte myndighetens kostnader för handläggningen. Transportstyrelsen föreslår därför en höjning av avgiften för ansökan om anordnande av särskild lärarutbildning eller fortbildning, till kronor. Per ansökan innebär detta en höjning med 700 kronor, vilket motsvarar en ca 117 procentig ökning jämfört med den nuvarande avgiften. Under år 2013 inkom 28 ansökningar om att få anordna särskild lärarutbildning/fortbildning. Enligt Transportstyrelsens förslag skulle det, med 2013 års antal ansökningar, innebära en kostnadsökning för branschen med kronor jämfört med nuvarande avgiftsnivå. Transportstyrelsen är medveten om att förslaget innebär en kostnadsökning för de företag som vill bedriva denna typ av utbildning. Transportstyrelsen gör dock bedömningen att det inte krävs ett orimligt antal elever eller lektioner för att fördela den ökade kostnaden. Ingen speciellt känslig grupp inom kollektivet har identifierats. Tillsyn av organisationer med förordnande förarprövare Transportstyrelsen utövar tillsyn över organisationer med förordnade förarprövare enligt körkortsförordningen (1998:980). Organisationer i detta fall är Trafikverket, Försvarsmakten, gymnasieskolor samt kommunala vuxenutbildningar. Dessutom utövar vi även tillsyn av gymnasieskolor samt kommunala vuxenutbildningar, enligt förordningen om yrkesförarkompetens (2007:1470). Avgiften är idag uppdelad i en grundavgift, samma för alla organisationer, samt en tilläggsavgift per förarprövare. Den nu gällande avgiftsmodellen togs fram till år 2011 och bygger på de beräkningar som gjordes då. Utifrån den tillsyn som vi har bedrivit har det visat sig att konstruktionen inte motsvarar den tillsyn som vi utför. Till exempel tar vi inte ut någon grundavgift av de gymnasieskolor och kommunala vuxenutbildningar som saknar egen eller egna förarprövare, trots att de omfattas av vår tillsyn. Konsekvensen av det är att konkurrensen på marknaden snedvrids. Avgifterna ska baseras på den faktiska tidsåtgången för tillsyn. Idag är avgifterna inte differentierade, vilket inte överensstämmer med den faktiska

20 Datum 20 (36) tidsåtgången. Utifrån detta har Transportstyrelsen tagit fram ett nytt förslag på avgiftsmodell, som bedöms som mer rättvisande. Direktivet 2006/126/EG, det så kallade tredje körkortsdirektivet som infördes 19 januari 2013, har inneburit revideringar av körkortsförordningen (1998:980), förordningen (2007:1470) om yrkesförarkompetens och yrkestrafikförordningen (1998:779). En konsekvens av revideringarna är att kravet på tillsyn av förarprövning har utökats. Resurser kommer att flyttas om inom Transportstyrelsen för att möta detta behov. Vi bedömer att det är fullt utfört till Kostnaden för tillsynen kommer därmed att öka och vi föreslår därför en justering av tillsynsavgifterna. Transportstyrelsen föreslår följande avgiftsmodell. Förarprövning och yrkesförarkompetens Grundavgift Försvarsmakten Grundavgift gymnasieskola och kommunal vuxenutbildning Grundavgift Trafikverket Tilläggsavgift per förarprövare Årlig avgift kronor kronor kronor kronor Försvarsmakten Tillsynen av Försvarsmakten är mindre resurskrävande än vad Transportstyrelsen bedömde vid konstruktionen av den nu gällande modellen. Därför innebär förslaget en kostnadsminskning för Försvarsmakten med kronor på grundavgiften per förband. Försvarsmakten har 20 förband med förarprövning och totalt innebär förslaget en minskning med kronor, vilket motsvarar en minskning med 44 procent. Gymnasieskolor och kommunala vuxenutbildningar De gymnasieskolor och kommunala vuxenutbildningar, inom fordons- och transportprogrammet, som har egna förarprövare, där elev gått en nationell kurs enligt 8 kap. 3 lagen (2007:1157) om yrkesförarkompetens, betalar idag dels en grundavgift och dels en tilläggsavgift per förarprövare. De gymnasieskolor och kommunala vuxenutbildningar, som bedriver utbildning och som saknar egna förarprövare, där elev gått en nationell kurs enligt 8 kap. 3 lagen (2007:1157) om yrkesförarkompetens, betalar idag ingen tillsynsavgift. Dessa utbildningsenheter vänder sig till Trafikverket för förarprövning, men de har ansvar att rapportera in genomförd utbildning för yrkesförarkompetens och omfattas därmed av tillsyn. Denna tillsynsverksamhet är idag ofinansierad. Transportstyrelsen föreslår därför att även dessa utbildningsenheter ska debiteras en grundavgift.

