Prevention och tidiga insatser en kortsiktig samhällskostnad eller en långsiktig social investering med hög lönsamhet Seminarium dec 2011

Transkript

1 Prevention och tidiga insatser en kortsiktig samhällskostnad eller en långsiktig social investering med hög lönsamhet Seminarium dec 2011 Ingvar Nilsson/SEE & OFUS

2 2003 RINGDE TELEFONEN. ÄNTLIGEN VI SOM VÄNTAT SEDAN 1979

3 Aktiepengar går till social investering Trelleborgs kommun säljer av sitt aktieinnehav. Pengarna ska istället läggas i en fond för investeringar inom det sociala området. Att ha en aktieportfölj som år efter år skvalpar runt på ungefär samma pengar tycker vi inte är särskilt meningsfullt. Vi tycker det är bättre att man satsar dem på de mjuka delarna av kommunens verksamhet, säger kommunstyrelsens ordförande Ulf Bingsgård (M

4 Varför arbeta preventivt, förebyggande och rehabiliterande?

5 I Skäggetorp är förvärvsfrekvensen 44% Vad innebär detta? Vad kostar det? I kronor? Förhållande till Linköpings IFO-budget, årsbudget & pensionsskuld

6

7 Ackumulerade kostnader för gapet i förvärvsfrekvens mellan Skäggetorp och Östergötlands län i förhållande till några nyckeltal Kommunens Totala budget Kommunens pensionsskuld Kommunens IFO-budget

8 Varför arbeta preventivt, förebyggande och rehabiliterande? Därför att det är bra för människorna och det är oerhört lönsamt = bättre + billigare

9 OSYNLIGHETEN De många & långa perspektiven De stora talens fördunkling ANSVARSFRIHETEN Ingen har ansvar för helheten & långsiktigheten PYRAMIDSPELSEFFEK TEN Omfördelningseffekten Alla spelar svarte-petter De små beslutens tyranni

10 DET BÖRJADE

11 DET BLIR FÖR DYRT träffar på google

12 TVÅ STICKORD LÅNGSIKTIGHET HELHETSSYN

13 NÅGRA PÅSTÅENDEN Utanförskapet är stort Det är växande Det är värre för de yngre Det är dyrt, mycket dyrt Man kan sätta pris på detta Därmed kan man också sätta ett värde på prevention, tidiga insatser och rehabilitering Det går att förändra Mycket handlar om struktur- och systemfrågor Det är utomordentlig lönsamt att stämma i bäcken... När vi analyserar detta kallar vi det; SOCIOEKONOMISKA ANLYSER/BOKSLUT

14 Låt oss börja i Norrköping Hur många barn föds varje år? Hur många av dom kommer som vuxna att befinna sig i utanförskap Vad kostar detta Årligen? På lång sikt?

15 barn totalt i förskoleålder i Norrköping Årskullar 1 7 antal antal Narkoman Alkoholist PsykSvår PsykLätt LångSjuk LångArblös Summa i utanförskap Summa antal barn/unga

16 Årskostnader i vuxen ålder för 6 årskullars marginaliserade barn Gruppkostnad/År Per individ/år Arbetsförmedling Försäkringskassan Kommunen Landstinget Rättsväsendet Övriga Summa

17 Långsiktiga välfärdskostnader för sex årskullars marginaliserade barn i Norrköping Grupp 1 år 5 år 20 år 45 år Arbetsförmedling Försäkringskassan Kommunen Landstinget Rättsväsendet Övriga Summa

18 Totala kostnader för sex årskullars marginaliserade barn i Norrköping Grupp 1 år 5 år 20 år 45 år Samhällskostnad Produktionsvärde Summa

19 Kostnaderna för sex årskullars utanförskap i förhållande till pensionsskulden i Norrköping Ackumulerade samhällskostnader och produktionsvärde Grupp Kr Produktionsvärde Samhällskostnad Pensionsskuld År

20 Den genomsnittliga framkörningskostnaden för en produktionsklar 21 åring i Norrköping

21 framkörningskostnaden för en årskull 18-åringar i Norrköping

22 Att ta tillvara det humankapital som är våra barn VARJE ÅR KASTAR VI I NORRKÖPING BORT 370 MKR HUR MYCKET AV DETTA ÄR HELT ONÖDIGT? KUNSKAPEN FINNS KAN VI SKAPA RESURSER FÖR ATT FÖRHINDRA DETTA?

