Rapport R27:1971. Stegljudsprovning av mattor

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rapport R27:1971. Stegljudsprovning av mattor"

Transkript

1 Rpprt R27:1971 tuvitktl Stegljsprvning v mttr lev Srpik Byggfrskningen

2 Stegljsprvning v mttr lev Srpik Byggfrskningen Smmnfttningr R27:1971 En bjälklgstyp sm nmer nväns i llt större mfttning är mssiv betngpltt (s.k. enskiktsbjälklg) belg me en elstisk mtt. Den erfrerlig stegljsisleringen erhålls å genm mttns elsticitet. För tt mn krrekt skll knn imensiner ett sånt bjälklg me hänsyn till stegljsislering erfrrs tillförlitlig ppgifter m mttns stegljsämpne förmåg vi lik frekvenser. Tillgänglig t i frm v prvningsresltt ppvisr ck ft str vritiner els melln lik prvningr v smm prkt, els melln prvningr på likrte mttr. Vnligtvis skns vrje ppgift m sttistiskt meelfel för vären. Skillner i ppmätt stegljsislering kn ber på vritiner i mttns eller limmets egenskper, på mätningsförfrne eller på mätpprtr. Av tänkbr rsker till mätreslttens sprining hr främst två frågr sterts: Kn prvbitrns strlek påverk mätreslttet? Kn stegljsisleringen påverks v föränringr i limmets egenskper vi härningen ner en närmste tien efter mttläggningen? Desstm hr visst intresse ägnts åt inverkn v vrierne limmäng ch åt mätprecisinen. Fem mttyper hr ingått i nersökningen: plstmtt på jtefilt plstmtt på PVC-skm plstmtt på plstskm ch fiberk (plstmtt cmbi) nålfiltmtt tftmtt på sviktvåffl. Mätmet M ätningrn tföres els på m ttr v sm m frm t sm glvytn i prvrm m en (12 14 m 2), els på kvrtisk bitr m e kntlänger m elln 0,5 ch 1,5 m. Sm m trm för e kvrtisk prvstrlekrn nvänes fem pr ientisk rm m e 28 m 2 glvyt ch 2,5 m rm shöj. M ättrstningen best v hm m rpprt, Spektrm eter ch nivåskrivre. V i m ätning v stegljsnivån nvänes en m ikrfnpsitin. Efterklngsbestäm ningen gjres m e en högtlrpsitin ch en m ikrfnpsitin. V itt brs nvänes. V ritinern hr sterts för stegljsisleringens m eelväre inm et frekvensm råe sm är vgörne för stegljsinex D ett m råe vrierr m e m ttns elsticitet ch frm går v FIG. 1 för plstm tt på PV C -skm. Vrierne prvstrlek I TA B. 1 viss stegljsisleringens m eelväre för e kvrtisk prvstrlekrn m e vrierne kntlänger. U ppträne vritiner synes inte h någt sm bn m e prvstrleken. För tre v m ttrn gjres jäm förelse även m elln stegljsisleringen för ess m inre prvbitr ch för sm m m ttr i rm sstrlek (12 14 m 2). Ö verensstäm m elsen m elln ess vären vr g. Exem pel på ett viss i FIG. 2. Vrierne härningsti Stegljsisleringen bestäm es 1, 3, 7 ch 21 ygn efter m ttläggningen. För plstm tt på PV C -skm erhölls en viss försäm ring m e tien. Ä nringen är ck ej sttistiskt säkerställ. För övrig m ttr synes vritinern närm st sm m nhäng m e m ätprecisinen. Se TA B. 2. Vrierne linnäng Försöksnerlget, tre prver förele på två lim m änger för vrje m ttyp, är för litet för någr säkr sltstser. Lim m ängen synes ck påverk stegljsisleringen för m ttr m e filt på bksin. Se TA B. 3. Mätprecisin Stnrvvikelsen i ppm ätt stegljsislering blev för e lik m ttrn m elln 0,6 B ch 1,4 B. M ätprecisinen m tsvrr stnrvvikelser m elln 0,4 B ch 0,6 B. Stegljsisleringen för e lik prvbitrn ppvisr lltså en sprining, sm inte kn hänförs till m ätnggrnnheten ch inte heller till en en vse änringen i förtsättningrn, näm ligen prvstrleken. N yckelr: mterilprvning, stegljsislerne m tt, lim, härningsti, prvstrlek, m ätväressprining stegljsislering, elstisk m tt, betngbjälklg (enskiktsbjälklg) R pprt R 27:1971 vser nslg C 600 från Sttens rå för byggnsfrskning till J. V egerfrs A B, U ppsl. Sm m nfttning v: U D K : : SfB A Tj 3 Srpik,, 1971, Stegljsprvning v mttr. Inverkn v prvstrlek ch limning på mätresltt vi stegljsprvning. (Sttens institt för byggnsfrskning) Stckhlm. R pprt R 27:1971, 32 s. 10 kr. R pprten är skriven på svensk m e svensk ch engelsk sm m nfttning. D istribtin: Svensk B yggtjänst B x 1403, Stckhlm T elefn A bnnem ngsgrpp: (k) knstrktin

