SAMVERKAN & SOCIALA INVESTERINGAR 2.0

Transkript

1 SAMVERKAN & SOCIALA INVESTERINGAR 2.0 kejsarens nya kläder eller den möjliga början till något nytt??? Ingvar Nilsson/

2 Varje år lämnar unga Sveriges skolor för ett långt liv i utanförskap Vad kostar detta? Hur stor del av detta är onödigt?

3

4 Några inledande tankar att bära med sig Utanförskap är en dyr affär Man kan räkna på det Man kan se människor som en social investering i stället för en kostnad Det mesta har sina rötter i Skolmisslyckanden Integrationsmisslyckanden Väldigt många har en sammansatt/diffus problematik Ingen kan lösa detta själv det kräver samverkan Det krävs ett strategiskt perspektiv och att bryta vårt medberoendebeteende När blir detta en utmaning för välfärdsstaten och vår kollektiva välfärd???

5 EN ILLUSTRATION Unga som varken studerar eller arbetar

6 Unga som inte kommer in på arbetsmarknaden Hur ser målgruppen ut? Vad är deras problem? När uppstod det? Vad kan man göra åt det? Hur agerar man bäst? Vad är konsekvenserna om man inget gör?

7 Målgruppens svårigheter, utmaningar, problem och bakgrund Icke utredd diagnos Dysfunktionell familj Kognitiva funktionshinder dyslexi/dyskalkyli PTSD Psyk Ångest/depres sion Språkstörning Fobier/sociala problem Våldsutsatt Fetma Missbruk Svag självkänsla Svag ekonomi Kultur (etnicitet) Unga mödrar Hederskultur Socialt arv Udda normalitet saknar arbetslivserfarenhet Kriminalitet Övergrepp Fysisk hälsa Saknar sociala färdigheter Drivkraft sammanhang Brist på nätverk Skola/utb Skolmisslyckanden Mobbing Språk Diffus/motivat ion Neuropsyk ADHD, autism Aspberger

8 Vad är det värt att korta introduktionstiden på arbetsmarknaden med fyra år för 10 personer???

9 Vad är det värt att korta introduktionstiden på arbetsmarknaden med fyra år för 10 personer???

10 Sociala investeringar och samverkan en trend!!! Är det bra eller dåligt???

11 Om att slå in öppna dörrar Är det någon här som är emot helhetssyn och långsiktighet? Men varför får vi inte till det då? Ligger svaret i systemen eller hos individer? Vårt belastande bagage Systemen Vanan Synsätten Latheten Bristen på mod

12 GRUNDPROBLEMET utanförskapet och dess kostnader

13 VILL DU INVESTERA I MIN FRAMTID???

14 DET BLIR FÖR DYRT

15 Varje år lämnar unga Sveriges skolor för ett långt liv i utanförskap 210 Mdr Per årskull Vad kostar detta? Hur stor del av detta är onödigt?

16 Två spår Utanförskapsspåret Varför så många i utanförskap? Varför ökar det? Vad beror det på? Vad kostar det? Kan vi minska det och både spara pengar och bygga ett bättre samhälle? Effektivitetsspåret Hur fördelar och använder vi alla de resurser vi förfogar över? Är vi effektiva i vår resursanvändning? Kan vi använda våra resurser smartare än idag? HUR KOMMER SOCIALA INVESTERINGAR IN I BILDEN?

17 Den grundläggande vägvalet kring samverkan och sociala investeringar DEN LILLA UTMANINGEN Var och hur ska vi samverkan och göra sociala investeringar? Hur ska det rent tekniskt gå till? VÅR RESURSANVÄNDNING Hur gör vi idag? Hur borde vi göra? Hur lätt är det att förändra? DEN STORA UTMANINGEN Hur bör vi fördela och använda våra resurser i stort

18 MEKANISMERNA SOM BIDRAR TILL UTANFÖRSKAP OCH INEFFEKTIVITET kortsiktighet & stuprörstänkande

19 Handikapp Autismspektra Anorexi Bulemi ADHD Fattigdom Självskadebeteende Psykisk ohälsa Asocialitet Depression Skolmisslyckande Utanförskap = Arbetslöshet Skyddsbehov Kriminalitet Dyslexi Omvårdnadssvíkt Språk Invandring Begåvning Kognitiva svårigheter Missbruk Missbruk Psykisk Psykisk ohälsa Somatisk ohälsa Somatisk ohälsa Social ohälsa problematik

