Prevention och tidiga insatser en kortsiktig samhällskostnad eller en långsiktig social investering med hög lönsamhet

Transkript

1 Prevention och tidiga insatser en kortsiktig samhällskostnad eller en långsiktig social investering med hög lönsamhet Seminarium Coompanion Gävle september 2010 Ingvar Nilsson/SEE & OFUS

2 Jag har sett ljuset; Nangijala!!!

3 En kaxig start Våra beslutsfattare är normalt sett totalt desinformerade om utanförskapet, dess omfattning och dess ekonomiska konsekvenser Då de fattar vad vi tycker är dåliga beslut beror det inte på illvilja eller dumhet utan dåliga beslutsunderlag Låt oss ge dem bättre beslutsunderlag det går

4 Det socioekonomiska värdet av en årskulls utanförskap HUR MÅNGA BARN FÖDS VARJE ÅR? HUR MÅNGA AV DOM KOMMER ATT HAMNA I MER ELLER MINDRE PERMANENT UTANFÖRSKAP? VAD KOMMER DETTA ATT KOSTA?

5 Andelen sannolikt marginaliserade barn och unga i en årskull för riket Narkoman 285 Alkoholist 950 PsykSvår 475 PsykLätt LångSjuk LångArblös Summa Andel 12,8% av

6 >

7 Samhällskostnaderna för en årskull marginaliserade unga i riket 1 år 5 år 20 år 45 år Arbetsförmedling Försäkringskassan Kommunen Landstinget Rättsväsendet Övriga Summa

8 De sammanlagda livslånga kostnaderna för en årskulls sannolika marginalisering i riket Samhälls- eller välfärdskostnader 137 Mdr Produktionsförluster 73 Mdr Totalt 210 Mdr

9 Men låt oss bli mer konkreta och ta en enskild kommun vilken väljer ni???

10 Förebyggande arbete, prevention och rehabilitering är ofta lönsamt, mycket lönsamt - varför är det så svårt att få till det???

11 Förebyggande arbete, prevention och rehabilitering är ofta lönsamt, mycket lönsamt - varför är det så svårt att få till det??? Vad säger ni om: för sent fel åtgärder för splittrade åtgärder fel styr-, ersättnings- och uppföljningssystem fel organisation till och med sviktande/svagt ledarskap

12 Det beror i alla fall inte på rersursbrist!!!!

13 VÄRDET AV PREVENTION KRING BARN & UNGA

14 GENERELLA INSATSER Preventionspotentialen NORMALITET TIDIGA INSATSER SENA INSATSER REHABI- LITERING SVÅR BARN- OCH UNGDOMSTID MARGINALISERING NARK.MISSBRUK ALK. MISSBRUK PSYK OHÄLSA LÅNGTIDSSJUK LÅNGTIDSARBLÖS

15 UTANFÖRSKAPETS MÅNGA ANSIKTEN!!!

16 Handikapp Autismspektra Anorexi Bulemi ADHD Självskadebeteende Asocialitet Fattigdom Psykisk ohälsa Depression Skolmisslyckande Utanförskap = Arbetslöshet Skyddsbehov Kriminalitet Dyslexi Omvårdnadssvíkt Språk Invandring Begåvning Missbruk Missbruk Missbruk Psykisk Psykisk ohälsa Somatisk ohälsa Somatisk ohälsa Social ohälsa problematik

17 Olle I 20-årsåldern Misslyckats i skolan helt eller delvis Eventuellt svag dyslexi Har ingen dramatisk social eller psykiatrisk problematik ej heller grava missbruksproblem Lågmotiverad, håglös, vuxenfobi Bristande sociala färdigheter Svaga sociala nätverk Ingen som pushar på hemifrån Försörjs via föräldrar och ekonomiskt bistånd Vad kommer att hända? Vilka är alternativen? Vilka är konsekvenserna?