3 _ 200C) Frekvens, Hz FIG. 1. Stegljsnivå Lw me inpss jämförelsekrv ch stegljsislering AL för plstmtt på PVC-skm. Meelväre för smtlig prver. A mrkerr för l^-väret vgörne frekvensmråe. 1^=61 B. 2000, 2500 FreKvens, Hz FIG. 2. Stegljsislering AL för plstmtt på plstskm ch fiberk (plstmtt cmbi). Helrgen krv gäller småprver ch streck krv rmsstr prver. TAB. 1. Stegljsisleringens meelväre ALm, B, inm et för stegljsinex /, vgörne frekvensmrået ch meelvärets stnrvvikelse s, B, för e lik prvstrlekrn. Mtt Prvstrlek, kntläng m Smtlig prver sm ett smpel 1,5 1,0 0,6 0,5 ALm s ALm s ALm s ALm s ALm s Plstmtt på jtefilt 5,2 1,1 5,4 0,6 5,3 0,8 4,0 0,3 5,0 0,9 Plstmtt på PVC-skm 1,6 0,6 1,2 0,5 1,4 0,7 1,2 0,7 1,3 0,6 Plstmtt cmbi 5,9 0,6 6,5 0,6 5,3 1,1 5,1 0,7 5,7 1,0 Nålfiltmtt 4,8 0,6 5,1 0,8 4,2 1,0 4,5 0,9 4,6 0,9 Tftmtt 6,5 1,5 7,0 0,4 6,6 1,3 8,3 1,5 7,1 1,4 TAB. 2. Stegljsisleringen efter vrierne härningsti. Meelväre inm et /j-bestämmne frekvensmrået, B. Mtt Härningsti, ygn Plstmtt på 5,3 4,6 4,9 5,0 jtefilt Plstmtt på 1,6 1,6 1,1 1,0 PVC-skm Plstmtt cmbi 5,9 6,0 4,9 6,1 Nålfiltmtt 4,6 4,6 4,0 5,5 Tftmtt på sviktvåffl 7,0 7,4 7,0 7,1 TAB. 3. Stegljsisleringens föränring me ökne limmäng. Meelväre inm et för stegljsinex Ii vgörne frekvensmrået. Mtt Limmäng g/m2 min. mx. Plstmtt på jtefilt ,5 0,6 Plstmtt på PVC-skm ,2 0,6 Plstmtt cmbi ,4 0,8 Nålfiltmtt ,1 0,6 Tftmtt på sviktvåffl ,0 0,2 B Isleringsänring Stnrvvikelse B UTGIVARE: STATENS INSTITUT FÖR BYGGNADSFRSKNING Victr Pettersns Bkinstri AB, Stckhlm 1971 Meföljer sm bilg.

4 Impct sn testing f crpets n flr cverings lev Srpik Ntinl Sweish Biling Reserch Smmries R27:1971 A type f flr which is se nwys t n incresing extent is the sli cncrete slb ( single sli flr ) cvere by resilient crpet r flr cvering. The reqire impct sn insltin is btine in this cse thrgh the resilience f the flr cvering. In rer tht sch flr my be esigne crrectly s regrs the impct sn insltin, relible t re reqire cncerning the impct sn ttentin f the flr cvering t ifferent freqencies. Dt vilble in the frm f test reslts ften exhibit lrge vritins, hwever, bth s regrs ifferent tests n the sme prct n tests n similr flr cverings. Uslly, there is n infrmtin s t the sttisticl men errr in the reings. The ifferences in the mesre impct sn insltin my be e t vritins in the prperties f the flr cvering r the hesive, r t the mesrement prcere r the mesring pprts. f the pssible resns fr the sctter in the mesrement reslts minly tw hve been stie: Cn the size f the smples inflence the reslts? Cn the impct sn insltin be ffecte by chnges in the prperties f the hesive in the crse f cring ring the peri immeitely fter the flr cvering hs been li? F IG. 1. Impct sn level Ll0 with rting crve rwn in n impct sn insltin A L fr plstics flr cvering n PVC fm. Men fr ll tests. A inictes the freqency rnge criticl fr I{. 11=61 B. Sme interest hs ls been irecte t the effect f vritins in the qntity f hesive n the mesrement ccrcy. Five types f flr cvering hve been incle in the sty: plstics flr cvering n jte felt plstics flr cvering n PVC fm plstics flr cvering n PVC fm n synthetic felt (cmpsite flr cvering) neele lm crpeting tfte crpeting n resilient rbber bcking. Mesrement meth M e s re m e n ts w e re c rrie t b th n fl r c v e rin g s th e s m e s iz e s th e fl r re f th e te s t r m s ( m 2) n n s q re s m p le s w ith s i e le n g th s v ry in g b e tw e e n 0.5 n 1.5 m. T h e te s t r m s s e f r th e sq re s m p les w e re fiv e p irs f i e n tic l r m s w ith fl r s rf c e f 2 8 m 2 n he ig h t f 2.5 m. T h e m e s rin g p p r t s c n s is te f t p p in g m c h in e, s p e ctr m e ter n le v el re c r e r. In m e s rin g th e im p c t s n le v e l, n e m ic r p h n e p s iti n w s s e. T h e e term in ti n f re v e rb e r ti n w s c rrie t w ith n e l s p e k e r p s iti n n n e m ic r p h n e p s iti n. W h ite n is e w s s e. T h e v ri ti n s in th e m e n v l e f th e im p c t s n in s l ti n w e re s t ie w ith in th e fre q e n c y r n g e th t is c ritic l f r th e im p c t s n le v el in e x K e y w r s : impct sn insltin, re s ilie n t fl r c v erin g, re in f rc e c n c re te fl r s l b (s in g le c n c re te fl r s l b ) mteril testing, fl r c v erin g s f r im p c t s n in s l ti n, h e s iv e, c r in g p eri, sm ple size, sctter in m es re m e n t re s lts R e p rt R 2 7.T h s b e e n s p p rte b y G rn t C fr m th e S w e is h C n c il f r B il in g R e s e rc h t I. V e - g e rf rs A B, U p p s l. S m m ry f: U D C : : S fb A T j 3 S rp ik,, , Stegljsprvning v mttr. Inverkn v prvstrlek ch limning på mätresltt vi stegljsprvning. Im p c t s n te s tin g f c rp e ts n fl r c v e rin g s. T h e in fl e n c e f s m p le s iz e n h e s iv e n m e s re m e n t res lts in im p c t s n te s tin g. (S t te n s in s tit t fö r b y g g n s f rs k n in g ) S t c k h lm. R e p rt R 2 7 : , 3 2 p. 1 0 S w. K r. T h e re p rt is in S w e is h w ith in S w e is h n E n g lis h. D is trib ti n : S v e n s k B y g g tjä n s t B x , S -lll 8 4 S t c k h lm S w e en s m m ries

