Prevention och tidiga insatser en kortsiktig samhällskostnad eller en långsiktig social investering med hög lönsamhet Seminarium okt 2011

Transkript

1 Prevention och tidiga insatser en kortsiktig samhällskostnad eller en långsiktig social investering med hög lönsamhet Seminarium okt 2011 Ingvar Nilsson/SEE & OFUS

2

3 Aktiepengar går till social investering Trelleborgs kommun säljer av sitt aktieinnehav. Pengarna ska istället läggas i en fond för investeringar inom det sociala området. Att ha en aktieportfölj som år efter år skvalpar runt på ungefär samma pengar tycker vi inte är särskilt meningsfullt. Vi tycker det är bättre att man satsar dem på de mjuka delarna av kommunens verksamhet, säger kommunstyrelsens ordförande Ulf Bingsgård (M

4 Ett antal andra på G kring sociala investeringsfonder Nynäshamn 30 Mkr Umeå 120 Mkr Lilla Edet 3 Mkr Ystad 3 Mkr Ale politiskt initiativ Uppsala förslag 40 Mkr + pol program Eskilstuna förslag 25 Mkr Trelleborg 12 Mkr Kungälv - förslag Göteborg diskussion Malmö ett politiskt uppdrag till ek direktör Helsingborg ett tjänstemannainitiativ Ytterligare ett halvdussin diskuterar, överväger

5 Varför arbeta preventivt, förebyggande och rehabiliterande?

6 I Lindängen är förvärvsfrekvensen 53% Vad innebär detta? Vad kostar det? Om det vara samma som i staden, länet, landet? Om hela riket var som Lindängen?

7 Vinst om Lindängens förvärvsfrekvens = Malmö förvärvsfrekvens, dvs. 53 > 64% Kr - Ackumulerat och diskonterat Ackumulerat aggregat Summa finansiellt netto aktör Produktionsvärde Summa realt netto aktör År

8 Vinst om Lindängens förvärvsfrekvens = Sveriges förvärvsfrekvens, dvs. 53 > 74% Kr - Ackumulerat och diskonterat Ackumulerat aggregat Summa finansiellt netto aktör Produktionsvärde Summa realt netto aktör År

9 Varför arbeta preventivt, förebyggande och rehabiliterande? Därför att det är bra för människorna och det är oerhört lönsamt = bättre + billigare

10 TC En matematisk sammanfattning där T B TC kt T B I a it p ai k bj bj b j (1 r) t (1 r) t t 0 b 1 t 0 b 1 i 1 ( ) b a enheter inom aktör ex Psykiatri inom Landsting insats/aktivitet (i=1...m) inom viss enhet p priset/kostnaden för e

11 ET BÖRJADE 1979 DET 1979

12 DET BLIR FÖR DYRT

13 TVÅ STICKORD LÅNGSIKTIGHET HELHETSSYN

14 NÅGRA PÅSTÅENDEN Utanförskapet är stort Det är växande Det är värre för de yngre Det är dyrt, mycket dyrt Man kan sätta pris på detta Därmed kan man också sätta ett värde på prevention, tidiga insatser och rehabilitering Det går att förändra Mycket handlar om struktur- och systemfrågor Det är utomordentlig lönsamt att stämma i bäcken... När vi analyserar detta kallar vi det; SOCIOEKONOMISKA ANLYSER/BOKSLUT

15 Läget i stort för unga Sämre än för vuxna Psykisk hälsa Ekonomiskt standard, arbete Försämring Många gånger dramatiska försämringar Särskilt illa för de unga kvinnorna De mår sämre, det förämras snabbare Långsiktig trend Inleddes på 90-talet Ett strukturellt problem Det går inte över av sig själv Har inte med lågkonjunkturen att göra

16 ???

17 Låt oss börja i Norrköping Hur många barn föds varje år? Hur många av dom kommer som vuxna att befinna sig i utanförskap Vad kostar detta Årligen? På lång sikt?

18 barn totalt i förskoleålder i Norrköping Årskullar 1 7 antal antal Narkoman Alkoholist PsykSvår PsykLätt LångSjuk LångArblös Summa i utanförskap Summa antal barn/unga

19 Årskostnader i vuxen ålder för 6 årskullars marginaliserade barn Gruppkostnad/År Per individ/år Arbetsförmedling Försäkringskassan Kommunen Landstinget Rättsväsendet Övriga Summa

20 Rättsväsendet 6% Övriga 4% Arbetsförmedling 3% Landstinget 24% Försäkringskassan 36% Kommunen 27%

21 Långsiktiga välfärdskostnader för sex årskullars marginaliserade barn i Norrköping Grupp 1 år 5 år 20 år 45 år Arbetsförmedling Försäkringskassan Kommunen Landstinget Rättsväsendet Övriga Summa

22 Totala kostnader för sex årskullars marginaliserade barn i Norrköping Grupp 1 år 5 år 20 år 45 år Samhällskostnad Produktionsvärde Summa

23 Den genomsnittliga framkörningskostnaden för en produktionsklar 21 åring i Norrköping

24 framkörningskostnaden för en årskull 18-åringar i Norrköping

25 Att ta tillvara det humankapital som är våra barn VARJE ÅR KASTAR VI I NORRKÖPING BORT 370 MKR HUR MYCKET AV DETTA ÄR HELT ONÖDIGT? KUNSKAPEN FINNS KAN VI SKAPA RESURSER FÖR ATT FÖRHINDRA DETTA?

