På nivå 2 uttrycks personens varseblivning och slutsats av vad som hände. På nivå 3 finner vi personens värderande föreställning av slutsatsen.

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "På nivå 2 uttrycks personens varseblivning och slutsats av vad som hände. På nivå 3 finner vi personens värderande föreställning av slutsatsen."

Transkript

1 Känslor Rationell Emotiv Beteendeterapi (REBT) menar att våra känslor oftast uppstår som en konsekvens av den värdering vi gör av våra slutsatser och om olika problematiska situationer och händelser. När vi har en irrationell förställning om våra slutsatser så kommer vi att känna negativa ohälsosamma känslor. Om våra föreställningar är rationella och sådant vi vill ha formuleras som önskningar eller preferenser, så kommer vi kanske fortfarande att känna negativa känslor, men av mer hälsosam natur. Dessa känslor betraktas som hälsosamma, fastän de är negativa, därför att de kan uppmuntra och motivera oss att förändra det som kan förändras och de kan hjälpa oss till konstruktiva anpassningar. Negativa ohälsosamma känslor uppkommer när vi inte får det vi anser att vi borde eller måste få, alternativt när vi får det vi anser att vi inte borde få. Dessa känslor betraktas som ohälsosamma därför att de inte uppmuntrar eller motiverar oss att förändra det som vi faktiskt kan förändra och att de inte hjälper oss att konstruktivt anpassa oss till situationer eller omständigheter som inte är förändringsbara. När vi försöker hjälpa människor att komma ur negativa ohälsosamma känslotillstånd intresserar vi oss för vilka typer av slutsatser personen ifråga dragit om en situation, händelse eller omständighet. Vi brukar kalla denna slutsats för den kritiska aspekten av den aktiverande händelsen. Men temat i slutsatsen förklarar inte varför vissa negativa ohälsosamma känslor uppkommer. Det är först när vi lyckas identifiera de värderande föreställningarna om slutsatsen, som vi kommer den negativa känslan på spåret. Låt oss ta ett exempel. 1) Aktiverande händelse (A): Lina och Anders har sina skrivbord rätt nära varandra och hon har uppmärksammat att Anders inte möter hennes blick och inte ger henne uppmärksamhet när hon tittar åt hans håll (beskrivning av situation eller händelse). 2) Kritisk aspekt eller slutsats (A k ): Jag tror att Anders inte tittar på mig för att han är arg på mig. 3) Värderande irrationell föreställning (B): Det är hemskt att Anders är arg på mig. 4) Känslo- och beteendekonsekvenser: Depressiva känslor och undvikande. På den första nivån kan personens upplevelse och beskrivning av den aktiverande händelsen konfirmeras av andra iakttagare. På nivå 2 uttrycks personens varseblivning och slutsats av vad som hände. På nivå 3 finner vi personens värderande föreställning av slutsatsen. På nivå 4 uttrycks känslo- och beteendekonsekvenser av dessa föreställningar. Det är alltså inte den aktiverande situationen i sig som ger upphov till de känslomässiga konsekvenserna. Det är först när Lina ger situationen eller sina slutsatser en betydelse, det vill säga när Lina värderar den som hemsk eller förskräcklig, som känslorna uppstår och i det här fallet att Lina blir depressiv. Om det vore så att Lina inte hade något som större intresse av att Anders mötte hennes blick eller uppmärksammade henne, så skulle hon inte heller värdera hans beteende eller hans eventuella känslor för henne på samma sätt. Situationen som vi beskrivit den ovan skulle alltså inte aktivera krävande- eller svartmålningsföreställningar hos 1

2 Lina. Om hon blev berörd av att inte bli uppmärksammad av Anders, men inte hemföll åt krävande- eller svartmålningsföreställningar, utan baserade sina önskningar på preferenser, så skulle hennes inre dialog kunna se ut så här: Jag skulle gärna vilja att Anders ägnade mig lite uppmärksamhet och mötte min blick, men bara för att jag vill detta, så finns det ingen lag i universum som tvingar honom att bete sig i enlighet med mina önskningar. Det är trist och jag känner mig ledsen och oroad över det faktum att han beter sig som han gör. Denna tankegång springer ur en preferens och denna rymmer i sig ett accepterande av fakta, i det här fallet att verkligheten är att Lina inte blir uppmärksammad eller att han möter hennes blick. Slutsatstema Föreställning Ohälsosam negativ känsla Hot Irrationell Ångest Hot Rationell Förlust, misslyckande Irrationell Depression Förlust, misslyckande Rationell Överträdelse av regel Irrationell Ohälsosam ilska Överträdelse av regel Rationell Moraliskt misslyckande, Irrationell Skuld såra andra Moraliskt misslyckande, Rationell såra andra Oförtjänt dåligt behandlad Irrationell Sårad av andra Oförtjänt dåligt behandlad Rationell av andra Överträdelse av egna ideal Irrationell Skam Överträdelse av egna ideal Rationell Hälsosam negativ känsla Bekymmer Ledsenhet Hälsosam ilska Ånger Sorg Besvikelse Hot mot relation Irrationell Ohälsosam svartsjuka Hot mot relation Rationell Hälsosam svartsjuka Begär efter något någon annan har Begär efter något någon annan har Irrationell Rationell Ohälsosam avund Hälsosam avund Figur 1:1. Slutsatstema, värderande föreställningar och negativa känslor. 2

