Bedömning av moral beroende på tid och perspektiv

Transkript

1 Bedömning av moral beroende på tid och perspektiv Liv H Fordell Vera Wachtmeister Handledare: Professor Henry Montgomery C-uppsats 15 hp, VT 2011 Stockholms universitet Psykologiska institutionen

2 ! BEDÖMNING AV MORAL BEROENDE PÅ TID OCH PERSPEKTIV Liv H. Fordell och Vera Wachtmeister Forskning om Construal level theory har visat att samma omoraliska handling bedöms mer omoraliskt om handlingen äger rum i framtiden jämfört med om handlingen äger rum i näraliggande tid. Studiens syfte var att undersöka om ett offerperspektiv förändrar bedömningen av moral enligt CLT, om offerperspektivet leder till hårdare omoraliska bedömning och om det finns en könsskillnad. Fyra enkäter utformades i huvudstudien med vardera sex texter. Varje text beskrev ett moraliskt tvivelaktigt beteende. Texterna i respektive enkäter manipulerades med olika tids och offer- perspektiv. Deltagarna skattade moralen för varje händelse på en 1-9 likertskala. Förstudien visade att omoraliska handlingar skapade starkare känslor av emotionell berördhet och ilska i ett offerperspektiv. Resultatet i huvudstudien visade inga signifikanta huvudeffekter av tid och perspektiv. Effekten av moralisk bedömning och temporal distans kunde inte replikeras. En signifikant effekt av att kvinnor dömer omoraliska beteenden hårdare än män erhölls. En förklaring till varför inga signifikanta effekter av tid och perspektiv erhölls nämndes bero på brister i metoden. Dagligen ställs människor inför moraliska dilemman. De beslut vi tar, hur vi behandlar medmänniskor och bedömer andras beteenden styrs till viss del av känslan av vad som är moraliskt rätt eller fel. Forskning kring moral har länge fokuserat på vilka processer som leder fram till moraliska ställningstaganden och hur stor del av moralen som kan förklaras av medfödda känslor, personliga egenskaper och identitet jämfört med kontextuella faktorer. De senaste åren har studier publicerats som undersökt hur moraliska bedömningar av beteenden förändras beroende på när i tiden de sker (bland annat Eyal, Liberman & Trope, 2008, och Agerstöm & Björklund 2009). Studierna har visat att moraliskt handlande bedöms starkare för handlingar som äger rum ganska långt in i framtiden (t.ex. om 10 år) jämfört med om handlingen äger rum i näraliggande tid (t.ex. imorgon). Mer specifikt har det visats att moraliska handlingar döms hårdare (mer omoraliskt) medan moraliskt altruistiskt handlande anses vara mer moraliskt korrekt när det sker i framtiden. Vår avsikt med föreliggande studie är att ifrågasätta om förhållandet verkligen är så enkelt och om det fungerar på samma vis även med olika perspektiv. Tidigare studier har visat att moraliska känslor varierar i styrka beroende på om något omoraliskt drabbar individen själv jämfört med om det drabbar någon annan (Hutcherson & Gross 2011). Tidigare forskning har även visat en skillnad i moralbedömningar mellan kvinnor och män (You, Maeda & Bebeau, 2011). Ett enormt tack till vår handledare professor Henry Montgomery vars engagemang, hjälp och inspiration varit oumbärlig för uppsatsen.

3 # En förklaring till variationen i moralbedömningarna beroende på tidsperspektiv beskrivs vara att människan formulerar sina tankar om olika tidsperspektiv enligt teorin om Construal Level. CLT (Trope & Liberman 2003) hävdar att när människor föreställer sig händelser som äger rum framåt eller bakåt i tiden så görs en abstrakt föreställning av den aktuella situationen medan föreställningen blir mer konkret om en händelse beskrivs äga rum idag. När en mental konstruktion formas om en händelse som äger rum i nutid så framträder detaljer, omständigheter och kontextuella faktorer i scenen tydligare (Trope & Liberman 2010). Det skulle kunna verka förmildrande då något omoraliskt drabbar en annan person (Agerström & Björklund, 2009). Vi tror att samma detaljer skulle kunna göra att en händelse känns mer verklig då de rör individen personligen och på så vis istället göra att en individ blir mer emotionellt berörd. En förstudie utfördes för att kontrollera om aktuella item skapade emotionella reaktioner och ifall de var starkare om individen själv blev utsatt för den omoraliska handlingen. Upplägget från Agerström och Björklunds (2009) samt Eyal, Liberman och Tropes (2008) studier av moralbedömningar i närtid och längre fram i tiden enligt CLT upprepades med ett tillagt perspektivbyte där deltagarna fick föreställa sig själva som offer. Även en eventuell könsskillnad undersöktes. En hypotes var att de känslor som skapades av att själv vara den som utsätts för en omoralisk handling skulle upplevas starkare i nutid än i framtid och på så vis kunna påverka tidigare resultat om hur bedömningar av moral förändras. Förstudie Det är skillnad på hur personer upplever omoraliska händelser beroende om det händer personen själv eller någon annan person (Hutcherson och Gross, 2011). Föreliggande studie utfördes inför huvudstudien i syfte att kontrollera att känslomanipulationen i huvudstudien var effektiv. Vi ville alltså undersöka om människor får starkare känslor när personer själva blir utsatta för en omoralisk handling jämfört om det händer någon annan. Det finns vissa emotioner som aktiveras hos människan när den anser att något är omoraliskt (Rozin, Lowery, Imada, & Haidt, 1999) Enligt the CAD triad hypothesis finns det tre känslorna som är kopplade till moral, vilka är ilska, äckel och förakt (Rozin, Lowery, Imada, & Haidt, 1999). CAD triad hypotesen förklarar också att de tre moraliska känslorna är kopplade till tre olika omoraliska handlingsdomäner. Ilska uppstår när en individs rättigheter blir kränkta, äckel är kopplat till brytandet av koder som rör renlighet och brytandet av samhällets normer framkallar emotionen förakt. Hutcherson och Gross (2011) testade ifall det verkligen var skillnad på dessa tre emotioner när det gäller moral. De fick fram att så var fallet. Vidare testade de även om de tre känslorna var kopplade till olika moraliska situationer. De fann att när personen blev instruerad att tänka sig själv som offer av en omoralisk handlig kände sig personen argare än om det var en nära vän eller bekant. Det visar att känslan av ilska är starkt korrelerad med att själv bli utsatt för en omoralisk händelse. Desto mer av känslan ilska som upplevdes av personen desto mer omoralisk var handlingen. Emotionerna förakt och äckel upplevdes starkare när det omoraliska drabbade en nära vän eller bekant än sig själv (Hutcherson & Gross, 2011). Av de tre känslor som uppstår vid omoraliskt beteende har föreliggande studie valt att fokusera på ilska då syftet