5 /j. This rnge vries with the resilience f the flr cvering s shwn in FIG. 1 fr plstics flr cvering n PVC fm. Vritin in smple size TABLE 1 shws the men vle f impct sn insltin fr the sqre smples with vrible sie lengths. The vritins nt pper t hve ny cnnectin with the size f the smple. Fr three f the flr cverings, the impct sn insltin ws ls cmpre fr these smll smples n the sme flr cverings f rm size (12 14 nr). There ws g greement between the reings. Exmples re shwn in FIG. 2. FIG. 2. Impct sn insltin AL fr plstics flr cvering n PVC fm n synthetic felt (cmpsite plstics flr cvering). The cntins line refers t smll smples n the tte line t smples the size f the test rm. Vritin in cring peri The impct sn insltin ws etermine 1, 3, 7 n 21 ys fter the flr cvering h been li. Sme eterirtin with time ws btine in the cse f plstics flr cvering n PVC fm, bt the chnge is nt sttisticlly certin. In the cse f the ther flr cverings, the vritins pper t be epenent n mesrement ccrcy. See TABLE 2. Vritin in the qntity f hesive The test t, relting t three smples ivie ver tw qntities f hesive fr ech type f flr cvering, is insfficient fr sfe cnclsins. It wl pper, hwever, tht the qntity f hesive hs n effect n the impct sn insltin in the cse f flr cverings with felt bcking. See TABLE 3. Mesrement ccrcy The stnr evitin in the vles btine fr impct sn insltin vrie between 0.6 B n 1.4 B fr the vris flr cverings. The mesrement ccrcy crrespns t stnr evitins f between 0.4 B n 0. 6 B. The impct sn insltin fr the vris smples therefre exhibits sctter tht cnnt be ttribte t the mesrement ccrcy, nr t the nly intene chnge in the cnitins, 1. e. the smple size. TABLE 2. Impct sn insltin fter vrying cring peris. Men vles within the freqency rnge (B) criticl fr /,. Flr cvering Cring peri, ys Plstics flr cvering n jte felt Plstics flr cvering n PVC fm Cmpsite plstics flr cvering Neele lm crpet Tfte crpet n resilient rbber bcking TABLE 3. Chnge in impct sn insltin with incresing qntity f hesive. Men vles in the freqency rnge criticl fr the impct sn level inex Flr cvering Qntity f Chnge in Stnr hesive insltin evitin g/m2 min. mx. B B Plstics flr cvering n jte felt Plstics flr cvering n PVC fm Cmpsite plstics flr cvering Neele lm crpet Tfte crpet n resilient rbber bcking TABLE 1. The men vle ALm, B, f the impct sn insltin within the freqency rnge criticl fr the impct sn level inex /(, n the stnr evitin s, B, f the men vle fr the vris smple sizes. Flr cvering Smple size, sie length (m) All smples AL m s ALm s ALm s ALm s ALm s Plstics flr cvering n jte felt Plstics flr cvering n PVC fm Cmpsite plstics flr cvering Neele lm crpet Tfte crpet PUBLISHED BY THE NATINAL SWEDISH INSTITUTE FR BUILDING RESEARCH Victr Pettersns Bkinstri AB Stckhlm 1971

6 Rpprt R.27:197i STEGLJUDSPRVNING AV MATTR Inverkn v prvstrlek ch limning på mätresltt vi stegljspr övning IMPACT SUND TES TING F CARPETS AND FLR CVERINGS The inflence f smple size n hesive n mesrement reslts in impct sn testing v lev Srpik Denn rpprt vser nslg C 600 från Sttens rå för byggnsfrskning till J. Wegerfrs AB, Uppsl. Försäljningsintäktern tillfller fnen för byggnsfrskning.

7 Sttens institt för byggnsfrskning, Stckhlm Etbeckmn /.E, ttcckhlm C27 1

8 FÖRRD Föreliggne nersökning vser tt belys ett pr v e fktrer sm inverkr på mätresltten vi stegljsprvning v mttr. Arbetet hr bekstts v Sttens rå för byggnsfrskning. Mätningrn hr genmförts i två större byggnsbjekt i Uppsl är entreprenörern ställe lämplig trymmen till förfgne ner byggsemestern Hvprten v mätningrn tföres i kv. Gräslöken är Byggnsfirmn Aners Diös AB ppför tvåvånings flerfmiljshs ch resten i ett v e stentbstshs sm AB Skånsk Cementgjteriet bygger i Flgstmrået. De i försöket nvän mttrn hr välvilligt tillhnhållits tn kstn v följne tillverkre ch generlgenter: Hrry Grnln AB, Stckhlm Rieber & Sn Svensk AB, Götebrg Trkett AB, Stckhlm AB Whlbecks Fbriker, Linköping Mätningr ch tvärering hr tförts v persnl vi J. Vegerfrs AB, Uppsl. Uppsl i febrri 1971 lev Srpik

9 INNEHALL 1 PRBLEMSTÄLLNING Inlening Fktrer sm påverkr stegljsisleringen Stere fktrer Mttyper ch limsrter MÄTNING SUTRUSTNING. UTVÄRDERING Mätrm ch mätpprtr Mätmetik ch tvärering v ljtrycksnivåer TES T VARIABEL. STATISTISK BEARBETNING Testvribel För I. vgörne frekvensmråe Sttistisk berbetning EXPERIMENTELL UNDERSÖKNING i Limning Vritin v prvstrlek Mätningr efter vrierne härningsti Vritin v limmängen Mätprecisin SLUTRD REFERENSER FIGUR- CH TABELLBILAGA...19 Fig Cptins...22 TAB

10 i PRBLEMSTÄLLNING 1. i Inlening För tt enskiktsbjälklg v betng skll ppfyll gällne krv på stegljsislering måste ess förses me elstisk glvbeläggning. På mrknen förekmmer för ett änmål en mäng mttr v lik typer, från plstmttr på nerlg v jtefilt, plstskm, krk m. m. till lik textilmttr me eller tn sviktvåffl. Vi prjekteringen erfrrs ppgift m mttns stegljsislering. Mterilleverntörern kn ckså vnligen tillhnhåll t erhålln vi lik stegljsprvningr. Prvningsmetern kn ck vr strkt skiftne, ch resltten vrierr betyligt även melln lik mätningr på smm prkt. För en nggrnn prjektering erfrrs även kännem m mätprecisinen, vs. tillförlitligheten i revise mterilt. Sm ett steg på vägen för tt belys enn fråg hr här sterts inverkn v någr v e fktrer sm påverkr stegljsisleringens mätväre Fktrer sm påverkr stegljsisleringen Vritiner i en ppmätt stegljsisleringen för en mtt kn ber på ett strt ntl lik rsker sm i strt kn els in i följne tre grpper: 1. Sprining i mttns egenskper sm följ v slmpmässig vritiner i smmnsättning ch tjcklek vi tillverkningen eller inverkn på egenskpern genm hnteringen före prvning. 2. Vritiner i limkvlitet, limmäng eller härningsti för limmet. 3. Av prvningsmet eller prvning strstning vhängig vritiner i mätresltten.

