Förslag till samverkan kring dubbeldiagnoser i KFVregionen
|
|
- Ida Bergström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 FÖRSLAG 1 (9) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Jan Nilsson, utredare Förslag till samverkan kring dubbeldiagnoser i KFVregionen 1. BAKGRUND Ett av Milton-projekten i Katrineholm har haft som uppdrag att genom samverkan utveckla ett gemensamt synsätt och handlingsplan kring gruppen psykiskt funktionshindrade med dubbeldiagnoser (missbruk) och LRV-patienter 1 i kommunen. Avsikten är att åstadkomma ett kvalitativt bättre stöd till denna grupp i form av en sammanhängande vårdkedja. Även kunskapspåfyllnad kan behövas för berörd personal. I Flen beviljades Milton-medel för en gemensam utbildningsinsats för personal inom kommunen och psykiatrin samt berörda intresseorganisationer. Syftet var att lägga grunden för ett ökat samarbete och därigenom tillse att aktuella personer får en samlad bedömning och en samlad insats. Under arbetets gång i både Katrineholm och Flen konstaterades många beröringspunkter i respektive projekt och med Socialstyrelsens godkännande fördes projekten ihop. Något senare i processen erbjöds Vingåker delta i arbetet med att utveckla en samverkan kring den aktuella målgruppen. En arbetsgrupp med representanter från kommunerna och psykiatriverksamheten har arbetat fram ett förslag till organisering av arbetet kring dubbeldiagnosgruppen. Denna grupp avslutade sitt arbete i februari 2007 med en slutredovisning till den ledningsgrupp som följt arbetet. I ledningsgruppen har förvaltnings- och verksamhetschefer från respektive verksamhet ingått. Ledningsgruppen har nu tagit över arbetet och utvecklar nedan en uppdragsbeskrivning för det fortsatta arbetet. 2. MÅLGRUPP I detta avsnitt redovisas närmare den målgrupp som är aktuell för samlade insatser från kommunerna och landstinget. 2.1 En generell beskrivning Nedan följer en beskrivning hämtad Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård 2 Det är väl visat i befolkningsstudier att personer som har alkohol- och/eller narkotikaproblem har en klart ökad risk för psykiska sjukdomar och personlighetsstörningar. Mer än dubbelt så många jämfört med befolkningen i övrigt har någon gång under 1 LRV = Lagen om Rättpsykiatrisk Vård 2 Publicerad av Socialstyrelsen 2007 dubbeldiagnos.doc
2 FÖRSLAG 2 (9) livet haft en psykiatrisk diagnos. Det omvända sambandet gäller också. Det är således vanligare att personer som någon gång haft en psykiatrisk diagnos också haft alkoholproblem jämfört med befolkningen i övrigt. Liknande eller starkare samband finns också för missbruk eller beroende av narkotika. Om en individ har två diagnoser samtidigt är det troligt att problemen förstärker varandra så att både det psykiska problemet och missbruket eller beroendet upplevs som svårare än om de förekommit ensamma. Dessutom behöver klienten eller patienten naturligtvis hjälp med båda tillstånden. Bland patienter som söker hjälp inom hälso- och sjukvården för psykiatriska tillstånd bedöms cirka en femtedel samtidigt ha ett missbruks- eller beroendeproblem, vanligast av alkohol. Dessa klienter och patienter återfinns också inom kriminalvården, frivården och rättspsykiatrins slutenvård. Även bland hemlösa rapporteras att samsjuklighet är vanligt förekommande. Personer med samsjuklighet utgör en heterogen grupp, från individer med svår psykisk sjukdom med varierande svårighetsgrad av missbruket eller beroendet, till personer med svårt missbruk eller beroende som även har psykiska sjukdomar med varierande svårighetsgrad. Individer med svåra problem kring ett eller båda tillstånden kan också samtidigt ha andra problem och därmed behov av ytterligare stöd och insatser från socialtjänst och/eller kroppssjukvård. Alla har således det gemensamma behovet av vård och behandling för båda eller flera av sina tillstånd och inte sällan också för andra problem, och därför berörs flera myndigheter och behandlingsverksamheter. 2.2 Målgruppen i kommunerna I Katrineholm genomfördes 2004 en inventering av målgruppen. 3 Trettio personer kunde bedömas ha dubbeldiagnos. Följande psykiska störningar tillsammans med alkoholmissbruk förekom: Svåra affektiva tillstånd Psykoser/schizofreni Personlighetsstörningar I Flen bedöms åtta personer och i Vingåker fempersoner tillhöra dubbeldiagnosgruppen. Målgruppen från de tre kommunerna har av arbetsgruppen identifierats och definierats inom socialpsykiatrin, missbruksvården samt landstingets öppna och slutna psykiatri samt beroendevård. Klienterna har en mycket komplex behovsbild som inte enbart handlar om missbruksvård, beroendevård och psykiatrisk vård utan som också i högsta grad förutsätter insatser kring boende, sysselsättning och försörjning. I nedanstående skiss beskrivs det omfattande samhällsstöd som klienter med dubbeldiagnos är i behov av. 3 Bedömning gjord 2005 i Katrineholms kommun av IFO-förvaltningen, VOF-förvaltningen och landstingets psykiatriverksamhet
3 FÖRSLAG 3 (9) SJUKSKÖTERSKA KURATOR SKÖTARE ARBETSTERAP SJUKGYMNAST Somatisk vård DISTRSKÖT SSK AVGIFTNING LÄKARE Psykiatrisk vård LÄKARE PSYKOLOG PSYKOTERAPEUT GOD MAN HANDLÄGG FK Försörjning KRONFOGDE BISTÅNDSBEDÖM SJUKSKÖT FÖRVALTARE BOSTADSFÖRETAG Boende SOCIONOM IFO ARBETSFÖRMEDLARE HEMTJÄNST SKULDSANERARE BOENDESTÖD SKÖT BOENDE BEHHEM HANDLED SYSS ALKOHOLTERAPEUT BEHHEM SOCIONOM Personer med dubbeldiagons Beroendevård Missbruksvård BOENDESTÖD IFS Social liv & sammanhang Familj & Sociala nätverk SOC BARN/UNGA PO RSMH BUP HEMMA-HOSARE POLIS OSA-HANDLED Sysselsättning ARBETSVÄGLED SYOKONSULENT I botten på detta ligger för målgruppen i projektet varaktigt svårt psykiskt sjukdomsstillstånd eller funktionshinder i kombination med svårt och långvarigt missbruk. 3. ARBETSGRUPPENS FÖRSLAG I detta avsnitt redovisas arbetsgruppens förslag till arbete kring dubbeldiagnosgruppen. Huvudidén är att i KFV-regionen under en pilotfas (2 år) bygga upp en gemensam verksamhet mellan landstinget och kommunerna och utveckla en metodik i begränsad skala som ska utvärderas för att därefter ligga till grund för ett ställningstagande angående en eventuell mer fullskalig verksamhet. I de nationella riktlinjerna 4 framhålls att det finns empirisk 5 t stöd för att samordna behandlingarna för båda tillstånden. Att samordna behandlingen inom samma verksamhet har ännu inte visats vara bättre än att samordna behandlingen mellan flera verksamheter. Det avgörande är att samordningen utgår från den enskilde klientens eller patientens behov. 4 Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård, Socialstyrelsen Empirism = erfarenhetsmässig kunskap