4 $ är att undersöka hur moralbedömningar förändras när en person själv blir utsatt jämfört med om det drabbar någon annan. Syfte Syftet med föreliggande studie är att undersöka ifall framtagna items skapar ilska och gör att personer blir emotionellt berörda. Syftet är även att undersöka om emotionell påverkan och ilska ökar om en person själv blir utsatt för en omoralisk handling jämfört med om det drabbar någon annan. Hypotes 1 Personer blir mer emotionellt berörda om en omoralisk handling drabbar personen själv jämfört med om det drabbar någon annan. Hypotes 2 Personer blir argare om en omoralisk handling drabbar personen själv jämfört med om det drabbar någon annan. Undersökningsdeltagare Metod Tjugo studenter rekryterades från Stockholms universitet, varav 7 män, 12 kvinnor och 1 person som inte angav kön. Medelåldern var 25,05 år (SD= 3,91), den yngsta deltagaren var 20 år och den äldsta var 35 år. Undersökningen utfördes frivilligt, utan ekonomisk ersättning och de enda personliga uppgifterna som registrerades var kön och ålder. Matrial En enkät med sex stycken kortare texter som beskrev moraliska dilemman utformades utifrån Eyal, Liberman och Trope (2008) samt Agerström och Björklund (2009). Varje dilemma skrevs i dels ett neutralt perspektiv, där en omoralisk handling drabbade en namngiven person dels ett offerperspektiv där den omoraliska handlingen beskrevs drabba deltagaren själv. Enkäten utformades i två versioner där texterna presenterades i olika ordningsföljd. Enkät ett hade händelse 1-3 som du-form och 4-6 som tredje person-form medan texterna presenterades i motsatt ordning i enkät två. Efter varje text ombads deltagarna skatta hur emotionellt berörda de blev av händelserna på en 1-9 likertskala (1= inte alls emotionellt berörd, 9= extremt emotionellt berörd). De ombads även skatta hur arga de blev av händelserna på en 1-9 likertskala (1= inte alls arg, 9= extremt arg). Procedur Deltagarna tilldelades en av två enkäter och fick besvara dessa på plats. De instruerades muntligt att besvara enkäten i tystnad och bads att inte diskutera svaren med varandra förrän efter insamlingen. Undersökningsdeltagarna informerades om att deras svar skulle hanteras konfidentiellt och att de när som helst kunde avbryta undersökningen. Den ifyllda

5 % enkäten samlades in av undersökningsledarna. Efter insamlandet besvarades eventuella frågor och deltagarna informerades om syftet med undersökningen. Resultat För att undersöka effekten av att bli emotionellt berörd beroende på du-form eller personform utfördes en flervägs mixed ANOVA med varje händelses skattning av hur emotionellt berörd personen blev som inomgruppsfaktorer och enkäterna (antingen du-form första tre händelserna eller person-form de första tre händelserna) som mellangruppsfaktor. Resultatet visade en signifikant interaktionseffekt mellan händelse och enkät F (3, 18) = 5,098, p= 0,004. Händelserna som hade perspektivet där individen själv blev utsatt för handlingen skattade alltid högre på hur emotionellt berörd individen kände sig jämfört om händelserna innehöll neutral person-form oberoende av ordningsföljden mellan perspektiven i enkäten, se medelvärdena i tabell 1. En analog mixed flervägs ANOVA, med skattning av emotionellt berörd utbytt till skattningen av ilska som inomgruppsfaktorer, utfördes för att undersöka ifall du-form eller person-form påverkade skattningen av ilska. Interaktionseffekten av händelse och enkät blev signifikant F(3,18) = 5,425, p=0,006. Deltagarna skattade att de blev argare när det var de själva som var utsatta för den omoraliska handlingen än om det var en annan person. Detta gällde alla händelser förutom i händelse tre där förhållandet var tvärtom, se medelvärdena i tabell 1. Medelvärdena för skattning av hur emotionellt berörd deltagarna blev av händelserna i duform visar att deltagarna överlag kändes sig emotionellt berörda. Den händelse som berörde mest var händelse fyra som handlade om otrohet medan händelse tre som handlade om att inte skriva under en namninsamling vid trafikolycka berörde minst. Medelvärdena för skattning av hur emotionellt berörd deltagarna blev av händelserna i tredje person-form var lägre än för du-form men deltagarna blev ganska berörda i den versionen också. Skattningen av ilska när händelserna var i du-form visade att deltagarna skattade relativt högt i ilska på alla händelser förutom händelse tre och argast blev de över otrohet och stjäla pengar. Skattning av ilska när händelserna var i tredje person-form visade att deltagarna blev arga av vissa händelser, som att stjäla pengar och inte ingripa vid misshandel och i andra händelser blev de inte lika arga, som att inte skriva under en namninsamling vid trafikolycka och otrohet. Det lägsta medelvärdet av alla händelser och versioner av emotionellt berörd var 3,90 och av ilska var det 4,20, vilket indikerar att alla händelser påverkar i viss mån emotionellt.

6 & )*141.=(19A(/*;<78<2*++)*141.B*7<CB8+56(8/(1D*B02.*+5*:2E#FA, G6(772829(/*;<78<2*++)*141.B*7 G6(772829(/8+56( H7*; IJK3<1;'1*.D*L*15<2K3<1;IJK3<1;'1*.D*L*15<2K3<1; M02.*+5*! NOFF &O?F NO$F &OPF!#$%&'(&)*%+&,%% -&../*,$0% M02.*+5*# NO!F &OPF PO%F &O$F!#$%,1$(*%201,% M02.*+5*$ &OPF $O?F %O#F %O$F!#$%.3(&+*%4,$(%% *-&.*-0&'% +&,%#(*5&310673*% M02.*+5*% QO$F &OPF QO&F %OQF 8#(1/$#% M02.*+5*& NO!F PO&F QO&F NO!F 9#:;0*%($.)$'*(% M02.*+5*P PO?F PO%F POQF &O$F <:4'*%5=(%$%+; Diskussion Syftet med denna förstudie var att undersöka ifall framtagna items skapade ilska och gjorde att personer blev emotionellt berörda. Syftet var även att undersöka om emotionell påverkan och ilska ökar om en person själv blir utsatt för en omoralisk handling jämfört med om det drabbar någon annan. Hypotes 1 var att personer blir mer emotionellt berörda om en omoralisk handling drabbar personen själv jämfört med om det drabbar någon annan. Hypotes 2 var att personer blir argare om en omoralisk handling drabbar personen själv jämfört med om det drabbar en annan person. Båda hypoteserna fick stöd. Personer blev mer emotionellt berörda och arga när en omoralisk handling drabbade dem själva istället för en annan person. Resultatet låg i linje med tidigare studier som visat att personer blir mer arga om de själva blir utsatta för en omoralisk handling än om någon annan person blir drabbad (Hutcherson & Gross, 2011).

