Kartläggning av kommunernas uppdrag till privata vårdgivare i samband med placering av personer med psykisk funktionsnedsättning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kartläggning av kommunernas uppdrag till privata vårdgivare i samband med placering av personer med psykisk funktionsnedsättning"

Transkript

1 Kan tydliga uppdrag förbättra livsvillkoren för personer med psykisk funktionsnedsättning? JANUARI Sociala enheten informerar 2009 Kartläggning av kommunernas uppdrag till privata vårdgivare i samband med placering av personer med psykisk funktionsnedsättning Länsstyrelsen i Skåne gjorde en kartläggning 2002 för att ta reda på hur situationen förbättrats sedan psykiatrireformen för personer med psykisk funktionsnedsättning och som är placerade hos privata vårdgivare i Skåne. 1 Kartläggningen visade då bland annat att kommunerna inte i tillräcklig omfattning byggt ut anpassade boendeformer. Många personer vistades i stort sett i samma vårdform som tidigare men nu med kommunen som huvudman. För att ta reda på hur situationen ser ut idag har Länsstyrelsen initierat en ny kartläggning som genomfördes i februari Denna kartläggning innehöll två olika enkäter en till Skånes kommuner/stadsdelar och en till de privata vårdgivarna. Båda enkäterna innehöll frågor om kommunens uppdrag till de privata vårdgivarna mm. Länsstyrelsen har i samarbete med företrädare för IFS, RSMH, kommun, personligt ombud, privat vårdgivare tagit fram frågeställningar och haft dialog om resultatet. De privata verksamheter i Skåne som tar emot personer med psykiska funktionsnedsättningar i sin verksamhet var vid mättillfället 29 verksamheter. Även om många kommuner har byggt upp alternativa boendeformer för personer med psykisk funktionsnedsättning finns det enligt Länsstyrelsens bedömning fortfarande behov av fler bostäder med särskild service i Skånes kommuner. Många privata vårdgivare erbjuder idag stöd och rehabilitering för kortare perioder jämfört med tidigare, då permanent boende erbjöds i större utsträckning. Genom att kommunen ger tydliga uppdrag åt de privata vårdgivarna tar kommunen också ansvar för att den enskilde får lämplig vård, rehabilitering och stöd för att möjliggöra en flytt tillbaka till samhället, hemorten och det sociala sammanhanget. 1 Psykiskt funktionshindrade i enskild vård, rapport 2002:30 i serien Skåne i utveckling 1

2 Resultatet av kartläggningen Hur många personer med psykiska funktionsnedsättningar vistades i privata verksamheter i Skåne den 6 februari 2008? Kön Antal 2008 Antal 2002 Procent Män ,0 % (54,7 %) Kvinnor ,0 % (43,1 %) Ej angivet kön % (2,2 %) Totalt % (100 %) Antal personer med psykiska funktionsnedsättningar i privata verksamheter jämfört med 2002, uppdelat efter kön Antal personer som vistades i privata verksamheter 2002 jämfört med 2008 är ungefär lika många. Många kommuner har under denna tid byggt upp boenden för målgruppen men trots detta har antal placerade personer inte minskat sedan början av 2000-talet. Kan det rentav vara så att fler personer idag får boendestöd i hemkommunerna? Borde i så fall inte detta leda till ett minskat antal placerade personer? Kanske är det så att nya målgrupper tillkommit vilka placeras i enskild verksamhet för kortare perioder. 2

3 Hur många personer med psykiska funktionsnedsättningar är placerade av kommuner respektive landsting? Vid mättillfället fanns det 419 personer placerade i privata verksamheter i länet av skånska kommuner och 134 personer som hade placerats av kommuner utanför Skåne. Region Skåne ansvarade för 34 placerade personer medan andra landsting var ansvariga för 12 placerade personer Skånekommuner Icke Skånekommuner Region Skåne Andra landsting Andra alternativ Antalet personer med psykiska funktionsnedsättningar som är placerade av kommuner i Skåne, kommuner utanför Skåne, Region Skåne och andra landsting i landet Det saknas siffror för 2002 om vem som ansvarade för dåvarande placeringar, varför en jämförelse med 2008 inte kan göras vad gäller detta. Det är förvånansvärt att så många som 134 personer placerats i privata verksamheter i Skåne av kommuner utanför Skåne, med tanke på närhetsprincipen. Möjligheten till kontakt med nätverk och hemort försvåras genom långa avstånd för den enskilde och anhöriga. 3

4 Med vilket lagstöd är placeringarna i de privata verksamheterna gjorda? HSL 11,7% LSS 1,3% LVM 0,2% LVU 0,5% LRV 2,9% LPT 7,3% SoL 76,1% Cirkeldiagrammet visar enligt vilket lagrum som personerna är placerade i de privata verksamheterna Mer än 75 procent av personerna är placerade med stöd av SoL (socialtjänstlagen). Nästan 12 procent av personerna är placerade med stöd av HSL (hälso- och sjukvårdslagen). Drygt en procent är placerade med stöd av LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade). Endast ett fåtal är placerade med stöd av LVU (lagen om vård av unga) och LVM (lagen om vård av missbrukare i vissa fall). Drygt tio procent av personerna har permission enligt LRV (lagen om rättpsykiatrisk vård) eller LPT (lagen om psykiatrisk tvångsvård). Verksamheterna i Skåne som tar emot målgruppen har tillstånd för hem för vård eller boende (7kap 1 1 Sol), boende med särskild service (7 kap 1 2 SoL) samt hem för viss annan heldygnsvård (7 kap 1 3 SoL). Länsstyrelsen kan konstatera att placeringar även är gjorda med stöd av LVU, LVM, LSS, HSL, LRV och LPT i verksamheterna. Oberoende av om det är kommunen eller landstinget som är betalningsansvarig för den enskildes vistelse i den enskilda verksamheten, så är det alltid den kommun där den enskilde är folkbokförd som har det yttersta ansvaret för den framtida planeringen. Det är därför viktigt att kommunen från början aktivt deltar i planeringen. Verksamheterna bör alltid förvissa sig om vem inom kommunens socialtjänst som är ansvarig för uppföljning och framtida planering. Detta är en viktig rättssäkerhetsfråga för personer som vistas i enskild verksamhet. 4