11 6 i. 3 Stere fktrer I föreliggne nersökning hr intresse främst ägnts åt två frågr: 1. Kn prvbitrns strlek påverk mätreslttet? 2. Kn stegljsisleringen påverks v föränringr i limmets egenskper vi härningen ner en närmste tien efter mttläggningen? Därjämte nersöktes i liten skl hr ljisleringen påverks v limmängen. För tlkning v mätvärens sprining steres även reprcerbrheten för stegljsmätningr me en ch smm instrmentppställning Mttyper ch limsrter Sm nersökningsbjekt vles följne fem mttyper: plstmtt på jtefilt plstmtt på PVC-skm plstmtt på plstskm ch fiberk * nålfiltmtt tftmtt på sviktvåffl (mycket hög stegljsislering) Speciellt e fyr förstnämn mttypern förekmmer ft sm stegljsislerne glvbeläggning. För limning v mttrn nlites en glvfirm i Uppsl. Lim vles efter rekmmentiner från glvfirmn. Mttfbrikt ch limsrt frmgår v tbell 1. i7 I frtsättningen kll "plstmtt cmbi".

12 2 M Ä T N IN G S U T R U S T N IN G. U T V Ä R D E R IN G 2. 1 M ä tr m ch m ä t p p r t r M ä tn in g rn tfö r e s els p å m tt r v s m m f rm t s m g lv y tn i p r v r m m e n ("r m sst r p r v "), e ls p å k v r tisk b it r m e v rie r n e k n tlä n g (ic k e "r m sst r p r v "). S m m ätr m fö r e r m sst r p r v e n n v än es r m m e 2 g lv y t r m elln 1 2 c h 1 4 m. S m m ätr m fö r e ic k e r m sst r p r v e n n v ä n e s fe m p r 2 i en tisk r m m e 2 8 m g lv y t ch 2, 5 m r m sh ö j. D e r m sst r p r v en v n å lfiltm tt n lå g p å m m b et n g b jä lk l g. I ö v rig t v r b jä lk l g stj c k le k e n m m. M ä t tr stn in g e n v r e n i S v erig e g ä n g se m e h m m rp p r t, S p e k tr m e te r c h n iv å sk riv re v f b rik t B rü e l & K j e r M ä tm e t ik ch tv är erin g v lj try c k sn iv å e r M ä tn in g rn tfö r e s i tilläm p lig elr i e n lig h e t m e re k m m e n ti n e rn i S IS jä m te k m p le tte r n e n v is n in g r i C irk lä r n r 3 8 från S t te n s P r v n in g sn stlt, S t c k h lm. P å e ic k e r m sst r p r v e rn p l c e r e s h m m rp p rten i fy r p siti n e r; p å e tv å m in st st rle k rn c e n trisk t m e 4 5 v ri n in g m elln läg en ch p å e stö rre i h ö rn en m e rik tn in g län g s ig n lern. V i m ä tn in g v steg lj sn iv ån n v än es e n m ik r f n p siti n. E fterk ln g sb estäm n in g en tfö r es m e en h ö g t l rp siti n ch e n m ik r f n p siti n. V itt b r s n v ä n e s. G e n m sn ittlig lj try c k sn iv å h r b eräk n ts en lig t S IS : 2. 1, v rv i ritm etisk m e e lv ä r e t v lj try ck sn iv åern b eräk n ts v i v riti n sb re er m in re än 6 B.

13 3 TESTVARIABEL. STATISTISK BEARBETNING 3. 1 Testvribel Ur stegljs synpnkt klsss bjälklgen genm ett inex för stegljsnivå, L, sm efiniers i Svensk Byggnrm 67 (SBN 67). Vi beräkning v L-väret ställs ppmätt vären på stegljsnivån i reltin till en rörlig jämförelsekrv v bestäm frm, vrs nivå vi tersktven 500 Hz blir vgörne för I.. i För ll mätfrekvenser, är bjälklgets stegljsnivå ligger över jämförelsekrvn, bils en smm v ess vvikelser. Denn vvikelse smm får inte överstig 32 B. För ett bjälklg me elstisk beläggning inträffr ess vvikelser inm ett begränst mråe vi e lägre mätfrekvenser- n. J högre elsticitet beläggningen hr, est färre mät- frekvenser kmmer tt vgör jämförelsekrvns läge ch ärme I. -väret. i m stegljsnivån inm ett vgörne frekvensmråe änrs, måste jämförelsekrvn förskjts en sträck mtsvrne änringens meelväre inm mrået för tt smmvvikelsen skll bibehålls vi 32 B. Skillnen i stegljsnivå för ett råbjälklg ch smm bjälklg belgt me en mtt kn sägs tgör mttns stegi js- islering. m råbjälklgets stegljsnivå nts vr knstnt kmmer et kmplett bjälklgets stegljsnivå tt vrier linjärt me mttns stegljsislering. Inex för stegljsnivå vrierr sålees linjärt me meelväret för mttns stegljsislering inm et för L vgörne frekvensmrået. Dett meelväre hr nvänts sm vribel vi genmför jämförelser melln lik försök För L vgörne frekvensmråe Vi låg frekvenser är inverkn v tnn elstisk glvbeläggningr liten, men ökr snbbt över en viss frekvens sm berr v beläggningens elsticitet. För reltivt styv beläggningr erhålls vvikelser över jämförelsekrvn vi ett strt ntl

14 frekvenser, men me ök elsticitet e vgörne frekvensern blir färre ch smle i et lägre frekvensmrået. Ur tför mätningr hr följne för steglj sinex vgörne frekvensintervll beräknts för e lik mttypern: plstmtt på jtefilt Hz plstmtt på PYC-skm Hz plstmtt cmbi Hz nålfiltmtt Hz tftmtt på sviktvåffl Hz I FIG. 1-5 viss sm meelväre för vrje mttyp ppmätt stegljsnivå ch stegljsislering. Jämförelsekrvn hr inpssts så tt vvikel se smmn blir 32 B. Inm et L-bestämmne frekvensmrået ligger stegljsnivåkrvn vnför jämförelsekrvn Sttistisk berbetning Signifiknstest på skillner melln lik smpelmeelvären hr tförts enligt Ymne (1964). För jämförelse v två meelvären hr t-test nvänts men grpper v fler meelvären prövts me F-test.