7 P Medelvärdena för respektive händelse indikerade att alla händelser berörde deltagarna emotionellt och framkallade ilska. Alla medelvärden, förutom för händelse tre, låg på den övre halvan av skalan, alltså närmre siffran nio (extremt emotionellt berörd/ extremt arg). Det gick i linje med CAD triad- hypotesen och Hutcherson och Gross (2011) forskning om att ilska är en moralisk känsla. Händelse tre (att inte skriva under en namninsamling vid trafikolycka) hade ett lägre medelvärde och gjorde möjligtvis inte deltagarna lika emotionellt berörda eller arga. Vi ansåg utifrån resultatet att personer blev emotionellt berörda, och inte bara arga, av omoraliska handlingar. Huvudstudie Resultatet från förstudien visade att ett omoraliskt handlande som drabbar en individ själv gör personer mer berörda och argare än om det drabbar en annan person. Förstudien visade att aktuella item (texter som beskrev omoraliska händelser) framkallade emotionella reaktioner och därför användes item från förstudien även i huvudstudien. Vi ämnar undersöka ifall föreställningen av att vara offer i närliggande tid, som aktiverar den konkreta nivån av construal, kommer att göra känslorna starkare än föreställningen att vara offer i framtiden, som aktiverar den abstrakta nivån av construal. Offerperspektivet skulle kunna vara en modererande faktor för hur moral bedöms enligt Construal Level Theory. Definition av moral Moral är ett begrepp som kan uppfattas olika beroende på vilket synsätt som tillämpas. Inom psykologin ses moral ofta som ett idealistiskt beteende och att drivkraften för människor att handla moraliskt är att vara en bra människa (Haidt, 2006). Bakgrund av moral Debatten om vad som styr vårt moraliska beteende har förts sen årtusenden. Konflikten om det är förnuft eller känsla som styr har ofta varit central. Immanuel Kant och David Hume verkade under sjuttonhundratalet som hade stort inflytande över uppfattningen om moral. Kant var en anhängare av att moral kom ur rationellt tänkande och inte av känslor. Han ansåg att förnuftet kunde separeras från känslan (Kant, 1785 referat ur Rosenberg, 2003). Hume ansåg motsatsen och trodde att förnuftet var känslans slav (Hume, 1751 referat ur Rosenberg, 2003). Han ansåg att moralen skapades av människans passion (känslor). Enligt Haidt (2001) har fokus inom psykologisk moralforskning länge legat på att moraliska bedömningar är kopplat till rationell tänkande. Han hävdade att det råder konsensus om att moral är en kognitiv färdighet som skapas av människan genom att varje dag resonera över informationen som tas upp av medvetandet. Kohlberg (1958/1981) utvecklade en teori om kognitionsutveckling gällande moral utifrån Piagets (1965) banbrytande arbete om barns kognitiva utveckling. Kohlbergs forskning har fortfarande stort gehör inom forskningen kring moral. Kohlberg har inspirerat många av de ledande moralforskarna idag (Haidt, 2001).

8 N Kohlberg Kognitionsutvecklingsteorin utgår från tanken att moral utvecklas av rationellt tänkande över moraliska dilemman och beslut. Kohlberg var inspirerad av Piagets (1965) arbete om barns olika utvecklingsstadier. Han arbetade fram en teori där det moraliska tänkandet utvecklas genom sex faser uppdelat i tre nivåer. Kohlbergs benämning av de tre nivåerna är förkonventionell, konventionell och postkonventionell, de beskriver hur individens moral vidgas från att enbart gälla individen till en mer samhällsinriktad syn och i sista nivån en universell syn (Kohlberg, 1981). Med konventionell menade Kohlberg att moral var vad som är rättvist utifrån ett samhällsperspektiv och de värderingar som råder. Människan utvecklar nya förmågor till reflekterande tänkande i de olika faserna. I den förkonventionella nivån är moralen egocentrisk och gynnar individens behov. På nästa nivå har moraluppfattningen utvecklats till att vara konventionell och upprätthåller relationer och samhället. Den postkonventionella nivån utgår moralen från samhällets värdering och strävar efter principer som är universella (Kohlberg 1981). Haidt, Koller och Dias (1993) visade i sin studie att vad som ingår i begreppet moral skiljer sig till viss del i olika kulturer och samhällsklasser. Det är alltså mer komplext än vad Kolhberg hävdade med universell moral. Det sociala interaktionsperspektivet Det sociala interaktionsperspektivet är sprunget ur den rationella synen på moral och är ett av de mest använda inom moralforskningen (Haidt 2001). Nucci och Turiel (1978) vars studie använder sig av det sociala interaktionssynsättet, gjorde en studie på barn och lärare för att undersöka om det var någon skillnad på socialt konventionella och moraliska händelser. Barnens syn på vad som var socialt konventionella eller moraliska händelser var samstämmigt med lärarnas syn och de två olika händelserna framkallade olika svar om vad som var acceptabelt eller inte (Nucci & Turiel, 1978). Deltagarna skulle tänka på konsekvenserna av handlingen innan de bestämde sig för om det var en omoralisk handling eller att bryta mot sociala konventioner. Handlingar som ledde till att någon/något kom till skada, orättvisor och att vanhedra rättigheter klassades som omoraliska (Nucci & Turiel, 1978). De handlingar som inte uppfattades som skadligt eller orättvist utan mer som brytandet av normer klassades som att bryta mot sociala konventioner. Nucci och Turiels arbete ändrade synen på moral från att varit jämställd med vad som är konventionell, som Kohlberg hävdade, till att visa att moral inte endast rörde sociala normer och värderingar utan krävde att någon/något kom till skada för att det ska anses omoraliskt. Haidt, Koller och Dias (1993) visade att handlingar som är skadliga och orättvisa ger en för ensidig bild av vad moral är och menade att även moraliska beteenden som inte skadar någon och som anses äckliga också kan betraktas som omoraliska. De gick tillbaka till tanken att det vi uppfattar som brytandet av konventioner är omoraliskt, men instämmer de inte med Kohlberg i att det är logiska resonemang om rättvisa som skapar moral. Individerna kan inte förklara med rationellt resonemang varför det skulle vara omoraliskt med handlingar som är äckliga eller som inte skadar, utan anger att det beror på magkänsla (Haidt, Koller & Dias 1993). För att få med moraliska bedömningar som