4 FÖRSLAG 4 (9) Bedömningen i riktlinjerna är att samordnad behandling är mer kostnadseffektiv än behandling som inte är samordnad. Den verkar också vara ekonomiskt försvarbar med minskade kostnader för bl.a. hälso- och sjukvård, socialtjänst och rättsväsende. 3.1 Uppdrag i stort och bärande principer Uppdraget är att under en försöksperiod pröva möjligheten att i ett gemensamt team bedriva behandling av personer med så kallad dubbeldiagnos i de tre kommunerna Vingåker, Flen och Katrineholm utifrån följande principer det permanenta teamet - som arbetar utifrån en gemensam arbetsplats och gemensam grundsyn och metodik. med en hög grad av rörlighet (mobila team tanken) och arbetar både från en mottagning och i klienternas bostäder en hållande och uppsökande funktion med ett harm reductionperspektiv ett integrerat team bemannat med personal från både landsting och kommunerna som via nätverksarbete har tillgång till kompetens inom beroendevård, psykiatri, boendefrågor, sysselsättning och ekonomiskt bistånd. Multikompetenta teamtanken som ett konkret uttryck för helhetssyn med både kommun och landsting som uppdragsgivare/ledningsgrupp och arbetet reglerat i ett samverkansavtal teamet ska arbeta i nära samverkan med andra aktörer. I all synnerhet med landstingets beroendeteam nätverkstanke med en väldefinierad målgrupp målgrupp. teamet bemannas av landstinget och de tre KFV-kommunerna. 3.2 Syfte och mål Syfte i denna pilotfas är att under en tvåårsperiod arbeta med målgruppen och uppnå gynnsamma resultat för denna (reducerat missbruk och mindre psykisk belastning/minskade psykiatriska symtom/förbättrad psykisk hälsa) med utgångspunkt i evidensbaserad kunskap utveckla, pröva och dokumentera metodik och konkreta arbetsredskap förankra och sprida kunskap om målgruppen och dess behov samt teamet och dess arbetsmodell upprätta systematiska nätverk och samverka med andra aktörer för att nå resultat på sikt sänka kostnaderna för målgruppen, i all synnerhet externa institutionsplaceringar föreslå kommande steg efter denna inledande pilotfas. 3.3 Metodik Följande metodik ska prägla arbetet Klienter med en symptombild som bedöms vara dubbeldiagnoser får en gemensam bedömning, utredning och diagnos av ett blandat/gemensamt multikompetent team eller av andra aktörer i teamets nätverk därefter upprättar detta team gemensamt en vård och rehabiliteringsplan som teamet gemensamt tar ansvar för att upprätta det gemensamma teamet tar ansvar för att vårdplanen genomförs och följs upp/revideras. För att detta ska fungera krävs att detta team har gemensam orga-
5 FÖRSLAG 5 (9) nisation, gemensam arbetsplats och gemensam ledning samt arbetar med en gemensam metodik insatserna som genomförs är både av vård- och behandlingsnatur samt tillgodoser andra rehabiliteringsbehov. För detta senare krävs i dessa kommuner sannolikt att resurser tillförs för boende och sysselsättning som är de svaga länkarna. SYMPTOM ARBETSGÅNG Gemensam Utredning & diagnos Gemensam Vård & rehabplan Gemensamt Genomförande (Case management FÖRUT- SÄTTNINGAR Gemensamt Synsätt Metodik Utbildning Gemensam Organisation Arbetsplats Ledning Resurser VÅRDINSATSER Psyk Somatik Beroende missbruk ANDRA REHAB INSATSER Boende Försörjning Sysselsättning Socialt liv Teamet ska arbeta rörligt både på mottagning och vid behov hemma hos klienten och utgå från det som idag kan kallas etablerad Case-mangement metodik. Detta sätt att arbeta bygger på modern evidensbaserad behandlingsforskning och förordas bl.a. av såväl regeringens psykiatrisamordnare som regeringens narkotikasamordnare som olika utvärderingar kring reformen med personligt ombud för personer med psykiska funktionshinder. All samlad erfarenhet visar att andra, mindre löst sammanhållna samverkansformer kring denna målgrupp har sämre förutsättningar att lyckas. Arbetsmodellen är mycket arbetsintensiv med få klienter per behandlare (3-5 klienter per behandlare). 4. DET FORTSATTA ARBETET I den ledningsgrupp, som har övertagit arbetet med att föra processen vidare kring dubbeldiagnosupplägget, har en diskussion förts om det fortsatta arbetet. Ledningsgruppen instämmer i arbetsgruppens förslag till upplägg av arbetet med de bärande principer som presenterats. Det föreligger även en samstämmighet i både behovet och önskvärdheten av en gemensam lösning i KFV-regionen. Utifrån både ekonomiska och praktiska skäl bedömer ledningsgruppen det inte som möjligt för närvarande att införa det föreslagna arbetssättet i alla tre kommunerna. Ledningsgruppen har därför landat i följande ställningstagande:
6 FÖRSLAG 6 (9) Katrineholms kommun och landstingets psykiatriverksamhet bildar ett gemensamt dubbeldiagnosteam enligt intentionerna i avsnitt 3. Se vidare nedan Flens och Vingåkers kommuner samverkar med landstingets psykiatriverksamhet och dess beroendecentrum kring dubbeldiagnoserna samt tar del av den kunskapsoch erfarenhetsutveckling som sker i det gemensamma dubbeldiagnosteamet. Ett avtal bör upprättas mellan kommunerna där det regleras närmare hur samverkan skall ske och i vilka former. Se vidare nedan. Möjlighet skall finnas för både Flens och Vingåkers kommuner att senare ansluta sig till dubbeldiagnosteamets verksamhet. 5. DUBBELDIAGNOSTEAMET I detta avsnitt redovisas närmare detaljer kring dubbeldiagnosteamet som ledning och bemanning. 