Förskola. Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(9) Norum/Westerman- Annerborn

Transkript

1 Förskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(9) Norum/Westerman- Annerborn Pinnhagens kvalitetsredovisning Organisation Förskolechef delas med Kyrkåsens förskola 50/50. Verksamheten är uppdelad på 4 avdelningar, där barnen är uppdelad efter ålder. Förskolan har under läsåret haft barn Barngruppens storlek under året: Under höstterminen hade vi två avdelningar med 17 barn vardera i åldrarna 3-5 år och två avdelningar med 13 barn vardera i åldrarna 1-3 år. Under vårterminen har vi haft två avdelningar med 22 barn vardera i åldrarna 3-5 år och två avdelningar med 16 barn vardera i åldrarna 1-3 år. Antalet i förskolan verksam personal: Under höstterminen har vi haft 11 personer, fördelat på 8 förskollärare och 3 barnskötare + 1resurs. Under vårterminen har vi haft 13 personer, fördelat på 10 förskollärare och 3 barnskötare + 1 resurs. Personalen består endast av kvinnor. Öppethållande/vecka: Förskolan har öppet , vid behov längst till Systematiskt kvalitetsarbete Under höstterminen -14 träffades lokgruppen 1ggr/varannan vecka, mellan klockan I början av vårterminen träffades lokgruppen 1ggr/månad mellan klockan , för att i slutet av vårterminen träffas 1ggr/vecka mellan Kvalitetsfrågor som denna grupp har jobbat med är: Årshjulet, mötesstruktur, datum för läsårets möten, strukturerat upp material i edwise, gjort avdelningspärmar med bla ice listor, börjat en revidering av likabehandlingsplanen, sammanställt material till kvalitetsredovisningen utifrån den nya dokumentationsmallen och reviderat arbetsplanen. Under läsåret 13/14 har lokarna gått en utbildning gällande likabehandling. Kunskapsförvaltningen

2 Datum Sidan 2(9) Kunskapsnämndens mål 2012 under perspektivet MEDBORGARE en för lärande och kunskap förbättras jämfört med närmast föregående mätning och ligger på lång sikt minst i nivå med jämförbara kommuner. Barnens/elevernas inflytande över arbetsformer och innehåll i lärandet/undervisningen förstärks liksom deras formella inflytande. Alla barn och unga har likvärdiga möjligheter att pröva och utveckla förmågor, kunskaper och intressen utan att begränsas av diskriminerande könsstrukturer. 3. Normer och värden (här ingår likabehandlingsarbetet) Verksamheten ger stöd och stimulans så att varje barn blir respektfullt bemött av sin omgivning i ord och handling. Alla barn ska ges möjlighet att välja aktivitet utifrån sina egna intressen. Alla barn har rätt att bestämma över sin egen kropp. Vi har observerat och dokumenterat med hjälp av vår dokumentationsmall på alla avdelningar och när vi sedan har utvärderat dessa så har vi sett att: Alla barn blir respektfullt bemött av sin omgivning i ord och handling. Alla barn ges möjlighet att välja aktivitet utifrån sina egna intressen. Alla barn bestämmer över sin egen kropp. Alla barn kan sitta bredvid alla barn utan att välja bort någon. Ett annat resultat som vi har sett är att barnen stannar kvar i rollek utifrån sina intressen. Barnen kan bestämma över sin egen kropp genom att säga/visa stopp, jag vill inte och sätta upp handen när något inte är ok och blir då oftast respekterad. Ibland behövs vägledning av oss vuxna. Barnen förmedlar idag både vad de vill göra och vågar visa känslor. Vi ser också att de flesta barnen är trygga i barngruppen. De benämner varandra med namn eller visar med ansiktsuttryck/kroppsspråk att de blir glada att se varandra. Många barn är väldigt hjälpsamma och måna om varandra och oss vuxna. Flera av barnen på äldrebarnsavdelningarna visar stor hänsyn till de yngre barnen som sover ute i sina vagnar. De smyger förbi och påminner varandra om att vara tysta. De flesta barnen bemöter varande med respekt och har ett bra språkbruk. De hjälper varandra när de märker att andra använder ett mindre bra språkbruk eller uppträdande. De hämtar oss personal när de behöver hjälp. Vissa säger också ifrån åt kompisen själv. Barnen kan styra organiserade och spontana lekar själva. Vi uppmärksammar att vissa barn har önskemål om vem som ska hjälpa dem vid toalettbesök/blöjbyte I föräldraenkäten ser vi att vi ligger högre än genomsnittet gällande: inskolning, bemötande, trivsel och trygghet. Bedömning et är uppfyllt till hög grad 2