18 Tabell 1. De årliga kostnaderna för Olles utanförskap i svenska kronor

19 De långsiktiga kostnaderna för Olles utanförskap i svenska kronor

20 Den årliga kostnaden för utanförskap - vuxna M issbruk P s y k is k a funktionshinder S ju k /A rb lö s Arbetsförmedling F örsäkringskassan Kommunen Landstinget Rättsväsendet Övriga S umma Heroin Man Heroin Kvinna Amfetamin Man Amfetamin Kvinna Alkohol Man Alkohol Kvinna Man psyk lång Man psyk kort Kvinna psyk lång Kvinna psyk kort Gudrun Unni G unnar Uffe

21 INVESTERINGSEFFEKTEN DIREKTA VÄLFÄRDSKOSTNADER ISBERGS- EFFEKTEN FÖRSÖRJNINGSKOSTNADER UTEBLIVNA SKATTER INDIREKTA VÄLFÄRDSKOSTNADER PRODUKTIONSFÖRLUSTER KORT SIKT LÅNG SIKT

22 En fråga som oroar mig Vi vet hur vi hanterade den förra krisen Vi skar ner i allt som inte var lagstadgat Prevention, skolhälsovård, tidiga insatser, föräldrautbildning, långsiktiga åtgärder Vad blev effekterna av detta? Var kommer vi att skära nu? Kommer vi att göra om samma misstag?

23 Sysselsättningsgrad Skattekvot Försörjare De som arbetar Försörjda Unga Arbetslösa Sjuka Äldre Intäkter Offentlig sektor Utgifter Offentlig Sektor En ömtålig balans!!! Transfereringar Barnbidrag A-kassa Sjukpenning Pension Välfärdsproduktion Barnomsorg Skola Sjukvård Äldreomsorg

24 Sysselsättningsgrad Skattekvot Försörjare De som arbetar Försörjda Arbetsför ålder Intäkter Offentlig sektor Om färre jobbar??? Försörjda Unga Äldre Transfereringar Barnbidrag A-kassa Sjukpenning Pension Utgifter Offentlig Sektor Välfärdsproduktion Barnomsorg Skola Sjukvård Äldreomsorg

25 Sysselsättningsgrad Skattekvot Försörjare De som arbetar Försörjda Arbetsför ålder Intäkter Offentlig sektor Om färre jobbar??? Försörjda Unga Äldre Transfereringar Barnbidrag A-kassa Sjukpenning Pension Utgifter Offentlig Sektor Välfärdsproduktion Barnomsorg Skola Sjukvård Äldreomsorg

26 Hur mår vi i Sverige idag??? BRA, MEN..

27 LÄGET Läget för de unga Sämre än för vuxna Det blir värre I all synnerhet för unga flickor Försämringen långsiktig Det är ett strukturellt förlopp NÅGRA FRÅGOR Vad kostar detta? Kan man göra något åt det?

28 Går utanförskapsmönstret att bryta? Vad kommer det i så fall att kräva?

29 DET BLIR FÖR DYRT

30

31 7 år Patrik Strulig hela dagistiden Kan inte sitta still, kommer i bråk Kan inte koncenterar sig Svag impulskontroll Får inte vara med Mamma ensamstående, ambitiös, svag ekonomi, skör

32 Patrik 7 år på glid Insats Kostnad PROJEKT RÄDDA PATRIK Barn/ungdoms psykiatri Specialpedagog Habilitering Vuxenpsykiatrin Primärvården Socialtjänsten SUMMA

33

34 Patrik 33 år 8 års fängelse för våldsbrott och narkotikabrott 13 domar bakom sig Misslyckad skolgång Deltar nu i Norrtäljeanstaltens ADHD-projekt tillsammans med 29 andra personer Har nu för första gången i sitt liv läst en bok Vad kostar hans utanförskap