9 Q sker vid sidan av det rationellt resonerande arbetade Haidt (2001) fram den sociala intuitionsmodellen. Den sociala intuitionsmodellen Haidt (2001) hävdade att moraliska bedömningar görs intuitivt och snabbt, och om det behövs, följs bedömandet upp av ett långsammare moraliskt resonemang. Detta är kärnan i den sociala intuitionsmodellen tillsammans med komponenterna moraliskt bedömande, moraliskt resonemang och moralisk intuition. Med moraliskt bedömande menar Haidt värderingen av en handling eller person och han hävdar att detta är bundet till individens specifika kultur eller subkultur. På så vis kan något som inte är omoraliskt i en grupp, exempelvis att äta kött hos icke-vegetarianer, vara omoraliskt inom gruppen vegetarianer. Moraliskt resonemang definieras av att det är en medveten process i flera steg och att individen i hög grad kan kontrollera resonemanget. Intuition innebär här en plötslig uppenbarelse i det medvetna av en moralisk bedömning. Det finns ingen logisk härledning varifrån tanken kommer utan det är kopplat till en känsla av vad som är rätt eller fel, eller vad någon gillar eller ogillar (Haidt, 2001). Utifrån denna syn på moraliskt bedömande, resonering och intuition formulerade Haidt (2001) en modell om hur social intuition påverkar det moraliska bedömandet. Modellen byggs upp av flera länkar där The intuitive judgement link, The post hoc reasoning link, The reasoned persuasion link och The social persuasion link utgör de centrala länkarna. The intuitive judgement link innebär att det finns en moralisk intuition som blir till medvetande när individens ställs för ett moraliskt dilemma. Den moraliska intuitionen är implicit, automatisk och utan eftertanke. Den andra länken The post hoc reasoning link innebär att moraliskt resonerande sker efter själva bedömandet. Individen försöker hitta argument för att bekräfta sin moraliska bedömning. Efter processen att hitta argument för ett moralisk ställningstagande kan budskapet sändas ut till omgivningen för att försvara och övertyga andra om sin bedömning, vilket är den tredje länken, The reasoned persuasion link. Här finns det möjlighet att andra personer blir påverkade eller övertalade av den moraliska åsikt individen har tagit ställning för. Haidt menar här att det inte främst skulle vara logiska resonemang som skulle övertyga mottagaren utan nya emotionella intuitiva tolkningar. The social persuasion links innebär att människor blir starkt påverkade av de sociala normer de omger sig av och att det i sin tur påverkar utfallet av människans moraliska bedömande. Detta kan ske med direkta övertalanden och påverkan, men också mer implicit och omedvetet (Haidt, 2001). Emotioner Belägg för att moralisk bedömning inte endast sker av rationellt tänkande är forskning utifrån antagandet att affktheuristik för värderande bedömningar som innebär att alla stimuli framkallar automatiska affektiva värderingar som till stor del är omedvetna (Slovic, Finucane, Peters & MacGregor, 2002). Det hävdads också att det är automatiska känslovärderingar, som är den emotionella kärnan hos en attityd, som styr i störst grad bedömningar och beteenden (Kahneman, 2003). Zajonc (1980) hävdade tidigt att känslor styrde stor del av beslutsfattandet. Affektiva reaktioner av stimuli är ofta den första

10 ? responsen och reaktionen uppstår väldigt snabbt. Känslorna som aktiveras från stimuli bearbetas till stor del isolerad från den kognitiva bearbetningen enligt Zajonc. Den affektiva-heuristiken påverkar människors beslut bl.a. genom att personer tar beslut utifrån om personen tror beslutet kommer leda till negativa eller positiva känslor (Slovic, Finucane, Peters & MacGregor, 2002). Det finns tre emotioner som framför allt brukar uppstå vid olika omoraliska situationer enligt teorin the CAD triad hypothesis. Det är ilska som uppstår främst ifall det autonoma blir hotat, äckel som framkallas av händelser där koder om renlighet bryts och förakt är den känsla som skapas av brytandet av normer och värderingar (Rozin, Lowery, Imada, & Haidt, 1999). Könsskillnader i moralisk orientering Gilligan (1982) kritiserade Kohlbergs teori om kognitionsutveckling i moral för att de missade att det är skillnad mellan kvinnor och mäns moraliska uppfattningar och att teorin endast gick att applicera på män. Eftersom konventioner formar moraliska uppfattningar, och kvinnors konventioner inte är samma som mäns i samhället, blir deras moral olika. För kvinnor består det moraliska problemet av omsorg och ansvar i relationer och är inte en fråga om rättigheter och regler som det är för män. Gilligan anser att följden blir att kvinnors moraliska utveckling hänger ihop med förändringar i deras uppfattningar av relationer och ansvar. Sammanfattningsvis hävdade Gilligan att kvinnor har ett mer omsorgsorienterat sätt och män ett mer rättviseorienterat för att utveckla moral (Gilligan, 1982). Jaffee och Hyde (2000) fann dock endast svaga bevis för att det skulle vara några könsskillnader i omsorg och rättvisetänkande i moral. Däremot visade deras studie att den typ av moraliska resonemang en individ använder beror på sammanhanget och på innehållet hos det moraliska dilemmat (Jaffee & Hyde, 2000). En metaanalys över förekomsten av könsskillnader i moralisk orientering gjordes av You, Maeda och Bebeau (2011). De analyserade 19 studier om moralisk orientering och fann att kvinnor i genomsnitt tenderar att vara mer moraliska. Deras resultat stod sig oberoende kvinnornas utbildningsnivå, oavsett vilka instrument som använts för att mäta moralisk orientering, och oavsett formatet som studien publicerats i (You, Maeda & Bebeau, 2011). Könsskillnader i moralisk orientering skulle kunna bero på föräldrarnas socialiseringsprocess främjar en relationsbaserad självbild hos kvinnor och en mer individualistisk hos män (Lollis, Ross & Leroux, 1996). Moral och självbild De senaste åren har studier publicerats som dragit slutsatsen att moraliskt handlande bedöms starkare för handlingar som äger rum ganska långt in i framtiden (t.ex.om 10 år) jämfört med om handlingen äger rum i näraliggande tid (t.ex imorgon). Mer specifikt har det visats att moraliska handlingar döms hårdare (mer omoraliskt) medan moraliskt altruistiskt handlande anses vara mer moraliskt korrekt när det sker i framtiden (Eyal, Liberman & Trope 2008, Agerström & Björklund 2009). En förklaring som nämns till