5.1 Ledning Teamet leds operativt av en arbetsledare med följande uppdrag - vara arbetsledare och planera (verksamhetsplan och budget) och leda arbetet med personalgruppen - ha ansvar för metod- och kompetensutveckling samt dokumentera denna - marknadsföra och förankra teamet - ta uppdrag från, föra dialog med och avrapportera till ledningsgruppen Verksamheten styrs på följande vis - verksamhetens leds externt av en gemensam ledningsgrupp. I ledningsgruppen ingår chefer representerande landstinget och Flens, Katrineholms och Vingåkers kommuner. Ordförande i ledningsgruppen är inledningsvis Katrineholms kommun. Verksamhetens uppdrag regleras i ett uppdragsdokument Den gemensamma ledningsgruppen har uppföljnings- och utvärderingsansvar 5.2 Resurser och budget Teamet föreslås bli bemannat på följande sätt: - landstinget: resurs motsvarande 1 anställd + läkartid - Katrineholms kommun: resurs motsvarande 2 anställda. Under första året tillskjuter handikappomsorgens socialpsykiatri 0,5 tjänst och socialförvaltningen 0,5 tjänst. År 2 tillskjuter respektive part varsin 0,5 tjänst så att kommunen når upp till 2 heltidstjänster. Teamet ska samlat ha kompetens inom psykiatri, socialpsykiatri, missbruksvård och andra IFO-frågor (t.ex. försörjningsstöd). Respektive myndighet behåller arbetsgivaransvar för sin personal Gemensam driftbudget för gemensamma kostnader (lokaler, fordon, utbildning, andra OH-kostnader). Varje part tillskjuter bidrag till denna kostnad i proportion till bemanningen av teamet
7 FÖRSLAG 7 (9) Budgetförslag Årlig kostnad, tusen kronor år 1 år 2 summa teambildande lokalkostnader fordon övriga OH-kostnader summa Detta skulle innebära följande kostnadsfördelning för tvåårsperioden, där landstinget står för en tredjedel och Katrineholm för två tredjedelar. Landstinget Katrineholm När det gäller Katrineholms andel förutsätts det att Socialförvaltningen och Vård- och omsorgsförvaltningen delar lika på denna kostnad. Dessutom bör medel avsättas för uppföljning av verksamheten efter ett år och utvärdering efter det andra året. uppföljning år 1 utvärdering år 2 Kvarvarande Milton-medel kan användas för finansiering av uppföljning och utvärdering av verksamheten. Ledningsgruppen beslutar om uppföjnings- och utvärderingsinsatser samt hur kvarvarande Milton-medel skall fördelas på dessa insatser. 6. SAMVERKANSPLATTFORMEN I detta avsnitt redovisas exempel på frågeställningar kring samverkan mellan Flen, Vingåker och landstingets psykiatriverksamhet som måste bli föremål för diskusssion: Vilken målgrupp skall samverkan avse? Vad skall samverkan avse? Hur skall samverkan ske? Vilka former skall samverkan ha? Hur skall samspelet ske mot dubbeldiagnos-teamet? Hur skall plattformen och dubbeldiagnos-teamet ta del av varandras erfarenheter och kunskaper? Behov av avtal för att reglera arbetet i samverkansplattformen. Hur skall uppföljning och utvärdering ske av plattformen. 7. GEMENSAMT FÖR DE TVÅ PROJEKTEN Nedan redovisas gemensamma aktiviteter för de två projekten. Meningen med de gemensamma aktiviteterna är att de fungerar som en brygga mellan de två projekten (dubbeldiagnosteamet och samverkansplattformen). 7.1 Uppföljning och utvärdering Ansvaret för att följa upp och utvärdera verksamheten ligger hos den externa ledningsgruppen. Utvärdering skall även omfatta den samverkansmodell som Flen och Vingåker väljer att ha tillsammans med landstinget. Detta består av två steg:
8 FÖRSLAG 8 (9) Steg 1 en enkel uppföljning efter ett år för att se om planen håller, metoden fungerar och om det finns anledning att i någon mer övergripande mening göra kurskorrigering av teamet och dess arbete. Steg 2 en mer omfattande utvärdering efter det andra verksamhetsåret syftande till att skapa underlag för att ta ställning till beslut om teamets fortsatta arbete. 7.2 Tidsplanering Nedan redovisas den tidsplan som bör gälla för införandet av teamet och samverkansorganisationen (skall ses som en inriktning) Detaljförslag försommaren 2007 Försommaren 2007 tas ett detaljbeslut fram gällande både teamet och samverkansplattformen (Flen och Vingåker) - ansvarig person för sjösättningsarbetet och genomförandefasen utses (kostnad kan tillkomma för projektledare) - samverkansavtal tas fram (gällande både teamet och samverkansplattformen) - uppdragsdokument preciseras och fastställs - bemanning beslutas - lokalfrågor m.m. och andra praktiska frågor beslutas - precisering av målgrupp - driftskalkyl för verksamheten - man tar ställning till uppföljning och utvärdering Detaljbeslut september samverkansavtal undertecknas - budget fastställs - lokalkontrakt undertecknas - intern personalrekrytering inleds - kontakt tas med framtida utvärderare Sjösättningsfas hösten detaljbesluten verkställs - teamledare inleder sitt arbete - rekryteringsbeslut tas Igångsättande och driftstart årsskiftet 2007/ projektstart 1/1 för team och samverkansplattform - inflyttning, iordningställande av lokaler m.m. - teambuilding och utveckling av samverkansplattform - kompetensutveckling inleds (både för team och samverkansplattform) - teamet och samverkansplattformen träffar ledningsgruppen i en uppdragsdialog 7.3 Samverkansavtal Två samverkansavtal bör upprättas (ett avseende teamet, ett avseende samverkansplattformen) och skriftligt reglera följande förhållanden ett gemensamt uppdrag utifrån uppdragsdokumentet avsiktsförklaring om det långsiktiga utvecklingsperspektivet likvärdiga parter
9 FÖRSLAG 9 (9) parternas bidrag i personal, ekonomi och andra resurser den gemensamma ledningen gemensam metod- och kompetensutveckling i teamet och samverkansplattformen uppföljning efter ett år och utvärdering efter två år spänner över två år ett års uppsägning sanktioner om avtalet brytes i förtid. Avtalet undertecknas av ansvariga chefer med beslutsmandat kring verksamhetsinnehåll och ekonomi och som dessutom bör vara personer som sitter i den gemensamma ledningsgruppen. I ovanstående ingår även en förankring mot respektive parts politiska nämnd. Kristina Ekstrand Per Enarsson Jan Nilsson Vård- och omsorgschef Handikappomsorgschef Utredare
Hur uppnår man en lokal samverkan mellan frivården, kommun och landsting? Råd för framtiden, Norrköping 26 oktober
Hur uppnår man en lokal samverkan mellan frivården, kommun och landsting? Råd för framtiden, Norrköping 26 oktober SJUKSKÖTERSKA KURATOR SKÖTARE ARBETSTERAP SJUKGYMNAST Somatisk vård DISTRSKÖT SSK AVGIFTNING
Läs merSocioekonomisk metod Datainsamling och modell
1 Sociosk metod Datainsamling och modell GRUNDSTEGEN Den socioska analysen är ett synsätt och ett knippe metoder (modeller) samt en strukturerad databank med vars hjälp man i ska termer kan beskriva, värdera
Läs merStruktur och stöd för personer med Neropsykiatrika Funktionshinder. Kan Case Manager erbjuda en väg till en mer fungerande vardag?