20 Patrik 7 år Strulig hela dagistiden Kan inte sitta still, kommer i bråk Kan inte koncenterar sig Svag impulskontroll Får inte vara med

21 Patrik 7 år på glid Insats Kostnad PROJEKT RÄDDA PATRIK Barn/ungdoms psykiatri Specialpedagog Habilitering Vuxenpsykiatrin Primärvården Socialtjänsten SUMMA

22 ?? PATRIK 7 ÅR PÅ GLID Intäkt INSATS Kostnad TIDSPERSPEKTIV? INSATS EFFEKT? TYP AV EFFEKTER? VILKA AKTÖRER? Intäkt INGEN INSATS Kostnad Ökad prodförmåga Minskade välfärdskostnader Kostnader för insatsen VAD? FÖR VEM? NÄR? Minskad prodförmåga Ökade välfärdskostnader

23 ADHD genomsnittskostnad WorstCase BestCase Övriga Rättsväsendet Landsting Kommun Försäkringskassan

24 ADHD Worst Case ADHD Best Case Kr Övriga Rättsväsendet Landsting Kommun Försäkringskassan Kr Övriga Rättsväsendet Landsting Kommun Försäkringskassan Ålder Ålder

25 ADHD Ackumulerad WC-BC Långsiktighet Samverkan Vinst; 2 Mkr/person Övriga Kr Breakeven Rättsväsendet Landsting Kommun Försäkringskassan Ålder

26

27 Vad händer med ADHD-barnen om vi inte gör något?

28 PATRIKS TRE VÄGAR IN I VUXENLIVET OM VI MISSLYCKAS KRIMINELL Mkr GROV VÅLDS- VERKARE 50 Mkr LÅNGTIDS- ARBETSLÖS Mkr

29 HAR DU HELHETSSYN?

30 SJUKSKÖTERSKA KURATOR SKÖTARE ARBETSTERAP SJUKGYMNAST Somatisk vård DISTRSKÖT SSK AVGIFTNING LÄKARE Psykiatrisk vård LÄKARE PSYKOLOG PSYKOTERAPEUT Personer med diffus problematik GOD MAN Försörjning KRONFOGDE HANDLÄGG FK BISTÅNDSBEDÖM SJUKSKÖT FÖRVALTARE SOCIONOM IFO ARBETSFÖRMEDLARE BOSTADSFÖRETAG Boende HEMTJÄNST SKULDSANERARE BOENDESTÖD SKÖT BOENDE BEHHEM ALKOHOLTERAPEUT BEHHEM SOCIONOM Beroendevård Missbruksvård BOENDESTÖD IFS RSMH Social liv & sammanhang Familj & Sociala nätverk HANDLED SYSS Sysselsättning ARBETSVÄGLED SYOKONSULENT Utbildning SOC BARN/UNGA PO BUP POLIS PRAKTIK LÄRARE

31 Klientens och socialsekreterarens vardag Social och arbetsmarknadskontoret 12. Slussen (samarb. FK,AF o arbetsm.k.) 23. Minimaria 7a.Valideringsprojektet 14. Försäkringskassan 27.Arbetsförmedlingen 5. Arbete, praktik och rehabilitering, 8 6.Ungdomsenheten (Kliv1 EU-projekt) 7. Introduktionsgruppen 22. Psyk. gårdarna Klienten ringer eller kommer via luckan 3. Aktiveringsgruppen 19 Barn o ungdom 1Reception 2. Bedömningsgruppen 9. Medborgarservice 10. Budget o skuldrådgivning 4. Motivation o Förändring 17.Socialjouren 8. Sociala boendeteamet 15. Mottagning Unga 16. Vuxna Psyk/missbru k 8a Hotade kvinnor 8b. Kommunkontrakt 20. Com,Starprojektet m.m. 23. Familjecentra 24. Frigård 25. Basta kooperativet 16 a Socialpsykiatrin 18 Boj, Kvinnojour Kvinnofrid Polisen 26. VC Fastighets 31