35

36 Patrik har ADHD och blir som vuxen kriminell och missbrukare

37 0.5 Mkr Säkert 27 Mkr Kanske

38 Vad händer med ADHD-barnen om vi inte gör något?

39 Avvikande beteende, trots snatterier Asocialitet Stölder Outsideridentitet Våldsbrott

40 SJUKSKÖTERSKA KURATOR SKÖTARE ARBETSTERAP SJUKGYMNAST Somatisk vård DISTRSKÖT SSK AVGIFTNING Psykiatrisk vård LÄKARE LÄKARE POLIS PSYKOTERAPEUT PSYKOLOG ÅKLAGARE Missbruksvård Kriminalvård VÅRDARE KURATOR GOD MAN ADVOKAT Personer med missbruk & kriminalitet HANDLÄGG FK Försörjning KRONFOGDE DOMARE BISTÅNDSBEDÖM SJUKSKÖT FÖRVALTARE BOSTADSFÖRETAG Boende SOCIONOM IFO ARBETSFÖRMEDLARE HEMTJÄNST SKULDSANERARE BOENDESTÖD SKÖT BOENDE BEHHEM HANDLED SYSS ALKOHOLTERAPEUT BEHHEM SOCIONOM Beroendevård BOENDESTÖD IFS RSMH Social liv & sammanhang Familj & Sociala nätverk SOC BARN/UNGA PO BUP HEMMA-HOSARE POLIS OSA-HANDLED Sysselsättning ARBETSVÄGLED SYOKONSULENT

41 OMVÄRLD OMVÄRLD OMVÄRLD OMVÄRLD OMVÄRLD OMVÄRLD OMVÄRLD ADHD & DESS EFFEKTER OMVÄRLD KLIENTEN

42 OMVÄRLD OMVÄRLD OMVÄRLD OMVÄRLD OMVÄRLD OMVÄRLD OMVÄRLD INLÄRDA ASOCIALA BETEENDEN OCH MÖNSTER ADHD & DESS EFFEKTER OMVÄRLD KLIENTEN

43 OMVÄRLD OMVÄRLD OMVÄRLD OMVÄRLD OMVÄRLD OMVÄRLD OMVÄRLD INLÄRDA ASOCIALA BETEENDEN OCH MÖNSTER OMVÄRLD KLIENTEN

44 SAMVERKANSARENAN KRING ADHD-KLIENTERNA Kriminalvård Frivård Anstalt Socialtjänst Försäkringskassa Arbetsförmedling Sjukvård Psykiatri Beroendevård

45 ADHD - projektets kostnader

46 Årliga kostnader för målgruppen utan projektet

47

48 Långsiktiga socioekonomiska effekter av målgruppens utanförskap Arbetsförmedling Försäkringskassan Kommunen Landstinget Rättsväsendet Övriga Summa

49 Projektets långsiktiga socioekonomiska bruttoeffekter vid 10% spontantrehabilitering och 30% framgång i projektet Vinst Grupp Antal år Vinst

50 KOSTNAD REHABVINSTER & TIDSFAKTORN INVESTERINGSPUCKEL ADHD-PROJEKTET TID POTENTIELLA REHABVINSTER 250 MKR

51 Och om vi inte kan minska utanförskapet??? Vad händer med våldsnivån i samhället?

52 Att analysera de socioekonomiska effekterna av gatuvåld

53

54

55

56 AKTÖRSARENAN KRING GATUVÅLD OFFER VITTNEN FÖRÖVARE ALLMÄNHET ANHÖRIGA

57

58

59

60

61 SJUKSKÖTERSKA KURATOR SKÖTARE ARBETSTERAP SJUKGYMNAST Somatisk vård DISTRSKÖT SSK AVGIFTNING Psykiatrisk vård LÄKARE LÄKARE POLIS PSYKOTERAPEUT PSYKOLOG ÅKLAGARE Missbruksvård Kriminalvård VÅRDARE KURATOR Personer berörda av gatuvåld GOD MAN ADVOKAT HANDLÄGG FK Försörjning KRONFOGDE DOMARE BISTÅNDSBEDÖM SJUKSKÖT FÖRVALTARE BOSTADSFÖRETAG Boende SOCIONOM IFO ARBETSFÖRMEDLARE HEMTJÄNST SKULDSANERARE BOENDESTÖD SKÖT BOENDE BEHHEM HANDLED SYSS ALKOHOLTERAPEUT BEHHEM SOCIONOM Beroendevård BOENDESTÖD IFS RSMH Social liv & sammanhang Familj & Sociala nätverk SOC BARN/UNGA PO BUP HEMMA-HOSARE POLIS OSA-HANDLED Sysselsättning ARBETSVÄGLED SYOKONSULENT

62 Hur duktig måste man vara i ett förebyggande projekt kring ungas våld mot huvudet som kostar 10 Mkr för att det ska vara socioekonomiskt lönsamt?