3 Känslo- och beteendemässigt ansvar Många av oss har en tendens att betrakta olika omständigheter eller andra människors beteenden som det som orsakar oss upprördhet eller känslomässiga problem. Inom REBT kallas detta för A-C-tänkande, dvs. det är det som händer (A) som leder till mina känslomässiga och beteendemässiga reaktioner (C) Denna uppfattning leder lätt till slutsatsen att om inte omständigheterna förändras eller andra inte ändrar sina beteenden, så kommer jag att fortsätta att uppröra mig. Det innebär naturligtvis även att ansvaret för min upprördhet ligger hos andra eller i omständigheterna. REBT argumenterar för ett annat synsätt. Vi menar att vi alla har ett eget känslomässigt och beteendemässigt ansvar och att det är våra värderande föreställningar om det som händer som orsakar oss ohälsosamma negativa känslor, t ex depressiva känslor, ångest, bitterhet, skuld, skam, avund, svartsjuka och fientlig ilska (kallas inom REBT för B-C-tänkande). Vi är väl medvetna om att detta kan uppfattas som provocerande och många drar slutsatsen att vi menar att den som utsätts för exempelvis svek, lögner, otrohet, olyckor, smärta, utnyttjande, våld, manipulation, etc., inte skulle ha rätt att reagera med negativa känslor inför det som så entydigt är obehagligt och smärtsamt. Så är inte fallet. Det vi menar med emotionellt ansvar är följande. Att acceptera emotionellt ansvar innebär ett skifte från uppfattningen att andra bär ansvaret för att jag blir arg eller ångestfylld till uppfattningen att jag på grund av mina värderande föreställningar erfar antingen negativa hälsosamma känslor eller negativa ohälsosamma känslor. Hur kan detta vara fallet? Vägen till emotionellt ansvar går över insikten om hur våra grundläggande föreställningar, om oss själva, andra och livet, påtagligt avgör vilken typ av känslor vi kommer att uppleva. Låt oss ta ett exempel: Krävande, som beskrivs nedan, är en grundläggande form av värderande irrationella föreställningar. Men vad är det den värderar? I exemplet nedan skall vi försöka visa på detta. 1) Situation: Nästan inga av mina arbetskamrater frågar om jag har lust att följa med på lunch eller gör några försök att umgås med mig 2) Slutsats: Jag tror att ingen av dem gillar mig 3) Värderande föreställning: Dom måste bjuda med mig, det är taskigt av dem och det är fruktansvärt och hemskt att ingen tycker om mig. 4) Känslomässig konsekvens: Jag känner mig sårad och deprimerad 5) Beteendemässig konsekvens: Drar mig undan och undviker kontakt. Lägg märke till att varken situationen eller slutsatsen i sig inte ger upphov till de känslomässiga eller beteendemässiga konsekvenserna. Det är först när jag ger situationen eller min slutsats en personlig betydelse, det vill säga när jag värderar den som hemsk eller fruktansvärd, som känslorna uppstår och i det här fallet att jag blir sårad och att jag deprimerar mig. Om det vore så att jag inte hade något som helst intresse av att äta eller umgås med mina arbetskamrater, så skulle jag inte värdera deras beteende eller deras eventuella åsikter om mig på samma sätt. Situationen som jag beskrivit ovan skulle alltså inte aktivera krävande- eller svartmålningsföreställningar hos mig. Om jag blev berörd av att inte bli medbjuden på lunch eller inviterad till umgänge, men inte hemföll åt krävande eller svartmålning, utan baserade mina önskningar på preferenser, så skulle min inre dialog kunna se ut så här: Jag skulle gärna vilja att de bjöd med mig på lunch och att de ville umgås mer med mig, men bara för att jag vill detta, så finns det ingen lag i universum som tvingar dem att bete sig i 3