32 Utredning Sjukersättning Sjukpenning Rehabersättning Utredning Dålig ekonomi Utredning Ekonomiskt bistånd Inget jobb A-kassa Aktivitetsgaranti OSA Lönebidrag Utredning Karensdagar Läkare Sjuk Svart Lönearbete Produktionsvärde Vitt Försörjningssätt Inkomst Skatteintäkter Hälare Övervakning Villkorlig dom Kontraktsvård Samhällstjänst Skyddstillsyn Öppen lokalanstalt Öppen riksanstalt Sluten lokalanstalt Sluten riksanstalt Säkerhetsanstalt Intensivövervakning Dom Huvudförhandling Häkte Skyddshäkte Häktning Häktningsförhandling Advokat Gripande Arrest Utredning Åklagare Vilande Åtal Anhållande Arrest Brottsutredning Personutredning Övr omkostnader Momsintäkter Missbruk Läkemedel Avgiftning Metadon Subitex Antabus Psykakut Psyk öppenvård Psyk slutenvård Beroende Abstinens Kroppsliga effekter Psykiatriska Psykiatriska symptom Missbrukets mentala effekter Läkarbesök vårdcentral Medicinskt vårddygn Läkemedel Akutmottagning Liten operation Stor operation Tandakuten Medicinska Heroinist Hepatit X Infektioner... Kirurgiska Amfetaminist Misshandel Trafikolyckor Olycksfall... Missbrukets kroppsliga effekter Odontologiska LVU Korttidshem Jourfamilj PBU Kontaktperson Familjehem/Behandl Familjehem/Trad Bidragsförskott Stödresurs Barnomsorg Stödresurs Skola Beslut Länsrätt Överklagan Kammarrätt Advokat Beslut om ärende Utredningshem Ärende Anmälan MVC BVC Barnomsorg Skola Jourhem Omedelbart omhändertagande Skolsköterska Skolkurator Socialtjänsten Polis PBU Stödresurser Utredning Utsatta barn Specialpedagog Extralärare Utredning Ingen bostad Bostadsbidrag Social kontrakt/ försöksboende Särskilt boende Inackordering Härbärge Stödboende Hotellhem Gripande, Åtal, Dom och Straff Barn Boende Vård/Behandling Inbrott Bilstöld Snatteri Polisutredning Skadereglering Egendomsförlust Egendomsskador Tid/Prodförlust drabbade Gripande Bedrägeri Langning Smuggling Prostitution Utredning Anmälan Ärende Beslut om ärende Utredning Kontinuerlig kontakt Beslut Länsrätt Advokat Överklagan Kammarrätt Beroendemottagning Öppenvård Boende Inackordering Kontaktperson Behandlingshem LVM hem Och det där med helhetssyn???

33 STUPRÖRSLOGIKEN TVÄRSEKTORIELLA LOGIKEN k o m m u n l a n d s t i n g a r b e t s f ö r m e d li n g f ö r s ä k r i n g s k a s s a Utsatta barn Värstingar Missbruk Diffus rygg/nack Övervikt/fetma Långtidsarbetslöshet Psykiska sjukdomar Multipla handikapp Strokepatienter KLIENTENS PROBLEMBILD Tydlig-otydlig Enkel - komplex HAR VI ETT SAMSPEL PROBLEM ORGANISATIONENS ELLER??? Uppdrag Mandat Kompetens

34 Och det där med långsiktighet och framförhållning???

35 KORTSIKTIGA SÄKRA KOSTNADER LÅNGSIKTIGA OSÄKRA VINSTER TILL FÖLJD AV FÖREBYGGANDE INSATSER

36 KOSTNAD REHABVINSTER & TIDSFAKTORN INVESTERINGSPUCKEL TID VINSTER

37 HALLANDSÅSTUNNELN ETT LYCKAT INVESTERINGSPROJEKT???

38 OSYNLIGHET INEFFEKTIV RESURS- ANVÄNDNING KORTSIKTIGHET STUPRÖRS- TÄNKANDE ANSVARSFRIHET ÖKAT UTANFÖRSKAP

39 HÅLLER DU MED OM DETTA? VILKA SLUTSATSER DRAR DU???

40 ETT SOCIALT INVESTERINGSPERSPEKTIV säkra kortsiktiga kostnader eller osäkra långsiktiga intäkter

41 Kognitiva funktionsnedsättningar hos gymnasieelever Funktionsnedsättning Skolmisslyckanden Misslyckanden på arbetsmarknaden Samhällskostnader Inlärningsbarriär