5 Vilka uppdrag har verksamheterna fått i samband med att personen placerats i den privata verksamheten? I avvaktan på boende i hemkommun 20% Behandling t.ex. 12- stegsprogrammet 4% Annat uppdrag 3% Kartläggning av behovet av stödinstatser 13% Rehabilitering, hablitering, återhämtning 25% Permanent boende 35% Cirkeldiagrammet visar de olika uppdragen till de privata verksamheterna i procent Uppdragen till de privata verksamheterna som avser permanent boende var 35 procent medan placeringarna där den enskilde väntar på plats i boende i hemkommunen var 20 procent. Uppdragen som rörde rehabilitering, habilitering och återhämtning var 25 procent. De uppdrag som handlade om placeringar för kartläggning av behovet av stödinsatser var 13 procent medan uppdrag som gällde behandling, t ex 12-stegsprogrammet, utgjorde fyra procent. Övriga ej specificerade uppdrag uppgick till tre procent. Den höga andelen uppdrag till de privata verksamheterna när det gäller permanent boende visar att kommunerna inte byggt upp boendeformer i hemkommunerna i tillräcklig omfattning. För vissa personer med komplexa stöd- och vårdbehov kan placeringen bero på att kommunen saknar särskilt utformat boende med rätt kompetens hos personalen. Länsstyrelsen kan konstatera att de senaste åren har flera olika privata vårdgivare förändrat sina verksamheter genom att konvertera boendeplatser till HVB med möjlighet att ta emot personer med samsjuklighet, det vill säga personer med både psykisk funktionsnedsättning och beroendeproblematik. För att skapa så normala livsvillkor som möjligt för personer med psykisk funktionsnedsättning bör kommunerna i första hand erbjuda boende, stöd och service och daglig sysselsättning i hemkommunen i enlighet med psykiatrireformens mål och intentioner. 5

6 Finns genomförandeplaner för personer som vistas i de privata verksamheterna? Ja Nej Totalt Antal Procent 80,54% 19,46% 100% Tabellen visar hur många personer som har genomförandeplaner i de privata verksamheter I Skåne som tar emot personer med psykisk funktionsnedsättning Enligt de privata verksamheterna har 80 procent av personerna i de privata verksamheterna en genomförandeplan för sin vistelse i verksamheten. Siffran kan jämföras med år 2002 då 96 procent av dem som vistades i privata verksamheter hade en individuell vårdplan, som kan jämföras med dagens genomförandeplan Varje halvår 1 gång/ år Mer sällan en 1 gång/ år Diagrammet visar hur ofta kommunen följer upp genomförandeplaner för sina placerade kommuninvånare i privat verksamhet i Skåne Svaren i enkäten visar att kommunerna i Skåne följer upp något fler än hälften av de placerade personernas genomförandeplaner varje halvår. Mindre än hälften av de placerade personernas genomförandeplaner följs upp en gång om året. För ca fyra procent följs genomförandeplanerna upp mindre än en gång per år. er Av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd SOSFS 2006:5 om handläggning och dokumentation vid handläggning av ärenden och genomförande av insatser enligt SoL, LVU, LVM och LSS samt SOSFS 2006:11 (S) ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS, framgår på vilket sätt en beslutad insats praktiskt ska genomföras och dokumenteras i en genomförandeplan. 6

7 För att den enskilde ska kunna erhålla god vård, behandlig och rehabilitering i den privata verksamheten förutsätts att det finns en plan för hur insatserna ska genomföras. Kommunerna har ett ansvar att följa upp de personer som vistas i privata verksamheter. Detta bör ske minst två gånger per år, för att följa upp hur rehabiliteringen/vistelsen fortskrider och därmed säkerställa att den enskilde får vård, stöd och service av god kvalitet. Vid större förändringar i den enskildes liv såsom återflyttning till hemkommunen är det motiverat med tätare kontakter. Har de placerade personerna ett datum för att lämna den privata verksamheten? Nästan 90 procent av personerna som vistades i de privata verksamheterna vid mättillfället saknar ett datum för att lämna verksamheten, enligt enkäten till de privata vårdgivarna. Endast tre procent av de placerade personerna hade ett datum för att lämna verksamheten, enligt enkätsvaren från kommunerna. De flesta kommuner hade emellertid inte svarat på denna fråga, varför resultatet kan antas vara missvisande. Kommunerna har ett betydande uppföljningsansvar för de personer som de placerat i privata verksamheter för vård, rehabilitering, behandling och stöd. Genom att tillsammans med den enskilde och/eller dennes företrädare, den privata verksamheten och andra aktörer upprätta genomförandeplaner tar kommunen ansvar för den enskildes vistelse i verksamheten. Detta är en viktig del i att möjliggöra flytten tillbaka till hemorten i de fall den enskilde önskar det. I de fall som kommunen brister i att följa upp sina placeringar riskerar den enskilde att bli kvar längre i den privata verksamheten än vad han eller hon har behov av. För en person med psykisk funktionsnedsättning är det dessutom extra viktigt att veta hur länge vistelsen varar för återhämtningen och tillfrisknandet. För de personer som permanent ska bo i verksamheten bör vistelsens längd tydligt framgå av såväl avtal som genomförandeplan. Det är anmärkningsvärt att det finns så många personer i de privata verksamheterna som inte vet hur länge vistelsen i den privata verksamheten ska pågå. Oberoende om den enskilde vistas i den privata verksamheten permanent eller för rehabilitering, ska syftet med och tiden för vistelsen klart framgå. 7

8 Vilken boendestandard har de personer som vistas i de privata verksamheterna? Eget rum Eget rum med WC och dusch Egen lägenhet med badrum och pentry/ kök Annat Diagrammet visar vilken standard som rummen/lägenheterna har i de privata verksamheterna i Skåne som tar emot personer med psykisk funktionsnedsättning Drygt hälften av personerna i de privata verksamheterna har egen lägenhet med badrum och pentry/kök. Lite mindre än hälften har eget rum med toalett och dusch. Ett femtiotal personer har eget rum, men delar toalett och dusch med andra. er Av Boverkets byggregler framgår vad som ska finnas i en fullvärdig bostad rum med inredning och utrustning för personlig hygien, rum eller avskiljbar del för samvaro, sömn och vila, rum eller del av rum för matlagning. Länsstyrelsen anser att en bostad med särskild service enligt 7 kap 1 p 2 SoL, d v s platser för permanent boende, ska vara fullvärdiga. När det gäller vistelse enligt 7 kap 1 p 1 SoL, som avser hem för vård eller boende för behandling, och 7 kap 1 p 3, som avser hem för viss annan heldygnsvård t ex korttidsvistelse, rehabilitering och utslussning, ställs inte krav på fullvärdigt boende. Detta innebär att vistelsen enligt ovanstående lagrum inte avser långvarigt eller permanent boende utan avser kortare vistelsetider. Då vistelsetiderna oftast sträcker sig över flera år anser Länsstyrelsen att det inte är rimligt att den enskilde ska behöva dela toalett och dusch med andra. Att leva som andra att ha en egen lägenhet för vila, fritid, måltider och möjlighet att ta emot besök, att ha ett badrum och pentry, själv kunna bestämma över sin vardag och sin situation påskyndar, enligt Länsstyrelsens uppfattning, återhämtningsprocessen och skapar trygghet för den enskilde. 8