26 Ack Kronor Normalförlopp Egen försörjning Produk onsvärde Bidrag Hem Kommun Ålder

27 Ack Kronor ADHD som övergår i arbetslöshet upp till 30 år ADHD/Arblöshet Produk onsvärde Bidrag Hem Kommun Normalförloppet Ålder

28 Ack Kronor ADHD som övergår i arbetslöshet upp till 30 år ADHD/Arblöshet GAP Produk onsvärde NORMA- Bidrag Hem LITET- UTAN- Kommun FÖRSKAP Normalförloppet Ålder

29 En outsiderskatt för 6 årskullars marginaliserade barn i Norrköping Norrköping Gruppen Per individ Kr per invånare Per inkomstkrona 3,00 kr 3.0% Per skattekrona 14.1%

30 Kr Kostnaderna för sex årskullars utanförskap i förhållande till pensionsskulden i Norrköping Ackumulerade samhällskostnader och produktionsvärde Grupp Produktionsvärde Samhällskostnad Pensionsskuld År

31 Det onödiga utanförskapet är en gökunge som äter av våra gemensamma resurser

32 KAN DETTA VERKLIGEN VARA SANT? TROR VI PÅ DET? VARFÖR LÅTER VI I SÅ FALL DETTA HÄNDA?

33 NEUROPSYK EN VANLIG SKOLKLASS DYSLEXI DEPPRESSION ÄTSTÖRNING SJÄLVSKADE FÖRÄLDRAR MISSBRUK EL PSYK

34 NEUROPSYK EN VANLIG SKOLKLASS DYSLEXI DEPPRESSION ÄTSTÖRNING SJÄLVSKADE FÖRÄLDRAR MISSBRUK EL PSYK S.K. VANLIGA

35 NEUROPSYK EN VANLIG SKOLKLASS FÖRÄLDRAR MISSBRUK EL PSYK DYSLEXI DEPPRESSION ÄTSTÖRNING SJÄLVSKADE HUR RUSTAD ÄR SKOLAN? LÄRARNA? S.K. VANLIGA

36 UTANFÖRSKAPETS MÅNGA ANSIKTEN!!!

37 GENERELLA INSATSER Preventionspotentialen NORMALITET TIDIGA INSATSER SENA INSATSER REHABI- LITERING SVÅR BARN- OCH UNGDOMSTID MARGINALISERING NARK.MISSBRUK ALK. MISSBRUK PSYK OHÄLSA LÅNGTIDSSJUK LÅNGTIDSARBLÖS

38 UTANFÖRSKAPETS MÅNGA ANSIKTEN!!!

39 Handikapp Autismspektra Anorexi Bulemi ADHD Självskadebeteende Asocialitet Fattigdom Psykisk ohälsa Depression Skolmisslyckande Utanförskap = Arbetslöshet Skyddsbehov Kriminalitet Dyslexi Omvårdnadssvíkt Språk Invandring Begåvning Missbruk Missbruk Missbruk Psykisk Psykisk ohälsa Somatisk ohälsa Somatisk ohälsa Social ohälsa problematik

40

41 7 år Patrik Strulig hela dagistiden Kan inte sitta still, kommer i bråk Kan inte koncenterar sig Svag impulskontroll Får inte vara med Mamma ensamstående, ambitiös, svag ekonomi, skör

42 Patrik 7 år på glid Insats Kostnad PROJEKT RÄDDA PATRIK Barn/ungdoms psykiatri Specialpedagog Habilitering Vuxenpsykiatrin Primärvården Socialtjänsten SUMMA

43 ?? PATRIK 7 ÅR PÅ GLID Intäkt INSATS Kostnad TIDSPERSPEKTIV? INSATS EFFEKT? TYP AV EFFEKTER? VILKA AKTÖRER? Intäkt INGEN INSATS Kostnad Ökad prodförmåga Minskade välfärdskostnader Kostnader för insatsen VAD? FÖR VEM? NÄR? Minskad prodförmåga Ökade välfärdskostnader

44 ADHD genomsnittskostnad WorstCase BestCase Övriga Rättsväsendet Landsting Kommun Försäkringskassan

45 Kr Kr ADHD Worst Case ADHD Best Case Övriga Rättsväsendet Landsting Kommun Försäkringskassan Övriga Rättsväsendet Landsting Kommun Försäkringskassan Ålder Ålder

46 Kr ADHD Worst Case Ålder Specialistsjukvård Socialtjänst_Försörjning Socialtjänst Skola Psykiatri Produktionsvärde Primärvård Polis Kriminalvård FK_Försörjning Domstol BUP Barnomsorg Ambulanssjukvård Allmänhet Akutsjukvård

47 Kr ADHD Ackumulerad WC-BC Övriga Rättsväsendet Landsting Kommun Försäkringskassan Ålder

48 Kr Kr VARFÖR LÅTER VI DETTA HÄNDA??? ADHD Ackumulerad WC-BC Ålder Övriga Rättsväsendet Landsting Kommun Försäkringskassan ADHD Ackumulerad WC-BC Ålder Specialistsjukvård Socialtjänst_Försörjning Socialtjänst Skola Psykiatri Produktionsvärde Primärvård Polis Kriminalvård FK_Försörjning Domstol BUP Barnomsorg Ambulanssjukvård Allmänhet Akutsjukvård

49 Ja, varför ingriper vi inte trots att worst case både är sämre och dyrare? Vad kommer att hända med Patrik på sikt? Vad är din bild?