23 Normalförlopp Ack Kronor Egen försörjning Produk onsvärde Bidrag Hem Kommun Ålder

24 ADHD som övergår i arbetslöshet upp till 30 år ADHD/Arblöshet Ack Kronor GAP NORMABidrag LITETHem Kommun UTANNormalförloppet FÖRSKAP Produk onsvärde Ålder

25 En outsiderskatt för 6 årskullars marginaliserade barn i Norrköping Norrköping Gruppen Per individ Kr per invånare Per inkomstkrona 3,00 kr 3.0% Per skattekrona 14.1%

26 Det onödiga utanförskapet är en gökunge som äter av våra gemensamma resurser

27 NEUROPSYK EN VANLIG SKOLKLASS DYSLEXI DEPPRESSION ÄTSTÖRNING SJÄLVSKADE FÖRÄLDRAR MISSBRUK EL PSYK

28 NEUROPSYK EN VANLIG SKOLKLASS DYSLEXI DEPPRESSION ÄTSTÖRNING SJÄLVSKADE S.K. VANLIGA FÖRÄLDRAR MISSBRUK EL PSYK

29 SKOLAN ÄR HUVUDLEVERANTÖR AV MÄNNISKOR TILL UTANFÖRSKAP

30 Malmökomissionen

31 VARJE ÅR SKER EN NYLEVERANS AV UNGA MÄNNIKSOR 180 Mdr/årskull

32 Detta är inte främst ett pedagogisk problem eller ett ordningsproblem Ett integrationsproblem Ett neuropsykiatrisk problem Ett missbruksproblem Ett ordningsproblem Ett fattigdomsproblem Ett polisiärt problem Ett hälsoproblem Ett inlärningsproblem Ett psykiatriskt problem Ett socialt problem

33 Stuprörens och kortsiktighetens prislapp fallet ADHD

34 Handikapp Autismspektra Anorexi Bulemi ADHD Självskadebeteende Asocialitet Fattigdom Psykisk ohälsa Depression Skolmisslyckande Utanförskap = Arbetslöshet Skyddsbehov Kriminalitet Dyslexi Omvårdnadssvíkt Språk Invandring Begåvning Missbruk Missbruk Missbruk Psykisk Psykisk ohälsa Somatisk ohälsa Somatisk ohälsa Social ohälsa problematik

35

36 Patrik 7 år Strulig hela dagistiden Kan inte sitta still, kommer i bråk Kan inte koncenterar sig Svag impulskontroll Får inte vara med Mamma ensamstående, ambitiös, svag ekonomi, skör

37 Patrik 7 år på glid Insats Kostnad PROJEKT RÄDDA PATRIK Barn/ungdoms psykiatri Specialpedagog Habilitering Vuxenpsykiatrin Primärvården Socialtjänsten SUMMA

38 PATRIK 7 ÅR PÅ GLID?? Intäkt INSATS Kostnad TIDSPERSPEKTIV? INSATS EFFEKT? TYP AV EFFEKTER? VILKA AKTÖRER? Intäkt INGEN INSATS Kostnad Ökad prodförmåga Minskade välfärdskostnader Kostnader för insatsen VAD? FÖR VEM? NÄR? Minskad prodförmåga Ökade välfärdskostnader

39 ADHD genomsnittskostnad WorstCase BestCase Övriga Rättsväsendet Landsting Kommun Försäkringskassan

40 ADHD Worst Case ADHD Best Case Kr Övriga Rättsväsendet Landsting Kommun Försäkringskassan Kr Övriga Rättsväsendet Landsting Kommun Försäkringskassan Ålder Ålder

41 ADHD Worst Case Kr Ålder Specialistsjukvård Socialtjänst_Försörjning Socialtjänst Skola Psykiatri Produktionsvärde Primärvård Polis Kriminalvård FK_Försörjning Domstol BUP Barnomsorg Ambulanssjukvård Allmänhet Akutsjukvård

42 ADHD Ackumulerad WC BC Kr Övriga Rättsväsendet Landsting Kommun Försäkringskassan Ålder

43 VARFÖR LÅTER VI DETTA HÄNDA??? Kr ADHD Ackumulerad WC BC Ålder Övriga Rättsväsendet Landsting Kommun Försäkringskassan Kr ADHD Ackumulerad WC BC Ålder Specialistsjukvård Socialtjänst_Försörjning Socialtjänst Skola Psykiatri Produktionsvärde Primärvård Polis Kriminalvård FK_Försörjning Domstol BUP Barnomsorg Ambulanssjukvård Allmänhet Akutsjukvård