42

43 EN SATSNING PÅ UNGA EN KORTSIKTIG KOSTNAD ELLER EN LÅNGSIKTIG SOCIAL INVESTERING KOSTNAD FÖR EN INSATS KOSTNAD FÖR ATT AVSTÅ

44 Prislappar kring skolmisslyckande Fem års senare inträde på arbetsmarknaden Reducerad livslön Perioder av arbetslöshet Perioder av ohälsa och arbetslöshet Livslångt utanförskap Livslångt utanförskap och hälsa 2.3 Mkr 1.4 Mkr 3.1 Mkr 8.9 Mkr 8.9 Mkr 11.5 Mkr Varierar starkt Påverkar många aktörer Påfallande dyrt

45 4 år 30 år Reala Produktionsvärde Finansiella Reala Produktions- Finansiella kostnader kostnader kostnader värde kostnader 20% lägre lön 10 år % lägre lön 30 år % lägre lön 30 år år Försenat inträde + Fstöd år försenat inträde + Fstöd år försenat inträde + Fstöd Produktionsförlust + Akassa vart 4:e år i 30 år Produktionsförlust/Sjukpening 10 år under 30 år Produktionsförlust + omväxlande Sjukpenning/Akassa var 3:e år i 30 år års sent inträde (med Fstöd) + 10 års arbetsl/sjukskr under resterande 25 år års produktionsförlust+fstöd - ingen pålaga års produktionsförlust+fstöd - pålaga - Man Psyk Kort års produktionsförlust+fstöd - pålaga - Missbruk (12.8-mix) års Produktionsförlust års Försörjningsstöd års produktionsförlust + Fstöd års produktionsförlust + Fstöd - pålaga: Psyk Man Kort års produktionsförlust + Fstöd - pålaga: Missbruk Amfetamin

46 TEKNISKA HJÄLPMEDEL PROJEKTIDÉ SOCIAL INVESTERING Skolframgång Framgång på arbetsmarknaden Samhällskostnader JÄMFÖRELSE Funktionsnedsättning Skolmisslyckanden Misslyckanden på arbetsmarknaden Samhällskostnader Inlärningsbarriär

47 EN SATSNING PÅ UNGA EN KORTSIKTIG KOSTNAD ELLER EN LÅNGSIKTIG SOCIAL INVESTERING KOSTNAD FÖR EN INSATS CA KOSTNAD FÖR ATT AVSTÅ 0,5 5 MKR

48 Flyktingar & ensamkommande Lång introduktionstid på arbetsmarknaden Svaga skolresultat Omfattande utanförskap I grunden extremt entreprenöriella människor som alltför snabbt skolas in i en hjälplöshetsroll Blir det för dyrt? Kanske tänker vi helt fel Vad händer om vi anlägger ett egenmaktsoch socialt investeringsperspektiv

49 Det normala ekonomiska racet Kr Balans Ålder

50 För varje 18 åring som kommer till Sverige har något annat land tagit en grundkostnad som i Sverige skulle kostat 3 3,5 Mkr Någon annan har gjort en grundinvestering i ett humankapital som vi har att förvalta och förädla

51 PROBLEM KOSTNAD/ EFFEKT BÄRARE PRODUKTIONS- FÖRLUSTER SAMHÄLLET MISSLYCKANDEN PÅ ARBETS-MARKNADEN FÖRSÖRJNINGS- KOSTNADER KOMMUN FÖRÄSKRINGSKASSA ARBETSFÖRMEDLING OLIKA VÄLFÄRDS- INSATSER KOMMUN LANDSTING ARBETSFÖRMEDLING FÖRSÄKRINGSKASSA RÄTTSVÄSENDET

