Förslag på insatser inom ramen för den nationella handlingsplanen Förstärkning av rehabiliteringsresurser. Hälso- och sjukvård i särskilt boende

Transkript

1 1(6) Hälso- och sjukvårdsnämnden Social- och omsorgsnämnden Förslag på insatser inom ramen för den nationella handlingsplanen 2004 Fördelningen av statsbidraget miljard till Gotland 7mkr miljard till Gotland 7 mkr miljarder till Gotland 21 mkr miljarder till Gotland 28 mkr För 2004 kommer statsbidraget att ge en ökad ram om ca 7 mkr. Ca 5 mkr till Hälso- och sjukvårdsnämnden och ca 2 mkr till Social- och omsorgsnämnden. Arbetsgruppen har till berörda förvaltningschefer presenterat förslag på vilka åtgärder/insatser som gruppen rekommenderar. Förstärkning av rehabiliteringsresurser Bakgrund Äldreomsorgen ansvarar för stöd i boendet till i huvudsak personer över 65 år. Stöd ges i särskilt boende på 10 orter på ön och i ordinärt boende i form av hemtjänst. Det finns 985 bostäder/platser i särskilt boende och 54 korttidsplatser. I privat regi finns Hattstugan (8pl),Solrosen (16 pl) Gotlands sjukhem (29pl) och från och halvårsskiftet 2004 Attendo Care (100pl). Hälso- och sjukvård i särskilt boende Personer som bor i särskilt boende skall ha tillgång till god hälso- och sjukvård på samma villkor som andra. Omvårdnadsansvariga sjuksköterskor är organiserade i en gemensam enhet under gemensam ledning inom äldreomsorgen. Inom äldreomsorgen finns idag 60 sjuksköterskor. Rehabiliteringspersonal, i huvudsak arbetsterapeuter och sjukgymnaster är organiserade i en gemensam habiliterings- och rehabiliteringsenhet inom hälsooch sjukvården. Målgruppen för rehabenheten är personer med någon form av funktionsnedsättning. Rehabenheten arbetar inom lasarettet, korpen, psykiatriska kliniken och primärvården. Inom de flesta verksamheter finns äldre personer. Samverkansöverenskommelser finns mellan äldreomsorgen i Visby och rehabenheten. Däremot saknas skriftlig överenskommelse på norra och södra Gotland. För att säkra att rehabiliteringsinsatser tillgodoses för personer som bor i särskilda boenden och inom korttidsboende skall en övergripande

2 2(6) överenskommelse mellan äldreomsorgen och rehabenheten tas fram. Detta arbete har påbörjats och sker i en arbetsgrupp med representanter från äldreomsorgen, rehabenheten och MAS. Samarbetet mellan äldreomsorgen och rehabenheten fungerar väl och det finns ingen anledning att förändra nuvarande organisation. Däremot är nuvarande resurser inte tillräckliga för att klara de övergripande målen för habiliterings- och rehabiliteringsenheten. Verksamhetens mål: Behandling/insatser/åtgärder för att återvinna/ bibehålla eller öka funktionsförmågan och för att förhindra/minska ohälsa och handikapputveckling. Förmedla kunskap om funktionshinder och dess effekter på vardagsliv, hälsa och utveckling. Upprätta rehabiliteringsplaner i samverkan med patienterna Arbetssättet inom äldreomsorgen skall präglas av ett rehabiliterande synsätt men det är svårt för rehabiliteringspersonalen att räcka till för att fullt ut kunna stödja ett sådant synsätt. Det finns ett stort utbildningsbehov inom äldreomsorgen. Idag finns inom egen regi 1.0 arbetsterapeut och 1.0 sjukgymnast per 250 boende i särskilt boende och korttidsboende. En förstärkning med totalt 3.5 arbetsterapeut och sjukgymnast varav 2.0 i egen regi (1.5 i enskild regi ) motsvarande 1.5 mkr är föreslagen i social- och omsorgsnämndens budget för Resursförstärkningen i egen regi är planerad att inledningsvis användas i ett strukturerat projekt med en fokusering på några få särskild boende och eventuellt en korttidsenhet. Kunskap som blir viktig för det fortsatta arbetet, inte minst med tanke på ett effektivt resursutnyttjande. Avsikten är att skapa förutsättningar för att på ett genomgripande sätt kunna kartlägga behov, utveckla metoder och utarbeta strategier för hur ett framgångsrikt arbetssätt kan utvecklas när tillräckliga resurser finns till hands motsvarande den omfattning som erbjuds inom enskild regi. Arbetet ska präglas av ett välutvecklat teamarbete mellan verksamhetschef, omvårdnadsansvarig sjuksköterska, patientansvarig läkare, arbetsterapeut, sjukgymnast och omvårdnadspersonal ofta personens kontaktperson. Detta samarbete sker bäst genom en gemensam vårdplanering som grund. Inom ramen för insatser inom den nationella handlingsplanen har medel motsvarande 500 tkr avsatts för arbetet med utveckling av anhörigstöd. Socialoch omsorgsnämnden har beslutat om en total resursförstärkning för 2004 med 1.0 mkr.