15 4 EXPERIMENTELL UNDERSÖKNING 4. 1 Limning I försöket me vrierne limmäng ppliceres prvern v försökspersnlen. I smtlig övrig fll limmes mttrn v en prfessinell mttläggre. Limmängen bestämes v mttläggren, sm instrerts tt nvän så lite lim sm möjligt. Limåtgången ppmättes genm vägning för vrje prvrm. Angiven limförbrkning är sålees ett meelväre för smtlig prvstrlekr. Till vrje mtt förbrk limmäng frmgår v TAB Vritin v prvstrlek Kvrtisk prvbitr i fyr lik strlekr nvänes - me kntlänger 1, 5 m, 1,0 m, 0,6 m ch 0, 5 m. Tre bitr v vrje strlek prves. De bå störst frmten meger flyttning v hmmrpprten efter i princip smm system sm vi mätning i rm. Frmtet 0, 6 m i kvrt rekmmeners v Bring (1968) men en minst strleken vlts sm minimm för tt hmmrpprten skll knn plcers prllellt me en si. För mätning på rmsstr prv färigställes me vrer mttn två rm. Tyvärr förstöres för två v mttrn ess prv innn mätningr hnnit görs. I TAB. 3-7 reviss för vrje mtt stegljsisleringen, vs. skillnen i stegljsnivå för råbjälklg ch bjälklg me mtt, inm et för stegljsinex I. vgörne frekvensmrået. I FIG. 1-5 viss stegljsnivå ch stegljsislering inm hel et v bestämmelsern i SBN 67 mftte frekvensmrået Hz. I TAB. 8 hr träknts meelväret för stegljsisleringen inm et I.-bestämmne frekvensmrået ch stnrvvil kelsen för mätresltten inm vrje strleksgrpp. Någn me prvstrleken krreler vritin v stegljsisleringen hr inte knnt påviss. Stnrvvikelsen (meelfelet) inm strleksgrppern är v smm strleksr-

16 ning sm stnrvvikelsen för smtlig prver betrkte sm ett smpel. Jämförelse melln stegljsisleringen för småprvern ch för smm mtt i hel rm görs i FIG Skillnern är små ch ligger inm e för småprvern knsttere sprinings vären Mätningr efter vrierne härningsti Den först mätningen tföres ett ygn efter mttläggningen. Mätningen pprepes 3 ygn, 7 ygn ch 21 ygn efter limningen. Ett ygn beömes sm en krtst möjlig härningstien, men treveckr sperien begränses v en ti lklern kne ispners. Jämförelse görs här melln mätvären erhålln vi e lik tipnktern. Sm felkäll tillkmmer bestämning v efter - klng stien. 3 Mätrmmens reltivt ring vlym, c 70 m, ch vsknen v iffsrer gör tt iffsiviteten vi låg frekvenser är ålig. Sm en gränsfrekvens vnför vilken egenfrekvensern i rmmet ligger tillfresställne tätt nger Cremer (1961) * w Kihlmn (1964) revisr en någt nnrln frmel fg =1»«Æ är f är gränsfrekvensen, Hz g & T är efterklngstien, sek 3 ch V är rmsvlymen, m. Bå ess frmler ger här gränsfrekvensen c 250 Hz. Speciellt för e mer elstisk mttrn, me ett fåtl låg mätfrekvenser sm vgörne för L-väret, blir sålees bestämningen v efterklng stien reltivt säker. Efterklngstiens inverkn på mätvärens sprining hr ärför kntrllerts ch befnnits försmbr.

17 12 I TAB. 9 hr smmnställts stegljsisleringens meelväre inm et vgörne frekvensmrået för smtlig mttyper vi e lik mättillfällen. Mntnt vtgne stegljsislering me ökne härningsti kn nters för plstmtt på PVC-skm. Föränringen ner mätperien är beräkning smässigt sttistiskt signifiknt. Unerlget är ck för litet för tt vvikelsen skll knn sägs vr sttistiskt säkerställ. För övrig mttr är vritinern synnerligen svgt krrelere me tien Vritin v limmängen Försöket me vrierne limmänger tföres i mycket liten skl me två limmänger per mtt ch tre prvbitr i frmt 0, 6 m i kvrt för vrje limmäng. I et en fllet ströks limmet t så tnt sm möjligt, i et nr les 2, 5 à 3 gånger så mycket lim t. Utstrykningen skee me tn spckel. Vi en större limmängen är risken för jämn limförelning str. Limmängern ch stegljsisleringens föränring frmgår v TAB. 10. På grn v et sttistiskt strkt begränse nerlget ch en reltivt str spriningen i mätresltten är sltstsern m limmängens inverkn på stegljsisleringen mycket säkr. Det synes ck sm m limmängen spelr en viss rll för mttr me filt på nersin. För plstmtt på jtefilt erhölls en minskning v stegljsisleringen me 0, 5 B ch för plstmtt cmbi me 1, 4 B vi en strk ökningen v limmängen. För övrig mttr är skillnern betylig. I intet fll är änringen sttistiskt säkerställ. Jörgen (1970) nger betyligt större inverkn v ök limmäng - fler B vi en förbbling v limmängen - ch rekmmenerr sm lämplig limförbrkning strleksrningen 100 g/m. Möjligen kn en ökning v limmängen från ess 100 g/m^ till

18 i försöket nvän c 300 g/rn meför en strkre försämring v stegljsisleringen. I prktinsmässig läggning v mttr tre limförbrkningen bestämms mer v mttläggrens krv på enkelhet i rbetet än v eventell rekmmentiner. Sm exempel kn nämns mätningr från ett fll är en mttläggre limme mttr i 12 lik- 2 n rm. Limförbrkningen vr i genmsnitt 440 g/m me 2 en stnrvvikelse på 30 g/m, men fbriknten nger c g/m sm nrmlförbrkning Mätprecisin För en över slgsmässig förelning v mätväre svritinen på lik fktrer hr nen stnrvvikelsern för lik mätningr sterts. Därvi hr även någr mätningr v stegljsbestämningens reprcerbrhet tförts. Stnrvvikelsern hänför sig till meelväret inm frekvensmråen enligt 3. 2 för stegljsnivå eller stegljsislering, innefttne bsrptinstermen 10 lg är är mttgrrmmets bsrptin i m. Uppmätt ch beräkne stnrvvikelser hr smmnställts i TAB. 11. Prvern hr mätts vi fyr lik tillfällen. Stnrvvikelsen beräkn för vrer mättillfället låg för e lik mttrn melln 0, 58 B ch 1,46 B. m smtlig mätningr förs smmn till ett smpel, tillförs följne felkällr: fel i bsrptinstermen vrierne mikrfnpsitiner i inhmgen ljfält änringr i stegljsisleringen lik pprtppställningr Vrinsern för ess fktrer ers till vrinsen vi enstk mättillfälle ch höjer stnrvvikelsen. I tre v e fem fllen erhölls prktiskt tget smm stnrvvikelse berene v m mättillfällen behnles vr för sig eller gemensmt.