44 Best & worst case - tillspetsat Best Tidigt Proaktivt Samordnat Långsiktigt Uthålligt Evidensbaserat Kostnadseffektivt Går att göra med dagens kunskap Worst Sent Reaktivt Var för sig Kortsiktigt Punktinsatser Som vi brukar Ej kostnadsmedvetenhet Ofta; som idag

45 Vad händer med ADHD-barnen om vi inte gör något?

46 Vad händer med ADHD-barnen om vi inte gör något?

47 PATRIKS TRE VÄGAR IN I VUXENLIVET OM VI MISSLYCKAS KRIMINELL VÅLDS- VERKARE LÅNGTIDS- ARBETSLÖS

48 Patrik 25 långtidsarbetslös

49 Patrik 33 år 8 års fängelse för våldsbrott och narkotikabrott 13 domar bakom sig Misslyckad skolgång Vad kostar hans utanförskap 40 Mkr

50 Patrik - våldsverkare Misshandlar Blir misshandlad Överkonsumerar alkohol Ingår i destruktiva subkulturer Vit makt Huliganer

51 ADHD 19 årskullar Vs. Pensionsskuld invånare ETT STORT ELLER ETT LITET PROBLEM???

52 Varför låter vi detta ske?

53 Varför låter vi detta ske? Kortsiktighet Stuprörstänkande

54 SJUKSKÖTERSKA KURATOR SKÖTARE ARBETSTERAP SJUKGYMNAST Somatisk vård DISTRSKÖT SSK AVGIFTNING LÄKARE Psykiatrisk vård LÄKARE PSYKOLOG PSYKOTERAPEUT Personer med diffus problematik GOD MAN Försörjning KRONFOGDE HANDLÄGG FK FÖRVALTARE SOCIONOM IFO ARBETSFÖRMEDLARE BOSTADSFÖRETAG BISTÅNDSBEDÖM SJUKSKÖT BOENDESTÖD Boende HEMTJÄNST SKULDSANERARE SKÖT BOENDE BEHHEM ALKOHOLTERAPEUT BEHHEM SOCIONOM Beroendevård Missbruksvård BOENDESTÖD IFS RSMH Social liv & sammanhang Familj & Sociala nätverk HANDLED SYSS Sysselsättning ARBETSVÄGLED SYOKONSULENT Utbildning SOC BARN/UNGA PO BUP POLIS PRAKTIK LÄRARE

55 Utredning Sjukersättning Sjukpenning Rehabersättning Utredning Dålig ekonomi Utredning Ekonomiskt bistånd Inget jobb A-kassa Aktivitetsgaranti OSA Lönebidrag Utredning Karensdagar Läkare Sjuk Svart Lönearbete Produktionsvärde Vitt Försörjningssätt Inkomst Skatteintäkter Hälare Övervakning Villkorlig dom Kontraktsvård Samhällstjänst Skyddstillsyn Öppen lokalanstalt Öppen riksanstalt Sluten lokalanstalt Sluten riksanstalt Säkerhetsanstalt Intensivövervakning Dom Huvudförhandling Häkte Skyddshäkte Häktning Häktningsförhandling Advokat Gripande Arrest Utredning Åklagare Vilande Åtal Anhållande Arrest Brottsutredning Personutredning Övr omkostnader Momsintäkter Missbruk Läkemedel Avgiftning Metadon Subitex Antabus Psykakut Psyk öppenvård Psyk slutenvård Beroende Abstinens Kroppsliga effekter Psykiatriska Psykiatriska symptom Missbrukets mentala effekter Läkarbesök vårdcentral Medicinskt vårddygn Läkemedel Akutmottagning Liten operation Stor operation Tandakuten Medicinska Heroinist Hepatit X Infektioner... Kirurgiska Amfetaminist Misshandel Trafikolyckor Olycksfall... Missbrukets kroppsliga effekter Odontologiska LVU Korttidshem Jourfamilj PBU Kontaktperson Familjehem/Behandl Familjehem/Trad Bidragsförskott Stödresurs Barnomsorg Stödresurs Skola Beslut Länsrätt Överklagan Kammarrätt Advokat Beslut om ärende Utredningshem Ärende Anmälan MVC BVC Barnomsorg Skola Jourhem Omedelbart omhändertagande Skolsköterska Skolkurator Socialtjänsten Polis PBU Stödresurser Utredning Utsatta barn Specialpedagog Extralärare Utredning Ingen bostad Bostadsbidrag Social kontrakt/ försöksboende Särskilt boende Inackordering Härbärge Stödboende Hotellhem Gripande, Åtal, Dom och Straff Barn Boende Vård/Behandling Inbrott Bilstöld Snatteri Polisutredning Skadereglering Egendomsförlust Egendomsskador Tid/Prodförlust drabbade Gripande Bedrägeri Langning Smuggling Prostitution Utredning Anmälan Ärende Beslut om ärende Utredning Kontinuerlig kontakt Beslut Länsrätt Advokat Överklagan Kammarrätt Beroendemottagning Öppenvård Boende Inackordering Kontaktperson Behandlingshem LVM hem