3 3(6) Förslag En förstärkning av resurserna motsvarande totalt 1.5 mkr för arbetsterapeut och sjukgymnast i egen och enskild regi. 1.0 arbetsterapeut och 1.0 sjukgymnast motsvarande 850 tkr inrättas och placeras i nuvarande habiliterings och rehabiliteringsenhet men med särskilt uppdrag i ädreomsorgens särskilda boenden och korttidsenheter. Resursförstärkningen i egen regi ska fokuseras på ett litet antal enheter istället för att fördelas ut på samtliga enheter. Resursförstärkningen ska arbeta i projekt med en tydlig projektbeskrivning och med stor tyngd på uppföljning och analys av resultatet. Skriftlig överenskommelse mellan äldreomsorgen och rehabiliteringsenheten ska upprättas. Ryggsäckspengar för kompetenshöjande insatser för familjeläkarna Bristen på distriktsläkare har varit stor under de senaste åren. Många åtgärder är inriktade på att försöka rekrytera och bibehålla denna läkarkategori. En förutsättning som ofta framhålls som viktig för att välja anställning är vilka möjligheter som finns för komptensutveckling, forskning, studier mm. Ett sätt att förbättra möjligheterna är att avsätta så kallade ryggsäckspengar det vill säga en summa per läkare som fritt får disponera till kunskapsfördjupning. Primärvården föreslår att kronor per ordinarie anställd distriktsläkare avsätts av tillskottet till nationella handlingsplanen 2004, kostnad kronor. Vad pengarna har använts till ska redovisas av respektive läkare vid årets slut. Tilläggsåtagande till primärvården hemsjukvård nivå 3 Basal hemsjukvård är primärvårdens ansvar och innefattar nivå 1 och 2 enligt socialstyrelsens definitioner, se nedan. Nivå 1: enklare hemsjukvård som utförs av distriktssköterska och undersköterska. Medverkan av läkare krävs i regel inte. Nivå 2: regelbunden hemsjukvård som utförs av distriktssköterska och undersköterska och kräver läkarmedverkan. Stöd från kvälls- och nattpatrull kan behövas, men det gäller fortfarande s.k. basal hemsjukvård som klaras av inom allmänläkarsystemet. Nivå 3: specialiserad sjuvård i hemmet som kräver insatser dygnet runt av ett mångprofessionellt team. Denna nivå beskrivs ofta med uttrycket Sjukhusets säng i patientens hem.