11 !F resultaten från studierna är att olika tidsperspektiv aktiverar olika självbilder (Kivetz & Tyler, 2007). Kivetz och Tyler (2007) studerade hur självbilden förändrades med olika tidsperspektiv. Ökad temporal distans ansågs i högre grad aktivera abstrakta mentala representationer och tankar om idealsjälvet snarare än en mer pragmatisk och realistisk självbild. Med idealjaget menas en självbild där värderingar och principer väger tyngre än praktiska omständigheter och betänkligheter av konsekvenser här och nu. När idealjaget aktiveras tenderar människor att fokusera på det centrala av ett beslut eller en händelse istället för detaljerna och de tenderar att förbise pragmatiska hinder. Eftersom tankar om nutid i högre grad aktiverar konkreta mentala representationer aktiveras istället det pragmatiska självet och tankar om vad som är praktiskt genomförbart. Kivetz och Tyler (2007) visade att det ideala självet, som lägger stor vikt vid altruistiskt beteende, moral, värderingar och principer, framträder i tankar om framtiden men sällan visar sig i nutid. Det anses kunna förklaras genom Construal Level Theory, CLT. Construal Level Theory Construal level theory (Trope & Liberman 2003) har fått stor uppmärksamhet inom social psykologin sedan den visats vara applicerbar inom olika subområden som t.ex. i forskning om självkontroll, värderingar, uppmärksamhet och förhandlingar. Enligt teorin så formar människan sina tankar och hanterar information olika beroende på om informationen representerar något psykologiskt närliggande och konkret eller något distant och abstrakt. Skillnaden mellan abstrakt och konkret avgör vilken nivå av construal som föreställningen kommer att ha. Temporär, rumslig och socialt avlägsen information har gemensamt att de hanteras på en abstrakt nivå (hög nivå av construal) medan information som i samma kategorier skulle beskrivas som närliggande istället hanteras på en konkret nivå (låg nivå av construal). När en mental representation formas av något abstrakt, t.ex. en föreställning om en plats långt borta, tankar om sig själv som gammal, en händelse med temporärt avstånd (som ett minne eller en framtidsföreställning) så tenderar fokus att skifta från det kontextuella, mer objektiva och detaljrika till det mer centrala och mer extrema, överordnade huvuddragen (Trope & Liberman 2010). Forskare har använt Construal level theory för att undersöka hur olika faktorer påverkar nära i tiden (och i konkreta sammanhang) jämfört med längre bort i tiden (och i abstrakta sammanhang). Exempelvis undersökte Eyal, Sagristano, Trope, Liberman & Chaiken (2008) hur värderingar ändras och hur deras inflytande på människan beteende är beroende om personen ska värdera något idag eller i framtiden. Deras studie visade att personers värderingar är mer abstrakta än konkreta samt att värderingarna framträder starkare med ett ökat tidsperspektiv och därför har större inverkan på händelser som personer föreställer sig i framtid jämfört med i nutid. De fann även att människors värderingar bättre predicerar hur personer kommer att bete sig i situationer som äger rum relativt snart än hur personer kommer att agerar längre fram i tiden (Eyal, Liberman & Trope 2008).

12 !! Eyal, Liberman och Trope (2008) undersökte hur olika moraliska dilemman förändras med olika tidsperspektiv. Deltagare fick läsa korta texter (tagna från Haidt, 1993) som beskrev omoraliska handlingar som otrohet, incest och att äta kött från ett husdjur eller texter som beskrev ett altruistiskt beteende, att adoptera ett handikappat barn. Deltagarna fick beskriva och bedöma moralen i händelserna. Fyra oberoende studier utfördes där resultaten bland annat visade att tidsmässigt avlägsna händelser sågs och beskrevs i mer principiella än kontextuella termer. När det temporala avståndet ökade så bedömdes altruistiskt - moraliskt beteende mer moraliskt medan omoraliskt beteende ansågs mer omoraliskt (Eyal, Liberman och Trope, 2008). Agerström och Björklund (2009) kompletterade föregående studie genom att utföra ett liknade experiment på personer i Sverige men fokuserade på ett annat slags omoraliskt beteende. De formulerade nya scenarion som istället beskrev människor som valde att inte hjälpa medmänniskor i moraliska dilemman. Scenarierna beskrev bland annat en person som valde att inte donera blod trots att patienten annars skulle avlida, en person som valde att inte donera pengar i en krissituation och en man som inte skrev på en namninsamling för förbättrade vägar, som skulle ha kunnat förhindra en olycka. Varje händelse presenterades i två tidsperspektiv, antingen idag (då, 2007) eller om 30 år, (då 2037). Med en mellanindividdesign fick deltagarna i studien bedöma moralen i de fiktiva personernas handlande och skatta den ilska som de själva kände inför beteendet. Resultaten visade att ett ökat tidsperspektiv ledde till ett ökat fördömande av handlandet och mer ilska. Även denna studie drog slutsatsen att omoraliskt handlande döms hårdare med ett ökat tidsperspektiv. Moral och perspektiv Studier har visat att omoraliska handlingar ger upphov till känslor som ilska, äckel och förakt hos betraktaren (Hutcherson och Gross, 2011). Hutcherson och Gross fann även att känslorna var olika starka beroende på om de drabbade personerna själva eller någon annan. När deltagare i studien blev instruerade att tänka sig själv som offer av en omoralisk handlig kände sig personerna mer arga än om det var en nära vän eller bekant som blev drabbade. De visade att känslan av ilska är starkt korrelerad med att själv bli utsatt för en omoralisk händelse medan emotionerna förakt och äckel upplevdes starkare när det omoraliska drabbade en nära vän eller bekant än sig själv (Hutcherson & Gross, 2011). Hur en omoralisk handling eller ickehandlig bedöms är olika beroende på vem som utför handlingen. Ifall det är individen själv, en nära vän, en kollega eller en bekant som ska utföra en omoralisk handling bedöms det olika omoraliskt. När personen själv ska tänka sig att han/hon utför den omoraliska handlingen döms det hårdare (Wilkins, Mcguire, Abbott & Blau, 1990). Det spelar alltså roll vem det är som utför det omoraliska och inte bara vad handlingen innehåller. Offerperspektiv När en mental konstruktion formas om en händelse som äger rum i nutid så framträder detaljer, omständigheter och kontextuella faktorer i scenen tydligare (Trope & Liberman 2010). Det skulle kunna verka förmildrande vid bedömning av moral (Agerström & Björklund, 2009). Exempelvis händelsen att någon blir utsatt för att en partner varit otrogen