9 Sammanfattning Länsstyrelsen har initierat denna kartläggning för att ta reda på hur situationen ser ut idag för personer med psykisk funktionsnedsättning som är placerade hos privata vårdgivare i Skåne. Länsstyrelsen gjorde en liknande kartläggning Resultatet visar att antalet personer som vistades i privata verksamheter 2002 jämfört med 2008 är ungefär lika många. Med tanke på att många kommuner under denna tid byggt boenden för målgruppen är det anmärkningsvärt att placeringarna inte minskat. Så många som 134 personer hade placerats i privata verksamheter i Skåne av kommuner utanför Skåne, vilket inte står i överensstämmelse med närhetsprincipen. Möjligheten till kontakt med nätverk och hemort försvåras genom långa avstånd för den enskilde och anhöriga. För att den enskilde ska kunna erhålla god vård, behandlig och rehabilitering i den privata verksamheten förutsätts att det finns en plan för hur insatserna ska genomföras. I de fall som kommunen brister i att följa upp sina placeringar riskerar den enskilde att bli kvar längre i den privata verksamheten än vad han eller hon har behov av. Att ha en egen lägenhet med badrum och pentry med möjlighet att ta emot besök och att själv bestämma över sin vardag och sin situation påskyndar, enligt Länsstyrelsens uppfattning, återhämtningsprocessen och skapar trygghet för den enskilde. För att förbättra livsvillkoren för personer med psykisk funktionsnedsättning bör kommunerna i första hand erbjuda boende, stöd och service och daglig sysselsättning i hemkommunen i enlighet med psykiatrireformens mål och intentioner. De privata verksamheterna är emellertid ett värdefullt komplement till det kommunala utbudet förutsatt att kommunen ger tydliga uppdrag till dessa. Detta innebär att uppdraget har ett syfte, innehåll och är tidsbestämt. Länsstyrelsen bedömer att uppdragen i många fall behöver bli tydligare. Denna kartläggning har genomförts av socialkonsulenterna Kerstin Jonsson och Petra Stjärnborg vid Länsstyrelsen i Skåne län. 9

SIKTA- Skånes missbruks- och beroendevård i utveckling Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg

SIKTA- Skånes missbruks- och beroendevård i utveckling Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg Alla dessa planerbegreppsförklaring SIKTA- Skånes missbruks- och Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg Vård och omsorgsplaner Vård och omsorgsplanering Kan resultera i Vård och omsorgsplan Dokumenteras

Läs mer

Får vi göra så mot människor?

Får vi göra så mot människor? Får vi göra så mot människor? Kartläggning av i vilken utsträckning hot och våld förekommer mot i kommunal och privat verksamhet enligt SoL och LSS Länsstyrelsen i Skåne ville ta reda på hur omfattande

Läs mer

Bilaga 1. Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i andra boendeformer än ordinärt boende

Bilaga 1. Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i andra boendeformer än ordinärt boende Bilaga 1 Bilaga 1 Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i andra boendeformer än ordinärt boende Psykiskt funktionshindrade kan ibland behöva stödinsatser i form av annat boende än

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter. Bilaga 1 Svar lämnat av Stockholms stad Döp det ifyllda remissunderlaget, spara det på din dator och skicka som bifogad fil till adressen nedan. Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes och Tillstyrkes

Läs mer

Lagstiftning om samverkan kring barn och unga

Lagstiftning om samverkan kring barn och unga Lagstiftning om samverkan kring barn och unga en sammanfattning Samverkan är nödvändig för många barn och unga. Därför finns det bestämmelser om samverkan i den lagstiftning som gäller för socialtjänsten,

Läs mer

Riktlinjer för handläggning enligt SoL för personer med psykisk funktionsnedsättning

Riktlinjer för handläggning enligt SoL för personer med psykisk funktionsnedsättning Datum Nämnd, förvaltning 2016-02-29 Socialnämnden Riktlinjer för handläggning enligt SoL för personer med psykisk funktionsnedsättning Beslutad av socialnämnden 2010-06-22 Reviderad 2014-05-20, 55 Reviderad

Läs mer

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver

Läs mer

Meddelandeblad. Vård och stöd till patienter i psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård

Meddelandeblad. Vård och stöd till patienter i psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård Meddelandeblad Mottagare: Verksamhetschefer och vårdpersonal på enheter som bedriver psykiatrisk tvångsvård eller rättspsykiatrisk vård. Personal i kommunernas verksamheter som möter personer som är föremål

Läs mer

Hur den öppna psykiatriska tvångsvården organiserats

Hur den öppna psykiatriska tvångsvården organiserats Hur den öppna psykiatriska tvångsvården organiserats Slutsatser från Socialstyrelsens uppföljning av de första åren med öppen tvångsvård Nina.Frohm@Socialstyrelsen.se Socialstyrelsen har haft två uppdrag

Läs mer

Agneta Ahlström Beatrice Larsson Carl-Johan Bexell Hösten 2009

Agneta Ahlström Beatrice Larsson Carl-Johan Bexell Hösten 2009 Agneta Ahlström Beatrice Larsson Carl-Johan Bexell Hösten 2009 Din nya granne Två bostäder med särskild service för personer med psykisk funktionsnedsättning Mentalsjukhus 1826 skapades det första Mentalsjukhuset

Läs mer

Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15

Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15 Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15 Dagordning Styrande lagstiftning för socialtjänsten och hälso- och sjukvården Samordnad individuell plan

Läs mer

Samordnad individuell plan

Samordnad individuell plan Version 2014-04-10 Samordnad individuell plan Gemensamma riktlinjer för samverkan mellan kommunerna och landstinget avseende vuxna personer från 18 år som är i behov av insatser från båda huvudmännen samtidigt

Läs mer

Riktlinje för Vårdplanering inom psykiatriförvaltningen

Riktlinje för Vårdplanering inom psykiatriförvaltningen Riktlinje för Vårdplanering inom psykiatriförvaltningen Giltighet 2012-11-06 2013-11-06 Egenkontroll, uppföljning och erfarenhetsåterföring Målgrupp Samtliga vårdgivare inom psykiatriförvaltningen Ansvarig