4 enlighet med mina önskningar. Det är trist och jag känner mig ledsen och irriterad över det faktum att dom beter sig som dom gör. Denna tankegång baseras på en preferens och den rymmer i sig ett accepterande av fakta, i det här fallet att verkligheten är att jag inte blir medbjuden när de andra går på lunch. Ett krävande om att det inte får vara så leder oftast till det vi kalla negativa ohälsosamma känslor. I det här fallet att jag blir sårad och deprimerad och dessa känslor bidrar inte till att jag på ett konstruktivt och självbejakande sätt skall kunna förändra det som går att förändra i min relation till mina arbetskamrater. Snarare får dessa känslor av depression mig att bli än mer passiv och undvikande. Preferensen och förmågan att acceptera att mina arbetskamrater väljer att bete sig de vill, om än jag ogillar det, leder till hälsosamma negativa känslor, i det här fallet ledsenhet och kanske irritation. Dessa känslor kan motivera mig att prata ut med mina arbetskamrater och de ökar mina förutsättningar att göra det jag kan för att jag skall uppnå mina önskningar och preferenser. Med detta exempel vill vi understryka att vi inte på något sätt menar att vi stoiskt skall förbli oberörda av livets bekymmer eller obehag, men också att det inte finns någon automatik i att vi blir rasande över andras åsikter, beteenden eller känslor. Beroende på mina värderande föreställningar, om de är rationella eller irrationella, så hamnar jag antigen i negativa hälsosamma känslotillstånd och beteenden eller i negativa ohälsosamma känslor och beteenden. Förutsättningen för att jag skall kunna ta emotionellt ansvar är naturligtvis att jag har denna insikt och ingen kan begära att jag skall kunna göra det om jag inte förstått skillnaden mellan A-C-tänkande och B-C-tänkande. Att gå från A-C-tänkande till B-Ctänkande och verkligen uppnå en genuin förändring fordrar engagemang och träning. Att endast ha en intellektuell insikt om skillnaden mellan de olika tänkesätten och vad de logiskt leder innebär oftast ingen tillräcklig jordmån för förändring. Många av våra klienter erfar rätt snabbt denna intellektuella insikt, men som de säger; Jag förstår det här (pekar på huvudet), men det känns inte här (pekar på magen). Målet är att gå från intellektuell insikt till emotionell insikt. Känslomässigt ansvar Människor som i högre grad upplever kontroll över sina känslor och beteenden är mindre benägna att stressa än människor som upplever sig styrda av yttre faktorer. Principerna för emotionellt och beteendemässigt ansvar kan hjälpa dig att i högre grad ta kontroll över dina känslor, dina beteenden och ditt liv. Det innebär att du tar ansvar för (1) vad du känner, och (2) hur du beter dig. Att vara emotionellt ansvarsfull är att inse att du till stor del själv framkallar dina känsloreaktioner på livets olika händelser och omständigheter. Du undviker därmed att skylla dina känslor på andra människor, dina föräldrar, din partner, din chef eller någon annan. Beteendemässigt ansvar innebär att du accepterar att du själv är den som orsakar dina handlingar och beteenden, och att du inte måste bete dig på ett specifikt sätt. Den inifrånstyrda personen Den inifrånstyrda personen kan identifieras genom följande karakteristika: Använder sig av Jag -budskap Jag tror att eller Jag skulle vilja istället för Alla vet att eller Du borde. Tenderar att vara självbejakande när de umgås med andra människor, snarare än passivt eller aggressivt. 4