4 4(6) Under 2002 beskrevs gränsdragningen i hemsjukvården mellan äldreomsorgen och primärvården. Det vi då kallade hemsjukvård nivå 0 och 1. Pengar avsattes för uppgiften från nationella handlingsplanen. Primärvården vårdar en del patienter i hemmet som är att beskrivas som nivå 3 patienter. Dessa patienter kräver möjlighet till vård dygnet runt årets alla dagar. Idag finns inte resurser i basåtagandet för att vårda dessa patienter trots att flera får vård. Det är en förklaring till underskotten i verksamheten. På sjukhuset finns planer på att öppna nya vårdplatser för patienter i livets slutskede. I en förlängning vore det intressant att skapa ett rådgivningsteam som får i uppgift att handleda och stödja primärvård och äldreomsorg för de patienter som väljer och önskar att få sin vård i hemmet. Som ett första steg borde medel avsättas för en beredskap till vårdinsatser inom primärvården för dessa patienter Beräknad kostnad om ca 2 mkr. Kostnaderna för primärvårdens basåtagande är underbudgeterade. Resterande medel från nationella handlingsplanen bör avsättas för att täcka underskottet. Insatser för att utveckla arbetet med de psykiskt funktionshindrade Bakgrund: Insatserna för psykiskt funktionshindrade skall stärkas och utvecklas gällande samverkan mellan psykiatri och socialtjänst. Socialtjänsten ansvarar för boende, boendestöd och sysselsättning för psykiskt funktionshindrade. Formerna för samverkan mellan psykiatrin och socialtjänsten skall utvecklas enligt psykiatrireformens intentioner. Skriftliga överenskommelser om samverkan skall upprättas. I den lokala handlingsplanen framgår utvecklingsområden för hälso- och sjukvården (psykiatrin) och socialtjänsten: Strävan skall vara att öka tillgängligheten till adekvat kompetens inom HSF, för såväl enskilda patienter som personal inom socialtjänsten Enskilda patienter med psykiska funktionshinder skall snabbare kunna få kontakt vid försämring av den psykiska hälsan. Socialtjänstens personal behöver ha tillgång till psykiatrisk kompetens med snabba insatser vid försämring i den psykiska hälsan hos personer med psykiska funktionshinder om har insatser från socialtjänsten. För detta krävs förstärkt jourmottagning motsvarande två sjukskötersketjänster under dygnet och under helger och personalförstärkning inom psykiatrin.

5 5(6) Kostnad kronor Handlednings- och fortbildningsinsatser från psykiatrin till socialtjänstens personal behöver utvecklas. C:a 50 vårdpersonal arbetar inom socialtjänsten med c:a 135 personer med psykiska funktionshinder. Personalgruppen kan komma att öka eftersom kommunen behöver stärka sin uppsökande verksamhet. Nya personer med psykiska funktionshinder kan då visa sig ha behov av socialtjänstens insatser. Vid senaste inventering (1997) beräknades att ca 250 personer i kommunen har psykiska funktionshinder. Det överensstämmer väl med vad som kan förväntas enligt Länsstyrelsens och Socialstyrelsens uppgifter om andel av befolkningen med psykiska funktionshinder. Personalen behöver fortbildning och handledning från psykiatrin. För detta krävs personalförstärkning inom psykiatrin motsvarande en halvtidstjänst sjuksköterska/ beteendevetare. Kostnad kronor Vårdplanering behöver utvecklas och sker på initiativ från psykiatrin För detta krävs en utbildningssatsning riktad till berörd personal inom psykiatri, primärvård och socialtjänst. Övrig informationsöverföring och samverkan mellan HSF, GVO och SoN bör kunna genomföras med befintliga resurser. Förslag 2,5 ssk/beteendevetare inrättas inom psykiatrin med uppdrag att öka tillgänglighet och tillgodose behov av handledning och fortbildning för socialtjänstens personal. Sammanfattning Arbetsgruppen föreslår att insatserna för 2004 fördelas enligt följand: Förstärkning av rehabiliteringsresurserna inom de särskilda boendena 1,5 mkr Förstärka insatserna inom anhörigstödet med kronor. Avsätta kronor till ordinarie anställda disktriktsläkare för att ge möjlighet till kompetenshöjning/fortbildning.

6 6(6) Förstärka psykiatrin med för att utveckla arbetet med de psykiskt funktionshindrade med 2 sjuksköterskor och 0,5 sjuksköterska/beteendevetare. ca 1,1 mkr Utöka primärvårdens ansvar inom hemsjukvård nivå 3 till en ökad kostnad av.ca 2 mkr. Förstärka finansieringen av primärvårdens basåtagande med ca 1,3 mkr. HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN Jan-Olof Henriksson Hälso- och sjukvårddirektör