Läs mer

Antagen av Landstingsfullmäktige 2013-06-12. Överenskommelse. Personer med psykisk funktionsnedsättning. Värmland

Antagen av Landstingsfullmäktige 2013-06-12. Överenskommelse. Personer med psykisk funktionsnedsättning. Värmland 2 200 Antagen av Landstingsfullmäktige 2013-06-12 Överenskommelse Personer med psykisk funktionsnedsättning I Värmland Kommunens och hälso och sjukvårdens verksamhet för personer med psykisk funktionsnedsättning

Läs mer

Överenskommelse om samverkan

Överenskommelse om samverkan Överenskommelse om samverkan Ansvarsfördelning och samordning av insatser till personer som på grund av psykisk funktionsnedsättning behöver vård och stödinsatser från samhället INNEHÅLL Syfte 3 Mål 3

Läs mer

LÄNSÖVERGRIPANDE ÖVERENSKOMMELSE OM ANSVARSFÖRDELNING NÄR KOMMUNEN BESLUTAR OM PLACERING PÅ HEM FÖR VÅRD ELLER BOENDE (HVB)

LÄNSÖVERGRIPANDE ÖVERENSKOMMELSE OM ANSVARSFÖRDELNING NÄR KOMMUNEN BESLUTAR OM PLACERING PÅ HEM FÖR VÅRD ELLER BOENDE (HVB) LÄNSÖVERGRIPANDE ÖVERENSKOMMELSE OM ANSVARSFÖRDELNING NÄR KOMMUNEN BESLUTAR OM PLACERING PÅ HEM FÖR VÅRD ELLER BOENDE (HVB) Dokumenttyp: Samverkansöverenskommelse Utfärdande: Landstinget och kommunerna

Läs mer

Beslutad av Strategisk nivå, Nytt utseende på överenskommelsen! Sakinnehållet är densamma men layouten är ny.

Beslutad av Strategisk nivå, Nytt utseende på överenskommelsen! Sakinnehållet är densamma men layouten är ny. Överenskommelse om samverkan Ansvarsfördelning och samordning av insatser till personer som på grund av psykisk funktionsnedsättning behöver vård och stödinsatser från samhället Nytt utseende på överenskommelsen!

Läs mer

Handlingsplan Gemensamt ansvar för vård, behandling och resultat vid placering utanför det egna hemmet

Handlingsplan Gemensamt ansvar för vård, behandling och resultat vid placering utanför det egna hemmet Handlingsplan Gemensamt ansvar för vård, behandling och resultat vid placering utanför det egna hemmet 1. Definition av målgrupp/er eller det område handlingsplanen avser Målgruppen för handlingsplanen

Läs mer

Enkäten besvaras av socialchef eller motsvarande chef med ansvar för målgruppen.

Enkäten besvaras av socialchef eller motsvarande chef med ansvar för målgruppen. Diarienummer 00-5401/2008 Enkät 2 om Kommunernas insatser för personer med psykiska funktionsnedsättningar 2010-11-29 Socialstyrelsen har av regeringen fått i uppdrag att genomföra en uppföljning av det

Läs mer

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER

Läs mer

Samordnad individuell plan med stöd av IT-tjänsten Prator - öppenvårdsmodul

Samordnad individuell plan med stöd av IT-tjänsten Prator - öppenvårdsmodul Samordnad individuell plan med stöd av IT-tjänsten Prator - öppenvårdsmodul Överenskommelse mellan Västerbottens läns landsting och kommunerna i Västerbotten. Överenskommelsen ska ge vägledning till samverkan

Läs mer

Kvalitetskrav för daglig verksamhet och sysselsättning i Varbergs kommun

Kvalitetskrav för daglig verksamhet och sysselsättning i Varbergs kommun Kvalitetskrav för daglig verksamhet och sysselsättning i Varbergs kommun RIKTLINJER Följande kvalitetskrav för daglig verksamhet enligt lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS) och för

Läs mer

Meddelandeblad. Överenskommelser om samarbete

Meddelandeblad. Överenskommelser om samarbete Meddelandeblad Mottagare: Kommuner, Landsting, Brukarorganisationer, huvudmän för enskilda verksamheter m.fl. Nr 1/2010 Maj 2010 Överenskommelser om samarbete Syfte Sedan den 1 januari 2010 är landsting

Läs mer

Verksamheten för personer med psykiska funktionsnedsättningar

Verksamheten för personer med psykiska funktionsnedsättningar 1(8) LSS Verksamheten för personer med psykiska funktionsnedsättningar i Hylte kommun Verksamhetstillsyn genomförd av Arbetsmiljöverket, Länsstyrelsen i Hallands län och Socialstyrelsens regionala tillsynsenhet

Läs mer

Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP)

Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP) Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP) 1. Syfte och omfattning Efter ändringar i hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) 1 januari 2010 ska landsting och kommun tillsammans ska

Läs mer

Syftet med egenvårdsrutinen är att tydliggöra vilka krav som ställs på hälso- och sjukvården vid egenvårdsbedömningar.

Syftet med egenvårdsrutinen är att tydliggöra vilka krav som ställs på hälso- och sjukvården vid egenvårdsbedömningar. Malmö stad Medicinskt ansvariga Syftet med egenvårdsrutinen är att tydliggöra vilka krav som ställs på hälso- och sjukvården vid egenvårdsbedömningar. Rutinen beskriver processen vid egenvårdsbedömning

Läs mer

Samordnad individuell plan, SIP

Samordnad individuell plan, SIP Samordnad individuell plan, SIP Viveca Axelsson Processledare Uppdrag Psykisk Hälsa SKL- Sveriges kommuner och Landsting Sollentuna kommun viveca.axelsson@sollentuna.se 073-9151048 Innehåll Syfte med SIP

Läs mer

Beslutsunderlag Socialstyrelsens beslut den 20 december 2011 Individ- och omsorgsförvaltningens skrivelse den 28 mars 2012

Beslutsunderlag Socialstyrelsens beslut den 20 december 2011 Individ- och omsorgsförvaltningens skrivelse den 28 mars 2012 2012-03-28 1 (5) Individ- och omsorgsnämnden Förstärkt tillsyn av kommunens insatser till personer med psykisk funktionsnedsättning i Sundbybergs stad enligt socialtjänstlagen och lagen om stöd och service

Läs mer

SOSFS 2011:9 ersätter

SOSFS 2011:9 ersätter SOSFS 2011:9 trädde i kraft den 1 januari 2012 tillämpliga inom hälso- och sjukvård, tandvård, socialtjänst och verksamhet enligt LSS oavsett om det är i privat eller offentlig regi vid myndighetsutövning

Läs mer

Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning MISSIV 2015-08-28 RJL 2015/1138 Kommunalt forum Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Ledningsgruppen för samverkan Region Jönköpings län och kommun överlämnar bilagd

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FÖR OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE 2013-2015

VERKSAMHETSPLAN FÖR OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE 2013-2015 VERKSAMHETSPLAN FÖR OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE 2013-2015 Upprättad 2013-01-23 2(7) INLEDNING Omsorgen om funktionshindrade riktar sig till personer med fysiska och psykiska funktionshinder och deras familjer.