Struktur och stöd för personer med Neropsykiatrika Funktionshinder. Kan Case Manager erbjuda en väg till en mer fungerande vardag? Kärt barn har många namn! Case Manager ACT R-ACT Integrerad Psykiatri
Läs merSamarbete skola och arbetsliv - en social investering
Ingvar Nilsson Samarbete skola och arbetsliv - en social investering och en väg för att reducera utanförskapet och höja effektiviteten i den offentliga resursanvändningen Ingvar Nilsson (i.nilsson@seeab.se)
Läs merVarje år lämnar 13.000 unga Sveriges skolor för ett långt liv i utanförskap. Vad kostar detta? Hur stor del av detta är onödigt?
Hedenlunda 18 oktober 2013 Mål med dagen En ökad samsyn på frågan, bygga vidare på en gemensam grund hålla liv och lust i processen i länet Via verkliga case lära mer och få inspiration om HUR arbetet
Läs merProjekt samsjuklighet
Projekt samsjuklighet Projektets mål Kommunerna, psykiatrin och primärvården ska i samverkan arbeta för målgruppen personer med psykisk störning/sjukdom och ett samtidigt missbruk tas om hand inom ramen
Läs merRapporten Till slut tar man slut i föräldrastödsprojektet Egen styrka. Mars 2014
Rapporten Till slut tar man slut i föräldrastödsprojektet Egen styrka Mars 2014 Enkätundersökningen låg uppe på Attentions hemsida november 2013 1182 föräldrar svarade 33 frågor Problemställningar Möjlighet
Läs merGenomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009
Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Sammanfattning Detta bygger på av socialstyrelsen 2007 utfärdade nationella riktlinjerna
Läs merRedovisning av verksamhet med personliga ombud 2005.
Socialtjänsten Östermalms stadsdelsförvaltning Bilaga Tjänsteutlåtande Sid 1 (5) 2006-02-08 Redovisning av verksamhet med personliga ombud 2005. Arbets-/handlingsplan för verksamheten Verksamheten använder
Läs merBilaga 1. Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i andra boendeformer än ordinärt boende
Bilaga 1 Bilaga 1 Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i andra boendeformer än ordinärt boende Psykiskt funktionshindrade kan ibland behöva stödinsatser i form av annat boende än
Läs merVår roll, Information, rådgivning, utbildning. Behov av ökad kunskap om kooperativt företag, Forskning av betydelsen, drivkrafter och ledarskap
Coompanion Dalarna Vår roll, Information, rådgivning, utbildning Behov av ökad kunskap om kooperativt företag, Forskning av betydelsen, drivkrafter och ledarskap Utveckla affärsområden utveckla nya typer
Läs merDET BLIR FÖR DYRT!!!
DET BLIR FÖR DYRT!!! MISSBRUKETS KOSTNADER OCH VÄRDET AV FRAMGÅNGSRIK REHABILITERING Det socioekonomiska bokslutet som en metod att mäta detta Ingvar Nilsson/SEE 2014-11- 11 (i.nilsson@seeab.se www.seeab.se
Läs mer2012-03-18. Inledning
Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring
Läs merFörändrad inriktning för Gullmarsplans beroendemottagning
Avdelningen för socialtjänst Sida 1 (5) 2014-11-26 Handläggare: Per-Ove Mattsson 08 508 18 148 Till Farsta stadsdelsnämnd 2014-12-16 Förändrad inriktning för Gullmarsplans beroendemottagning Förslag till
Läs merÖverenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning
Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver
Läs merSamteamet - en förändrad inriktning för Gullmarsplans beroendemottagning
SKARPNÄCKS STADSDELSFÖRVALTNING Avdelningen för individ- och familjeomsorg Tjänsteutlåtande Sida 1 (6) 2014-11-19 Handläggare Christina Koistinen Telefon: 08-508 15024 Till Skarpnäck stadsdelsnämnd 2014-12-18
Läs merCase manager och ACT för samsjuklighetsgruppen Nationellt och lokalt
Case manager och ACT för samsjuklighetsgruppen Nationellt och lokalt Basutbildning riskbruk, missbruk och beroende 20131112 Rosensalen Jönköping Katarina Landin CM-coach och FoU-ledare Undersköterska och
Läs merAntal individer med vård på beroendekliniker i Stockholms län. Personer som är minst 20 år
Aktörer inom vård och behandling av missbrukare i Sverige Kriminalvård Frivård Polis Socialtjänst HVB Missbruk Familj Ekonomi, försörjning Social psykiatri Hälso- och sjukvård SIS Allmän psykiatri Rättspsykiatri
Läs merGemensamma riktlinjer. för. missbruks- och beroendevård. Dalarna
Gemensamma riktlinjer för missbruks- och beroendevård i Dalarna Riktlinjer för socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens verksamhet för personer med missbruk- och beroendeproblem Version 2007-11-05 Inledning
Läs merBoendestöd och case manager, slutrapport
HÄGERSTEN-LILJEHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING SOCIAL OMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2009-03-12 DNR 100-09-500 SDN 2009-03-19 Handläggare: Lena Ahlsén Telefon: 508 23 303 Till Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd
Läs merMISSIV MISSBRUKSFÖREBYGGANDE ARBETE I OXELÖSUND. Hälso- och sjukvård. Nämnden för Hälso- och sjukvård