3 Datum Sidan 3(9) Analys Vi har jobbat lika över alla avdelningar med att visa/säga stopp. På en avdelning där det har varit problem att bemöta kamrater lika, har all personal varit tydlig med att det inte är ok att byta platser för att välja bort någon. Samma avdelning har gjort trivselregler som barnen har bestämt, vilket har gjort att deras delaktighet har lett till att reglerna följs mer. På en avdelning upplever vi att en ommöblering utifrån barnens intressen gjorde stor skillnad på barnens rollek, de stannade kvar i leken längre stund och fler tillsammans. Genom att vi ställer öppna frågor/mot frågor tex Hur tänker du nu?, vad behöver du då? Så har barnen fått tänka till över sitt agerande mot kamrater och finna sina egna lösningar utifrån sina intressen. Vi personal är närvarande och fokuserade på vad barnen gör och säger till varandra. Vi har återkommande samtal med barnen om respekt och om hur vi bemöter varandra. Vi läser litteratur som bla handlar om respekt, känslor och kompisar och om att vara lika/olika. Vid konflikter, olämpliga handlingar eller språkbruk har vi personal pratat direkt med berörda barn, vi har då väglett barnen att lösa problemet på ett respektfullt sätt. Vi har ett positivt bemötande mot barn och vuxna (föräldrar, annan personal, kollegor ) Vi tror att vårt positiva bemötande har haft stor betydelse för hur barnen bemöter varandra. Vi har beställt böcker om empati, som vi har läst och reflekterat över tillsammans ned barnen. Dessa böcker har intresserat barnen och fått de att tänka till. Vi upplever därför att vi har valt rätt litteratur. Vi är hjälpsamma mot varandra och ber gärna barnen om hjälp. De växer då i sin roll. På yngrebarnsavdelningarna har vi använt oss av stopphanden. Barn och vuxna kan med hjälp av den, visa när något inte är okej. Vid kränkande behandling har vi pratat direkt med berörda barn och vårdnadshavare. Barnen har fått mycket tid till egna lekar utan avbrott. Vi har introducerat organiserade lekar i barngruppen som barnen har tagit till sig och tyckt mycket om. I det mån det är möjligt får barnen bestämma vem som ska hjälpa de vid toalettbesök/blöjbyte. Genom att jobba på detta sätt har vi uppnått målet till mycket hög grad 4. Utveckling och lärande Vi personal ska erbjuda varje barn möjlighet att bredda och utveckla intresse och kunskaper inom socialt samspel, språk, naturvetenskap och matematik. Vi har observerat och dokumenterat med hjälp av vår dokumentationsmall på alla avdelningar och när vi sedan har utvärderat dessa, så har vi sett att personalen erbjudit varje barn möjlighet att bredda och utveckla intresse och kunskaper inom socialt samspel, språk, naturvetenskap och matematik. 3

4 Datum Sidan 4(9) Vi har sett resultat när det gäller barns samspel och leksignaler. Barnen stannar kvar längre i rollekar och kan leka fler tillsammans. Vi har också sett att barnen har fantasi att utveckla den fria leken. Kartläggningar och observationer visar tydligt på detta. Barnen lyssnar/pratar mer med varandra i olika situationer det har vi sett genom bla kryssystem. Barnen använder sig av munmotoriska övningar i lek, vilket har lett till att många barn kan blåsa. Barnen är intresserad av böcker och vill gärna höra på saga, det har vi sett genom observationer. På en avdelning så läser/ hittar barnen på sagor för varandra på sitt eget vis. En del barn skriver, ljudar och ser ordbilder. De flesta barnen visar intresse för rim, ramsor och sånger. Naturvetenskap kommer in naturligt i vardagen. Vi har experiment med luft, vatten m.m. På en yngre barns avdelning så vet de äldsta barnen (8av 8) att luft finns överallt och när man blåser är det luft som kommer ut ur lungorna. Barnen provar också på lutande plan när de kör bilar/rullar bollar nerför kullen. Detta har vi sett i våra kartläggningar. Många barn visar intresse för siffror, antal och mängd. Många barn kan och förstår räkneramsor. Lite mindre än hälften av barnen på en avdelning där det går 1 och 2åringar känner igen orden triangel och cirkel. Barnen har även visat på förståelse för former hemma, har föräldrarna berättat för oss. På samma avdelning så kan många barn förstå ordet färg och ge förslag på en färg. På en avdelning (3-5år) så känner många igen olika former. På samma avdelning kan 18 av 21 barn räkna till tio. Många barn tycker om att lägga pussel och spela spel. Vi ser att barnen är intresserad av att konstruera med olika material och tekniker både ute och inne. Många barn är kreativa i sitt byggande och skapande. De lär av varandra. På föräldraenkäten har vi högre än snittet när det gäller frågorna 23: På förskolan utvecklar mitt barn sitt språk, 24: På förskolan utvecklar mitt barn sin förmåga att kommunicera med andra. Vi har även högre än snittet när det gäller fråga nr 14: Utemiljön är bra på förskolan. Bedömning et är uppfyllt i mycket hög grad. Analys Rolleken är en viktig del i barnens vardag. Där bearbetar de sina upplevelser och får använda sig av sin fantasi. Genom leken tränar barnen sin självkänsla och bearbetar sina känslor. Vi har varit närvarande och engagerade i barnens lek, vi har stöttat med idéer och material. Vi har jobbat efter leksignaler, turtagning, samförstånd och ömsesidighet. Vi har väntat på vår tur och lyssnat färdigt på varandra. Vi vuxna har varit med och gått in och stärkt leken och tagit den till nya utmanande nivåer i samspel med barnen. På två avdelningar har vi jobbat med munmotoriska övningar, blåsa samt jobbat med tunga och munmusklerna. Utifrån det har barnen hittat på egna utmaningar som har med munmotorik att göra, samt bearbetat det i den fria 4