50 Vad händer med ADHD-barnen om vi inte gör något?

51 PATRIK TRE VÄGAR IN I VUXENLIVET KRIMINELL VÅLDS- VERKARE LÅNGTIDS- ARBETSLÖS

52 Patrik 33 år 8 års fängelse för våldsbrott och narkotikabrott 13 domar bakom sig Misslyckad skolgång Deltar nu i Norrtäljeanstaltens ADHD-projekt tillsammans med 29 andra personer Har nu för första gången i sitt liv läst en bok Vad kostar hans utanförskap

53

54 Långsiktiga socioekonomiska effekter av målgruppens utanförskap Arbetsförmedling Försäkringskassan Kommunen Landstinget Rättsväsendet Övriga Summa

55 S umma ADHD - projektets kostnader S ynliga O synliga S umma Intäkter Arbetsförmedling F örsäkringskassan K ommunen L andstinget R ättsväsendet Övriga

56 Projektets långsiktiga socioekonomiska bruttoeffekter vid 10% spontantrehabilitering och 30% framgång i projektet Vinst Grupp Antal år Vinst

57 Är det bättre att stämma i bäcken än i ån? Vad händer med Patrik om vi låter honom hållas? Om han blir en våldsverkare vad händer då?

58

59

60 AKTÖRSARENAN KRING GATUVÅLD OFFER VITTNEN FÖRÖVARE ALLMÄNHET ANHÖRIGA

61

62 Vad kostar ett våldsoffer? När kostar det? Vem står för notan?

63 Kr - ej diskonterat Offer - invalidiserad År 1 År 2 År 3-> Produktionsvärde Övriga Rättsväsendet Landsting Kommun Försäkringskassa Arbetsförmedling

64 Kr - ackumulerat/diskonterat Offer invalidiserad År Produktionsvärde Övriga Rättsväsende Landsting Kommun Försäkringskassa Arbetsförmedling Ej invalidiserad (Tot)

65 Invalidiseringsgrad timkostnad timmar/vecka kostnad/år kostnad 20 år Ringa Måttlig Stor

66 En möjlig händelse uppgörelsen Svårt OFFER ANHÖRIGA Svårt, långvarigt Lätt OFFER FÖRÖVARE Upptäcks FÖRÖVARE Klarar sig Lätt OFFER ANHÖRIGA ANHÖRIGA Lite, ANHÖRIGA Lite, kortvarigt Lite, kortvarigt kortvarigt VITTNEN VITTNEN VITTNEN VITTNEN ALLMÄNHET

67 Kr - ackumulerat/diskonterat Kr - ackumulerat/diskonterat Kr - ackumulerat/diskonterat Kr - ackumulerat/diskonterat Kr - ackumulerat/diskonterat Förövare en gång, utanför Produktionsvärde Övriga Rättsväsende Landsting Kommun Försäkringskassa Arbetsförmedling År Offer ej invalidisering År Produktionsvärde Övriga Rättsväsende Landsting Kommun Försäkringskassa Arbetsförmedling Offer invalidiserad År Vittne Produktionsvärde Övriga År Rättsväsende Landsting Kommun Försäkringskassa Arbetsförmedling Ej invalidiserad (Tot) Produktionsvärde Övriga Rättsväsende Landsting Kommun Försäkringskassa Arbetsförmedling År Familj Produktionsvärde Övriga Rättsväsende Landsting Kommun Försäkringskassa Arbetsförmedling

68 Kr - ackumulerat/diskonterat Händelsen År Produktionsvärde Övriga Rättsväsende Landsting Kommun Försäkringskassa Arbetsförmedling

69 Kalkylförutsättningar Vi studerar soc ek kostnader för ADHD i worst case Kommun med invånare riksnormal Medelsvår svår ADHD Årskull 0-6 -> 546 barn 2% av årskull -> 11 barn har ADHD I vuxenlivet kommer 50% av dem att hamna i måttligt utanförskap Under uppväxten blir 30% av föräldrarna deltidssjukskrivna

70 ADHD 1 årskull 2% utanförskap, 30% sjukskrivning Endast 50% utanför i vuxen ålder

71 ADHD19 årskullar 2% utanförskap 30% sjukskrivning 50% utanförskap i vuxen ålder

72 ADHD 19 årskullar 2% utanförskap 30% sjukskrivning 50% utanförskap i vuxen ålder Vs. Pensionsskuld 2010

73 Varför låter vi detta ske?

74 Varför låter vi detta ske? Kortsiktighet Stuprörstänkande Kedjebrevsekonomin

75 SJUKSKÖTERSKA KURATOR SKÖTARE ARBETSTERAP SJUKGYMNAST Somatisk vård DISTRSKÖT SSK AVGIFTNING LÄKARE Psykiatrisk vård LÄKARE PSYKOLOG PSYKOTERAPEUT Personer med diffus problematik GOD MAN Försörjning KRONFOGDE HANDLÄGG FK BISTÅNDSBEDÖM SJUKSKÖT FÖRVALTARE SOCIONOM IFO ARBETSFÖRMEDLARE BOSTADSFÖRETAG Boende HEMTJÄNST SKULDSANERARE BOENDESTÖD SKÖT BOENDE BEHHEM ALKOHOLTERAPEUT BEHHEM SOCIONOM Beroendevård Missbruksvård BOENDESTÖD IFS RSMH Social liv & sammanhang Familj & Sociala nätverk HANDLED SYSS Sysselsättning ARBETSVÄGLED SYOKONSULENT Utbildning SOC BARN/UNGA PO BUP POLIS PRAKTIK LÄRARE