Hälso- och sjukvård DATUM Hans Tanghöj 2007-05-03 DIARIENR Nämnden för Hälso- och sjukvård MISSIV MISSBRUKSFÖREBYGGANDE ARBETE I OXELÖSUND Försäljningen av alkohol liksom den alkoholrelaterade dödligheten
Läs merMissbruk beroende och psykiatrisk samsjuklighet
Missbruk beroende och psykiatrisk samsjuklighet Sven-Eric Alborn Leg.Psykolog, leg Psykoterapeut Utvecklingsledare Beroende Psykiatriförvaltningen Region Halland Email:sven-eric.alborn@regionhalland.se
Läs merAvtal mellan Uppsala kommun och Region Uppsala om psykosvårdens beroendeteam
SOCIALFÖRVALTNINGEN Handläggare Eiderbrant Ulf Datum 2018-10-22 Diarienummer SCN-2018-0493 Socialnämnden Avtal mellan Uppsala kommun och Region Uppsala om psykosvårdens beroendeteam Förslag till beslut
Läs merAvtal mellan Uppsala kommun och Region Uppsala om psykosvårdens beroendeteam
SOCIALFÖRVALTNINGEN Handläggare Eiderbrant Ulf Datum 2018-12-04 Diarienummer SCN-2018-0493 Socialnämnden Avtal mellan Uppsala kommun och Region Uppsala om psykosvårdens beroendeteam Förslag till beslut
Läs merRapport TILL LÄNSSTYRELSEN
2011-12-15 1 (6) Till Länsstyrelsen i Stockholm län Att. Juha Mäntymäki Box 22067 106 30 Stockholm Rapport TILL LÄNSSTYRELSEN Redovisning av verksamhet med personligt ombud under kalenderåret 2011 i Nacka
Läs merMissbruksorganisationer i Stockholm Historik
1 Missbruksorganisationer i Stockholm Historik Missbrukskliniker inom och utom psykiatrin Olika behandlingstraditioner och personberoende Sjukvård socialtjänst på olika håll Tillnyktring avgiftning behandling
Läs merRiktlinjer för boendestöd till vuxna personer med funktionsnedsättning
Riktlinjer för boendestöd till vuxna personer med funktionsnedsättning Bistånd enligt socialtjänstlagen (SoL) 4 kap 1 Fastställda av vård- och omsorgsnämnden 2015-05-13, 45, Dnr VON 2015/103 Innehållsförteckning
Läs merIntresseanmälan. till deltagande i ett nationellt utvecklingsarbete gällande samordnat stöd. till barn och föräldrar i familjer med missbruk
Sida 1 av 7 2012-09-05 Dnr 5.3-37722/2011 Avdelningen för Kunskapsstyrning Marie Nyman marie.nyman@socialstyrelsen.se Till Socialchef eller motsvarande Intresseanmälan till deltagande i ett nationellt
Läs merLänsövergripande överenskommelse för missbruks- och beroendevård, Hallands län
Länsövergripande överenskommelse för missbruks- och beroendevård, Hallands län Bakgrund Hallands sex kommuner och landstinget Halland representerat av psykiatrin i Halland och Närsjukvården Landstinget
Läs merSamordnade insatser vid psykisk sjukdom och missbruk
Samordnade insatser vid psykisk sjukdom och missbruk CM-team för samsjuklighetsgruppen i Jönköpings län med lokala variationer och anpassning även till den lilla kommunen. Aili Sölling, CM i Vetlanda Jennie
Läs merRiktlinjer för psykiatrisk öppenvård. PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, Kalmar
Riktlinjer för psykiatrisk öppenvård V U X E N P SYKIATRI SÖDER F A S TSTÄL L T 2011-06-16 V E R S I O N 2011:1 PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, 391 26 Kalmar Innehåll Inledning 2 Definition av öppenvård,
Läs merLokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017
Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017 Norrbottens läns landsting och Norrbottens 14 kommuner har sedan 2013/2014 gemensamma
Läs merABCDE. Dubbeldiagnosprojektet Team-ett, utvärdering och rapport. Till Norrmalms stadsdelsnämnd. Förslag till beslut
Avdelningen för strategi och stöd N ORRMALMS STADSDELSFÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2002-09-02 DNR 510-597/02 Handläggare: Riitta Sköld Tfn: 508 09 307 Till Norrmalms stadsdelsnämnd Dubbeldiagnosprojektet
Läs merMålgrupp 1. - Full täckningsgrad - Inga köer eller väntetider
Målgrupp 1 Okomplicerade avgiftningar för helt alternativt till stor del socialt integrerade personer Psykiska problem i huvudsak relaterade till abstinensfas Personerna är framför allt kända inom hälso-
Läs merDefinition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18
Definition Beroende/missbruk och samtidig diagnos av psykisk sjukdom eller personlighetsstörning Socialstyrelsen: Nationella riktlinjer 2006 Definition Beroende/missbruk och oberoende psykisk sjukdom enligt
Läs merABCDE. Till Kungsholmens stadsdelsnämnd Norrmalms stadsdelsnämnd Östermalms stadsdelsnämnd Norra Stockholms sjukvårdsstyrelse. Förslag till beslut
K ungsholmens stadsdelsförvaltning Norrmalms stadsdelsförvaltning Östermalms stadsdelsförvaltning Tjänsteutlåtande sid 1 (11) 2002-11-07 Dnr 003-587-02(Kungsholmen) Dnr 003-861-02(Norrmalm) Dnr 501-1439-02(Östermalm)
Läs merAtt socioekonomiskt utvärdera samverkan och samordningsförbund. Ingvar Nilsson i.nilsson@seeab.se 2014 04 01
Att socioekonomiskt utvärdera samverkan och samordningsförbund Ingvar Nilsson i.nilsson@seeab.se 2014 04 01 DET BLIR FÖR DYRT Två spår Utanförskapsspåret Varför så många i utanförskap? Varför ökar det?