5 Datum Sidan 5(9) leken. Vi läser mycket tillsammans med barnen vilket leder till att de får ett större ordförråd och läsförståelse. Barnen får också möjlighet att diskutera och reflektera kring böckerna som vi har läst. Alla barn får tillfälle att välja bok. Böckerna finns tillgängliga så att alla barn lätt kan se och använda dem. Vi har ett bra samarbete med biblioteket. De hjälper oss att hitta bra och aktuella böcker inom de teman vi önskar. Barnen lever sig in i sagorna och får igång fantasin. Vi har sångsamlingar och räknar och ramsar. Vi använder oss av stödtecken i den dagliga verksamheten. På en yngre barns avdelning har vi presenterat en färg i månaden och aktivt jobbat med den färgen. Vi använder matematik varje dag genom att tex jämföra olika saker, jobba med konstruktionslek, arbeta med färg och form och använda oss av olika lägesbegrepp. Det finns siffror, former och färger på golv och väggar som vi benämner dagligen, vilket har väckt intresse hos barnen. Vi har räknat vid samlingar, i sånger, vid måltider, vid påklädning, vid dukning och vid skötbordet. Barnen har också tillgång till siffror och bokstäver i spel, pussel och skapande. Vi har presenterat och visat på olika matematiska former som barnen har spunnit vidare på utifrån deras intressen tex så kan barnen se olika former i ett rum. På en yngre barns avdelning så har vi inhandlat pussel med olika former som är väldigt populärt hos barnen. På samma avdelning så är det populärt att lägga olika mönster med mosaik noppi. Vi har tågbana, klossar, plusplus, pärlplattor, lego, kaplastavar, duplo, spel och pussel framme. Utifrån barnens intressen så lägger vi till eller tar bort från dessa material för att alltid erbjuda intressant material. I naturvetenskap har vi pratat om luft, och att det finns luft överallt och när vi blåser kommer det luft från våra lungor. Vi har fångat luft både inne och ute, Vi har även stängt in luft i ballong och badboll. Vi har även blåst såpbubblor. Vi har olika sorters konstruktionsmaterial tillgängliga för barnen så att barnen kan få skapa utifrån sina egna förutsättningar och idéer. (papper, tyg, färg, lim, återvinningsmaterial) Vi har även visat på vad man kan göra med de olika materialen och haft mallar så de har fått nya utmaningar att prova på. Vi har en tillåtande miljö och vi är positiva till barnens idéer vilket har lett till att barnen är väldigt kreativa och intresserade av att konstruera. De lär av varandra och av oss, samt vidareutvecklar hela tiden sitt konstruerande. Utevistelsen på vår gård ger oss möjlighet att kunna ta vara på vår natur och ge inspiration till olika sorters lek. Vi har varit ute i alla väder och årstider. Vi har pratat om olika årstider och hur naturen ändrar sig. Vi har anpassat sånger, ramsor och böcker utifrån årstider och teman. Vi har använt oss av tex vatten och sand där barnen fått möjlighet att se och upptäcka mängd och rymd. Vi har plaströr ute som barnen experimenterar med, oftast med sand och vatten. Vi vuxna har haft rätt arbetssätt och förhållningssätt( arbetssättet har varit tillåtande och i största möjliga mån har vi sagt ja istället för nej) Vi har varit närvarande och fokuserade. Vi har använt oss av rätt litteratur och aktiviteter. Genom att ha jobbat på detta sätt så är målet uppfyllt i hög grad. 5