19 I e övrig två fllen öke stnrvvikelsen mtsvrne en stnrvvikelse på 0, 51 B resp. 0, 31 för tillkmmne fktrer smmntgn. I cirklär nr 38 från Sttens Prvningsnstlt nges viss pprximtiv genmsnittsvären på stnrvvikelsen i bsrptinstermen. Använs ess vären för beräkning v stnrvvikelsen för meelväret inm lik frekvensmråen, erhålls stnrvvikelser melln 0,08 B ch 0, 15 B. Vi mätningrn i prvrmmen erhölls ngefär bbl ess vären. Mätningrn tföres ck vi fem lik tillfällen ch innefttr ärför även eventell föränringr i efterklngstien. Absrptinstermens sprining är betylig i reltin till en ttl stnrvvikelsen. För tt bestämm meelfelet i stegljsnivån för råbjälklget tföres på ett bjälklg ti mätningr i tät följ. För e lik frekvensmråen erhölls stnrvvikelser melln 0, 25 B ch 0, 46 B. Betrkts spriningen i stegljsnivån vi e lik mättillfällen för vrje enskil prvbit, erhålls sm genmsnittlig stnrvvikelse 0, 36 B - 0,73 B. Denn sprining är ett mått på et ttl mätfelet i stegljsnivå för bjälklg me mtt ch ger tillsmmns me spriningen i råbjälklgets stegljsnivå ett väre på meelfelet i steglj si sle ringen. I en mån en vi mätvärens berbetning erhålln stnrvvikelsen är större än här frmräknt väre, föreligger nr spriningsrsker än bristne mätprecisin. I TAB. 11 hr även beräknts stnrvvikelsen för sån fktrer. Sltligen hr för tt belys reprcerbrheten vi smm pprtppställning tförts mätningr på ti likn råbjälklg ch ti likn bjälklg me nålfiltmtt. Vire hr ti mätningr gjrts på ett ch smm bjälklg me plstmtt cmbi. För nålfiltmttns stegljsislering erhölls ärvi exkt smm stnrvvikelse sm vi mätning på e tlv prvern vi smm mättillfälle.

20 För et fll tt bestämningen v stegljsnivå för råbjälklg ch mttbelgt bjälklg kn ske vi smm mättillfälle ch me smm pprtppställning begränss felkällrn till ett minimm. Stegljsisleringens vrins består å v smmn v vrinsern för stegljsnivåbestämningrn. Me här fnn sprining svären sklle stnrvvikelsen i stegi jsisleringen bli 0,4-0, 6 B, berene v frekvensmråe. För tre v e nersökt mttrn låg en erhålln stnrvvikelsen enst betyligt över ess vären, men för e nr två spriningen vr betyligt större.

21 5 SLUTRD Av e två hvfrågrn i nersökningen 1. Kn prvbitrns strlek påverk mätreslttet? 2. Kn stegljsisleringen påverks v föränringr i limmets egenskper vi härningen ner en närmste tien efter mttläggningen? kn en först frågn besvrs nekne ch en nr nekne me viss förbehåll. Prvbitrns strlek inverkr inte på stegljsisleringens mätväre. De nvän limmens härningsförlpp ner perien 1-21 ygn efter mttläggningen synes i e flest fllen inte h påverkt stegljsisleringen. För plstmtt på PVC-skm nteres me tien vtgne islering, men änringen är inte sttistiskt säkerställ. Föränringen är v smm strleksrning sm stnrvvikelsen för mätningrn. Enst tre lik lim ingick i nersökningen, sm lltså inte tmtiskt gäller för smtlig limtyper. Resltten från försöket me vrierne limmäng, sm närmst kn beteckns sm ett piltförsök, tyer på tt stegljsisleringen för mttr me filtbksi påverks v limmängen. Frågr sm följer v ett är bl.. Hr vrierr stegljsisleringen me limmängen? Hr lik limtyper lik inverkn på stegljsisleringen? Vilken limmäng är mest lämplig r stegljs synpnkt? Vilken limmäng är nrml på fältet? Kn en rekmmentin m lämplig limmäng vinn gehör på fältet? Spriningen i stegljsisleringen för e frånsett strleken helt lik prvern v vrje mtt är större än v sm mtsvrr mätnggrnnheten sån en frmträer vi jämförelse v mätresltten för vrje enskil prvbit. rskern till ess vri-

22 17 tiner, sm inte är krrelerne till prvstrleken, hr inte nersökts, Spriningen mtsvrr stnrvvikelser melln 0, 4 B ch 1, 2 B. De revise mätningrn hr ll tförts me smm trstning. Av intresse är även tt ster hr resltten från lik mättrstningr stämmer överens.

23 REFERENSER Bring, C, 1968, Prvningsmeter för glvmteril ch glvknstrktiner. (Sttens institt för byggnsfrskning.) Rpprt 20:1968. Stckhlm. Cremer, L, 1961, Sttische Rmkstik. (S. Hirzel Verlg. ) Stttgrt. Ingemnssn, S, 1969, Stegljsislering. (Sttens institt för byggnsfrskning.) Rpprt 44:1969. Stckhlm. J^r gen, G 0, 1970, Prktisk vejlening m lyislering i byg- ninger. (Nrges byggfrskningsinstittt. ) Hånbk 21. sl. Kilmn, T, 1964, Mätfel vi mätning v islering mt lftlj. (Sttens institt för byggnsfrskning. ) Arbetsrpprt 3. Stckhlm. Rekmmentiner för fältmätningr v ljisleringen, (Sttens Prvningsnstlt. ) Cirklär 38. Stckhlm. SIS , 1963, Bestämning v ljislering. (Sv. Stnr- iseringskmmissin. ) Utg. 1. Stckhlm. Svensk Byggnrm 67, (Sttens Plnverk.) Stckhlm. Ymne, T, 1964, Sttistics; An Intrctry Anlysis. (Hrper & Rw ch Jhn Wetherhill, Inc. ) New Yrk ch Tky.