5 Lever i nuet istället för att vara upptagen av det förflutna eller passivt drömma om framtiden utan att göra vidta aktiva åtgärder. Kan ta en förlust eller ett bakslag utan att svartmåla eller tappa tillförsikten. Har en problemlösningsattityd och söker hela tiden olika lösningar om något går fel. Tror inte på tur utan tror att framgång snarare beror på handling och färdigheter. Begränsningar i emotionellt och beteendemässigt ansvar Även om emotioner till den största delen orsakas av vad vi tänker, så finns det undantag. Biokemiska förändringar kan leda till emotionella förändringar (hur du reagerar på dessa förändringar beror dock fortfarande till stor del på hur du tolkar det som händer i din kropp). Även om du till stor del kan kontrollera dina tankar, så är det orealistiskt att göra detta perfekt eller till 100 %. Att förvänta sig att klara detta felfritt leder bara till besvikelser och självnedvärdering. Även om du till stor del är ansvarig för dina handlingar och dess konsekvenser, så är vissa följder ändå utom din kontroll. Om du till exempel säger nej till en förfrågan från en annan person, så kan denne reagera med besvikelse. Du är till en del ansvarig för denna reaktion eftersom ditt nej utgjorde en trigger för dennes föreställningar och känslor. Men om personen blir deprimerad, så är det ändå personens ansvar, inte ditt. Du har ingen kontroll över om människor väljer att tolka dina handlingar på ett sätt som är rationellt eller irrationellt. Fall inte i fällan att anklaga dig själv för att du är ansvarig för vad du känner eller gör. Skuld och ansvar är inte samma sak. Skuld är en moralistisk attityd. Då försöker man inte endast finna svaret på vem som eventuellt är orsaken till ett problem, utan framför allt vem som skall fördömas. Ansvar å andra sidan, är praktiskt. Det innebär att man försöker identifiera både orsaken till problemet, så det kan tas om hand; och att man försöker identifiera vem som behöver agera för att problemet skall kunna lösas, oavsett vem eller vad som orsakade det. Ansvar innebär att man försöker finna lösningar, inte att man moraliserar. Varför ansvar är viktigt vid stresshantering Suzanne Kobasa har forskat i det hon kallar härdighet. En del människor tycks snarare trivas med stress istället för att bli sjuka av den. Karakteristiskt för dessa människor är deras upplevelse av att de har kontroll över sina liv. Enligt Kobasa forskning har härdiga personer i regel bättre fysisk och mental hälsa de är mindre påverkade av åldersprocessen, tillfrisknar snabbare från medicinska episoder som hjärtinfarkt eller kirurgi och de är mindre drabbade av depression och ångest. Om du tar ansvar för dina känslor och dina beteenden, så kan du i högre grad undvika att bli ett offer för överreaktioner inför vad människor säger eller gör. Du kan i högre grad förändra dina känslor även om din omvärld inte förändras för att passa dig. Du får också i högre grad en tillit till dina färdigheter och din förmåga att hantera dina känslor. Utveckla ansvar Använd ABC-analys för att identifiera och bestrida irrationellt tänkande. Gör upp en lista över sådana saker du gör som pekar på bristande ansvar, t ex i självförnekelse, självnedvärdering, svartmålning, att du lever i det förgångna och förblir passiv inför problem som behöver lösas. Läs om emotionellt och beteendemässigt ansvar i REBT -litteraturen. Använd tekniken paradoxalt beteende för att agera annorlunda på dessa områden och ta därmed ansvar för dina känslor och beteenden. 5

6 6

1. Bekräftelsebehov eller självacceptans

1. Bekräftelsebehov eller självacceptans 1. Bekräftelsebehov eller självacceptans Jag behöver kärlek och bekräftelse från människor som känns viktiga för mig och jag måste till varje pris undvika avvisande eller nedvärdering från andra. Jag gillar

Läs mer

Vad innebär en uppskjutandeproblematik?

Vad innebär en uppskjutandeproblematik? Vad innebär en uppskjutandeproblematik? På kyrkogården i Ravlunda i det skånska Österlen, ligger författaren Fritiof Nilsson Piraten begravd. På sin gravsten lät han inrista: Här under är askan av en man

Läs mer

Global nedvärdering av sig själv, andra och livet.

Global nedvärdering av sig själv, andra och livet. Global nedvärdering av sig själv, andra och livet. Att globalt värdera andra människor är som att döma en musikskiva efter dess konvolut. Låt oss nu titta på denna globala värdering om den riktas mot dig

Läs mer

Verktyg för Achievers

Verktyg för Achievers Verktyg för Achievers 2.5. Glöm aldrig vem som kör Bengt Elmén Sothönsgränd 5 123 49 Farsta Tel 08-949871 Fax 08-6040723 http://www.bengtelmen.com mailto:mail@bengtelmen.com Ska man kunna tackla sina problem

Läs mer

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,

Läs mer

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och

Läs mer

Chef med känsla och förnuft. Tekniska Högskolan i Jönköping

Chef med känsla och förnuft. Tekniska Högskolan i Jönköping Chef med känsla och förnuft Tekniska Högskolan i Jönköping 24 maj 2012 Vad förväntar vi oss av en chef? (Sandahl et al., 2004) LEDARE OMTANKE FÖREBILD INSPIRATÖR CHEF SOCIAL KOMPETENS OMDÖME MORALISK KOMPETENS

Läs mer

Ta kontrollen över dina tankar

Ta kontrollen över dina tankar Ta kontrollen över dina tankar Vi vill alla må bra, känna lycka och nå våra mål. Men vi lägger ofta krokben för oss själva genom skuldkänslor, självförakt, oro eller svartsjuka. Genom att ändra ditt sätt

Läs mer

Tankens kraft. Inre säkerhetsbeteenden

Tankens kraft. Inre säkerhetsbeteenden Tankens kraft Inre säkerhetsbeteenden Ett inre säkerhetsbeteende är en tanke eller ett eget förhållningssätt vi har för hur vi får agera. Många har ett avancerat mönster av regler som vi kontrollerar i