6 Datum Sidan 6(9) 5. Ansvar och inflytande Vi personal ska ge varje barn möjlighet att: Känna ansvar för vårt material, vår miljö och för varandra. Barnen ska få möjlighet att vara delaktig i beslutsprocessen gällande verksamhetens innehåll. I möjligaste mån får barnen bestämma på vilken avdelning de vill vara. Vi har observerat och dokumenterat med hjälp av vår dokumentationsmall på alla avdelningar och när vi har utvärderat dessa, så har vi sett att barnen oftast känner ansvar för vårt material och för varandra. Flera av barnen är rädda om våra saker och plockar ihop dem efter avslutad lek, både inne och ute. Vi upplever att de yngre barnen kastar leksaker och välter de ur sina lådor. Vi upplever att många av de äldre barnen lägger kläder och skor lite överallt på avdelningen och inte på sina platser. De flesta av barnen kastar skräp i papperskorgen och inte på golvet. Vi har dokumenterat genom kryssystem på en avdelning (3-5år) att 15 av 21 plockar undan det de själva valt att plocka fram i den valda aktiviteten. Barnen är ofta mån om varandra, hjälper varandra och kommer med egna lösningar och påvisar för oss vuxna när någon är ledsen. På en yngre barn avdelning (1-2 år) kan 13 av 16 barn benämna varandra vid namn. De flesta av barnen klarar av att göra egna val gällande sysselsättningar. Barnen kommer ofta med önskemål på vad verksamheten ska innehålla. Verksamheten bygger till stor del på detta. Vi har uppmärksammat att barnen vill och frågar efter att få vara på andra avdelningar. Barnen har stort inflytande på vad de vill göra under dagen. Vi har högre än snittet på föräldraenkäten på frågan 18: Mitt barn lär sig ta ansvar genom förskolans verksamhet. Bedömning et uppfyllt i hög grad Analys Vi har haft en strukturerad vardag med möjlighet till inflytande på vad man vill göra. Vi har varit lyhörda för barnens intressen och hjälper till med material utifrån de lekar som leks för stunden. Barnen vet att de kan fråga efter förskolans olika material om det inte finns framme just då. Vi har varit tillåtande och lyhörda för barnens intressen både när det gäller att ta fram material och när barnen vill vara på en annan avdelning. Barn och vuxna har hjälps åt att ta ansvar för vårt material. Vi har tränat på att sortera och städa tillsammans. Vi tror att de yngre barnen(1-3 år) ännu inte har förstått konsekvensen av sitt handlande och arbetar vidare med målet. Vi personal har varit närvarande och tydlig när det gäller att vara rädda om varandra och vårt material och vi har agerar direkt om vi ser att det inte efterföljs. När det gäller de äldre barnen och deras kläder och skor som ligger överallt, så upplever vi vuxna att vi inte har varit konsekventa. Det får vi arbeta mer på. Däremot så har vi varit konsekvent 6

7 Datum Sidan 7(9) och tydlig när det gäller vad alla ska kasta skräp och papper. Vi har uppmuntrat varje barn att prova på utifrån eget intresse, mognad och behov. De yngre barnen visar/berättar vad de vill göra. Vi har ställt frågor och förstått. De äldre barnen kommer med många idéer. Stor del av dagen har vi jobbat utifrån deras önskade aktiviteter. På äldrebarnsavdelningarna har barnen fått planera aktiviteter som: disco, utflykt, bakning, målning m.m. Barnen har ofta önskat att få äta/leka på en annan avdelning. Detta har de fått göra när det fungerar, vilket ofta har varit flera gånger dagligen. Vi har även haft styrda aktiviteter där vi vill att barnen ska delta för att träna på att just vara den som bemöter andra med respekt och få möjlighet till att träna på att inte alltid få sin vilja genom utan ibland måste man kompromissa. Vi har jobbat efter leksignaler, turtagning samförstånd och ömsesidighet. Genom att ha arbetat på detta sätt, är målet uppfyllt till hög grad. 6. Förskola och hem Vi har haft föräldramöten, där specialpedagog och vårdnadshavare har delat med sig av sina kunskaper. Vårdnadshavare har fyllt i en brukarenkät som vi vid ett Apt har diskuterat. Vi har tidigare beslutat att brukarenkäten skall fyllas i vid ett föräldrafika. Detta för att få fler vårdnadshavare att fylla i enkäten. Det har visat sig vara ett bra beslut, då vi fick in enkäter från de flesta vårdnadshavarna. Vi har fotoramar där vi visar bildspel från vardagen. Vi skriver information på whiteboardtavlor i hallen. Vi skriver dagbok som föräldrarna får läsa samt fortlöpande dokumentation. Vi har daglig hallkontakt. Vi erbjuder utvecklingssamtal både på hösten och på våren. Vi har inskolningssamtal innan barnen börjar och informerar om den dagliga verksamheten. Vi erbjuder adventsfika och gårdsfest. Vi har bjudit in lediga barn med föräldrar till förskolans dag. Terminsbrev och informationsbrev har lämnats ut. 7. Övergång och samverkan Samarbete förskola/förskoleklass. Det sker på skolans villkor. Vi vill att skolan skall få en inblick i vår verksamhet. Vi önskar att de ska komma till oss och titta på vad vi gör och hur vi gör. Föräldrarna har själva skött överskolningen till förskoleklass. Kunskapsnämndens mål 2012 under perspektivet MEDARBETARE Medarbetarna inom kunskapsförvaltningens ansvarsområde är förtrogna med målen i nationella styrdokument och lokala arbetsplaner samt ser sitt ansvar för helheten. 7