76 Utredning Sjukersättning Sjukpenning Rehabersättning Utredning Dålig ekonomi Utredning Ekonomiskt bistånd Inget jobb A-kassa Aktivitetsgaranti OSA Lönebidrag Utredning Karensdagar Läkare Sjuk Svart Lönearbete Produktionsvärde Vitt Försörjningssätt Inkomst Skatteintäkter Hälare Övervakning Villkorlig dom Kontraktsvård Samhällstjänst Skyddstillsyn Öppen lokalanstalt Öppen riksanstalt Sluten lokalanstalt Sluten riksanstalt Säkerhetsanstalt Intensivövervakning Dom Huvudförhandling Häkte Skyddshäkte Häktning Häktningsförhandling Advokat Gripande Arrest Utredning Åklagare Vilande Åtal Anhållande Arrest Brottsutredning Personutredning Övr omkostnader Momsintäkter Missbruk Läkemedel Avgiftning Metadon Subitex Antabus Psykakut Psyk öppenvård Psyk slutenvård Beroende Abstinens Kroppsliga effekter Psykiatriska Psykiatriska symptom Missbrukets mentala effekter Läkarbesök vårdcentral Medicinskt vårddygn Läkemedel Akutmottagning Liten operation Stor operation Tandakuten Medicinska Heroinist Hepatit X Infektioner... Kirurgiska Amfetaminist Misshandel Trafikolyckor Olycksfall... Missbrukets kroppsliga effekter Odontologiska LVU Korttidshem Jourfamilj PBU Kontaktperson Familjehem/Behandl Familjehem/Trad Bidragsförskott Stödresurs Barnomsorg Stödresurs Skola Beslut Länsrätt Överklagan Kammarrätt Advokat Beslut om ärende Utredningshem Ärende Anmälan MVC BVC Barnomsorg Skola Jourhem Omedelbart omhändertagande Skolsköterska Skolkurator Socialtjänsten Polis PBU Stödresurser Utredning Utsatta barn Specialpedagog Extralärare Utredning Ingen bostad Bostadsbidrag Social kontrakt/ försöksboende Särskilt boende Inackordering Härbärge Stödboende Hotellhem Gripande, Åtal, Dom och Straff Barn Boende Vård/Behandling Inbrott Bilstöld Snatteri Polisutredning Skadereglering Egendomsförlust Egendomsskador Tid/Prodförlust drabbade Gripande Bedrägeri Langning Smuggling Prostitution Utredning Anmälan Ärende Beslut om ärende Utredning Kontinuerlig kontakt Beslut Länsrätt Advokat Överklagan Kammarrätt Beroendemottagning Öppenvård Boende Inackordering Kontaktperson Behandlingshem LVM hem

77 SOCIALTJÄNST SKOLA FRITID KULTUR BARN- & UNGDOMSSPYKIATRI VUXENPSYKIATRI PRIMÄRVÅRD AKUTSJUKVÅRD KOMMUN LANDSTING F-KASSA A-FÖRMEDL

78

79 12. Slussen (samarb. FK,AF o arbetsm.k.) Klientens och socialsekreterarens 7a.Validerings -projektet 14. Försäkringskassan 27.Arbetsförmedlingen 5. Arbete, praktik och rehabilitering, 8 6.Ungdomsenheten (Kliv1 EU-projekt) 7. Introduktionsgruppen 23. Minimaria 22. Psyk. gårdarna 3. Aktiveringsgruppen 9. Medborgarservice vardag Social och arbetsmarknadskontoret Klienten ringer eller kommer via luckan 19 Barn o ungdom 1Reception 2. Bedömningsgruppen 10. Budget o skuldrådgivning 4. Motivation o Förändring 17.Socialjouren 8. Sociala boendeteamet 15. Mottagning Unga 16. Vuxna Psyk/missb ruk 8a Hotade kvinnor 8b. Kommunkontrakt 20. Com,Starprojektet m.m. 23. Familjecentra 24. Frigård 25. Basta kooperative t 16 a Socialpsykiatrin 18 Boj, Kvinnojour Kvinnofrid Polisen 26. VC Fastighet s 79

80

81 EKONOMISKT BISTÅND UTANFÖRSKAPETS KOSTNADER

82 FÖRLORAD PRODUKTION + SKATTEINTÄKTER ÖVRIGA SAMHÄLLSKOSTNADER ÖVRIGA MYNDIGHETER ÖVRIGA VÄLFÄRDSMYNDIGHETER ÖVRIG KOMMUNAL VERKSAMHET ÖVRIG SOCIALTJÄNST ADM EK BIST EKONOMISKT BISTÅND FAMILJ MISSBRUK SOCPSYK SKOLA FRITID SKATTE- INTÄKTER LTING FK AF POLIS CSN KVÅRD BOSTADS- BOLAG FÖRETAG ALLMÄNHET FAMILJ UTANFÖRSKAPETS ISBERGSEFFEKTER