52 Några antaganden Vi investerar per person år år under 3 års tid 20 personer Syftet är att underlätta och snabba på introduktionsprocessen Staten och kommunen delar på kostnaden Detta leder till att vi får in de nyanlända 4 år snabbare på arbetsmarknaden Vad är detta värt? Är det en lönsam investering om vi lyckas

53 En samhällsvinst på 30 mkr

54 En kommunal vinst på 3-4 Mkr

55 Mer exakt ser det ut så här

56 Hur viktigt är det att kunna räkna kring en social investering? Före? synliggöra risken Efter? värdera resultatet

57 SOCIAL INVESTERING Fond eller synsätt? En byråkratisk fälla?

58 Kort om resan hit Tänk långsiktigt 2004 Nynäshamn Bättre att stämma i bäcken IFL/Skandia ett stort antal kommuner utbildas 2008/09 Norrköping Psynk/modellområdesprojektet SKL Sociala klausuler vid offentlig upphandling Social Impact Bonds Idag Cirka 80 kommuner/regioner utbildade i sociala investeringskalkyler Cirka kommuner/regioner har fonder Mer än 1 mdr i fonderna Rätt lite strategiskt tänk

59 VAD SKA VI HA FONDERNA TILL?? Om det droppar vatten ur en kran var bör jag lägga mitt fokus på att torka under kranen med en trasa eller att stänga kranen?

60 Är vi effektiva??? Hur vet vi det???

61 I själva verket vet vi nästan inget om Effektivitet Och än mindre om kostnadseffektivitet Därför vet vi inte om vi upprätthåller KL 8.1 om god resurshushållning Det enda vi tycks veta riktigt bra är om vi håller budget Vi väljer alltför ofta att leta efter nycklarna under lampan i stället för där vi tappade dom

62 ETT STRATEGISKT PERSPEKTIV PÅ SOCIALA INVESTERINGAR OCH SAMVERKAN ett systembevarande eller systemförändrande perspektiv

63 PERS OMBUD EGON JÖNSSON FINSAM STENUNGSUNDS -MODELLEN FRISAM RESAM FYRSAM SOCSAM

64 Om någon säger samverkan en gång till slår jag ihjäl honom

65 konsten är inte att börja tänka nytt, utan att sluta tänka gammalt DEBAGÅTA FYREKRIG

66 Sociala investeringar & samverkan två bilder

67 Fyra strukturfrågor för att uppnå god ekonomisk resurshushållning Har vi styr- och uppföljningssystem som stödjer långsiktighet och helhetssyn? Har vi organisationsstrukturer som skapar och gynnar helhetssyn? Har vi ersättnings och resursfördelningssystem som stödjer och gynnar långsiktighet och helhetssyn? Har vi tillgång till socialt investeringskapital?

68 NEJ!!!!

69 SOCIALA INVESTERINGAR EFFEKTIV RESURS- ANVÄNDNING LÅNGSIKTIGHET HEKLHETSSYN SAMVERKAN MINSKAT UTANFÖRSKAP

70 Sociala investeringar & samverkan Operativt mål En metod att få fram resurser för att lösa konkreta preventionseller rehabiliteringsproblem Strategiskt mål En metod att i grunden byta perspektiv, höja effektiviteten, skapa lärande och förändra sättet att fördela resurser och fatta resurs-fördelningsbeslut

71 GENOMFÖRA SAMVERKANSPROJEKT REHABILITERA ENSKILDA PERSONER? VAD VILL VI UTRÄTTA MED SAMVERKAN OPERATIV SAMVERKAN STRATEGISK SAMVERKAN STRUKTURELLT MINSKA UTANFÖRSKAPET I SAMHÄLLET?

72 Två utmaningar SJUKAN PROJEKT- MED- BEROENDE- PROBLE- MATIKEN

73 En strategisk målsättning KORTSIKTIGT OPERATIVT LÅNGSIKTIGT STRATEGISKT FÅ IN UNGA I STUDIER ELLER ARBETE UTVECKLA EN FUNGERANDE LÅNGSIKTIG METOD & ARENA ARBETSSÄTT, PRIORITERINGAR, RESURSFÖRDELNING, FRAMGÅNGSMÅTT???