8 Datum Sidan 8(9) All personal ska bli förtrogen med likabehandlingsplanen/planförskolan. All personal ska jobba med den nya dokumentationsmallen. All personal är inte förtrogen med likabehandlingsplanen/planförskolan. Detta är en process som är i full gång. All personal har mer eller mindre jobbat med den nya dokumentationsmallen. Även detta är en process som är i full gång. Analys Båda dokumenten är relativt nya för all personal. Därav behöver processen förtsätta. Kunskapsnämndens mål 2012 under perspektivet HÅLLBAR SAMHÄLLSUTVECKLING I Sandvikens förskolor och skolor får alla barn och elever kunskap och stöd för en hälsosam livsstil och för att bidra till ett ekologiskt hållbart samhälle. Kunskapsnämndens mål 2012 under perspektivet EKONOMI Förskolan och skolbarnsomsorgens nyckeltal ligger i nivå med jämförbara kommuner. Långsiktigt är målet att gruppstorlekarna i förskolan inte överstiger 15 barn i småbarnsgrupper och 20 i syskongrupper. Kunskapsnämndens mål 2012 under perspektivet INTERNATIONELLT I Sandvikens förskolor och skolor är inblick i och förståelse för existerande kulturer viktiga inslag i lärandet och skapar mervärde för barn, elever och studerande. Vi vill ge barnen inblick och förståelse för andra kulturer. Vi har sett att barnen är intresserad av flaggor och olika språk. Barnen har också visat både intresse och nyfikenhet för andra kulturer. Detta har de gjort genom att ställa frågor. Barnen vill ofta söka information på Internet. Barnen och vuxna har lärt sig sånger och ord på olika språk. Bedömning: Uppfyllt i ganska hög grad. Analys: Genom läsning av böcker om vår och andra kulturer, om att vara lika/olika och genom att samtala med barnen vid uppkomna situationer bemöter vi barnen runt kulturfrågor. Vi har diskuterat vid frågor och funderingar som har kommit ifrån barnen. Vi har sökt fakta genom vår 8

9 Datum Sidan 9(9) dator. Vi har planscher med alla flaggor uppsatta på äldrebarnsavdelningarna. Detta har lett till att barnen har visat stort intresse och nyfikenhet för flaggor, de ritar av flaggor och på så sätt blir det också samtal om andra länder och olika språk. På en av yngrebarnsavdelningarna har vi satt upp flaggor på de nationaliteter som finns på avdelningen. På samma avdelning har vi också diskuterat att man kan flyga till andra länder samt att årstider ser olika ut i olika länder. Sedan januari 2014 har vi finsktalande barn och personal på förskolan. Det har lätt till att vi på äldre barns avdelningarna (3-5 år) har fått lära oss några finska ord och sånger. Vi har även haft en finsk teater på besök på vår förskola, som har gett barn och personal ytterligare intresse för det finska språket. Vi har haft stöd tecken uppsatt och där står även ordet på finska. Vi har haft en internationell matvecka då vi har ätit mat från andra kulturer som vi sedan har diskuterat runt. Vi har fört vidare traditioner så som lucia, påsk, jul och midsommar. Vi har firat Emil i Lönneberga 50 år och vi har sjungit traditionella visor. Vi har sjungit sånger på finska och engelska. Genom att ha arbetat på detta sätt, så har vi uppnått målet i ganska hög grad. 9