63

64 OFFER VITTNE FÖRÖVARE

65 150 KVINNOR MÄN ÅR DVS TOTALT 950 PERSONER Folkhälsorapport 2009 Ungdom OCH DET ÖKAR

66 Några tydliga problem Stuprörstänkande Kortsiktighet Kedjebrevsekonomi

67 STUPRÖRSLOGIKEN k o m m u n l a n d s t i n g a r b e t s f ö r m e d li n g f ö r s ä k r i n g s k a s s a Utsatta barn Värstingar Missbruk Diffus rygg/nack Övervikt/fetma Långtidsarbetslöshet Psykiska sjukdomar Multipla handikapp Strokepatienter TVÄRSEKTORIELLA LOGIKEN KLIENTENS PROBLEMBILD Tydlig-otydlig Enkel - komplex ORGANISATIONENS Uppdrag Mandat Kompetens SAMSPEL

68

69

70

71 12. Slussen (samarb. FK,AF o arbetsm.k.) Klientens och socialsekreterarens 7a.Validerings -projektet 14. Försäkringskassan 27.Arbetsförmedlingen 5. Arbete, praktik och rehabilitering, 8 6.Ungdomsenheten (Kliv1 EU-projekt) 7. Introduktionsgruppen 23. Minimaria 22. Psyk. gårdarna 3. Aktiveringsgruppen 9. Medborgarservice vardag Social och arbetsmarknadskontoret Klienten ringer eller kommer via luckan 19 Barn o ungdom 1Reception 2. Bedömningsgruppen 10. Budget o skuldrådgivning 4. Motivation o Förändring 17.Socialjouren 8. Sociala boendeteamet 15. Mottagning Unga 16. Vuxna Psyk/missb ruk 8a Hotade kvinnor 8b. Kommunkontrakt 20. Com,Starprojektet m.m. 23. Familjecentra 24. Frigård 25. Basta kooperative t 16 a Socialpsykiatrin 18 Boj, Kvinnojour Kvinnofrid Polisen 26. VC Fastighet s 71

72 Med skygglappar är det ingen konst att springa fort Men åt vilket håll är framåt?

73 det socialpolitiska gatloppet socialtjänst psykiatri primärvård försäkringskassa arbetsförmedling AMI

74 KORTSIKTIGA SÄKRA KOSTNADER LÅNGSIKTIGA OSÄKRA VINSTER TILL FÖLJD AV FÖREBYGGANDE INSATSER

75 KOSTNAD REHABVINSTER & TIDSFAKTORN INVESTERINGSPUCKEL TID REHABVINSTER Ingvar Nilsson

76 HALLANDSÅSTUNNELN ETT LYCKAT INVESTERINGSPROJEKT???

77

78 VÅRT SAMHÄLLSBYGGE TIDIGA GENERELLA FÖREBYGGANDE INSATSER BOSTÄDER, KULTUR SOCIALA NÄTVERK INTEGRATION FÖRSKOLANS & SKOLANS VIKTIGA ROLL I DEN SOCIALA FOSTRAN FRITIDSVERKSAMHET SOCIALTJÄNSTEN & PSYKIATRIN BÄRARNA AV TIDIGARE MISSLYCKANDEN MARGINALISERINGENS KEDJEBREVSEKONOMI STÄDPATRULLERNA & DE SOM STÅR FÖR FIOLERNA POLIS +KRIMINALVÅRD KRONOFOGDE MISSBRUKSVÅRD BOSTADSFÖRETAG

79 Mödrahälsovård Barnhälsovård Föräldrastöd skola förskola BUP Fritidsverksamhet LÅNGA DYRA Föreningsliv Kyrkan Missbruksvård Ungdomsmottagning Polis Försäkringskassa KORTA BILLIGA Socialtjänst Psykiatri Kriminalvård

80 Handikapp Autismspektra Anorexi Bulemi ADHD Självskadebeteende Asocialitet Fattigdom Psykisk ohälsa Depression Skolmisslyckande Utanförskap = Arbetslöshet Skyddsbehov Kriminalitet Dyslexi Omvårdnadssvíkt Språk Invandring Begåvning Missbruk Missbruk Missbruk Psykisk Psykisk ohälsa Somatisk ohälsa Somatisk ohälsa Social ohälsa problematik

81

82

83

84

85

86 Skillnaderna Omfördelningen

87 ETT INVESTERINGS- PERSPEKTIV

88 BEST CASE Investeringskostnad 0-19 år ADHD WORST CASE Möjlig vinst 0-19 år Möjlig vinst år

89 värdet av sociala kooperativ BRIGGEN ett kooperativa för personer med psykiska funktionshinder