74 DET CENTRALA VÄGVALET Strukturellt minska utanförskapet i samhället Ett strategiskt systemförändrande perspektiv VAD VILL JAG MED MITT SOCIALA INVESTERINGSARBETE? Genomföra en konkret insats Ett operativt systembevarande perspektiv

75 De sociala investeringarnas symboliska värde och värde som hävstång för en större förändringsprocess MÅL SOCIAL INVESTERINGSFOND STYR- OCH UPPFÖLJNINGSYSTEM ORGANISATIONSSTRUKTUR RESURSFÖRDELNINGSSYSTEM ERSÄTTNINGSSYSYSTEM MEDEL

76 HUR SER VI PÅ SAMVERKAN OCH SOCIALA INVESTERINGAR? OPERATIVT ELLER STRATEGISKT?

77 EN ILLUSTRATION Unga som varken studerar eller arbetar

78 Några frågor Hur ser målgruppen ut? Vad är deras problem? När uppstod det? Vad kan man göra åt det? Hur agerar man bäst? Vad är konsekvenserna om man inget gör?

79 Målgruppens svårigheter, utmaningar, problem och bakgrund Icke utredd diagnos Dysfunktionell familj Kognitiva funktionshinder dyslexi/dyskalkyli PTSD Psyk Ångest/depres sion Språkstörning Fobier/sociala problem Våldsutsatt Fetma Missbruk Svag självkänsla Svag ekonomi Kultur (etnicitet) Unga mödrar Hederskultur Socialt arv Udda normalitet saknar arbetslivserfarenhet Kriminalitet Övergrepp Fysisk hälsa Saknar sociala färdigheter Drivkraft sammanhang Brist på nätverk Skola/utb Skolmisslyckanden Mobbing Språk Diffus/motivat ion Neuropsyk ADHD, autism Aspberger

80 Håller ni med??? Svårigheten för unga att ta sig in på arbetsmarknaden är inte i enbart en arbetsmarknadspolitisk fråga. Det är en långsiktig tvärsektoriell fråga som oftast startar tidigt i livet; först i förskolan, som därefter accelererar under skoltiden och slutligen manifesteras i det unga vuxenlivet som ett arbetsmarknadspolitiskt problem. Det är en fråga som rör de flesta kommunala förvaltningar samt ett flertal regionala och statliga myndigheter främst sjukvården, arbetsförmedlingen, försäkringskassan och rättsväsendet. Konsekvenserna av att inte ta ett helhetsgrepp kring detta är mänskligt lidande, stora kostnader och betydande ineffektivitet i de offentliga systemen.

81 Upplevda eller observerade arbetshinder (N= 168) Kommer från familjebakgrund med problem (dysfunktionell) familj 36% Psykisk ohälsa 30% Nedstämdhet, depression, motivationsbrist 30% Motivationsbrist 30% Inlärningssvårigheter ex (skolmisslyckanden) typ dyslexi 52% Någon form av neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (ex ADHD, Asperger 58% Posttraumatiska stressyndrom 8% Språksvårigheter 16% Kulturell betingat arbetshinder (t.ex. hedersproblematik) 0% Fysiska/somatiska funktionsnedsättningar (t.ex. övervikt/fetma) 10% Missbruksproblem 20% Kriminalitet, gängtillhörighet 32% Ej grundskola 44% Avbrutna studier 50% Mobbing 8% Utsatt för våld/övergrepp 8% icke utredd diagnos 32% Attitydproblem/motivation 16% I GENOMSNITT 5 ARBETSHINDER MAX 11 HINDER 7 ELER FLER ARBETSHINDER (25%)