21 Datum 21 (36) Den tillsyn som hittills bedrivits av gymnasieskolor och den kommunala vuxenutbildningen, både med eller utan egen förarprövare, har visat sig vara mer resurskrävande och komplex än vad den avgiftsmodell som finns idag tar hänsyn till. Dessutom har tillsynen visat stora organisatoriska samt trafiksäkerhetsmässiga brister. Antalet felrapporteringar av rapporterade förarprov och prov för yrkesförarkompetens vid gymnasieskolan eller kommunal vuxenutbildningar har ökat, vilket innebär att det krävs mer tillsyn. Transportstyrelsen föreslår att grundavgiften för gymnasieskolor och kommunala vuxenutbildningar höjs med kronor per skola. Den senaste uppgiften som Skolverket har är att det finns 210 skolor. Skolverket har meddelat att några av dessa skolor inte är aktiva innevarande läsår. Transportstyrelsen bedömer att det blir ett visst bortfall om avgifter införs för alla. Beräkningen av avgifterna utgår därför från 185 skolor. För de skolor som redan idag betalar grundavgift innebär förslaget en kostnadsökning med 29 procent. Totalt för alla skolor innebär förslaget en kostnadsökning med kronor. Då ska man ha i åtanke att minst 46 skolor hittills inte har betalat någon avgift alls. En konsekvens av att alla får en grundavgift är att konkurrensen mellan skolorna blir rättvis, ingen bedriver verksamhet och tillsynas utan avgift. Om någon skola väljer att sluta bedriva verksamhet, inom fordons- och transportprogrammet, kommer de presumtiva eleverna att få vända sig till en annan skola. Trafikverket Grundavgiften för Trafikverket föreslås vara oförändrad. Trafikverket har tidigare år betalat en för hög avgift och trots att tillsynen ökar så bedöms det inrymmas inom samma avgiftsnivå som idag. Tilläggsavgiften per förarprövare Tilläggsavgiften per förarprövare vid alla organisationer föreslås också vara oförändrad, då tillsynen har visat att den tidigare beräkningsmodellen fortsatt är relevant. Tillsyn över den som bedriver förarutbildning Transportstyrelsen utövar tillsyn över den som bedriver förarutbildning enligt körkortslagen (1998:488), lagen (1998:493) om trafikskolor, lagen (2007:1157) om yrkesförarkompetens och lagen (2009:121) om utbildning till förare av mopeder, snöskotrar och terränghjulingar. Tillståndshavarna debiteras genom en årlig tillsynsavgift. Dessutom utövar vi tillsyn över den

22 Datum 22 (36) som anordnar kunskapsprov för förarbevis enligt lagen (2009:121) om utbildning till förare av mopeder, snöskotrar och terränghjulingar. Tillståndshavarna debiteras genom en årlig tillsynsavgift. Avgiften är idag uppdelad i en grundavgift och flera olika utbildningsspecifika avgifter. Grundavgifter är konstruerad som en trappstegsmodell som baseras på antalet personer som utbildar/prövar. Det högsta steget är 50 utbildare/provförrättare. De utbildningsspecifika avgifterna tas ut per typ av utbildning eller för typ av kunskapsprov. Den utbildningsspecifika avgiften skiljer sig åt idag, beroende på typ av tillstånd för utbildning som har erhållits. De utbildningsspecifika avgifterna varierar från kronor till kronor. Avgiften för typ av kunskapsprov är kronor. Den nu gällande avgiftsmodellen togs fram till år 2011 och bygger på de beräkningar och bedömningar som gjordes då. Erfarenheterna från de genomförda tillsynerna har visat att den nuvarande avgiftsmodellen inte tar tillräcklig hänsyn till storleken på tillståndshavarens verksamhet och de resurser som krävs vid olika tillsynsinsatser. Till exempel får de tillståndshavare som har fler än 50 utbildare knutna till verksamheten inte någon högre avgift trots att tillsynen blir mer omfattande och tidskrävande jämfört med tillståndshavare som har färre utbildare. Konsekvensen av detta blir också att dessa tillståndshavare bedriver verksamhet på icke konkurrensneutrala marknadsvillkor. Nedan presenteras de olika tillståndstyperna som finns samt vilka olika prov som genomförs. Utbildningsspecifik avgift, per tillstånd Trafikskolor, Behörighet A1, A2, A Trafikskolor, Behörighet B, BE Trafikskolor, Behörighet C1, C, C1E, CE, D1, D, D1E, DE Moped klass I, Behörighet AM Riskutbildning, Behörighet A del 1 Riskutbildning, Behörighet A del 2 Riskutbildning, Behörighet B del 1 Riskutbildning, Behörighet B del 2 Förarbevis moped klass II Förarbevis snöskoter Förarbevis terränghjuling Introduktionsutbildning Yrkeskompetensbevis lastbil Yrkeskompetensbevis buss Specifik avgift för typ av prov, per typ av kunskapsprov Förarbevis moped klass II Förarbevis snöskoter Förarbevis terränghjuling