56 KOMMUN LANDSTING F-KASSA A-FÖRMEDL SOCIALTJÄNST SKOLA FRITID KULTUR BARN- & UNGDOMSSPYKIATRI VUXENPSYKIATRI PRIMÄRVÅRD AKUTSJUKVÅRD

57

58 det socialpolitiska gatloppet socialtjänst psykiatri primärvård försäkringskassa arbetsförmedling AMI

59 KORTSIKTIGA SÄKRA KOSTNADER LÅNGSIKTIGA OSÄKRA VINSTER TILL FÖLJD AV FÖREBYGGANDE INSATSER

60 Och det där med långsiktighet då???

61 Och det där med långsiktighet och framförhållning???

62 KOSTNAD REHABVINSTER & TIDSFAKTORN INVESTERINGSPUCKEL TID REHABVINSTER Ingvar Nilsson

63 HALLANDSÅSTUNNELN ETT LYCKAT INVESTERINGSPROJEKT???

64 Varför låter vi detta hända??? Dyslexi Best Case Dyslexi Worst Case Kr Övriga Rättsväsendet Landsting Kommun Försäkringskassan Kr Övriga Rättsväsendet Landsting Kommun Försäkringskassan Ålder Ålder BEST CASE ÄR JU TROTS ALLT BÅDE BÄTTRE OCH BILLIGARE

65 Fyra möjliga svar Brist på socialt investeringskapital Stuprörstänkande/agerande Frånvaro av organisatorisk helhetssyn svarte - petterspel med ansvar och kostnader Kortsiktighet i styrsystem och uppföljningssystem Vi belönar kortsiktig (ekonomisk) framgång på bekostnad av långsiktig effektivitet Ersättningssystem som belönar stuprörstänkande och kortsiktighet Vi blir allt bättre på att springa fort åt fel håll

66 KOSTNAD FÖR EN INSATS EN SATSNING PÅ UNGA EN KORTSIKTIG KOSTNAD ELLER EN LÅNGSIKTIG SOCIAL INVESTERING KOSTNAD FÖR ATT AVSTÅ

67

68

69

70 SOCIOEKONOMISKA STRATEGIER

71

72 Tre tankar Grundfråga; om nu prevention, tidiga insatser och framgångsrik rehab är så bra och lönsamt mänskligt och ekonomiskt - och alla dessutom vill så väl; varför händer inget? Infallsvinkel; det kanske beror på att detta inte enbart eller kanske ens främst är en folkhälsofråga utan främst ett ekonomiskt styr- och managementproblem Reflektion; i stort sett alla frågor i den offentliga sektorns mjuka del borde präglas av helhetssyn och långsiktighet. I stort sett alla organisationer, styrsystem, uppföljningssystem och ersättningssystem präglas av det motsatta. Är inte det konstigt?

73 Hur ser vi på socialtjänst, skola, prevention och rehabilitering? KORTSIKTIG KOSTNAD ELLER LÅNGSIKTIG SOCIAL INVESTERING MED HÖG LÖNSAMHET???