Läs mer

!"#$"%&$&'($)*+,%-"./-/+012 )'3(,'(+245'$ Ingvar Karlsson Docent, överläkare

!#$%&$&'($)*+,%-./-/+012 )'3(,'(+245'$ Ingvar Karlsson Docent, överläkare !"#$"%&$&'($)*+,%-"./-/+012 )'3(,'(+245'$ Ingvar Karlsson Docent, överläkare Att flytta till en annan kultur Lämna egna landet Lämna släkt, eventuellt familj Hitta nya gemenskaper Hitta arbete Hitta bostad

Läs mer

Känslor och sårbarhet. Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com

Känslor och sårbarhet. Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com Känslor och sårbarhet Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com Emotionell instabilitet Impulsivitet Kraftig ångest Snabba svängningar i humör Ilskeproblematik Svårigheter i relationer Svårt att veta vem

Läs mer

ATT MÄTA EN INGENJÖR en kompletterande rapport kring dimensionernas påverkan. Av: Emelie Lorenzatti och Markus Lorensson

ATT MÄTA EN INGENJÖR en kompletterande rapport kring dimensionernas påverkan. Av: Emelie Lorenzatti och Markus Lorensson ATT MÄTA EN INGENJÖR en kompletterande rapport kring dimensionernas påverkan Av: Emelie Lorenzatti och Markus Lorensson 1 Inledning Nedan följer en kompletterande rapport till uppsatsen Att mäta en ingenjör:

Läs mer

Webbmaterial. Konflikt! ska det vara något att bråka om? sven eklund jörgen fältsjö

Webbmaterial. Konflikt! ska det vara något att bråka om? sven eklund jörgen fältsjö Webbmaterial Konflikt! ska det vara något att bråka om? sven eklund jörgen fältsjö Instruktion handlingsplan för konflikträdda Syftet med denna handlingsplan är att på ett enkelt sätt, utan förberedelser,

Läs mer

Att möta och hantera försvarsbeteenden JOHAN YDRÉN, PSYKOLOG, KONFLIKTHANTERARE

Att möta och hantera försvarsbeteenden JOHAN YDRÉN, PSYKOLOG, KONFLIKTHANTERARE Att möta och hantera försvarsbeteenden JOHAN YDRÉN, PSYKOLOG, KONFLIKTHANTERARE WWW.LINKEDIN.COM/IN/JOHANYDREN/ Agenda God grund för bra kommunikation Tekniker för att återföra samtal till konstruktiv

Läs mer

Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012

Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012 Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012 Välkomna till det 24:e inspirationsbrevet. Repetera: All förändring börjar med mina tankar. Det är på tankens nivå jag kan göra val. Målet med den här kursen är

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

För dig som varit med om skrämmande upplevelser

För dig som varit med om skrämmande upplevelser För dig som varit med om skrämmande upplevelser Om man blivit väldigt hotad och rädd kan man få problem med hur man mår i efterhand. I den här broschyren finns information om hur man kan känna sig och

Läs mer

Föreläsningsanteckningar Olof Röhlander 17 mars 2015

Föreläsningsanteckningar Olof Röhlander 17 mars 2015 Föreläsningsanteckningar Olof Röhlander 17 mars 2015 Konsten att ta en chans och få saker att hända! Vad krävs för att vi ska nå våra mål och förverkliga våra drömmar? Hur blir man bra på något? Standardtipset

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

Konflikthantering. Detta kan ske genom att vi respekterar varandra och accepterar varandras värderingar och åsikter

Konflikthantering. Detta kan ske genom att vi respekterar varandra och accepterar varandras värderingar och åsikter Konflikthantering Enligt RAT (Relationship Awareness Theory) styrs vi av vissa inre behov som vi försöker tillfredställa Man tillfredställer sitt behov på olika sätt genom att ändra sitt beteende, vilket

Läs mer

Finns det "besvärliga människor"?

Finns det besvärliga människor? Finns det "besvärliga människor"? I Thomas Jordan artikel tar han upp olika typer av så kallade besvärlig människor. Du vet den typen som många känner obehag inför, någon man undviker eller som bara irriterar

Läs mer

Självkänsla. Här beskriver jag skillnaden på några begrepp som ofta blandas ihop.

Självkänsla. Här beskriver jag skillnaden på några begrepp som ofta blandas ihop. Självkänsla Självkänsla är lika med att bottna i sitt innerst. Självkänslan finns i varje människa och söker plats att få fäste i och växa ur. Vissa ger den utrymme medan vissa inte låter den gro. Det

Läs mer

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 INNEHÅLL ADHD VAD OCH VARFÖR? JAG HAR ADHD VAD ÄR ADHD? SYMTOMEN IMPULSKONTROLLEN MISSFÖRSTÅDD OCH MISSLYCKAD RÄTT MILJÖ OCH STRATEGIER

Läs mer

Många gånger förväxlar vi gränslöshet med vänlighet och är rädda för att personer som vi gillar inte skulle gilla oss om vi satte gränser.