82 Upplevda eller observerade arbetshinder Kommer från familjebakgrund med problem (dysfunktionell) familj 36% Psykisk ohälsa 30% Nedstämdhet, depression, motivationsbrist 30% Motivationsbrist 30% Inlärningssvårigheter ex (skolmisslyckanden) typ dyslexi 52% Någon form av neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (ex ADHD, Asperger 58% Posttraumatiska stressyndrom 8% Språksvårigheter 16% Kulturell betingat arbetshinder (t.ex. hedersproblematik) 0% Fysiska/somatiska funktionsnedsättningar (t.ex. övervikt/fetma) 10% Missbruksproblem 20% Kriminalitet, gängtillhörighet 32% Ej grundskola 44% Avbrutna studier 50% Mobbing 8% Utsatt för våld/övergrepp 8% icke utredd diagnos 32% Attitydproblem/motivation 16% I GENOMSNITT 5 ARBETSHINDER MAX 11 HINDER

83

84

85 De udda barnen Huvuddelen av alla barn

86 DET SYNLIGA OCH UPPENBARA ARBETSLÖS SKOLMISSLYCKANDEN Motivation passivitet Vilsenhet inför och tillhörighet i samhället Social kompetens

87 Under ytan??? ARBETSLÖS SKOLMISSLYCKANDEN Motivation passivitet Vilsenhet inför och tillhörighet i samhället Social kompetens Brustna drömmar & illusioner Självkänsla självförtroende Förlorat hopp Tidiga misslyckanden Existentiell förvirring och identitet PTSD Fysisk hälsa Missbruk Neuropsyk Särbegåvning Dysfunktionell familj Kognitiva funktionsnedsättningar dyslexi Psyk Ångest/depre ssion Fobier/soci ala problem Språk

88 DEN LÅNGA RESAN MOT UTANFÖRSKAP

89 FÖRLDRASTÖD KONTAKTFAMILJ FAMILJEHEM SKOLAVHOPP HEMMASITTARE SPEC PEDAGOGER HVB MOBBNING

90 Det ödesdigra glappet - hälsa Psykisk Hälsa 18 år år SKOLMISSLYCKANDE INGET JOBB TIPPINGPOINT ACCELERATION STRUKTUR TILLHÖRIGHET RELATIONER SAMMANHANG Tid

91 Det ödesdigra glappet - kostnader Kostnader 18 år år Tid

92 Rehabiliteringspyramiden Kompetensutveckling Viljan, lusten & förmågan att lära Social utveckling Lusten & förmågan att samspela Sociala färdigheter Psykologisk utveckling Självkännedom & självkänsla Jagstärkande Existentiell utveckling Förstå & acceptera meningen Livssammanhanget

93 PROBLEM ÅTGÄRD MÅL HÅRDA/KONKRETA KOMPETENSBRISTER HÅRDA KOMPETENS- SPÅRET KUNNA GÖRA MJUKA/SUBTILA KOMPETENSBRISTER ORIENTERINGS- FÖRMÅGA I SAMHÄLLET PASSIVITET, SVAG SJÄLVKÄNSLA MJUKA KOMPETENS- SPÅRET KUNNA VARA VÄGLEDNINGS- SPÅRET HITTA MOTIVATIONS- SPÅRET VILJA AN- STÄLL- NINGS -BAR

94 OSUBVENTIONERAT LÖNEARBETE ARBETSMARKNADEN SUBVENTIONERAT LÖNEARBETE AKTIVITET, TYP SYSSELSÄTTNING, STUDIER FÅTT ADEKVAT STÖD/INSATS/VÄGLEDNING MOTIVERAD MEN SAKNAR KOMPETENS ELLER HAR VISSA BRISTER, HINDER ELLER FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR MOTIVERAD, MEN ÄNNU INTE TAGIT KONKRETA STEG PASSIVITET, FÖRSÖRJD, OMOTIVERAD

95 NÄRHET TILL ARBETSMARKNADEN VEM GÖR VAD??? VAD SKA VI UPPNÅ VAD ÄR FRAMGÅNG??? LÖNEARBETE

96 NÄRHET TILL ARBETSMARKNADEN VEM ÄR VÅR MÅLGRUPP??? LÄTT ATT GÖRA GÅR FORT OKOMPLICERAT LITEN EFFEKT LÄTT ATT FÅ POÄNG EGENTLIGEN ARBETSFÖRMEDLINGENS JOBB OSUBVENTIONERAT LÖNEARBETE SUBVENTIONERAT LÖNEARBETE AKTIVITET, TYP SYSSELSÄTTNING, STUDIER FÅTT ADEKVAT STÖD/INSATS/VÄGLEDNING MOTIVERAD MEN SAKNAR KOMPETENS ELLER HAR VISSA BRISTER, HINDER ELLER FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR MOTIVERAD, MEN ÄNNU INTE TAGIT KONKRETA STEG PASSIVITET, FÖRSÖRJD, OMOTIVERAD