83 Kr/År Kostnader efter aktör Övriga Rättsväsendet Landsting Kommunen Försäkringskassan Arbetsförmedling ÄR: Unni Gudrun Uffe Gunnar Karriär TROR:80

84 KORTSIKTIGA SÄKRA KOSTNADER LÅNGSIKTIGA OSÄKRA VINSTER TILL FÖLJD AV FÖREBYGGANDE INSATSER

85 Och det där med långsiktighet då???

86 KOSTNAD REHABVINSTER & TIDSFAKTORN INVESTERINGSPUCKEL TID REHABVINSTER Ingvar Nilsson

87 Klara ett samverkansarbete mellan skola och socialtjänst i Lilla Edet Målgrupp åringar med mycket stora skolproblem och omvårdnadsproblem Överhängande risk för placering Ett integrerat team Kostnad kr /år 17 platser Kalkylen främst baserad på kommunala effekter

88 Ackumulerade och diskonterade Kronor Klara kortsiktigt resultat Ackumulerad vinst över tid Produktionsvärde Övriga Rättsväsendet Landstinget Kommunen Försäkringskassan Arbetsförmedling År

89 Klara långsiktigt resultat

90 HALLANDSÅSTUNNELN ETT LYCKAT INVESTERINGSPROJEKT???

91 VÅRT SAMHÄLLSBYGGE TIDIGA GENERELLA FÖREBYGGANDE INSATSER BOSTÄDER, KULTUR SOCIALA NÄTVERK INTEGRATION FÖRSKOLANS & SKOLANS VIKTIGA ROLL I DEN SOCIALA FOSTRAN FRITIDSVERKSAMHET SOCIALTJÄNSTEN & PSYKIATRIN BÄRARNA AV TIDIGARE MISSLYCKANDEN MARGINALISERINGENS KEDJEBREVSEKONOMI STÄDPATRULLERNA & DE SOM STÅR FÖR FIOLERNA POLIS +KRIMINALVÅRD KRONOFOGDE MISSBRUKSVÅRD BOSTADSFÖRETAG

92 Kr ADHD Worst Case Ålder Specialistsjukvård Socialtjänst_Försörjning Socialtjänst Skola Psykiatri Produktionsvärde Primärvård Polis Kriminalvård FK_Försörjning Domstol BUP Barnomsorg Ambulanssjukvård Allmänhet Akutsjukvård

93 Kr Kr ADHD Worst Case ADHD Best Case Övriga Rättsväsendet Landsting Kommun Försäkringskassan Övriga Rättsväsendet Landsting Kommun Försäkringskassan Ålder Ålder

94 Söderhamns kommun och kedjebrevseffekten kring barn och unga

95

96

97

98

99

100 Söderhamn och utflyttarna Man tappar 150 barn av 357 mellan sen ungdom och tidigt vuxenliv Dessa har man investerat följande i Per barn totalt 3.8 Mkr Kommunen 1.6 Mkr Totalt förlorar man per årskull 150 barn á 1.6 Mkr Dvs. totalt 240 Mkr Detta är 20% av kommunens årliga budget Nyttan av denna investeringskostnad tillfaller den kommun dit barnen flyttar Om man kan reducerar detta flyttnetto med 10% reducerar man investeringsförlusten med cirka 25 Mkr

101 Samhällets mest lönsamma affär att investera bort ungas utanförskap

102 Kr Dyslexi Best Case Övriga Rättsväsendet Landsting Kommun Försäkringskassan Ålder

103 Kr Dyslexi Best Case DET BLIR FÖR DYRT ELLER??? Övriga Rättsväsendet Landsting Kommun Försäkringskassan Ålder

104 Best & worst case - tillspetsat Best Tidigt Proaktivt Samordnat Långsiktigt Uthålligt Evidensbaserat Kostnadseffektivt Går att göra med dagens kunskap Worst Sent Reaktivt Var för sig Kortsiktigt Punktinsatser Som vi brukar Ej kostnadsmedvetenhet Ofta; som idag

105 Kr Dyslexi genomsnittskostnad Worst Case Best Case Övriga Rättsväsendet Landsting Kommun Försäkringskassan

106 Kr Kr Varför låter vi detta hända??? Dyslexi Best Case Dyslexi Worst Case Övriga Rättsväsendet Landsting Kommun Försäkringskassan Övriga Rättsväsendet Landsting Kommun Försäkringskassan Ålder Ålder

107 Kr Kr Varför låter vi detta hända??? Dyslexi Best Case Dyslexi Worst Case Övriga Rättsväsendet Landsting Kommun Försäkringskassan Övriga Rättsväsendet Landsting Kommun Försäkringskassan Ålder Ålder BEST CASE ÄR JU TROTS ALLT BÅDE BÄTTRE OCH BILLIGARE