13 !# kan i näraliggande tid flytta tankemässigt fokus till ursäktande omständigheter som att förhållandet varit dåligt. I framtiden blir föreställningen mer abstrakt och fokus hamnar istället på otrohet som fenomen, det blir fenomenet som värderas moraliskt vilket tenderar leda till att personer dömer handlingen hårdare. Det har ännu inte undersökts om förhållandet även gäller när personer föreställer sig själva som den som blir utsatt för det omoraliska beteendet. Wilkins, Mcguire, Abbott och Blau,(1990) visade emellertid att omoraliska handlingar bedöms olika beroende på om det är personen själv eller någon annan som utför handlingen. Vi ämnar undersöka om de konkreta detaljerna, som kan förmildra bedömningen av moral i närliggande tid i ett neutralt perspektiv, tvärt om kan förstärka bedömningen av moral eftersom det förstärker och flyttar fokus till de praktiska konsekvenser som personen skulle uppleva i verkligheten av ett omoraliskt handlande i ett offerperspektiv. T.ex. personer som föreställde sig att sin faktiska partner är otrogen skulle kunna bli mer känslomässigt upprörda i nutid än personer som förställde sig att bli bedragna i framtiden. Vi tror att konkretiseringen av detaljer skulle kunna göra att en händelse upplevs mer verklig då de rör individen personligen, och får denne att tänka på faktorer som den har känslomässiga band till. På så vis skulle det istället kunna innebära att en individ blir mer emotionellt berörd och även kunna framkalla mer ilska. Bakgrund till metodval Till föreliggande studie valde vi item från redan existerande experiment eller inspirerade av dem (Eyal, Liberman & Trope, 2008, Agerström & Björklund, 2009). Eyal, Liberman och Trope (2008) använde i sin tur texterna från Haidt, Koller och Dias (1993) som undersökte ifall inte bara skadliga beteenden ansågs omoraliska utan också äckliga och icke skadliga beteenden. De fick fram att äckliga och icke skadliga handlingar ansågs omoraliska. Vi har valt att inte använda de texter med händelser som är omoraliskt äckliga eller icke skadliga. Det på grund av att vi vill att individen ska uppleva texten som att individen själv faller offer för en omoralisk handling och att det i sin tur ska öka emotionerna hos individen. Vi trodde inte att texter med endast omoraliskt äckliga och icke skadliga beteenden skulle kunna få den effekten till lika stor grad som handlingar som skadar eller kränker individen. Vi har också försökt skapa texter som ska göra att individen upplever ilska eftersom enligt Hutcherson och Gross (2011) blir personer mer arga om en omoralisk handling händer personen själv än någon annan. Valet av mellangruppsindesign var nödvändigt då social önskvärdhet skulle kunna påverka deltagarnas skattning om samma enkät både innehöll texter där deltagaren drabbades och en tredje part. Det var en bra design för att kunna använda exakt samma skrivna scenarion i två versioner. Syfte Föreliggande studie ämnade ifrågasätta påståendet att moraliskt handlande konstant bedöms starkare längre fram i tiden jämfört med om handlandet sker i närtid. Studien ville undersöka om en handling upplevdes som mer omoralisk när den drabbade en individ

14 !$ personligen jämfört med när det omoraliska drabbade någon annan samt om den effekten skulle kunna påverka hur bedömningen av moral ändras enligt CLT Hypotes 1 Moraliskt tvivelaktigt beteende bedöms hårdare i närliggande tid, när den omoraliska handlingen drabbar personen själv, jämfört med om händelsen äger rum i framtiden. Hypotes 2 Moraliskt tvivelaktigt beteende bedöms hårdare när den omoraliska handlingen drabbar personen själv jämfört med om det drabbar någon annan. Hypotes 3 Kvinnor dömer omoraliskt beteende hårdare än män. Undersökningsdeltagare Metod Etthundra undersökningsdeltagare deltog i studien varav 55 kvinnor, 39 män samt fyra personer som valde att inte ange kön, yngsta undersökningsdeltagaren var 18 år och äldsta var 59 år. De rekryterades från föreläsnings- och datasalar vid Stockholms universitet. Personer tillfrågades om de kunde besvara en kort enkät, efter samtycke besvarades enkäten direkt i samma sal. Ett fåtal tackade nej. Undersökningen utfördes frivilligt, utan ekonomisk ersättning och de enda personliga uppgifterna som registrerades var kön och ålder. Som tack för att deltagarna hade ställt upp i undersökningen fick de som ville ta godis ur en skål. Deltagarna tilldelades en av fyra enkäter. Könsfördelning, medelålder och standardvikelse i gruppen tredje person-nutid utföll, 9 män, 14 kvinnor och 1 icke angiven och medelålder 24,96 år (6,77). I gruppen tredje person-framtid var könsfördelningen 11 män, 13 kvinnor och 1 icke angiven med en medelålder på 24,12 år (5,51). Det var 9 män, 12 kvinnor och 4 icke angivna i gruppen offer-nutid och medelåldern var 25,88 år (5,29). I gruppen offer-framtid var det 9 män och 16 kvinnor och medelåldern var 25,91 år (9,16). Material Fyra enkäter utformades med vardera sex stycken kortare texter. Varje text beskrev ett moraliskt tvivelaktigt beteende. I de första två enkäterna manipulerades endast tiden. Deltagarna bads att antingen föreställa sig att följande händelse ägde rum imorgon (år 2011) eller om tio år (år 2021). Tidsangivelsen var angiven i början av enkäten och upprepades med fetstil innan varje händelse. Samtliga händelser avslutades med en fråga där deltagaren bads bedöma hur omoralisk de ansåg att handlingen var. Bedömningen skedde på en 1-9 likertskala där 1 motsvarade inte alls omoraliskt och tio extremt omoraliskt. Tidsperspektivet och likertskalan hade visat sig fungera i tidigare studier, bland annat Agerström och Björklund (2009). Från de två första enkäterna så skapades två nya enkäter där texterna manipulerades om till att skapa en offersituation. I enkäterna offer-nu och offer-framtid pronomen i originaltexterna ändrades till du form så att deltagaren