90 Tabell 10.2 Briggens resultaträkning 2005 starkt förenklad Intäkts/kostna dsslag Intäkter Legofyll (43 %) Mat (17%) Övrig försäljning (36%) Totala intäkter Råvaror och förnödenheter Övriga kostnader Totala kostnader Vinst före avskrivning Kostnader

91

92

93 KASAM De sociala kooperativens dubbla roller Arbete Mindre Välfärdskonsumtion Empowerment Sociala kooperativ Rehabilitering Återhämtning Bättre liv

94 Klienteffekter av sociala kooperativ Arbetstiden ökar med 50% Funktionsnivån stiger med 18% (GAF) Behovsbilden sjunker med 30% (CAN) Psykiskt + socialt välbefinnande stiger liksom livskvalitet (signifikanta förändringar) Slutenvårdskonsumtionen faller dramatiskt (från 30 till 7 dagar per år)

95

96

97

98 Skillnad mellan externa intäkter och kostnader den årliga kostnadsförändringen per typperson och aktör Aktör Man lång Man kort Kvinna Kvinna lång kort Arbetsförmedling Företaget Försäkringskassan Kommunen Landstinget Rättsväsendet Övriga Summa

99 Tabell 11.3 Socioekonomisk bokslut för Briggen 2006, resultaträkning ArbetsförmFöretaget Försäkring KommunenLandstingeRättsväsenÖvriga Summa Diff ArbetsförmIntäkter Kostnader Företaget Intäkter Kostnader Försäkring Intäkter Kostnader KommunenIntäkter Kostnader LandstingeIntäkter Kostnader RättsväsenIntäkter Kostnader Övriga Intäkter Kostnader Summa Intäkter Kostnader

100 Socek bokslut Briggen per person Briggen Arbetsförmedling Företaget Försäkringskassan Kommunen Landstinget Rättsväsendet Övriga Summa Arbetsförmedling Försäkringskassaväsendet Rätts- Kommunen Landstinget Övriga Summa Diff Intäkter Kostnader Intäkter Kostnader Intäkter Kostnader Intäkter Kostnader Intäkter Kostnader Intäkter Kostnader Intäkter Kostnader Intäkter Kostnader

101

102 Värdet av att fånga upp unga på glid fallet Lugna Gatan

103

104 Lugna Gatan grundidé Bryta ungas utanförskap genom att Ge arbete för unga marginaliserade förortsungdomar Därmed skapa en öppning in mot samhället Minska vandalisering, slagsmål, bråk, social oro Vara rollmodeller för yngre ungdomar på glid visa att mönster går att bryta

105 Lugna Gatan en kort intro Start 1995 Minska stök och våld på stan 150 värdar i Stockholm ett 20-tal i Malmö Kollektivtrafik, skolor, bostadsområden Värdarna Juniorerna

106 Något om värdarna en enkät med 125 värdar Tiden före LG 75% män 80% ej etniska svenskar 30 länder representerade 60% arbetslösa eller ströjobb innan LG 40% hade aldrig nånsin haft en anställning 25% kontakter med soc Cirka hälften dömda för brott innan LG Cirka 30% missbrukar droger innan LG

107 Vår studie Rosengård i Malmö Ganska nystartat 5 värdar Kommunen uppdragsgivare Kollektivtrafiken i Stockholm Tämligen lång historia 30 värdar Kollektivtrafiken uppdragsgivare Förstå och kunna beskriva verksamheten Sätta ett socioekonomiskt värde på verksamheten

108 För att påverka människor måste man ha en relation Närhet, långvarighet, tillit Ögon & öron Påverkansfaktorer Vidga räckvidden LUGNA GATANS VERKSAMHETSIDÉ!!! Nätverk Relationer Information Kunskap Påverkan Händelser Akuta Långsiktiga förlopp Effekter Direkta/indirekta Kort/lång sikt Sociala/ekonomiska Rekrytering Avsikt Egen erfarenhet Risktagning Identifikation (rollmodell) Bryta utanförskap Ge en andra chans Förändra den sociala miljön