108 Fyra möjliga svar Brist på socialt investeringskapital Stuprörstänkande/agerande Frånvaro av organisatorisk helhetssyn svarte - petterspel med ansvar och kostnader Kortsiktighet i styrsystem och uppföljningssystem Vi belönar kortsiktig (ekonomisk) framgång på bekostnad av långsiktig effektivitet Ersättningssystem som belönar stuprörstänkande och kortsiktighet Vi blir allt bättre på att springa fort åt fel håll

109 KOSTNAD FÖR EN INSATS EN SATSNING PÅ UNGA EN KORTSIKTIG KOSTNAD ELLER EN LÅNGSIKTIG SOCIAL INVESTERING KOSTNAD FÖR ATT AVSTÅ

110 En vidgad arbetsmarknad En socioekonomisk kalkyl för ett samverkansprojekt riktat mot 160 unga vuxna med diffus och sammansatt problematik projektet kostar 10 Mkr att driva

111 Hur duktiga måste vi vara för att det ska vara lönsamt?

112 ATT HA ETT SOCIALT INVESTERINGSPERSPEKTIV ELLER EJ KORTSIKTIGT SÄKRA KOSTNADER OCH INTÄKTER AV ETT REHABILITERANDE ARBETE LÅNGSIKTIGT OSÄKRA KOSTNADER OCH INTÄKTER AV ATT AVSTÅ FRÅN ETT REHABILITERANDE ARBETE

113 kronor Långsiktiga kostnader/individ ac k intäkter totalt kr kr kr kr kr kr 0 kr År P roduktions värde Uteblivna finans iella kos tnader Uteblivna reala kos tnader

114 Kostnaden för 160 personers livslånga utanförskap kr kr kr kr kr kr kr F inans iella R eala kr kr 0 kr

115 Projektets potentiella årliga vinst vid 100% framgång Potentiellt Uteblivna reala kostnader Uteblivna finansiella kostnader Produktionsvärde Rehakostnad Netto

116 Projektets förväntade årliga vinst vid antaganden om 15% heltid, 25% deltid, 60% misslyckas helt Potentiellt Förväntat Per person Uteblivna reala kostnader Uteblivna finansiella kostnader Produktionsvärde Rehakostnad Netto

117 Projektets förväntade långsiktiga effekter kr kr kr kr kr kr kr F inans iella R eala kr kr 0 kr

118 Projektets effekter (vinst) på tio års sikt vid ett måttlig misslyckande kr kr kr kr kr kr Finansiella Reala kr kr kr 0 kr

119 SOCIOEKONOMISKA STRATEGIER

120 Tre tankar Grundfråga; om nu prevention, tidiga insatser och framgångsrik rehab är så bra och lönsamt mänskligt och ekonomiskt - och alla dessutom vill så väl; varför händer inget? Infallsvinkel; det kanske beror på att detta inte enbart eller kanske ens främst är en folkhälsofråga utan främst ett ekonomiskt styr- och managementproblem Reflektion; i stort sett alla frågor i den offentliga sektorns mjuka del borde präglas av helhetssyn och långsiktighet. I stort sett alla organisationer, styrsystem, uppföljningssystem och ersättningssystem präglas av det motsatta. Är inte det konstigt?

121 VARFÖR ÄR DETTA ETT PROBLEM??? För individen? För samhället?

122 Försörjda Unga Äldre Transfereringar Barnbidrag A-kassa Sjukpenning Pension Utgifter Offentlig Sektor Välfärdsproduktion Barnomsorg Skola Sjukvård Äldreomsorg

123 Sysselsättningsgrad Skattekvot Försörjare De som arbetar Intäkter Offentlig sektor

124 Sysselsättningsgrad Skattekvot Försörjare De som arbetar Intäkter Offentlig sektor Försörjda Unga Äldre Transfereringar Barnbidrag A-kassa Sjukpenning Pension Utgifter Offentlig Sektor Välfärdsproduktion Barnomsorg Skola Sjukvård Äldreomsorg

125 Sysselsättningsgrad Skattekvot Försörjare De som arbetar Försörjda Arbetsför ålder Intäkter Offentlig sektor Försörjda Unga Äldre Transfereringar Barnbidrag A-kassa Sjukpenning Pension Utgifter Offentlig Sektor Välfärdsproduktion Barnomsorg Skola Sjukvård Äldreomsorg

126 Sysselsättningsgrad Skattekvot Försörjare De som arbetar Försörjda Arbetsför ålder Intäkter Offentlig sektor DEN ÖMTÅLIGA BALANSEN Försörjda Unga Äldre Transfereringar Barnbidrag A-kassa Sjukpenning Pension Utgifter Offentlig Sektor Välfärdsproduktion Barnomsorg Skola Sjukvård Äldreomsorg

127 Sysselsättningsgrad Skattekvot Försörjare De som arbetar Försörjda Arbetsför ålder Intäkter Offentlig sektor Försörjda Unga Äldre Transfereringar Barnbidrag A-kassa Sjukpenning Pension Utgifter Offentlig Sektor Välfärdsproduktion Barnomsorg Skola Sjukvård Äldreomsorg

128 Försörjare De som arbetar Försörjda Arbetsför ålder Försörjda Unga Äldre Sysselsättningsgrad Transfereringar Barnbidrag A-kassa Sjukpenning Pension Intäkter Offentlig sektor Utgifter Offentlig Sektor Skattekvot EN KONSEKVENS Välfärdsproduktion Barnomsorg Skola Sjukvård Äldreomsorg

129 Kortsiktiga/ Långsiktiga Insatser Fragmenterade/ Samordnade Insatser Proaktiva/ reaktiva Insatser Passiviserande/ aktiverande Insatser Empowermentbaserade insatser eller ej Kunskapsbaserade Insatser eller ej Defensiv eller offensiv resursanvändning

130 Vad krävs för att lyckas UTHÅLLIGHET MOD RISKTAGANDE LÅNG- SIKTIGHET HELHETS- SYN

131 Hur ser vi på socialtjänst, skola, prevention, rehabilitering?

132 Hur ser vi på socialtjänst, skola, prevention, rehabilitering? HÄR BEDRIVER VI KOSTSAM SOCIALTJÄNST (SKOLA) ELLER???...