15 !% föreställde sig att den själv föll offer för den omoraliska handlingen. I t.ex. item fyra beskrev texten hur Ida är otrogen mot Daniel medan offerperspektivet beskrev hur din partner är otrogen mot dig (deltagaren). Enkätens första del (tre item) konstruerades från studien Agerström & Björklund (2009). De tre händelser beskrev personer som valde att inte ingripa i ett scenario där en människa var i behov av hjälp, detta trots att det skulle kunna göra stor skillnad och enbart krävdes en mindre uppoffring. De tre kallas därmed för passiva händelser. Varje text avslutades med en fråga där deltagaren bads bedöma moralen i att en person undviker att ingripa på ett specifikt sätt relaterat till det scenariot. Första texten var fritt utformad med Agerström och Björklund (2009) som mall och beskrev en kvinna som blev överfallen och misshandlad när hon var på väg hem från jobbet. En utomstående person fanns i närheten men valde att passivt se på i stället för att ingripa. Text två och tre är exakta kopior från Agerström och Björklund (2009). Text två beskrev ett scenario där en person med en ovanlig blodgrupp hade akut blodbrist och avslutas med frågan, Hur omoraliskt vore det av en person att inte donera blod till personen när han/hon blir ombedd att göra detta i denna kris? Text tre beskrev en person som blev skadad i en bilolycka på grund av vägens dåliga skick och avslutades med en fråga om hur omoraliskt det vore av en person att inte skriva under en namninsamling som hade kunna förhindra olyckan. Text tre till sex liknade texterna från Eyal, Liberman och Trope (2008). De tre händelser beskrev moraliska dilemman där personen aktivt blev utsatt för en omoralisk handling och kallas därmed för aktiva. Varje händelse avslutades med frågan om hur omoraliskt handlandet var, t.ex. item tre: Föreställ dig att följande händelse äger rum om 10 år, alltså Lisa och hennes kompis Anna är hemma och äter middag. Lisa har sparat under en lång tid för att ha råd att åka på en lång resa över vintern. Pengarna förvarar hon i sovrummet. När Lisa är på toaletten går Anna in i sovrummet och tar alla pengar. Lisa upptäcker att Anna har tagit pengarna efter några veckor. Hon ber att få dem tillbaka men då har Anna redan använt upp pengarna. Det gör att Lisa inte kan åka på resan. Hur omoraliskt är Annas handlande? Text fyra beskrev en otrohetsaffär och text fem en vän som ljög om att inte kunna träffas. I enkät offer-nu och offer-framtid var texterna exakt likadan men med den fiktiva person utbytt till du. T.ex. såg händelse fem ut så här: Föreställ dig att följande händelse händer dig om 10 år, alltså Du och din kompis är hemma och äter middag. Du har sparat under en lång tid för att ha råd att åka på en lång resa över vintern. Pengarna förvarar du i sovrummet. När du är på toaletten går din vän in i sovrummet och tar alla pengar. Du upptäcker att din vän har tagit pengarna efter några veckor. Du ber att få dem tillbaka men då har din kompis redan använt upp pengarna. Det gör att du inte kan åka på resan. Hur omoraliskt är din väns handlande? Procedur Deltagarna tilldelades en av fyra enkäter och fick besvara dessa på plats. De instruerades muntligt att besvara enkäten i tystnad och bads att inte diskutera svaren med varandra förrän efter insamlingen. Undersökningsdeltagarna informerades om att deras svar skulle

16 !& hanteras konfidentiellt och att de när som helst kunde avbryta undersökningen. Den ifyllda enkäten samlades in av undersökningsledarna. Efter insamlandet besvarades eventuella frågor och deltagarna informerades om syftet med undersökningen. Resultat Deltagarnas svar analyserades genom sex stycken envägs mellangrupps ANOVA. Analysen utfördes på varje händelse med tid och perspektiv som oberoende variabler och med deltagarnas skattningspoäng, av hur omoralisk respektive händelse var, som den beroende variabeln. All signifikansprövning utgick från en alfanivå på 5%.Variansnalyserna visade inga signifikanta huvudeffekter av tid och perspektiv på någon av de sex händelserna. Effekten av moralisk bedömning och temporal distans kunde inte replikeras. Hypotesen att skattning av moral bedöms hårdare när den omoraliska handlingen drabbar personen själv jämfört med om det drabbar någon annan fick således inget stöd. Inte heller erhölls stöd för hypotesen att moraliskt tvivelaktigt beteende bedöms i närliggande tid när den omoraliska handlingen drabbar personen själv, jämfört med om händelsen äger rum i framtiden, gick att stödja. Hypotes att kvinnor bedömer omoraliskt beteende hårdare än män fick stöd. I händelse tre blev det en interaktionseffekt av tid och perspektiv F(1,24) = 4,051, p=0,047. Händelse tre beskriver en person som inte skriver under en namninsamling trots det skulle kunna förhindra en bilolycka som en man (perspektiv: neutral) eller du (perspektiv: offer) är med i. Deltagarnas skattning av moral påverkades av kombinationen av tid och perspektiv i händelse tre. Medelvärdet i versionen neutral-nu var högst och medelvärdet i version offer-framtid var lägst. Händelse fem, som var en aktivhändelse, där personen/du blir bestulen tyckte deltagarna var den mest omoraliska handlingen. Den handlig som ansågs minst omoralisk var den passiva händelsen tre, där en person inte skriver under en namninsamling för att förhindra en trafikolycka som person/du varit med i. En vän som ljuger i händelse sex är den händelse som följer hypotesen om att det bedöms mer omoraliskt om det händer en själv istället för någon annan, se medelvärde för alla händelser i de fyra enkäterna i tabell 1.