Många gånger förväxlar vi gränslöshet med vänlighet och är rädda för att personer som vi gillar inte skulle gilla oss om vi satte gränser. Att sätta gränser på arbetet är en bra grund för att skapa en trivsam och effektiv arbetsmiljö. Vi, tillsammans med våra kollegor, har olika värderingar, behov och föreställningar om vad som är rätt. Otydliga

Läs mer

Heartful Endless Love - HEL. Heléne F Sandström. Heléne F Sandström Krealiv www.krealiv.se

Heartful Endless Love - HEL. Heléne F Sandström. Heléne F Sandström Krealiv www.krealiv.se Heartful Endless Love - HEL Heléne F Sandström Heléne F Sandström Krealiv www.krealiv.se Heartful Endless Love HEL Hur har du det med kärleken min vän? Älskar du hårt och passionerat eller är kärleken

Läs mer

Forskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Sollentuna 29 mars 2007. Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du?

Forskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Sollentuna 29 mars 2007. Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du? Firma Margareta ivarsson Forskning och böcker av Luftfartsstyrelsen i Sollentuna 29 mars 2007 Stress och stresshantering Bosse Angelöw Marianne Frankenhaeuser Daniel Goleman Howard Gardner Aleksander Perski

Läs mer

MADRS-S (MADRS självskattning)

MADRS-S (MADRS självskattning) Sida av MADRS-S (MADRS självskattning) Institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri, Karolinska Institutet, Stockholm. Namn Ålder Kön Datum Kod Summa Avsikten med detta formulär är

Läs mer

Vad gör du för att må bra? Har du ont om tid? Vad gör du med din tid? Reptilhjärnan. När du mår bra, är det mer troligt att du är trevlig mot

Vad gör du för att må bra? Har du ont om tid? Vad gör du med din tid? Reptilhjärnan. När du mår bra, är det mer troligt att du är trevlig mot Firma Margareta ivarsson Nedärvda stressreaktioner Work Shop i Örserum 5 oktober 2006 Tema stress Vid hot förbereder sig kroppen på antingen kamp, flykt eller genom att spela död beroende på vilken typ

Läs mer

Livet är enkelt att leva

Livet är enkelt att leva Livet är enkelt att leva 2 Livet är enkelt att leva Teresa M Rask 3 Livet är enkelt att leva 2013, Teresa M Rask Ansvarig utgivare Novaera. ISBN 978-91-637-1031-5 Illustrationer Eva Rask. Omslagsfotografi

Läs mer

Forskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Norrköping 22 mars 2007. Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du?

Forskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Norrköping 22 mars 2007. Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du? Firma Margareta ivarsson Forskning och böcker av Luftfartsstyrelsen i Norrköping 22 mars 2007 Stress och stresshantering Bosse Angelöw Marianne Frankenhaeuser Daniel Goleman Howard Gardner Aleksander Perski

Läs mer

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Var och bli den förändringen du vill se i omvärlden.

Var och bli den förändringen du vill se i omvärlden. Inspirationsboken Du är källan till glädje. Låt dig inspireras av dig själv. Gör ditt välmående till ett medvetet val och bli skapare av ditt eget liv. För att du kan och för att du är värd det! Kompromissa

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4.

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. Färdighet 1: Att lyssna 1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. SÄGER Jag säger det jag vill säga. Färdighet 2: Att

Läs mer

Visar vi och bemöter vi föräldrar alltid vårt barn med respekt? Visar vi och bemöter vi alltid barn generellt med respekt?

Visar vi och bemöter vi föräldrar alltid vårt barn med respekt? Visar vi och bemöter vi alltid barn generellt med respekt? Visar vi och bemöter vi föräldrar alltid vårt barn med respekt? Visar vi och bemöter vi alltid barn generellt med respekt? Visar vi och bemöter vi alltid varandra med respekt? Emotionell coaching: innebär

Läs mer

Aktiva och passiva handlingsstrategier

Aktiva och passiva handlingsstrategier Aktiva och passiva handlingsstrategier en sammanfattning Hela livet ständiga ställningstagande Det finns en uppgift om att vi varje dygn utsätts för ca 45 000 valsituationer, varav ca 7 000 gånger är medvetna

Läs mer

BAKTAL, SKVALLER OCH FÖRTAL

BAKTAL, SKVALLER OCH FÖRTAL BAKTAL, SKVALLER OCH FÖRTAL Kristina Wennergren HUR VI SKADAR OCH SKADAS AV VARANDRAS PRAT I min första bok INRE HARMONI (1988) skrev jag ett kapitel om baktal. I min andra bok INRE RESOR (1989) fick jag