Läs merRedovisning av verksamhet med personligt ombud i Nacka-Värmdö år 2013
2013-12-20 1 (6) PM SÄN 2013/278 Länsstyrelsen i Stockholms län Enheten för sociala frågor Beteckning 8215-9980-2013 Redovisning av verksamhet med personligt ombud i Nacka-Värmdö år 2013 Antal personliga
Läs merStimulansmedel till bättre vård och behandling för personer med tungt missbruk 2007
Stimulansmedel till bättre vård och behandling för personer med tungt missbruk 2007 Information Inom ramen för regeringens satsning på utveckling av vården för personer med tungt missbruk har för år 2007
Läs merÖverenskommelse mellan Örebro läns landsting och kommunerna i Örebro län avseende ansvaret för hemsjukvård för personer med psykisk störning
TJÄNSTESTÄLLE, HANDLÄGGARE DATUM BETECKNING Örebro Läns Landsting, Erik Sjöberg 2011-03-31 Arbetsgrupp - psykiatrisk hemsjukvård Överenskommelse mellan Örebro läns landsting och kommunerna i Örebro län
Läs merÖverenskommelse om samverkan kring personer med psykiska funktionshinder och/eller beroendeproblematik
Överenskommelse om samverkan kring personer med psykiska funktionshinder och/eller beroendeproblematik 1 Mål och syfte med samverkan Målet för samverkan mellan de båda huvudmännen är att det för den enskilde
Läs merSamverkan i missbrukar- och beroendevården En gemensam policy för missbrukarvård och specialiserad beroendevård i landstinget och kommunerna i
Samverkan i missbrukar- och beroendevården En gemensam policy för missbrukarvård och specialiserad beroendevård i landstinget och kommunerna i Stockholms län Samverkan i missbrukar- och beroendevården
Läs merRedovisning av verksamhet med personligt ombud i Nacka Värmdö år Beteckning
2013-01-15 1 (6) Till Länsstyrelsen i Stockholms län Enheten för sociala frågor Redovisning av verksamhet med personligt ombud i Nacka Värmdö år 2012. Beteckning 704-16215-2012 Antal PO (tjänster respektive
Läs merGunilla Cruce Processledare ACT-teamet i Malmö. Programtrogen ACT i Sverige går det?
Gunilla Cruce Processledare ACT-teamet i Malmö Programtrogen ACT i Sverige går det? och Sociala Resursförvaltningen Malmö stad, VO vuxenpsykiatri, Malmö och Integrerad Närsjukvård Malmö Driftsansvar Område
Läs merPROGRAM FÖR GEMENSAMMA INSATSER
Närvård i Sörmland Kommuner - Landsting i samverkan PROGRAM FÖR GEMENSAMMA INSATSER till psykiskt funktionshindrade samt personer med beroende-/missbruksproblematik som bor i Eskilstuna och Strängnäs kommuner
Läs merV I V A ANSÖKAN AVSEENDE UTVECKLING AV SAMVERKANSMODELLEN VINKA IN ATT ÄVEN OMFATTA VUXNA PERIODEN JULI DECEMBER 2019
V I V A ANSÖKAN AVSEENDE UTVECKLING AV SAMVERKANSMODELLEN VINKA IN ATT ÄVEN OMFATTA VUXNA PERIODEN JULI DECEMBER 2019 LSG Västra Sörmland Mars 2019 1. Bakgrund Under arbetet i Vinka IN (som delvis finansieras
Läs merInventering av samlade behov för personer med psykisk funktionsnedsättning, 2013.
Inventering av samlade behov för personer med psykisk funktionsnedsättning, 2013. - PRIO (Plan för riktade insatser inom området psykisk hälsa. - Målgrupp: Vuxna med diagnos om psykisk funktionsnedsättning
Läs merCase management enligt ACT
Case management enligt ACT NLL i samverkan med Luleå och Bodens kommuner. 6 utsågs att få gå Case management-utbildning. Till deras stöd och hjälp utsågs 6 specialister. Integrerad behandling missbruk
Läs merAnsökan om stimulansbidrag till bättre vård och behandling för personer med tungt missbruk
ALL-teamet Individ och Familj Spånga-Tensta stadsdelsförvaltning Handläggare: GudrunJohansson Tfn: 08-508 03 209 Petra Oredsson Tfn: 08-508 03 208 Tjänsteutlåtande Sid 1 (7) 2006-05-26 Spånga-Tensta stadsdelsnämnd
Läs merNYHETSBLADET för Projekten med Milton-pengar
Februari 2007 NYHETSBLADET för Projekten med Milton-pengar Nr:1 VILKA ÄR PROJEKTEN? Tre huvudprojekt finns; Boende, projektering och stödteam, projektledare Håkan Gille Metod och kompetensutveckling, projektledare
Läs merSammanträdande organ. Tid kl. 15:00 Plats. Socialnämnden. Solrosen
1 KALLELSE SOCIALFÖRVALTNINGEN 2018-12-05 Sammanträdande organ Socialnämnden Tid 2018-12-12 kl. 15:00 Plats Solrosen Ärende Beteckning 1. Upprop 2. Val av justerare 3. Fastställande av dagordning 4. TEMA-Boendestöd
Läs merPersoncentrerad psykiatri i SKL:s handlingsplan
Personcentrerad psykiatri i SKL:s handlingsplan 2012-2016 The 11th Community Mental Health (CMH) conference, Lund 3-4 juni 2013 Mikael Malm, handläggare SKL 2013-06-03 mikael.malm@skl.se 1 Långsiktig och
Läs merSammanställning 1. Bakgrund
Sammanställning 1 Blandat lärande nätverk Sörmlands län 27 september 2016 om Delaktighet och bemötande ur ett anhörigperspektiv, samverkan mellan kommuner och landstinget. Bakgrund Nämnden för socialtjänst
Läs merSamsjuklighet psykisk störning och missbruk, beroende. Östersund 28 april 2010 Daniel Sandqvist
Samsjuklighet psykisk störning och missbruk, beroende Östersund 28 april 2010 Daniel Sandqvist Definition samsjuklighet Patienter (klienter) med psykisk störning och beroende eller missbruk Nationella
Läs merÖppna jämförelser inom socialtjänsten 2016 Stöd till personer med funktionsnedsättning
Öppna jämförelser inom socialtjänsten 2016 Stöd till personer med funktionsnedsättning Nationella resultat och resultat kommun Nytt för öppna jämförelser 2016 gemensam insamling Årets insamling har genomförts
Läs merLOKAL HANDLINGSPLAN För missbruk och beroendefrågor mellan Stenungsunds kommun, primärvården och psykiatrin
LOKAL HANDLINGSPLAN För missbruk och beroendefrågor mellan Stenungsunds kommun, primärvården och psykiatrin Antagen av Simbas ledninggrupp maj 2009, reviderad 2011 Lokal handlingsplan för missbruks- och
Läs merProjektplan för Samverkstan
Samordningsförbundet Utskriftsdatum Sid(or) 2010-04-30 1(10) Projekt Samverkstan Runar Skoglund Arbetskonsulent 054-29 72 25 sms 070-691 72 39 runar.skoglund@karlstad.se Projektplan för Samverkstan Bakgrund
Läs merMissbruk beroende och psykiatrisk samsjuklighet
Missbruk beroende och psykiatrisk samsjuklighet Sven-Eric Alborn Leg.Psykolog, leg Psykoterapeut Utvecklingsledare Beroende Psykiatriförvaltningen Region Halland Email:sven-eric.alborn@regionhalland.se
Läs merÖverenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning
MISSIV 2015-08-28 RJL 2015/1138 Kommunalt forum Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Ledningsgruppen för samverkan Region Jönköpings län och kommun överlämnar bilagd
Läs merPersoner med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande.