97 NÄRHET TILL ARBETSMARKNADEN VEM ÄR VÅR MÅLGRUPP??? SVÅRT ATT GÖRA TAR LÅNGT TID KOMPLICERAT STOR EKONOMISK EFFEKT SVÅRT ATT FÅ POÄNG EN GRUPP INGEN VILL JOBBA MED SUBVENTIONERAT LÖNEARBETE AKTIVITET, TYP SYSSELSÄTTNING, STUDIER FÅTT ADEKVAT STÖD/INSATS/VÄGLEDNING MOTIVERAD MEN SAKNAR KOMPETENS ELLER HAR VISSA BRISTER, HINDER ELLER FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR MOTIVERAD, MEN ÄNNU INTE TAGIT KONKRETA STEG OSUBVENTIONERAT LÖNEARBETE PASSIVITET, FÖRSÖRJD, OMOTIVERAD

98 Samverkansarenans aktörer Skolinterna resurser t.ex. Samordningsförbund Skola Arbetsliv

99 Kostnaden om vi inte agerar -168 unga

100 Teamet

101 Den sociala investeringen Är det lönsamt? Socialtjänst Skola (KAA) Arbmarknadsförvaltn Psyk, unga Fk Kultur/fritid Af Totalt 15 pers 12, 9 Mkr

102 36 i jobb nettoavkastning ca 70% per år i 12 år

103 GRUNDPROBLEM Överblick Samlad ledning Helhetssyn Långsiktighet Lärande Samverkansfriktioner UTANFÖRSKAP INEFFEKTIVITET Nästa steg Ett strategiskt perspektiv Som nu Operativa insatser

104 Håller ni med??? Eftersom unga med svårigheter att ta sig in på arbetsmarknaden inte primärt är en arbetsmarknadspolitisk fråga utan en långsiktig tvärsektoriell fråga ligger lösningen på de problem som uppstår utanför den snävt arbetsmarknadspolitiska arenan En strategisk ledningsfunktion vars uppgift det är att tackla denna utmaning måste rimligtvis ha sin utgångspunkt i detta och se förbi det något snäva fokus som tenderar att prägla frågan idag.

105 DET SOCIOEKONOMISKA BOKSLUTET om räknandets betydelse

106 Att förändra eller vidga våra styr och uppföljningssystem?

107 SOCIOEKONOMISKT BOKSLUT = ett sätt att värdera och kvantifiera en verksamhets samhällsnytta, i synnerhet de delar som inte syns i resultaträkningen

108 Skuggsystem för ekonomistyrning - socioekonomiskt bokslut arbetsmarknadskontoret Arbetsmarknadskontoret 459 långtidsarbetslösa, flyktingar och andra komplikationer (psyk, somatik, missbruk, kultur, språk) 218 av dessa in i arbete(47%) Arbetskontorets resultaträkning 4 Mkr En bra affär, eller???

109 Resultaträkning TMJ

110 Resultaträkning

111 Investeringskalkyl 20 år En mandatperiod Ca 200 Mkr AMK

112 Några enkla slutsatser kring socioekonomiska bokslut Effekterna av att bryta utanförskap går att mäta De går att integrera med offentliga och privata uppföljningssystem i form av en bokslutsmodell Effekterna är stora Man får ett helhetsperspektiv på kostnader och intäkter Man kan följa omfördelningseffekter Man kan synliggöra det som annars ofta är osynligt Därmed skapas förutsättningar för klokare beslut

113 SOCIALA INVESTERINGAR EFFEKTIV RESURS- ANVÄNDNING LÅNGSIKTIGHET HEKLHETSSYN SAMVERKAN MINSKAT UTANFÖRSKAP