Läs mer

NÄR KROPPEN SÄGER IFRÅN Program för självhjälp

NÄR KROPPEN SÄGER IFRÅN Program för självhjälp NÄR KROPPEN SÄGER IFRÅN Program för självhjälp Britt W. Bragée NÄR KROPPEN SÄGER IFRÅN Copyright 2012, Britt W. Bragée Ansvarig utgivare: Britt W. Bragée Framställt på vulkan.se ISBN: 978-91-637-1769-7

Läs mer

Personlig sammanfattning av Mentorskursen

Personlig sammanfattning av Mentorskursen Personlig sammanfattning av Mentorskursen Veronica retar sig mest på att jag frågar hur dagen varit varje dag fast hon inte svarar. Det hon uppskattar mest med mig är när jag gör praktiska saker med henne,

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

Så får du bättre. självkänsla. Experter Frågor och svar Intervjuer Steg för steg-guider Praktiska tips SIDOR

Så får du bättre. självkänsla. Experter Frågor och svar Intervjuer Steg för steg-guider Praktiska tips SIDOR Så får du bättre 1234 självkänsla Experter Frågor och svar Intervjuer Steg för steg-guider Praktiska tips 8 SIDOR Självkänsla Våga ta steget mot ett bättre självförtroende och ett rikare liv! En dålig

Läs mer

Hur ofta är du frånvarande från skolan?

Hur ofta är du frånvarande från skolan? Hur ofta är du frånvarande från skolan? Hur trivs du i skolan? Umgås du med någon i skolan? Berätta! Vad tänker du om dina lärare? När är det svårt respektive lätt att koncentrera sig i skolan? Vilka skolor

Läs mer

Konflikthantering enligt Nonviolent Communication. Marianne Göthlin skolande.se

Konflikthantering enligt Nonviolent Communication. Marianne Göthlin skolande.se Konflikthantering enligt Nonviolent Communication Marianne Göthlin skolande.se Nonviolent Communication - NVC NVC visar på språkbruk och förhållningssätt som bidrar till kontakt, klarhet och goda relationer

Läs mer

Vägen till en NY RelationsBlueprint...

Vägen till en NY RelationsBlueprint... Vägen till en NY RelationsBlueprint... Kommer du ihåg... sist gick vi igenom den viktigaste delen som kontrollerar din lycka, framgång och tillfredsställelse i kärleksfulla och passionerade relationer

Läs mer

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se Steg 1 Grunden 0 Tre saker du behöver veta Susanne Jönsson www.sj-school.se 1 Steg 1 Grunden Kärleken till Dig. Vad har kärlek med saken att göra? De flesta har svårt att förstå varför det är viktigt att

Läs mer

Maria Helander Mitt Bästa Jag 2015 2015-09-27

Maria Helander Mitt Bästa Jag 2015 2015-09-27 - Viktminskning med ACT Kunskap om kursen, verktygen och tillvägagångssätt. Förstå mekanismen bakom bantning. Förstå varför vi äter fast vi bestämt oss att låta bli. mariahelander.se Beteendevetare, samtalsterapeut,

Läs mer

Livskvalitet-100. Hur är din livskvalitet för tillfället? Gör testet och se hur många poäng du får.

Livskvalitet-100. Hur är din livskvalitet för tillfället? Gör testet och se hur många poäng du får. Livskvalitet-100 Hur är din livskvalitet för tillfället? Gör testet och se hur många poäng du får. Du får en poäng för varje påstående som stämmer. Poäng: 1. Familj / Relationer Jag är nöjd och belåten

Läs mer

God morgon Z, Hoppas du kunnat sova. Det blev ju litet jobbigt igår, och jag tänkte att jag kanske kan försöka förklara hur jag ser på det som hände och på hur vi har det i ett brev. Jag gissar att du

Läs mer

VARFÖR ÄR DU SOM DU ÄR?

VARFÖR ÄR DU SOM DU ÄR? Karl-Magnus Spiik Ky Självtroendet / sidan 1 VARFÖR ÄR DU SOM DU ÄR? Självförtroendet är människans inre bild av sig själv. Man är sådan som man tror sig vara. Självförtroendet är alltså ingen fysisk storhet

Läs mer

Ilska har många namn. Full av vrede Arg Förbannad Frustrerad Irriterad Uppriven Vansinnig Ursinnig Upphetsad Enerverad Uppretad Rasande Upprörd

Ilska har många namn. Full av vrede Arg Förbannad Frustrerad Irriterad Uppriven Vansinnig Ursinnig Upphetsad Enerverad Uppretad Rasande Upprörd För att kunna förstå din ilska och aggressioner behöver du bli medveten om styrkan i ilska och när det är tid för dig att ta kontroll över din känsla och lära dig att styra dig själv i stället för att