Läs mer

Riktlinjer - Psykiskt funktionsnedsatta i Osby kommun

Riktlinjer - Psykiskt funktionsnedsatta i Osby kommun Datum 2012-05-08 Sida 1(12) Riktlinjer - Psykiskt funktionsnedsatta i Osby kommun Riktlinjernas syfte och innehåll Syftet med riktlinjerna är rättssäkerhet och likabehandling när det gäller utredning,

Läs mer

Expansionsplan Bostad med Särskild Service

Expansionsplan Bostad med Särskild Service Datum: 2016-02-22 Handläggare: Tanja Mattsson Direktnr: Beteckning: Expansionsplan Bostad med Särskild Service Ärendet För att säkerställa att vi kan möta nuvarande och kommande behov när det gäller bostad

Läs mer

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård Meddelandeblad Berörda: nämnder med ansvar för äldre- och handikappomsorg enl. SoL och LSS, landsting och kommuner (sjukvårdshuvudmän), enskilda vårdgivare, enskilda verksamheter enl. SoL och LSS, samverkansnämnder,

Läs mer

Detta styrdokument beslutades av vård- och omsorgsnämnden

Detta styrdokument beslutades av vård- och omsorgsnämnden Riktlinjer som stöd för Handläggning enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS och enligt SOL för personer under 65 år. 1 Innehåll 1 Inledning... 3 1.1 Målgrupp... 3

Läs mer

Granskning av Hästskons stöd- och boendeenhet

Granskning av Hästskons stöd- och boendeenhet TJÄNSTESKRIVELSE Tyresö kommun 2011-08-23 Socialförvaltningen 1 (8) Diarienr. 0092/11-013 Granskning av Hästskons stöd- och boendeenhet Beslut 1. En översyn av klientombudens verksamhet pågår på uppdrag

Läs mer

Får personer med psykiska funktionshinder ett bra stöd? LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR

Får personer med psykiska funktionshinder ett bra stöd? LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR Får personer med psykiska funktionshinder ett bra stöd? Kartläggning och granskning av kommunernas verksamhet för personer med psykiska funktionshinder i Kalmar län

Läs mer

Omsorg om funktionshindrade. Information och stödformer

Omsorg om funktionshindrade. Information och stödformer Omsorg om funktionshindrade Information och stödformer Vård och omsorg om de som lever med funktionshinder Det handlar egentligen inte om människor med särskilda behov utan om människor med alldeles vanliga

Läs mer

INFORMATION FRÅN HÖGANÄS KOMMUN OM I HÖGANÄS

INFORMATION FRÅN HÖGANÄS KOMMUN OM I HÖGANÄS INFORMATION FRÅN HÖGANÄS KOMMUN OM LSS-verksamheten I HÖGANÄS LSS - LAGEN OM STÖD & SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE Personer med funktionsnedsättning har möjlighet att ansöka om tio olika insatser

Läs mer

Överenskommelse angående samverkan vid in- och utskrivning i slutenvården Rekommendation från Kommunförbundet Stockholms län (KSL)

Överenskommelse angående samverkan vid in- och utskrivning i slutenvården Rekommendation från Kommunförbundet Stockholms län (KSL) PM 2010: RVII (Dnr 326-1523/2010) Överenskommelse angående samverkan vid in- och utskrivning i slutenvården Rekommendation från Kommunförbundet Stockholms län (KSL) Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen

Läs mer

Nationell konferens om kompetens 2014 Nya publikationer och uppdrag

Nationell konferens om kompetens 2014 Nya publikationer och uppdrag Nationell konferens om kompetens 2014 Nya publikationer och uppdrag Ulla Essén Annika Jalap Hermanson 2014-05-21 Några nya publikationer från Socialstyrelsen Allmänna råd och meddelandeblad Allmänna råd

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 10 november 2011 KLAGANDE Socialnämnden i Kristinehamns kommun 681 84 Kristinehamn MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Göteborgs

Läs mer

SOSFS 2007:10 (M och S) Föreskrifter och al männa råd Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2007:10 (M och S) Föreskrifter och al männa råd Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2007:10 (M och S) och allmänna råd Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets

Läs mer

Ramavtal kring personer över 18 år med psykisk funktionsnedsättning/ psykisk sjukdom

Ramavtal kring personer över 18 år med psykisk funktionsnedsättning/ psykisk sjukdom Datum 2008-08-06 Ramavtal kring personer över 18 år med psykisk funktionsnedsättning/ psykisk sjukdom Mellan Region Skåne och.. kommun har träffats följande ramavtal om samverkan kring personer över 18

Läs mer

Riktlinjer för Socialpsykiatrin

Riktlinjer för Socialpsykiatrin Riktlinjer för Socialpsykiatrin 2013-04-29 Innehåll 1 Inledning... 3 2 Riktlinjernas syfte och innehåll... 3 3 Målgrupp... 5 4 Grundläggande lagstiftning och dokument... 5 5 Samverkan... 11 6 Uppsökande

Läs mer

ÖVERENSKOMMELSE 2011-11-03

ÖVERENSKOMMELSE 2011-11-03 ÖVERENSKOMMELSE mellan kommunerna i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen om samarbete och samordning av insatser till personer med psykisk funktionsnedsättning 2011-11-03 2 (20) INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare. Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad?

➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare. Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad? ➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare 32 Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad? Så mycket har skrivits och sagts om långtidssjukskrivna den senaste tiden. Man kan känna sig utpekad.