Dubbeldiagnoser: missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa/sjukdom Definitioner Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt
Läs merSamordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom
Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom Gunilla Cruce Socionom, Dr Med Vet POM-teamet & Vårdalinstitutet Samsjuklighet förekomst någon gång under livet ECA-studien
Läs merUppföljning Bostadsförsörjning för personer med psykiskt funktionshinder
Revisionsrapport* Uppföljning Bostadsförsörjning för personer med psykiskt funktionshinder Eskilstuna kommun April 2008 Kerstin Svensson, Certifierad kommunal revisor *connectedthinking Innehållsförteckning
Läs merSAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE
1(6) version 2010-01-04 SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE Överenskommelsen om samverkan är en lokal överenskommelse mellan socialnämnden i Danderyds kommun genom Socialkontorets vuxenenhet och Stockholms läns
Läs merNationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt?
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt? Charlotta Rehnman Wigstad, samordnare ANDTS (alkohol, narkotika, dopning, tobak, spel) charlotta.rehnman-wigstad@socialstyrelsen.se
Läs merHälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag till landstingsdirektören
Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag till landstingsdirektören inför 2008 Hälso- och sjukvårdsnämnden ger följande uppdrag till landstingsdirektören som ytterst ansvarig tjänsteman för hälso- och sjukvården.
Läs merGenomlysning av verksamhet Personligt ombud i stadsdelen Södermalm
Södermalms stadsdelsförvaltning sociala avdelningen Sida 1 (5) 2014-01-02 Handläggare Helena Örnevall Telefon: 08-508 13 205 Till Södermalms stadsdelsnämnd 2014-02-06 Genomlysning av verksamhet Personligt
Läs merRapport. Öppna jämförelser för missbruks- och beroendevård 2013. www.ljungby.se
www.ljungby.se Rapport Öppna jämförelser för missbruks- och beroendevård 2013 Sammanställd av socialförvaltningens kvalitetsgrupp Redovisad för socialnämnden 2013-06-19 Bakgrund Syftet med öppna jämförelser
Läs merUppdragsbeskrivningar. - de samverkande parternas uppdrag i TRIS
Uppdragsbeskrivningar - de samverkande parternas uppdrag i TRIS 1 Till läsaren I TRIS ingår Landstinget Sörmland, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och kommunerna (socialtjänsten) i länet. I detta
Läs merSIP - vad är det som är speciellt inom psykiatrin?
SIP - vad är det som är speciellt inom psykiatrin? Lund oktober 2018 Zophia Mellgren, Sveriges Kommuner och Landsting SIP finns i tre lagar 2018-10-23/24 Avdelningen för vård och omsorg Samverkan vid utskrivning
Läs merErfarenhet från ett långsiktigt brotts och drogförebyggande arbete i Skellefteå kommun
Erfarenhet från ett långsiktigt brotts och drogförebyggande arbete i Skellefteå kommun Överenskommelse Polisen - Kommunen Prioritering för verksamhetsåret 2013-2015 Öka den upplevda tryggheten för de
Läs merPsykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC
Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Defini&on samsjuklighet Patienter, klienter med psykisk sjukdom, personlighetsstörning och samtidigt
Läs merSamverkansavtal. avseende samordnat samhällsstöd för personer med psykisk sjukdom och missbruk i östra Östergötland.
Samverkansavtal avseende samordnat samhällsstöd för personer med psykisk sjukdom och missbruk i östra Östergötland. 1 Parter Detta avtal är tecknat mellan landstinget i Östergötland, närsjukvården i östra
Läs merÖverenskommelse mellan Region Kronoberg och länets kommuner angående verksamhet med Personliga ombud
Överenskommelse mellan Region Kronoberg och länets kommuner angående verksamhet med Personliga ombud Länets kommuner och Region Kronobergs Psykiatri Centrum ingår i nedanstående överenskommelse avseende
Läs merHälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk
Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk eller somatisk sjukdom Missbruk/beroende och psykisk störning
Läs merKartläggning av kommunernas uppdrag till privata vårdgivare i samband med placering av personer med psykisk funktionsnedsättning
Kan tydliga uppdrag förbättra livsvillkoren för personer med psykisk funktionsnedsättning? JANUARI Sociala enheten informerar 2009 Kartläggning av kommunernas uppdrag till privata vårdgivare i samband
Läs merBehandling vid samsjuklighet
Behandling vid samsjuklighet Beroende, missbruk psykisk sjukdom Riktlinjer för missbruk och beroende 2015 Göteborg 160831 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut Avdelningen psykiatri Institutionen
Läs merGränsdragningsproblem
Gränsdragningsproblem Ellinor Englund ellinor.englund@skl.se 1 Kommunernas och landstingens allmänna kompetens 2 kap. 1 kommunallagen Kommuner och landsting får själva ha hand om sådana angelägenheter
Läs merFörslag på insatser inom ramen för den nationella handlingsplanen Förstärkning av rehabiliteringsresurser. Hälso- och sjukvård i särskilt boende
1(6) Hälso- och sjukvårdsnämnden Social- och omsorgsnämnden Förslag på insatser inom ramen för den nationella handlingsplanen 2004 Fördelningen av statsbidraget 2001 1 miljard till Gotland 7mkr 2002 1
Läs merPressinformation inför omsorgsnämndens sammanträde
1 Omsorgsnämnden 2008-04-23 Pressinformation inför omsorgsnämndens sammanträde För ytterligare information kontakta omsorgsnämndens ordförande Linnéa Darell (fp), telefon 013-20 62 51 eller 070-382 47
Läs merAnsökan om utvecklingsmedel för ökat stöd till äldre med psykisk ohälsa
Piteå 2012-08-14 Till Socialstyrelsen 106 30 STOCKHOLM Ansökan om utvecklingsmedel för ökat stöd till äldre med psykisk ohälsa Bakgrund Organisation Piteå kommuns socialtjänst är organisatoriskt uppdelad
Läs merRIKTLINJER. särskilda insatser enligt socialtjänstlagen till psykiskt funktionshindrade. Beslutade av socialnämnden