109 OCH INGENTING HÄNDE... Det var en brottningstävling. Hela Rosengård var där. Så fick vi höra av en junior att det var ett bråk på gång mellan en kille och en tjej. Värsta bråket under uppsegling. Killens bröder och kusiner var på G. Tjejens släkt också. Men jag kände hennes brorsor, så jag började snacka med dom och min kompis pratade med killens kompisar. Så vi lyckades avstyra det hela det blev inget

110 Det är ni som är dom konstiga och jag som är normal Vad ska vi kalla er i rapporten? Kan vi kalla er marginaliserade förortsungdomar med invandrarbakgrund. Nej. Det fattar ingen vad det är! Vad ska vi kalla er då? Blattar eller svartskallar, det säger vi själva. Det kan vi ju inte skriva! Men kalla oss förortsungar då, för det är vad vi är

111

112

113 Rekrytering av värdar ett medvetet risktagande Mitt under höstens uppgörelser mellan Asir och Bandidos, arbetade en av gängmedlemmarna inom organisationen Lugna Gatan i Bergsjön. Han skulle fungera som ett föredöme bland ungdomar i förorten. Den 23-årige mannen från Hisings Backa har ett mycket brokigt förflutet. Han dömdes så sent som i mars till åtta månaders fängelse för grovt vapenbrott och är tidigare fälld för bland annat misshandel, häleri, stölder, narkotikabrott, tillgrepp av fortskaffningsmedel och rattfylleri. Vi har en sorts risktagandets filosofi då vi rekryterar. Skulle vi göra det enkelt för oss då vi rekryterar och inte ta några risker skulle detta kanske innebära färre misslyckanden, men samtidigt att vi inte skulle fullgöra vårt uppdrag

114 Hur skulle det gått för dig utan Lugna Gatan hur ser det ut i ditt gamla gäng? Ungefär 20% är kriminella, ordentligt kriminella och missbrukar dessutom ganska ordentligt. Ungefär 60% drar omkring, får pengar från soc eller försäkringskassan, röker på. Ungefär 20% har fått ordning på sitt liv och fått jobb och skaffat egen lägenhet. Om inte Lugna Gatan hade funnit hade jag idag med säkerhet varit arbetslös 70% av min gamla klass är det. Jag hade sannolikt missbrukat, säkerligen varit kriminell suttit i fängelse. Kanske död. Två av mina gamla klasskamrater har dött till följd av brott, missbruk eller våld

115

116

117 RESULTATRÄKNING STOCKHOLM

118 De långsiktiga effekterna av 30 Lugna Gatan värdar i form av mindre samhällskostnader

119 Den ackumulerade effekten av 30 värdar i Lugna Gatan i Stockholm Minskade välfärdskostnader Ökade produktionsvärden Summa 282 Mkr 100 Mkr 382 Mkr

120 LUGNA GATAN KORTSIKTIG KOMMUNAL KOSTNAD ELLER LÅNGSIKTIG SOCIAL INVESTERING UTAN LUGNA GATAN Kortsiktig kommunal besparing Långsiktiga samhällskostnader MED LUGNA GATANuten Kortsiktig kommunal kostnad Långsiktig samhällsbesparing

121 18-21 år Årlig kostnad - unga år

122 Den årliga kostnaden för utanförskap - vuxna M issbruk P s y k is k a funktionshinder S ju k /A rb lö s Arbetsförmedling F örsäkringskassan Kommunen Landstinget Rättsväsendet Övriga S umma Heroin Man Heroin Kvinna Amfetamin Man Amfetamin Kvinna Alkohol Man Alkohol Kvinna Man psyk lång Man psyk kort Kvinna psyk lång Kvinna psyk kort Gudrun Unni G unnar Uffe

123 Man kan alltså beskriva och beräkna utanförskapets kostnader Detta a) leder till en del viktiga insikter b) tvingar oss att ställa en del svåra frågor

124 Rätt synsätt och begrepp? NEJ HELHETSSYN Rätt organisation? NEJ KOSTNAD PREVENTIONS- OCH REHABVINSTER & TIDSFAKTORN INVESTERINGSPUCKEL TID Rätt styr- och uppföljningssystem? NEJ PREVENTIONS- OCH REHABVINSTER LÅNGSIKTIGHET SOCIAL INVESTERING Rätt resursanvändning? NEJ