24 FIGUR - CH TABELLBILAGA

25 _ Frekvens, Hz FIG. 1. Stegljsnivå L^q me inpss jämförelsekrv ch stegljsislering AL för plstmtt på jtefilt. Meelväre för smtlig prver. A mrkerr för I.-väret vgörne frekvensmråe. I. = 59 B. FIG. 2. Stegljsnivå L^ me inpss jämförelsekrv ch stegljsislering AL för plstmtt på PVC-skm. Meelväre för smtlig prver. A mrkerr för L-väret vgörne frekvensmråe. I. = 61 B. FIG. 3. Stegljsnivå L^ me inpss jämförelsekrv ch stegljsislering AL för plstmtt på plstskm ch fiberk (cmbi). Meelväre för smtlig prver. A mrkerr för I. - väret vl görne frekvensmråe. L = 58 B. FIG. 4. Stegljsnivå L^ me inpss jämförelsekrv ch stegljsislering AL för nålfiltmtt. Meelväre för smtlig prver. A mrkerr för L - väret vgörne frekvensmråe. L = 54 B.

26 21 FIG. 5. Stëgljsnivà me inpss jämförelsekrv ch stegljsislering AL för tftmtt p sviktvåffl. Meelväre för smtlig prver. A mrkerr för I.- l väret vgörne frekvensmråe. I. = 50 B. FIG. 6. Stegljsislering AL för plstmtt p PVC-skm. Helrgen krv gäller småprver ch streck krv rmsstr prver. Frekvens, Hz FIG. 7. Stegljsislering AL för plstmtt på plstskm ch fiberk (cmbi). Helrgen krv gäller småprver ch streck krv rms str prver. FIG. 8. Stegljsislering AL för nålfiltmtt. Helrgen krv gäller småprver ch streck krv rms str prver.

27 Cptins 22 FIG. 1. FIG 2. FIG. 3. FIG. 4. FIG. 5. Impct sn level L^ with rting crve rwn in n impct sn insltin 4L fr plstics flr cvering n jte felt. Men fr ll tests. A inictes the freqency rnge criticl fr I.. I. = 59 B. i i Impct sn level L ^ with rting crve rwn in n impct sn insltin 4L fr plstics flr cvering n PVC fm. Men fr ll tests. A inictes the freqency rnge criticl fr L. I. = 61 B. i i Impct sn level L^Q with rting crve rwn in n impct sn insltin 4L fr plstics flr cvering n PYC fm n synthetic felt (cmpsite). Men fr ll tests. A inictes the freqency rnge criticl fr L. I. = 58 B. i Impct sn level L Q with rting crve rwn in n impct sn insltin 4L fr neele lm crpet. Men fr ll tests. A inictes the freqency rnge criticl fr I.. I. = 54 B. i i Impct sn level L^Q with rting crve rwn in n impct sn insltin AL fr tfte crpet n resilient rbber bcking. Men fr ll tests. A inictes the frecency rnge criticl fr L. L = 50 B. FIG. 6. Impct sn insltin 4L fr plstics flr cvering n PVC fm. The cntins line refers t smll smples n the tte line t smples the size f the test rm. FIG. 7. Impct sn insltin AL fr plstics flr cvering n PVC fm n synthetic felt (cmpsite). The cntins line refers t smll smples n the tte line t smples the size f the test rm. FIG. 8. Impct sn insltin AL fr neele lm crpet. The cntins line refers t smll smples n the tte line t smples the size f the test rm.

28 TAB. 1. I nersökningen ingåene mttr ch lim. Mttyp F brikt beteckning Lim Plstmtt på Rikett plst- Bstik 61 jtefilt filtmtt Bellinl Plstmtt på PY C - skm Trkett plstmtt på PVC-skm Bstik 21 Plstmtt på plstskm ch fiberk Trkett Cmbi Cscln Extr 3415 Nålfiltmtt Dnlp Se ml n Bstik 61 Bellinl Tftmtt på sviktvåffl Whlbecks Kett Bstik 21 TAB. 2. Förbrk limmäng. Mtt 2 Limmäng g/m Prv 1-12 Rm Plstmtt på jtefilt Plstmtt på PVC-skm Plstmtt på plstskm ci ch fiberk Nålfiltmtt Tftmtt på sviktvåffl I frtsättningen kll "plstmtt cmbi".

29 24 T A B. 3. S teglj sislerin g för plstm tt på jtefilt inm et för stegljsinex T vgörne frekvensm rået. V rierne prvstrlek. M eelvären för m ätningr vi fyr lik tipnkter. N K J x 00 x L L L J s 00 J x x x x 0 L r-h r-h 1 1 i H ph ph ph ph r-h ph ph r-h ph 04 ph x J 00 C L J x L J J J J C r H 1 1 r-h r-h r-h r-h ph ph ph r-h i H i H 00 L J L x C x ph - r-h c C C 00 r-h r-h r-h r-h ph r-h xq r-h x x > L x C C x r-h r-h C L 00 x x x x L L L x x x C 00 v x L x L L x x L L L x r-h L L L C L L L 0 Cfl ö L x ph ph 00 <D > r 1 J J J r-h ph <D U-\ L J 0 00 xq L J r-h J ph r-h r-h J r H L J L J i-h r-h r-h ph ph r H r-h I 00 r-h L x 0 ph J J r-h 0 ph ph ph 1 i H f H C x 0 0- ph ( C x. i H J r-h ph J r-h ph 1 1! 1 1 L r-h st 0 C L L s (X J r-h r-h 00 J <N ph r H ph r-h J r-h r-h L 1 L L L x x x L L L > r-h r-h ph 0 (ti \ \\\ \ \ r-h J L x 00 C ph J 0h ö r-h r-h r H Prvnm rets nr le nger prvbitens kntläng i

30 TAB. 4. Stegljsislering för plstmtt på PYC-skm inm et för stegljsinex I vgörne frekvensmrået. Vrierne prvstrlek. Meelväre för mätningr vi 4 lik tipnkter. Prv nr F rekvens, Hz 1/ / / / t / / / / / / / / cl Prvnmrets nr le nger prvbitens kntläng i m.