SOCIALFÖRVALTNINGEN 2010-06-22 RIKTLINJER särskilda insatser enligt socialtjänstlagen till psykiskt funktionshindrade Beslutade av socialnämnden 2010-08-31 2(7) Riktlinjer för särskilda insatser enligt
Läs mer3. Metodik Case finding i vård- och stödsystemet. 3.1 Avgränsning av målgrupp och inventeringens omfattning
3. Metodik Case finding i vård- och stödsystemet En case findingmetodik innebär att uppgifter samlas in om personer i målgruppen som identifieras i olika delar av vård- och stödsystemet. Den består av
Läs merMotion 14 Ny ansvarsfördelning i missbruks- och beroendevården
MOTIONSSVAR Vårt dnr: 15/4197 2015-10-23 Avdelningen för vård och omsorg Mikael Malm Anneli Jäderland Motion 14 Ny ansvarsfördelning i missbruks- och beroendevården Beslut Styrelsen föreslår kongressen
Läs merAnalys och planering för arbetet med målgruppen personer med psykisk funktionsnedsättning i Järfälla kommun
Analys och planering för arbetet med målgruppen personer med psykisk funktionsnedsättning i Järfälla kommun Jenny Sjöberg Inger Brandell Oktober 2014 2014-10-28 1 (11) Innehåll SAMMANFATTNING... 2 1. BAKGRUND
Läs merProjekt Psykiatrisamordning mellan Heby, Älvkarleby, Tierp och Östhammar och Landstiget i Uppsala län 2009 2011 Handlingsplan 2011 10 12
Projekt Psykiatrisamordning mellan Heby, Älvkarleby, Tierp och Östhammar och Landstiget i Uppsala län 2009 2011 A.K. Handlingsplan 2011 10 12 Handlingsplan för vård och stödsamordning i Heby, Älvkarleby,
Läs merUtvärdering av baskurs Riskbruk, missbruk och beroende. Sundsvall 11-12 & 25-26 oktober
Utvärdering av baskurs Riskbruk, missbruk och beroende Sundsvall 11-12 & 2-26 oktober Dag 2 1 personer var anmälda på utbildningen dag 2, 28 personer valde att svara på utvärderingen. Svaren redovisas
Läs merÖverenskommelse om samverkan
23 april 2004 1(8). Överenskommelse om samverkan Parter Överenskommelsen gäller samverkan mellan nedanstående enheter inom Gotlands kommun Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) Psykiatriska kliniken Primärvården
Läs merLerums kommun. Förstudie av hur det kommunala ansvaret för psykiatrin är organiserat. z!l ERNST ÅYOUNG
Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna Januari 2011 Lerums kommun Förstudie av hur det kommunala ansvaret för psykiatrin är organiserat H" z!l ERNST ÅYOUNG MlERNSTÅYOUNG Innehåll Sammanfattning
Läs merProjektplan för ansökan om statsbidrag för försöksverksamhet med meningsfull sysselsättning för personer med psykisk funktionsnedsättning
Projektplan för ansökan om statsbidrag för försöksverksamhet med meningsfull sysselsättning för personer med psykisk funktionsnedsättning Bakgrund Sedan flera år tillbaka har det funnits en tydlig politisk
Läs merEvidensbaserad praktik. Hur arbetar vi evidensbaserat i praktiken?
Evidensbaserad praktik Hur arbetar vi evidensbaserat i praktiken? Vill du logga in på trådlöst nätverk? WiFi: TCS-Guest Username: sfh@sfh.se Lösenord: GJLtH2tH Basutbildning Dag 1: eftermiddag 13:15 14:30
Läs merFörlängningsansökan i GGV-kommunerna
Förlängningsansökan i GGV-kommunerna 2019-2020 Supported Employment (SE) Individual placement and support (IPS) Utgångspunkter Supported Employment (SE) och Individual placement and support (IPS) anses
Läs merProjektplan för start av socialmedicinska mottagningar och Mini-Maria i samverkan i Alingsås och Lerum
2019-02-08 Projektplan för start av socialmedicinska mottagningar och Mini-Maria i samverkan i Alingsås och Lerum 1 Innehåll 2 Bakgrund s 3 3 Mål s 4 4 Metod s 4 5 Genomförande s 4 6 Modell s 5 7 Målgrupp
Läs merHandlingsplan för vård och behandling av etablerade missbrukare i Malmö 2006 2009
Handlingsplan för vård och behandling av etablerade missbrukare i Malmö 2006 2009 Handlingsplan för vård och behandling av etablerade missbrukare i Malmö 2006 2009 Kontaktpersoner Stadsdelsförvaltning
Läs merSamsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk
Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Agneta Öjehagen Definition Förekomst Samverkan Metoder Riskbruk och psykisk sjukdom Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet
Läs merMaria Ungdom. Samordnade insatser för ungdomar med missbruk. Helena von Schewen & Gisela Baumgren
Maria Ungdom Samordnade insatser för ungdomar med missbruk & Gisela Baumgren 1 Maria Ungdom Maria Ungdom startades 1966 Antal anställda: 85 personer Vårddygn: 2 038 (2013) Antal öppenvårdsbesök: 28 500
Läs merFörlängning av avtal om beroendevård för ungdomar med Maria Ungdom (MU), Beroendecentrum Stockholm
HSN 2010-02-16 P 10 1 (5) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning Handläggare: Ewa Korek Förlängning av avtal om beroendevård för ungdomar med Maria Ungdom (MU), Beroendecentrum Stockholm (BCS) Ärendet
Läs merÖverenskommelse om samverkan mellan landsting/kommun är reglerad i. HSL (8b) och SoL (5a.9a)
Överenskommelse om samverkan mellan landsting/kommun är reglerad i HSL (8b) och SoL (5a.9a) Målgrupper 1. Föräldrar/gravida med missbruk/beroende samt deras barn (inkl. det väntade barnet) 2. Ungdomar
Läs merSamordnade insatser för ett självständigt gott liv - utveckling med individens fokus
Samordnade insatser för ett självständigt gott liv - utveckling med individens fokus Gemensam strategi för framtidens stöd och vård till personer med psykisk funktionsnedsättning 2016-05-25 Maria Andersson
Läs merACT-teamet samlat stöd för personer med psykisk sjukdom och missbruk i Huddinge
ACT-teamet samlat stöd för personer med psykisk sjukdom och missbruk i Huddinge 2012-04-18 Anne Holmqvist Enhetschef öppenvårdsenheten Missbrukssektionen 1 ACT betyder Assertive Community Treatment ungefär
Läs merAttention arbetar för:
Struktur och stöd till personer med NPF 25 April 2013, ABF-huset, Stockholm Cecilia Brusewitz www.attention-utbildning.se 1 Attention arbetar för: Att människor med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
Läs mer