17 !P <;<1(+8567A(/<;<1(+8/(1D*B02.*+5*31R21*5L*678/**2607:2E#&A, G6( H7*; '1*.D*L*15<2KSJ78.'1*.D*L*15<2KT1(;78.U33*1KSJU33*1KT1(;78. M02.*+5*! NO%Q:!OP!A NON#:!O$NA NO#F:#OF#ANOPF:!OPPA!#$%&'(&)*%+&,%% -&../*,$0% M02.*+5*# NOP%:!OP$A NO%F:!ON$A NO!P:#O!NA PO%F:#O#?A!#$%,1$(*%201,% M02.*+5*$ PO!#:#OQFA %OQQ:#O&NA %O&P:#O#NA &O%%:#OQ%A!#$%.3(&+*%4,$(%% *-&.*-0&'% +&,%#(*5&310673*% M02.*+5*% NON#:!O%?A NO#Q:#O!NA NOPF:!OQ#A QO$#:!OP&A 8#(1/$#% M02.*+5*& QO%Q:FO?PA QOPF:!O#$A QO#F:!OQ#A QOQ%:FO%NA 9#:;0*%($.)$'*(% M02.*+5*P PO!#:!O?PA PO!#:!O??A PO?P:!OP&A PO!P:#O&%A <:4'*%5=(%$%+;% En mixed ANOVA med uppdelningen (händelser skrivna i) passiv form respektive aktiv form som inomgruppsfaktorer och tid, perspektiv och kön som mellangruppsfaktorer visade en signifikant effekt mellan passiva/aktiva händelser och perspektiv F(1,23) = 4,072, p=0,047. I perspektivet neutral låg medelvärdena nära varandra, för passiva händelser var medelvärdet 21,31 och för aktiva händelser var det 21,77. Det påverkade inte nämnvärt om det var passiva eller aktiva händelser i perspektivet tredje person. I perspektivet offer var skillnaderna större mellan passiva och aktiva händelser, medelvärdet för passiva händelser var 18,86 och för aktiva händelser var det 22,80. Deltagarna upplevde handlingarna mindre omoraliska i de tre passiva händelserna, där en person inte ingriper fast den har möjlighet (t.ex. att en person inte donerar blod till dig när du är i akut behov). De tre aktiva händelserna, där en anhörig utför en handling som skadar (t.ex. att din vän stjäl din reskassa) upplevdes som mer omoraliska. De passiva händelserna uppfattades som mer omoraliska när de drabbade en okänd person än när det drabbade dem själva. Mottsatt förhållande för de aktiva händelserna. Det fanns en signifikant skillnad mellan kön F(2,23) = 6,596,

18 !N p=0,002. Kvinnor skattade i genomsnitt mer/starkare omoraliskt i alla händelser än män, se medelvärden i Figur 1. T89J1!,-*.*+/01.*234156(772829:!K?A(/<;<1(+8/(1D*B02.*+5*31R21*5L*678/*642, Det utfördes även en mixed ANOVA med de sex händelserna som inomgruppsfaktorer och tid och perspektiv som mellangruppsfaktorer visade en signifikant interaktionseffekt mellan händelse, tid och perspektiv F(4,23) = 2,659, p = 0,033. Händelse, tid och perspektiv påverkar tillsammans moralskattningen. Hur dessa påverkar skattningen var svårt att tyda. Eftersom passiva/aktiva händelser och perspektiv var signifikant gjordes ett försök att se om resultatet kunde förklaras av interaktion mellan passiva/aktiva händelser, tid och perspektiv. Det visade sig att så inte var fallet och interaktionen mellan händelse, tid och perspektiv handlar inte om det är passiva eller aktiva händelser. Kön lades till som mellangruppsfaktor och visade en signifikant interaktionseffekt mellan händelse, kön, tid och perspektiv F(4,23) = 2,501, p=0,043. Diskussion Föreliggande studie ämnade ifrågasätta påståendet att moraliskt handlande konstant bedöms starkare längre fram i tiden jämfört med om handlandet sker i närtid. Studien ville undersöka om en handling upplevdes som mer omoralisk när den drabbade en individ personligen jämfört med när det omoraliska drabbade någon annan samt om den effekten skulle kunna påverka hur bedömningen av moral ändras enligt CLT. Hypotes 1 var att moraliskt tvivelaktigt beteende bedöms hårdare i närliggande tid, när den omoraliska handlingen drabbar personen själv, jämfört med om händelsen äger rum i framtiden.

19 !Q Hypotes 2 var att moraliskt tvivelaktigt beteende bedöms hårdare när den omoraliska handlingen drabbar personen själv jämfört med om det drabbar någon annan. Hypotes 3 var att kvinnor dömer omoraliskt beteende hårdare än män. Resultatet visade inga signifikanta huvudeffekter av tid och perspektiv vid sex stycken envägs mellangrupps ANOVA. Hypoteserna fick inget stöd. Den signifikanta effekten mellan passiva/aktiva händelser och perspektiv visade på att i perspektivet offer bedömdes händelserna mindre omoraliska i den passiva formen och mer omoraliska i den aktiva formen. I perspektivet neutral låg medelvärdena väldigt nära varandra vilket betyder att formerna passiva eller aktiva händelser inte påverkade bedömningen av det omoraliska beteendet. De passiva händelserna ansåg deltagarna också vara mer omoraliska när de drabbade en okänd person än när det drabbade dem själva och mottsatt förhållande för de aktiva händelserna. Resultatet visade att kvinnor bedömer händelserna som mer omoraliska än män. En signifikant interaktionseffekt mellan händelse, tid och perspektiv var också signifikant tyder på att deltagarnas skattning av moral påverkades av kombinationen av händelse, tid och perspektiv på något sätt men det går inte att tyda hur. Tidigare forskning av moralisk bedömning och temporal distans replikerades inte Tidigare forskning har visat att moralbedömningar förändras beroende på i vilket tidsperspektiv de presenteras så att bedömningen blir starkare om det omoraliska föreställs äga rum i framtiden (Agerström & Björklund 2009 samt Eyal, Liberman och Trope 2008). Enligt teorin om construal level så visade Kivetz och Tyler (2007) att människors tankar om sig själva och vem de är som person förändrades med olika tidsperspektiv. När personerna föreställde sig själva i framtiden så framträdde moral, värderingar och principer starkare än när de föreställde sig själva i nutid. Föreställningar om nutid flyttade istället fokus från en ideal självbild till en mer verklighetsnära där fokus även fanns på kontextuella omständigheter och pragmatiska hinder för hur en person skulle vilja bete sig. Eftersom personer fokuserar mer på moraliskt altruistiskt beteende när de tänker på framtida scenarion så tolkade Agerström och Björklund (2009) faktumet som att det även borde innebära att personer dömer moraliska beteenden starkare när de föreställs med ökad temporal distans. Det borde då vara en skillnad i hur ofta en ideal självbild aktiverades jämfört med en mer pragmatisk hos deltagarna i föreliggande studie Resultatet från Agerström och Björklund (2009) visade ett ökat tidsperspektiv ledde till ett ökat fördömande av ett omoraliskt handlande och skapade mer ilska. Innan Agerström och Björklunds studier så utförde även Eyal, Liberman och Trope (2008) fyra oberoende studier med liknande hypoteser. Deras resultat visade att tidsmässigt avlägsna händelser sågs och beskrevs i mer principiella än kontextuella termer. När det temporala avståndet ökade så bedömdes altruistiskt - moraliskt beteende mer moraliskt medan omoraliskt beteende dömdes ansågs mer omoraliskt. De drog slutsatsen att moraliskt liksom omoraliskt handlande bedöms starkare med tiden (Eyal, Liberman och Trope, 2008).