74 En synvända???

75 ONDA KOSTNADER Ingen eller liten effekt på resultat Låg kostnadseffektivitet GODA KOSTNADER Stor eller god effekt på resultat Hög kostnadseffektivitet Defensiv eller offensiv resursanvändning EFFEKTVITIET Rätt sak Rätt kvalitet Rätt tidpunkt Till lägsta kostnad

76 Detta har att göra med begreppet effektivitet

77 Kostnads- Effektiva EFFEKTIVITET metoder

78 KOMMUNLEDNING LANDSTINGSLEDNING FACKNÄMND VERKSAMHETSLEDNING STRATEGISK EFFEKTIVITET EFFEKTIVITET RESURSFÖRDELNINGEN I STORT OCH ÖVER TID KOSTNADSEFFEKTIVA METODER

79 KOMMUNLEDNING LANDSTINGSLEDNING FACKNÄMND VERKSAMHETSLEDNING STRATEGISK EFFEKTIVITET OPERATIV EFFEKTIVITET RESURSFÖRDELNINGEN I STORT OCH ÖVER TID KOSTNADSEFFEKTIVA METODER

80 Fyra strukturfrågor för att uppnå god ekonomisk resurshushållning Har vi styr- och uppföljningssystem som stödjer långsiktighet och helhetssyn? Har vi organisationsstrukturer som skapar och gynnar helhetssyn? Har vi ersättnings och resursfördelningssystem som stödjer och gynnar långsiktighet och helhetssyn? Har vi tillgång till socialt investeringskapital?

81 Det ska vara lätt att göra rätt - Ale Gemensam satsning mot skolk Samverkan skola & socialtjänst Syfte; på sikt minska utanförskapet bland unga & unga/vuxna Målgrupp; åk 7 elev med ogiltig frånvaro Cirka 50 elever Total årskostnad 1.1 Mkr Tas genom omfördelning av befintlig personal

82 Det ska vara lätt att göra rätt - Ale Ackumulerad vinst över tid Ackumulerade och diskonterade Kronor År Produktionsvärde Övriga Rättsväsendet Landstinget Kommunen Försäkringskassan Arbetsförmedling

83 Det finns metoder MEN vi behöver ett socialt investeringskapital

84 Några vägar mot ett socialt investeringskapital SOCIALA INVESTERINGS- FONDER Förebyggande Preventivt Långsiktigt Samverkande Uthålligt KUNDVAL 3.0 SÄRSKILD ENHET FÖR PREVENTION & SAMVERKAN KOMMUNALA BOLAG SOCIAL INVESTMENT BONDS CSR & PPP

85

86 Aktiepengar går till social investering Trelleborgs kommun säljer av sitt aktieinnehav. Pengarna ska istället läggas i en fond för investeringar inom det sociala området. Att ha en aktieportfölj som år efter år skvalpar runt på ungefär samma pengar tycker vi inte är särskilt meningsfullt. Vi tycker det är bättre att man satsar dem på de mjuka delarna av kommunens verksamhet, säger kommunstyrelsens ordförande Ulf Bingsgård (M

87 Ett antal andra på G kring sociala investeringsfonder Norrköping 40 Mkr Borås Lilla Edet 3 Mkr Norrtälje 3 Mkr Nynäshamn 30 Mkr Trelleborg 12 Mkr Umeå 120 Mkr Ale politiskt initiativ Helsingborg tjänstemannainitiativ + politiskt förslag Karlstad Nacka Ystad 3 Mkr Uppsala förslag 40 Mkr + pol program Eskilstuna förslag 25 Mkr Kungälv - förslag Göteborg diskussion Malmö ett politiskt uppdrag till ek direktör Ytterligare ett halvdussin diskuterar, överväger

88 En social investeringsfond vad är det??? Medel frigjorda och avsatta för att användas för sociala preventiva och rehabiliterande åtgärder Placeras på särskild plats/konto i någon mening skyddade Beslutas om i särskild ordning Innehåller inslag av både A) långsiktighet B) samverkan/helhetssyn Har någon form av avskrivningsplan/modell Insatserna ska A) vara kunskapsbaserade B) följas upp

89 Är begreppet social investeringsfond viktigt? Ekonomernas centrala roll

90 Intern RR Extern RR Total RR Intäkt Kostnad Resultat + = FRÅN INTERNT VIA EXTERNT TILL TOTALT SOCIOEKONOMISKT BOKSLUT

91 EN SOCIAL INVESTERING ÄR EN KAPITALINSATS SOM FÖRVÄNTAS LEDA TILL FRAMTIDA AVKASTNING INNEHÅLLER A) LÅNGSIKTIGHET - KOSTNADEN KOMMER FÖRE INTÄKTEN B) RISK - DET KAN GÅ ÅT PIPAN C) OMFÖRDELNING - ANDRA KANSKE FÅR VINSTEN