Läs mer

Malmö stad Medicinskt ansvariga 1 (8) Rutin Egenvård. Fastställd: Reviderad:

Malmö stad Medicinskt ansvariga 1 (8) Rutin Egenvård. Fastställd: Reviderad: Malmö stad Medicinskt ansvariga 1 (8) Rutin Egenvård Fastställd: 2014-12-11 Reviderad: Innehållsförteckning Inledning... 3 Egenvård... 3 Åtgärd... 4 Ansvarsfördelning... 4 Kommunalt ansvar:... 4 Annan

Läs mer

Vilka rättigheter har Esther och vilka skyldigheter har vi?

Vilka rättigheter har Esther och vilka skyldigheter har vi? Vilka rättigheter har Esther och vilka skyldigheter har vi? Flera lagar som styr O Socialtjänstlagen - SoL O Hälso- och sjukvårdslagen- HSL O Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS

Läs mer

Riktlinje för handläggning av dokument i ledningssystemet

Riktlinje för handläggning av dokument i ledningssystemet Ansvarig för rutin Avdelningschef Kvalitet och administration Upprättad (och datum) Utvecklingsledare och MAS Beslutad (datum och av vem) Socialförvaltningens ledningsgrupp, 2015-01-14 Reviderad (datum

Läs mer

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:10) om förebyggande av och behandling vid undernäring

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:10) om förebyggande av och behandling vid undernäring Meddelandeblad Mottagare: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg om äldre personer, medicinskt ansvariga sjuksköterskor (MAS), huvudmän i enskild verksamhet med ansvar för vård

Läs mer

EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD

EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Vård- och omsorgsförvaltningen Ansvarig samt giltighetstid: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Medicinskt ansvarig för rehabilitering

Läs mer

Antar definitionen inte avser Socialstyrelsen utan socialtjänsten. Socialstyrelsens en person gör för egen räkning,

Antar definitionen inte avser Socialstyrelsen utan socialtjänsten. Socialstyrelsens en person gör för egen räkning, Svar från Svensk förening för allmänmedicin angående vissa er inom Socialstyrelsens inologimall, 2010-04-19-22. Besvarat av Olle Staf, ordf i SFAMs informatikråd. inition och användningsområde synonym

Läs mer

MÅL OCH SYFTE MED SAMVERKAN MÅLGRUPP SEKRETESS ANSVAR 2011-06-27

MÅL OCH SYFTE MED SAMVERKAN MÅLGRUPP SEKRETESS ANSVAR 2011-06-27 2011-06-27 LOKAL ÖVERENSKOMMELSE OM SAMVERKAN KRING VUXNA MED PSYKISK SJUKDOM/FUNKTIONSNEDSÄTTNING MELLAN NACKA KOMMUN, PSYKIATRISK VÅRDENHET NACKA, PSYKIATRI SÖDRA STOCKHOLM OCH CAREMA HJÄRNHÄLSAN NACKA

Läs mer

Handlingsplan och policy för anhörigstöd i Årjängs kommun

Handlingsplan och policy för anhörigstöd i Årjängs kommun Lena Bergman, 0573-142 89 lena.bergman@arjang.se HANDLINGSPLAN/POLICY Antagen av Stöd och omsorgsnämnden Handlingsplan och policy för anhörigstöd i Årjängs kommun 2(5) Bakgrund Handlingsplan/policyn för

Läs mer

I N F O R M A T I O N F R Å N H Ö G A N Ä S K O M M U N O M I HÖGANÄS

I N F O R M A T I O N F R Å N H Ö G A N Ä S K O M M U N O M I HÖGANÄS I N F O R M A T I O N F R Å N H Ö G A N Ä S K O M M U N O M LSS-verksamheten I HÖGANÄS LSS - LAGEN OM STÖD & SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE Personer med funktionsnedsättning har möjlighet att ansöka

Läs mer

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-11-12 64/71 44./. Bilaga. Handlingsplan psykiatrisk ohälsa I Norrbottens län finns sedan hösten 2013 en överenskommelse om samarbete

Läs mer

Sammanställning av oanmäld tillsyn på nationell nivå inom äldreomsorgen med fokus på demensboende

Sammanställning av oanmäld tillsyn på nationell nivå inom äldreomsorgen med fokus på demensboende 2010-11-17 1(5) Sammanställning av oanmäld tillsyn på nationell nivå inom äldreomsorgen med fokus på demensboende Bakgrund och syfte Socialstyrelsen har tillsyn över särskilda boendeformer för äldre enligt

Läs mer

LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, SOSFS 2011:9

LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, SOSFS 2011:9 Socialnämnden LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, SOSFS 2011:9 DEL 1 Handläggare: Befattning: Mikael Daxberg Verksamhetsutvecklare Upprättad: 2014-02-14 Version: 1 Antagen av socialnämnden:

Läs mer

Dnr SN13/25 RIKTLINJER. Riktlinjer för handläggning inom missbruks- och beroendevården. Antagen av socialnämnden 2013-11-07

Dnr SN13/25 RIKTLINJER. Riktlinjer för handläggning inom missbruks- och beroendevården. Antagen av socialnämnden 2013-11-07 Dnr SN13/25 RIKTLINJER för handläggning inom missbruks- och beroendevården socialnämnden 2013-11-07 Dnr SN13/25 2/6 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Mål och inriktning... 3 3 Utredning och handläggning...

Läs mer

Version Datum Utfärdat av Godkänt Ulrika Ström, Eva Franzen Förvaltningsledningen. Ulrika Ström, Ingrid Olausson, David Lidin

Version Datum Utfärdat av Godkänt Ulrika Ström, Eva Franzen Förvaltningsledningen. Ulrika Ström, Ingrid Olausson, David Lidin Version Datum Utfärdat av Godkänt 1 2010-05-05 Ulrika Ström, Eva Franzen Förvaltningsledningen 4 2014-06-24 Ulrika Ström, Ingrid Olausson, David Lidin Förvaltningsledningen 5 2015-01-05 Ingrid Olausson,

Läs mer

Denna överenskommelse är en bearbetad upplaga som ursprungligen författats gemensamt av regionförbundet och landstinget i Jönköpings län.