31 26 TAB. 5. Stegljsislering för plstmtt cfibi inm et för stegljsinex I vgörne frekvensmrået. Vrierne prvstrlek. Meelvären för mätningr vi fyr lik tipnkter. Prv Frekvens, Hz nr / / / / / / / / / / / / Prvnmrets nr le nger prvbitens kntläng i m.

32 TAB. 6. Stegljsislering för nålfiltmtt inm et för stegljsinex I vgörne frekvensmrået. Vrierne prvstrlek. Meelvären för mätningr vi fyr lik tipnkter. Prv nr Frekvens, Hz / / / / / / / / / / / / Prvnmrets nr le nger prvbitens kntläng i m.

33 28 TAB. 7. Stegljsislering för tftmtt på sviktvåffl inm et för stegljsinex I. vgörne frekvensmrået. Vrierne prvstrlek. Meelvären för mätningr vi fyr lik tipnkter. Prv nr Frekvens, Hz 1/ / / / / / / / / / / / Prvnmrets nr le nger prvbitens kntläng i m.

34 ' 29 T A B. 8. S t e g l j s i s l e r i n g e n s m e e l v ä r e A L ; B, i n m e t f ö r s t e g l j s i n e x L v g ö r n e f r e k v e n s m r å e t c h m e e lv ä r e ts s t n r v v ik e ls e s, B, f ö r e lik p r v s t r l e k r n. U T t <0 <\) > Q-i U 5 C C öj h cn C rj v r-h r-h t i C C r-h e C» ö c n bc ö L 4-> VÛ ö rt A r 1 +-< C > -1 0 C n 0 L r H l v C - r- L i 1 CM r-h L C r-h L 00 r- r-h C * c i H r H i-h n <3 C C CM M L r-h L n > 0 x L v c C CL 1 ' ( L 1 1 <3 C n <3 CM L r-h l r-h sd L Isi-H s v L i H r-h J v c L L r-h L M X -M C r-h ih 1 mh <D 4-> >,r i fö CL rö H r Ph A Ü c c j c 4 -> 4 -> + -> -4 -> c 4 -> 4 -> 4 -> c j j g C g Ö C + -> 4 -> c r-h + -> + -> 4 -> fh C C C '-H 4 -> c c t 5 c r-h < -H r-h r-h r-h c 3 C L C L C L H

35 TAB. 9. Stegljsisleringen efter vrierne härningsti Meelväre inm et I.-bestämmne frekvensm - rået, B. l Mtt Härningsti, ygn Plstmtt på jte filt Plstmtt på PVC-skm 5, 3 4, 6 4, 9 5, Plstmtt cmbi Nålfiltmtt Tftmtt på sviktvåffl

36 TAB. 10. Stegljsisleringens föränring me ökne limmäng. Meelväre inm et för stegljsinex B vgörne frekvensmrået. Mtt Limmäng g/m2 Is lerings - änr ing Stnrvvikelse min mx B B Plstmtt på jtefilt Plstmtt på PVC-skm Plstmtt cmbi Nålfiltmtt Tftmtt på sviktvåffl

37 3 2 T A B S t n r v v ik e ls e i B f ö r s t e g lj s n iv å c h s t e g l j s i s l e r i n g. M e e l v ä r e n in m f ö r s t e g lj s in e x 0 TJ Jh C ß > 0 U m 0 '' R : 0 ö ß > 0 " R : 0 ö ß > 4 - > 0) "Ö : > I?H :0 0 " : > R 0 c < D > 0 R * 4 H " R : 0 < - H 0 r H r-h : b J 3 X : 3 > i 3 > H Ö ß c C D -4 -» C D Jh Ph K l X r - H 1 c X 0 0 X L L r H 0 0 l 0 s r H C M L r - C M.. r - H I 1 1 L n > 0 0 L r - H X C M l T> 0 0 n r H r H C M v r - v C C M r - H C D T 5 C 3 v 1 C M r H r H C M X 0 0 i H x C M L L v r H C M c X C H C 0 C C D > r * C D Jh U-\ ( D r R : C M r H i l CM C I " ^ 0 0 c N I V Û C M C r H C M C 0 0 C L L r - s : 0 < - H Ö J rh ) r 1 c rh C " r~» r-h ö ß < D 4 - > C C D r-h r-h : : c j h C D > U Ph C M C M 4-> t b 3 rh C D r H c rh C " i i H Ö J < D 4 - > C > j h c > H H < D r-h r-h : ( D >? H Ph C M L r H ( X ) c R r : r-h r «! & c R ( D *~Ö : ( D r û C D C D 4-3 C rh 4-3 Ph c 43 C v D L L C C M L. C. * i 3 k j A c rh 4 -» 3 < U X rh r 2 * ' < 4 H j h Ö J r H 4 - > : 3 T 5 ( H M H, s H f H 3 > 3 H b ß C ß Ö 3 H Ç* r M H m H < D H 4 H 4 H U 4 - > + - > : P H : 4 H H C D " G H c > Ö J r-h r-h X * r > r û ( ö j r - H A r - H : ' i r > 4 - > 4 -» fn : 0 R ti C D b C b J! R C D 0 : 0 U r - H '- H < + H» r H H t H C D > : 3 r H t H C ß M H > > r - H H H C ß C ß H 0 H H M 4 - > H C ß C ß C D C ß C ß T ) " X 5 X ^ 3 3 ' 3 r - i ' 3 X r H > r H Ö J < D r H Ö J < D c c > Ph f M r H b fi < + - > cn t / 3 3 b ni r-h r A - H X i X i r-h X r - H C M s c ih 4 - > 3 X h 0 s C v C " 0) öß r-h 4 4 : : i s C U rû rû c b D c 3 3 H H H 4 H : 0 : > + - l p H 0 g 3 3 r - H 3 > > 0 > C ß r H Ö J H H : 3 H r H Ö J t i 44 r - H r 1 rû C ß 0 3 C ß C ß v H U " X r ^ " 0 3 C ß 4-3 r ^» i i H i- i r _ * : T H t H 4 - > t H r - H Ö J Ö J Ö J Ö J C ß > 4 H ' 0 C c H c C t H

38 R27:1971 Denn rpprt vser nslg nr C 600 från Sttens rå för byggnsfrskning till J. Wegerfrs AB, Uppsl Distribtin: Svensk Byggtjänst, Bx 1403, Stckhlm Grpp: knstrktin Pris : 10 krnr Artnr :