125 Insikt utan handling är patetiskt, eller??? Vilka handlingsvägar öppnar denna kunskap???

126 Tre saker att göra Skapa ett socialt investeringsutrymme Det finns pengar Slå sönder stuprören Det finns dom som börjat Förändra och/eller använd styrsystemen på ett nytt sätt Sociala investeringar och en ny kommunrevision är möjilg

127 TRE VÄGAR ATT GÅ & NÅGRA SPJUTSPETSAR Långsiktighet & ett socialt investeringsperspektiv Södertälje Nynäshamn Norrköping Helhetssyn Upplands-Väsby Härryda Leksand Nya styr- och uppföljningssystem Örebro Karlstad

128

129 Nynäshamn avsatte 30 Mkr till förebyggande folkhälsoarbete Övervikt och fetma, COPE föräldrastödsprogram, hälsosammare skolluncher, sommarjobb för skolungdomar, utveckling av resursskolan, Mentorsprojekt, ungdomsboende, minska kostnaderna för institutionsplaceringar,ungdomscafé, mobilt skolteam, Skolteamet består av personal med familjeterapeutisk inriktning och åker runt till barn och ungdomar som inte förmår att gå i skolan. Det handlar om att kartlägga tidigare problem och att finna samverkansformer med familj, skola och skolteamet. Syftet är att dessa elever så småningom ska kunna gå i skolan. Skolteamet finns hos socialtjänstens öppenvårdsenhet för barn och ungdomar och samarbete sker med skolan. Arbetsrutiner för möten med elev, familj och skola har skapats och övergripande projektplanering pågår.

130

131 Det mobila skolteamet

132

133 Fotbollslaget i Härryda resultat år 1

134 Fotbollslaget i Härryda resultat år 10

135 Fotbollslaget i Härryda resultat år 50 år (hela vuxenlivet)

136 Strukturer Var brister det? Synsätt Metoder

137 Styrsystem Resurser Strukturer Organisation Ersättningssystem Uppföljning Ledarskap Värdegrund Synsätt Människosyn Salutogent/patogent Forskning Kunskapsbaserat Metoder Uppföljning

138 INDIVID METOD L E D A R S K A P SYSTEM

139 Defensiv eller offensiv resursanvändning ONDA KOSTNADER Ingen eller liten effekt på resultat Låg kostnadseffektivitet GODA KOSTNADER Stor eller god effekt på resultat Hög kostnadseffektivitet EFFEKTVITIET Rätt sak Rätt kvalitet Rätt tidpunkt Till lägsta kostnad

140 Kortsiktiga/ Långsiktiga Insatser Proaktiva/ reaktiva Insatser Passiviserande/ aktiverande Insatser Empowermentbaserade insatser eller ej Fragmenterade/ Samordnade Insatser Kunskapsbaserade Insatser eller ej Defensiv eller offensiv resursanvändning

141 INDIVID METOD Fel organisation Fel styr- och uppföljningsystem Fel ersättningsmodeller Brist på socialt investeringskapital SYSTEM

142

143 RESURSER SOCIALT INVESTERINGS- KAPITAL ERSÄTTNINGSSYSTEM STYRNING UPPFÖLJNING LÅNGSIKTIGHET STRUKTURELLA FÖRUTSÄTTNINGAR STRUKTURER HELHETSSYN SAMVERKAN SAMVERKANS- LEDNING LEDARSKAP

144 Några viktiga frågor!!! Organisation Har vi en organisations- och styrmodell som möjliggör helhetssyn Styr- och uppföljningssystem Har vi styr och uppföljningssystem som medger långsiktighet Ersättningssystem Gynnar regelverk och ersättningsmodeller samverkan, relationsbygge och långsiktighet Socialt investeringskapital Förfogar vi över ett socialt investeringskapitel som medger en effektiv resurshushållning

145 ATT FÅ DET ATT FUNGERA PÅ INDIVIDNIVÅ

146 BUP SKOLA SOC TJ PRIMÄR- VÅRD INTRESSE- ORG MULTIKOMPETENT TEAM KURATOR BARNPSYKIATER PSYKOLOG SOCIAL SEKRETERARE SPECIAL PEDAGOG VUX PSYK