Denna överenskommelse är en bearbetad upplaga som ursprungligen författats gemensamt av regionförbundet och landstinget i Jönköpings län. 1(7) Överenskommelse om samordnade insatser för barn, mellan landsting och kommun, med utgångspunkt från aktuell lagstiftning i hälso- och sjukvårdslagen, socialtjänstlagen samt i föreskrifter och allmänna

Läs mer

Maria Nyström Agback. maria.nystrom-agback@socialstyrelsen.se

Maria Nyström Agback. maria.nystrom-agback@socialstyrelsen.se Maria Nyström Agback maria.nystrom-agback@socialstyrelsen.se Samordnad individuell plan enligt hälso- och sjukvårdslagen och socialtjänstlagen Vilka personer kan få en samordnad individuell plan upprättad

Läs mer

Gäller from 2014-11-01

Gäller from 2014-11-01 - - Gäller from 2014-11-01 1 Innehåll 1. Förutsättningar... 3 2. Bakgrund och syfte... 3 3. Målgrupp... 4 4. Mål... 5 5. Gemensamma utgångspunkter... 5 5.1. Utgångspunkter för samverkan... 5 6. Regionala

Läs mer

Rapport 2006:76. Missförhållanden och personskada i LSS-verksamhet Rutiner och riktlinjer gällande anmälan

Rapport 2006:76. Missförhållanden och personskada i LSS-verksamhet Rutiner och riktlinjer gällande anmälan Rapport 2006:76 Missförhållanden och personskada i LSS-verksamhet Rutiner och riktlinjer gällande anmälan Missförhållanden och personskada i LSS-verksamhet Rutiner och riktlinjer gällande anmälan Rapport

Läs mer

Vägledning vid handläggning av bistånd enligt socialtjänstlagen (2001:453) till personer med psykisk funktionsnedsättning.

Vägledning vid handläggning av bistånd enligt socialtjänstlagen (2001:453) till personer med psykisk funktionsnedsättning. Norrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg Vägledning vid handläggning av bistånd enligt socialtjänstlagen (2001:453)

Läs mer

Riktlinje för bedömning av egenvård

Riktlinje för bedömning av egenvård SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-10-23 Riktlinje för bedömning av egenvård BAKGRUND Enligt SOSFS 2009:6 är det den behandlande yrkesutövaren inom hälso- och sjukvården

Läs mer

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. ISSN 2002-1054, Artikelnummer xxxxxxxx Utgivare: Rättschef Pär Ödman, Socialstyrelsen Socialstyrelsens

Läs mer

Riktlinjer för handläggning av ärenden enligt socialtjänstlagen gällande personer med psykisk funktionsnedsättning

Riktlinjer för handläggning av ärenden enligt socialtjänstlagen gällande personer med psykisk funktionsnedsättning Tyresö kommun 2012-05-03 Socialförvaltningen 1 (23) Riktlinjer för handläggning av ärenden enligt socialtjänstlagen gällande personer med psykisk funktionsnedsättning Fastställt av socialnämnden den 23

Läs mer

Överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa - mellan kommuner och landsting i Norrbottenslän

Överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa - mellan kommuner och landsting i Norrbottenslän Överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa - mellan kommuner och landsting i Norrbottenslän För vem? Barn och unga 0-25 år som har eller riskerar att utveckla psykisk ohälsa och sjukdom Personer

Läs mer

Vägledning för personal i kommuner och landsting i Stockholms län. Samordnad individuell plan (SIP) för vuxna och äldre i Stockholms län

Vägledning för personal i kommuner och landsting i Stockholms län. Samordnad individuell plan (SIP) för vuxna och äldre i Stockholms län Vägledning för personal i kommuner och landsting i Stockholms län Samordnad individuell plan (SIP) för vuxna och äldre i Stockholms län Inledning... 3 Syftet med SIP... 3 Mål med SIP... 3 Målgrupper för

Läs mer

RIKTLINJER HANDLÄGGNING OCH DOKUMENTATION. funktionshinder LSS och SoL 2007-06

RIKTLINJER HANDLÄGGNING OCH DOKUMENTATION. funktionshinder LSS och SoL 2007-06 RIKTLINJER HANDLÄGGNING OCH DOKUMENTATION funktionshinder LSS och SoL 2007-06 Följande principer ligger till grund för alla insatser för funktionshindrade som erbjuds inom LSS och SoL: delaktighet genom

Läs mer

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut?

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut? Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Nationell tillsyn 2012-2013 - kommunernas, hälso- och sjukvårdens och kvinnojourernas arbete - Hur ser det ut? Ingrid Andersson Inspektionen för vård och

Läs mer

Riktlinjer för bistånd till ensamkommande barn

Riktlinjer för bistånd till ensamkommande barn RIKTLINJE Riktlinjer för bistånd till ensamkommande barn Dokumentets syfte Syftet med riktlinjerna är att säkerställa att ensamkommande barn som placerats i Nacka kommun får en rättssäker handläggning.

Läs mer

Säters kommun. Stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning Revisionsrapport. Offentlig sektor KPMG AB 11 december 2012 Antal sidor: 13

Säters kommun. Stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning Revisionsrapport. Offentlig sektor KPMG AB 11 december 2012 Antal sidor: 13 ABCD Säters kommun Stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning Revisionsrapport Offentlig sektor KPMG AB 11 december 2012 Antal sidor: 13 Innehåll 1. Sammanfattning 2 2. Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

Vård- och behandlingshem Behandling och rehabilitering av psykiskt sjuka och/eller psykiskt funktionshindrade vid vård- och behandlingshem

Vård- och behandlingshem Behandling och rehabilitering av psykiskt sjuka och/eller psykiskt funktionshindrade vid vård- och behandlingshem Vård- och behandlingshem Genomgång --9 Vård- och behandlingshem Behandling och rehabilitering av psykiskt sjuka och/eller psykiskt funktionshindrade vid vård- och behandlingshem Avdelningen för hälso-

Läs mer

Riktlinjer för utredning, dokumentation m.m. inom stadens socialpsykiatri

Riktlinjer för utredning, dokumentation m.m. inom stadens socialpsykiatri BROMMA STADSDELSFÖRVALTNING SOCIALTJÄNST OCH FRI TID TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (8) 2010-12-28 SDN 2011-01-20 Handläggare: Solveig Blid Telefon: 508 06 000 Till Bromma stadsdelsnämnd Riktlinjer för utredning,

Läs mer

Kommittédirektiv. Betalningsansvarslagen. Dir. 2014:27. Beslut vid regeringssammanträde den 27 februari 2014

Kommittédirektiv. Betalningsansvarslagen. Dir. 2014:27. Beslut vid regeringssammanträde den 27 februari 2014 Kommittédirektiv Betalningsansvarslagen Dir. 2014:27 Beslut vid regeringssammanträde den 27 februari 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska göra en översyn av lagen (1990:1404) om kommunernas betalningsansvar

Läs mer

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

Individuell plan För

Individuell plan För Individuell plan För Namn: Ditt eget ansvar och Ansvar för kommunens, landstingets och övriga stöd-, vård- och rehabiliteringsinsatser för dig Landstinget I Östergötland MOTALA KOMMUN Mjölby Kommun Ödeshögs

Läs mer

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete xx Fastställd Socialnämnden 2014-05-07 Reviderad - Produktion Socialförvaltningen

Läs mer

Psykisk funktionsnedsättning

Psykisk funktionsnedsättning Ärendenr 1 (6) Handlingstyp Överenskommelse Psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden och avseende samverkan kring barn, unga och vuxna personer med psykiska funktionsnedsättningar

Läs mer

Information om Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9)

Information om Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Samverkansrutin för tillämpning av SOSFS 2009:6, bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård.