133 Hur ser vi på socialtjänst,m skola, prevention, rehabilitering? HÄR BEDRIVER VI KOSTSAM SOCIALTJÄNST (SKOLA) ELLER???... HÄR SYSSLAR VI MED ATT LÅNGSIKTIGT SANERA KOMMUNENS EKONOMI

134 En synvända???

135

136 Finns det behov av förändring? Hur skulle det kunna gå till? Var ska vi börja? Hur ser vi på socialtjänst,m skola, prevention, rehabilitering? HÄR BEDRIVER VI KOSTSAM SOCIALTJÄNST (SKOLA) ELLER???... HÄR SYSSLAR VI MED ATT LÅNGSIKTIGT SANERA KOMMUNENS EKONOMI

137 ONDA KOSTNADER Ingen eller liten effekt på resultat Låg kostnadseffektivitet GODA KOSTNADER Stor eller god effekt på resultat Hög kostnadseffektivitet Defensiv eller offensiv resursanvändning EFFEKTVITIET Rätt sak Rätt kvalitet Rätt tidpunkt Till lägsta kostnad

138 Detta har att göra med begreppet effektivitet

139 Det finns två stickord TIDIGT Bättre stämma i bäcken än i ån Utanförskap blir lätt ett kroniskt tillstånd Marginaliseringsryssjan Det krävs Långsiktighet Strategisk blick Ledarskap & mod SAMORDNAT Ensam är inte stark utan korkad Både strategisk samverkan och operativt samarbete Det krävs Systematik Ledning Uthållighet

140 Kostnads- Effektiva EFFEKTIVITET metoder

141 KOMMUNLEDNING LANDSTINGSLEDNING FACKNÄMND VERKSAMHETSLEDNING STRATEGISK EFFEKTIVITET EFFEKTIVITET RESURSFÖRDELNINGEN I STORT OCH ÖVER TID KOSTNADSEFFEKTIVA METODER

142 Detta har att göra med begreppet effektivitet Men; effektivitetsproblemet handlar kanske inte att hitta mest kostnadseffektiva evidensbaserade metod Det finns två sorters effektivitet Strategisk effektivitet hur vi fördelar resurserna i stort Operativ effektivitet till vad vi använder resurserna Det kan vara så att de verkligt stora förbisedda effektivitetsvinsterna står att finna inom det strategiska området

143 KOMMUNLEDNING LANDSTINGSLEDNING FACKNÄMND VERKSAMHETSLEDNING STRATEGISK EFFEKTIVITET OPERATIV EFFEKTIVITET RESURSFÖRDELNINGEN I STORT OCH ÖVER TID KOSTNADSEFFEKTIVA METODER

144 Detta har att göra med begreppet effektivitet Det finns fyra vägar att gå för att öka den strategiska effektiviteten Organisation, Uppföljning och styrsystem, Ersättnings- och resursfördelningssystem, Bristen på socialt investeringskapital

145 ANSVARSFÖRDELNING FÖR ATT SKAPA EFFEKTIVITET Kompetensutveckling medarbetare Chefer INDIVID Metodutveckling Facknämnder METOD Kommunstyrelse/ landstingsstyrelse SYSTEM

146 RESURSER SOCIALT INVESTERINGS- KAPITAL STYRNING UPPFÖLJNING LÅNGSIKTIGHET STRUKTURELLA FÖRUTSÄTTNINGAR ORGANISATION HELHETSSYN SAMVERKAN ERSÄTTNINGS- & RESURSFÖRDELNINGS- SYSTEM LAGSTIFTNING

147 Fyra strukturfrågor för att uppnå god ekonomisk resurshushållning Har vi styr- och uppföljningssystem som stödjer långsiktighet och helhetssyn? Har vi organisationsstrukturer som skapar och gynnar helhetssyn? Har vi ersättnings och resursfördelningssystem som stödjer och gynnar långsiktighet och helhetssyn? Har vi tillgång till socialt investeringskapital?

148 Och vad kan man då göra kring detta för att uppnå a) en bättre ekonomisk resurshushållning b) en bättre situation för de människor det berör DVS bättre och billigare!!!