147 Det onödiga utanförskapet är en gökunge som äter av våra gemensamma resurser

148 Sysselsättningsgrad Skattekvot Försörjare De som arbetar Försörjda Arbetsför ålder Intäkter Offentlig sektor Om färre jobbar??? Försörjda Unga Äldre Transfereringar Barnbidrag A-kassa Sjukpenning Pension Utgifter Offentlig Sektor Välfärdsproduktion Barnomsorg Skola Sjukvård Äldreomsorg

149 SLUTSATSER Vi har stora resurser i våra offentliga system Vi använder betydande delar av dessa ineffektivt Människor far illa & samhället misshushållar med resurser Det är onödigt

150 Att börja i det lilla Omfördela resurser i preventiv riktning Genomför preventiva och/eller samverkande projekt/aktiviteter Gör soc ek analyser av detta lär metoden Sprid kunskap om metoder och synsätt

151 Ett råd till lokala beslutsfattare Det går börja med något litet, se till att lyckas Det finns förebilder - det finns kunskap Ta kontakt, bygg nätverk, lär av varandra Ta risker, agera långsiktigt - var uthållig Sätt Ior i karantän Släpp loss Tigger JUST DO IT Från prat till verkstad

152 Bonusmaterial

153 Ungas utanförskap 12% kvalificerar sig inte till de nationella programmen (ökande)

154 Ungdomsarbetslöshet Andel arbetslösa yngre än 25 år Källa: Eur ostat Not: Viktigt att notera är att statistiken fr ån Eur ostat revideras kontinuerligt samt att Eurostat justerar siffr or na marginellt för jämförbarhet. Tidsser iebr ott år 2001 för Sver ige och 1995 samt 1997 för Nor ge. År Hämtat: Sverige Norge USA

155 Olle I 20-årsåldern Misslyckats i skolan helt eller delvis Eventuellt svag dyslexi Har ingen dramatisk social eller psykiatrisk problematik ej heller grava missbruksproblem Lågmotiverad, håglös, vuxenfobi Bristande sociala färdigheter Svaga sociala nätverk Ingen som pushar på hemifrån Försörjs via föräldrar och ekonomiskt bistånd Vad kommer att hända? Vilka är alternativen? Vilka är konsekvenserna?

156 Tabell 1. De årliga kostnaderna för Olles utanförskap i svenska kronor

157 Procentuell fördelning mellan olika aktörer av de årliga kostnaderna för Olles utanförskap.

158 De långsiktiga kostnaderna för Olles utanförskap i svenska kronor

159 De långsiktiga kostnaderna för Olles utanförskap i svenska kronor

160 Kostnaden för del av Navigatorscentrums verksamheti svenska kronor Per person 7.232

161 Årliga socioekonomiska effekteri svenska kronor på individnivå av Navigatorcentrums verksamhet vid antaganden om 10 procents spontantrehabilitering och 30 procenst framgång i projektet

162 Långsiktiga socioekonomiska effekter i svenska kronor på individnivå av Navigatorcentrums verksamhet vid antaganden om 10 procent spontantrehabilitering och 30 procents framgång i projektet

163 Långsiktiga socioekonomiska effekter i svenska kronor på individnivå av Navigatorcentrums verksamhet vid antaganden om 10 procents s pontantrehabilitering och 30 procents framgång i projektet

164 EKONOMISKT BISTÅND UTANFÖRSKAPETS KOSTNADER

165 FÖRLORAD PRODUKTION + SKATTEINTÄKTER ÖVRIGA SAMHÄLLSKOSTNADER ÖVRIGA MYNDIGHETER ÖVRIGA VÄLFÄRDSMYNDIGHETER ÖVRIG KOMMUNAL VERKSAMHET ÖVRIG SOCIALTJÄNST ADM EK BIST EKONOMISKT BISTÅND FAMILJ MISSBRUK SOCPSYK SKOLA FRITID SKATTE- INTÄKTER LTING FK AF POLIS CSN KVÅRD BOSTADS- BOLAG FÖRETAG ALLMÄNHET FAMILJ UTANFÖRSKAPETS ISBERGSEFFEKTER

166 ÄR:270 TROR:80

167 Fleråriga kostnader, stigande kostnader Långtidsarbetslös y = 6592,4x långtids arbets lös Linear (långtidsarbetslös