Samverkansrutin för tillämpning av SOSFS 2009:6, bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. 2010-10-08 Samverkansrutin för tillämpning av SOSFS 2009:6, bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Rutinen är gemensam för Västra Götalandsregionen och alla kommuner

Läs mer

LAG OCH REGELSTYRD. Vägledande principer 2013-04-15. Socialtjänstlagen (2001:453) Helhetssyn Målinriktad ramlag med rättighetsinslag

LAG OCH REGELSTYRD. Vägledande principer 2013-04-15. Socialtjänstlagen (2001:453) Helhetssyn Målinriktad ramlag med rättighetsinslag LAG OCH REGELSTYRD Socialtjänstlagen SoL Förvaltningslagen Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga LVU Lag om vård av missbrukare i vissa fall LVM Offentlighets och sekretesslagen Lagen om stöd

Läs mer

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, är en rättighetslag. De som tillhör någon av lagens tre personkretsar kan få rätt till

Läs mer

Direktiv för tvångsvård och rättspsykiatrisk vård. Version: 1. Beslutsinstans: Regionstyrelsen

Direktiv för tvångsvård och rättspsykiatrisk vård. Version: 1. Beslutsinstans: Regionstyrelsen Version: 1 Beslutsinstans: Regionstyrelsen 2(9) ÄNDRINGSFÖRTECKNING Version Datum Ändring Beslutat av 1. Nyutgåva Regionstyrelsen 2016-05-25, 132 3(9) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING...4 2 BERÖRDA ENHETER...4

Läs mer

Såväl landsting som kommun har ansvar för att:

Såväl landsting som kommun har ansvar för att: Länsövergripande avtal Ansvarsfördelning och samordning av insatser till barn och ungdomar med sammansatt psykisk/ psykiatrisk och social problematik som behöver stöd från samhället Syfte Syftet med avtalet

Läs mer

Kompetensutveckling på Nova Högskolecentrum. För personliga ombud i Kalmar län Hösten 2010

Kompetensutveckling på Nova Högskolecentrum. För personliga ombud i Kalmar län Hösten 2010 Kompetensutveckling på För personliga ombud i Kalmar län Hösten 2010 Hej och varmt välkomna till! Vi hoppas och tror att denna föreläsningsserie ska upplevas som mycket givande för dig och dina kollegor.

Läs mer

Handlingsplan 18 år och äldre

Handlingsplan 18 år och äldre Handlingsplan 18 år och äldre Baserad på överenskommelse personer med psykisk funktionsnedsättning, Landstinget i Värmland och länets kommuner 2013-09-25 1. Definition av målgrupp/er eller det område handlingsplanen

Läs mer

Rutin för samordnad individuell plan (SIP)

Rutin för samordnad individuell plan (SIP) Rutin för samordnad individuell plan (SIP) 1. Syfte och omfattning Efter ändringar i hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) 1 januari 2010 ska landsting och kommun tillsammans ska

Läs mer

Vägledning vid handläggning av bistånd enligt socialtjänstlagen (2001:453) till personer med psykisk funktionsnedsättning.

Vägledning vid handläggning av bistånd enligt socialtjänstlagen (2001:453) till personer med psykisk funktionsnedsättning. Vägledning vid handläggning av bistånd enligt socialtjänstlagen (2001:453) till personer med psykisk funktionsnedsättning. Ledfyr är en fyr för vägledning i trängre farleder och inlopp, Betydelsenyans:

Läs mer

Riktlinje för samverkan vid in- och utskrivning av patienter i slutenvård samt betalningsansvar för utskrivningsklara patienter

Riktlinje för samverkan vid in- och utskrivning av patienter i slutenvård samt betalningsansvar för utskrivningsklara patienter Riktlinje för samverkan vid in- och utskrivning av i slutenvård samt betalningsansvar för utskrivningsklara Samverkan mellan Värmlands kommuner och Landstinget i Värmland. (2015 06 01 2017 05 31) - Dokumenttyp

Läs mer

Egenvård, samverkan kommun och landsting i Uppsala län

Egenvård, samverkan kommun och landsting i Uppsala län ViS - Vård i samverkan kommun - landsting Godkänt den: 2016-07-27 Ansvarig: Monica Jonsson Kommun(er): Länets samtliga kommuner Landstingsförvaltning(ar): Alla Fastställt av: Beredningsgrupp (TLK) Egenvård,

Läs mer

Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län

Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Innehållet i denna överenskommelse är framtaget av Hälso- och sjukvårdsförvaltningen,

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter f allmänna råd r d (SOFS 2011:9) om ledningssystem för f r systematiskt kvalitetsarbete. Träder i kraft 1 januari 2012

Socialstyrelsens föreskrifter f allmänna råd r d (SOFS 2011:9) om ledningssystem för f r systematiskt kvalitetsarbete. Träder i kraft 1 januari 2012 Socialstyrelsens föreskrifter f och allmänna råd r d (SOFS 2011:9) om ledningssystem för f r systematiskt kvalitetsarbete Träder i kraft 1 januari 2012 SOSFS 2011:9 ersätter Socialstyrelsens ledningssystem

Läs mer

Blekinge landsting och kommuner Antagen av LSVO Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård

Blekinge landsting och kommuner Antagen av LSVO Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård Blekingerutin för samverkan i samband med möjlighet till egenvård. Socialstyrelsen gav 2009 ut en föreskrift om bedömningen av om en hälso- och

Läs mer

Överenskommelse om samverkan kring personer med psykiska funktionshinder och/eller beroendeproblematik

Överenskommelse om samverkan kring personer med psykiska funktionshinder och/eller beroendeproblematik Överenskommelse om samverkan kring personer med psykiska funktionshinder och/eller beroendeproblematik 1 Mål och syfte med samverkan Målet för samverkan mellan de båda huvudmännen är att det för den enskilde

Läs mer