92 Spelregler kring sociala investeringar (exempel) Effektivitetsperspektivet kunskapsbaserad åtgärd Det gränsöverskridande perspektivet samverkan och helhetssyn Det sociala investeringsperspektivet långsiktiga intäkter Resultat- och uppföljningsperspektivet mäta effekter

93 Sociala investeringar i en kundvalsmodell Kund 3.0??? Nackamodellen???

94 En föränderlig kundroll??? KUND 1.0 beställar - utförarmodeller Beställaren ställförträdande kund KUND 2.0 traditionella kundvalsmodeler Ett myndighetsbeslut baserat på (rättighets)lagstiftning avgör kundens köpkraft Reaktiva insatser när problemet blivit så stort att brukaren faller inom en rättighetssfär KUND 3.0 en servicebaserad kundvalsmodell En resursöverföring från reaktiva myndighetsbeslut till ett genuint kund/behovsstyrt serviceutbud Preventiva insatser baserat på att kunden tidigt söker stöd och hjälp

95 SENT REAKTIVT UTGÅR FRÅN MYNDIGHETSBESLUT BASERAS PÅ RÄTTIGHETSLAGSTIFTNING REAKTIVA RESURSER

96 OPERATIV EFFEKTIVITET SENT REAKTIVT UTGÅR FRÅN MYNDIGHETSBESLUT BASERAS PÅ RÄTTIGHETSLAGSTIFTNING REAKTIVA RESURSER

97 TIDIGT PREVENTIVT INGA MYNDIGHETSBESLUT BASERAS EJ PÅ RÄTTIGHETSLAGSTIFTNING SENT REAKTIVT UTGÅR FRÅN MYNDIGHETSBESLUT BASERAS PÅ RÄTTIGHETSLAGSTIFTNING PREVENTIVA RESURSER REAKTIVA RESURSER

98 NORMALITET Mödrahälsovård Barnhälsovård Föräldrastöd 6 ÅR förskola Fritidsverksamhet 12 ÅR Föreningsliv 16 ÅR KORTA BILLIGA BUP skola Kyrkan Ungdomsmottagning 18 ÅR Socialtjänst NORMALITET Missbruksvård Polis Psykiatri 29 ÅR Försäkringskassa Kriminalvård LÅNGA DYRA UTANFÖRSKAP TID

99 TIDIGT PREVENTIVT INGA MYNDIGHETSBESLUT BASERAS EJ PÅ RÄTTIGHETSLAGSTIFTNING +100% SENT REAKTIVT UTGÅR FRÅN MYNDIGHETSBESLUT BASERAS PÅ RÄTTIGHETSLAGSTIFTNING -5% PREVENTIVA RESURSER REAKTIVA RESURSER STRATEGISK EFFEKTIVITET

100 TIDIGT PREVENTIVT INGA MYNDIGHETSBESLUT BASERAS EJ PÅ RÄTTIGHETSLAGSTIFTNING +100% SENT REAKTIVT UTGÅR FRÅN MYNDIGHETSBESLUT BASERAS PÅ RÄTTIGHETSLAGSTIFTNING -5% PREVENTIVA RESURSER REAKTIVA RESURSER

101 Men kom ihåg Social investeringar endast det första (kanske nödvändiga) steget detta är på intet sätt tillräckligt. För att uppnå långsiktighet & helhetssyn samt undvika onda cirklar måste vi också Förändra organisationsstruktur Förändra styr- och uppföljningssystem Förändra ersättningssystem Detta är den stora frågan

102 Men det räcker inte vi måste se över 1. ORGANISATION 2. STYR- OCH UPPFÖLJNINGSYSTEM 3. ERSÄTTNINGSSYSTEM

103 STYRNING UPPFÖLJNING LÅNGSIKTIGHET ORGANISATION HELHETSSYN SAMVERKAN SOCIALT INVESTERINGS- ERSÄTTNINGS- & RESURS- FÖRDELNINGS SYSTEM LAGSTIFTNING RESURSER KAPITAL