23 Datum 23 (36) Förarutbildningskollektivet är inte homogent. Det finns stora skillnader mellan tillståndshavare vad gäller antalet lärare och tillstånd. Tillståndshavare är bland annat trafikskolor, kommuner och studieförbund. Flera trafikskolor kan ha tillstånd att bedriva andra förarutbildningar, till exempel introduktionsutbildning, riskutbildning och förarbevisutbildning. Likartade förhållanden gäller även för dem som anordnar kunskapsprov för förarbevis. Totalt rör det sig om ett kollektiv på organisationer som tillsammans har drygt tillstånd. Avgifterna ska baseras på den faktiska tidsåtgången och den skiljer sig åt mellan olika tillståndshavare beroende på omfattningen av verksamheten. Idag är avgifterna konstruerade på ett sådant sätt att de inte i tillräcklig utsträckning tar hänsyn till omfattningen av verksamheten hos tillståndshavaren och tidsåtgång vid tillsyn. Den nuvarande modellen upplevs inte som rättvis. Transportstyrelsen har därför tagit fram ett nytt förslag på avgiftsmodell, som bedöms som mer rättvis. Transportstyrelsen föreslår följande avgiftsmodell. Förarutbildning och förarbevisexamination Grundavgift för ett tillstånd Tilläggsavgift per utbildare/provförrättare i spannet Tilläggsavgift per utbildare/ provförrättare i spannet Tilläggsavgift per utbildare/ provförrättare i spannet Årlig avgift kronor kronor kronor kronor Tilläggsavgiften per utbildare/provförättare föreslås vara avtagande i och med att antalet ökar. Bedömningen är att kostnader per person inte är lika. Ju fler utbildare/provförrättare ju komplexare tillsyn, men inte med ett linjärt samband. Om vi hade föreslagit en tilläggsavgift skulle de största organisationerna få betala orimligt höga avgifter som inte skulle motsvara kostnaderna för myndigheten. Transportstyrelsen avser att ta ut bara en tilläggsavgift per utbildare/provförrättare om den som är skyldig att betala avgift för förarutbildning även anordnar kunskapsprov för förarbevis. Annars får dessa organisationer betala tilläggsavgift två gånger. Tilläggsavgiften ska då baseras på det sammanlagda antalet personer som utbildar och får förrätta kunskapsprov. Resursåtgången vid tillsyn av tillståndshavare beror till stor del på hur många påanmälda utbildare/provförrättare som respektive tillståndshavare har samt om verksamhet bedrivs på flera platser/orter. Den föreslagna avgiftsmodellen bedöms på ett bättre sätt ta hänsyn till detta. Modellen kommer att innebära att vissa tillståndshavare får en sänkning av avgiften och andra får en höjning av avgiften.

24 Datum 24 (36) Med förslagen modell får 33 procent av tillståndshavarna sänkt avgift. Exempel: ett företag som har tillstånd att bedriva trafikskola behörighet B, introduktionsutbildning och riskutbildning behörighet B, del 1 och har en utbildare påanmäld kommer att få en avgiftssänkning med kr. Avgiften är idag kr men kommer att bli kr (8 700 kr per utbildare). Konsekvensen för denna grupp är enbart positiv. 18 procent av tillståndshavarna får en höjning med max kronor. 42 procent får en höjning på mellan kronor och kronor. Företaget som har tillstånd att bedriva trafikskola behörighet B, introduktionsutbildning och riskutbildning behörighet B, del 1 och behörighet AM, förarbevis moped kl II, samt examination för moped kl II och 10 påanmälda utbildare kommer att få en avgiftshöjning med kr kronor. Avgiften är idag kr men kommer att bli kr (3 180 kr per utbildare). Den här gruppen är den som vi bedömer påverkas mest av vårt förslag. Gruppen är dock, som vi tidigare nämnt, inte homogen vilket gör det svårt att bedöma konsekvenserna. Den största skillnaden i avgiftens storlek beror på effekten av att vi ändrat trappstegsmodellen för påanmälda utbildare/provförrättare. De som får den högsta höjningen är de som antingen har fler utbildare/provförrättare än 50 stycken samt de som i den nuvarande trappstegsmodellen tjänar på modellen på bekostnad av andra tillståndshavare. Det gäller exempelvis de tillståndshavare som har nio utbildare/provförättare och således betalar kronor i avgift. En tillståndshavare som har fyra utbildare/provförrättare ligger också på samma steg och betalar således samma avgift. Avgiften dividerat med antalet ger att tillståndshavaren med nio utbildare/provförrättare betalar en styckkostnad på 800 kronor medan den med fyra betalar kronor per person.