149 Det finns metoder MEN vi behöver ett socialt investeringskapital

150 Uppsala Uppsala Stadshus Gör sociala investeringar möjliga i Uppsala! Nya grepp för bättre ekonomisk hushållning i Uppsala kommun

151 EN SOCIAL INVESTERING ÄR EN KAPITALINSATS SOM FÖRVÄNTAS LEDA TILL FRAMTIDA AVKASTNING INNEHÅLLER A) LÅNGSIKTIGHET - KOSTNADEN KOMMER FÖRE INTÄKTEN B) RISK - DET KAN GÅ ÅT PIPAN C) OMFÖRDELNING - ANDRA KANSKE FÅR VINSTEN

152

153 Ystad kommun 20/4 2011

154 Spelregler kring sociala investeringar (exempel) Effektivitetsperspektivet kunskapsbaserad åtgärd Det gränsöverskridande perspektivet samverkan och helhetssyn Det sociala investeringsperspektivet långsiktiga intäkter Resultat- och uppföljningsperspektivet mäta effekter

155 En social investeringsfond vad är det??? Medel frigjorda och avsatta för att användas för sociala preventiva och rehabiliterande åtgärder Placeras på särskild plats/konto i någon mening skyddade Beslutas om i särskild ordning Innehåller inslag av både A) långsiktighet B) samverkan/helhetssyn Har någon form av avskrivningsplan/modell Insatserna ska A) vara kunskapsbaserade B) följas upp

156 Trelleborg säljer sina aktier och skapar en social investeringsfond Att ha en aktieportfölj som år efter år skvalpar runt på ungefär samma pengar tycker vi inte är särskilt meningsfullt. Vi tycker det är bättre att man satsar dem på de mjuka delarna av kommunens verksamhet, säger kommunstyrelsens ordförande Ulf Bingsgård (M). Från början hade kommunen en portfölj med aktier och räntebärande papper på 100 miljoner kronor. Man har sålt av hälften och sedan 2006 har värdet på innehavet ökat med cirka nio miljoner kronor, vilket är sämre än index. Det står också i kommunens placeringspolicy att man inte ska ägna sig åt något större risktagande. Istället för att binda pengarna i aktier vill kommunstyrelsen sälja av hela sitt innehav på fyra år, och föreslår nu i budgeten att börja med 12,5 miljoner under Dessa ska istället placeras i en fond för riktade satsningar inom det sociala området. Investeringar som ska kunna mätas som en samhällsvinst i slutändan.

157 Att lyckas med sociala investeringsfonder En övergripande strategi ett tydligt övergripande syfte Synsätt och terminologi Avsätta medel Beslutskriterier Uppföljning

158 Sociala investeringar - procedur Strategi Spelregler & kriterier Formalia Social investeringskalkyl GENOMFÖR Utvärdering Socioekonomisk resultat Resultaträkning Nyckeltal Finansieringsanalys

159 Kriterier Konkreta problem & målgrupper Tydlig målgrupp Lärande sprida metoden Man får utgiftsminskningar i driften Öronmärker ur driftbudget Fråga; hur snabbt ska man plocka hem pengarna???? Vad är avskrivningshorrisonten???? 5 år?

160 Men kom ihåg Social investeringsfond endast det första (kanske nödvändiga) steget detta är på intet sätt tillräckligt. För att uppnå långsiktighet & helhetssyn samt undvika onda cirklar måste vi också Förändra organisationsstruktur Förändra styr- och uppföljningssystem Förändra ersättningssystem Detta är den stora frågan

161 Men det räcker inte vi måste se över 1. ORGANISATION 2. STYR- OCH UPPFÖLJNINGSYSTEM 3. ERSÄTTNINGSSYSTEM

162

163 Säger någon samverkan en gång till skjuter jag honom!!!

164 Det är skitsvårt att börja

165 varför samverka verksamhetsskäl man kan inte lösa uppgiften ensam effektivitetskäl man blir bättre på att använda resurserna moraliska skäl man värnar om sköra människor som far illa Ingvar Nilsson/SEE, 08/ , 165

166 samverkan - för vems skull? brukaren - ger resultat och ett bättre liv svarte-petter upphör pga helhetssyn personalen - ger arbetstillfredsställelse arbetet ger resultat den offentliga sektorn -det blir effektivare den offentliga sektorn vinner i trovärdighet skattebetalarna -valuta för insatta skattemedel betalningsviljan för det offentliga bevaras Ingvar Nilsson/SEE, 08/ , 166

167 INDIVIDEN = bättre liv VERKSAMHETEN= bättre resultat, lyckas FRAMGÅNG SAMHÄLLET = billigare & effektivare PERSONALEN= arbetstillfredsställelse

168 TRE NIVÅER AV FRAMGÅNG I SAMVERKAN Tredje graden Systemeffekter & Förändra organisationerna Andra graden Genomslag i linjeorganisation Utnyttjat metoden Första graden Uppnått resultat och/eller utvecklat metod

169 Samverkans- förbundens lilla uppdrag

170 Samverkans- förbundens STORA uppdrag

171 ATT VÄRDERA FRAMGÅNG FÅGEL ELLER FISK? SOCIALA FAKTORER Livskvalitet Funktionsförmåga Drogberoende Boende Familjerelationer SJÄLV- FÖRSÖRJNINGS- FÖRMÅGA Riktigt arbete Meningsfull Sysselsättning EKONOMISKA FAKTORER Vårdkonsumtion Skatteintäkter Bidragsberoende Rundgångseffekter

172 samverkanskanaler SYSTEM- PÅVERKAN DIREKT PÅVERKAN INDIREKT PÅVERKAN Konkreta samverkanseffekter Subtila