Läs mer

Meningen med livet av Serge Kahili King

Meningen med livet av Serge Kahili King Meningen med livet av Serge Kahili King (översättning av Alexandra Telluselle) I en av mina artiklar berättar jag om historien där en man ägnar hela sitt liv åt att hitta någon som kan ge honom svaret

Läs mer

Scouternas gemensamma program

Scouternas gemensamma program Scouternas mål Ledarskap Aktiv i gruppen Relationer Förståelse för omvärlden Känsla för naturen Aktiv i samhället Existens Självinsikt och självkänsla Egna värderingar Fysiska utmaningar Ta hand om sin

Läs mer

Edward de Bono: Sex tänkande hattar

Edward de Bono: Sex tänkande hattar Edward de Bono: Sex tänkande hattar Tänkandet är vår viktigaste mänskliga resurs. Men vårt största problem är att vi blandar ihop olika saker när vi tänker. Vi försöker för mycket på en gång; vi blandar

Läs mer

43 minuter av pretend mode hur gör vi för att bryta låtsasläget? mariawiwe@mbtsverige.se

43 minuter av pretend mode hur gör vi för att bryta låtsasläget? mariawiwe@mbtsverige.se 43 minuter av pretend mode hur gör vi för att bryta låtsasläget? mariawiwe@mbtsverige.se Upplägg Låtsasläget definition Vad innebär det för våra patienter att befinna sig i detta? Konsekvenser för behandlingen?

Läs mer

Religionsdidaktik med inriktning mot. konfirmationsarbete, 3b. Upplevelse enligt Bushe, 1. Bushe: Sörjiga och klara relationer

Religionsdidaktik med inriktning mot. konfirmationsarbete, 3b. Upplevelse enligt Bushe, 1. Bushe: Sörjiga och klara relationer konfirmationsarbete, 3b Moment 3 Ledarutveckling Stiftsgården i Undersvik 2009-09-21 22 Professor Jørgen Straarup Upplevelse enligt Bushe, 1 Upplevelse delar Bushe upp i fyra element (s. 103) 1. Observationer

Läs mer

Konflikthantering. Vad är det som stinker? Hansell Nilsson. www.hansellnilsson.com

Konflikthantering. Vad är det som stinker? Hansell Nilsson. www.hansellnilsson.com Konflikthantering Vad är det som stinker? Hansell Nilsson www.hansellnilsson.com Om konflikter Hur uppstår en konflikt? Räkskalspåsen Vems fel är det? Att hantera konflikten Medling Sammanfattning Avslut

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

6-stegsguide för hur du tänker positivt och förblir positiv.

6-stegsguide för hur du tänker positivt och förblir positiv. 6-stegsguide för hur du tänker positivt och förblir positiv Låt oss säga att du vill tänka en positiv tanke, till exempel Jag klarar det här galant. och du vill förbli positiv och fortsätta tänka den här

Läs mer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva

Läs mer

Ordet konflikt kommer från conflictus och kan översättas till sammanstötning, motsättning, en kamp mellan krafter.

Ordet konflikt kommer från conflictus och kan översättas till sammanstötning, motsättning, en kamp mellan krafter. www.byggledarskap.se Konflikthantering 1(5) Konflikthantering Vad är en konflikt? Ordet konflikt kommer från conflictus och kan översättas till sammanstötning, motsättning, en kamp mellan krafter. Andra

Läs mer

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1 VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1. Gör något och gör det nu. Du kan rädda liv genom att räcka ut en hjälpande hand och att visa att du förstår och tror

Läs mer

Kognition betecknar människans intellektuella funktioner.

Kognition betecknar människans intellektuella funktioner. Kognition betecknar människans intellektuella funktioner. Psykologer med kognitivt perspektiv studerar vårt tänkande, vår begreppsbildning och hur dessa två faktorer samspelar med våra känslor. Utgångspunkt:

Läs mer

Hur är du som älskarinna? Hämmad, Ambivalent eller Trygg?

Hur är du som älskarinna? Hämmad, Ambivalent eller Trygg? Hur är du som älskarinna? Hämmad, Ambivalent eller Trygg? 1. Hur visar du att du uppskattar din partners kropp? 1. Jag är mest orolig över att hen inte ska gilla min kropp. 2. Jag säger att min partner

Läs mer

Jag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet.

Jag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet. VAD ÄR PROBLEMET? Anna, 18 år, sitter i fåtöljen i mitt mottagningsrum. Hon har sparkat av sig skorna och dragit upp benen under sig. Okej, Anna jag har fått en remiss från doktor Johansson. När jag får

Läs mer

Ringa in eller ange den siffra som du tycker bäst stämmer med hur du mått de senaste tre dagarna.

Ringa in eller ange den siffra som du tycker bäst stämmer med hur du mått de senaste tre dagarna. Hur mår du idag? Namn Ålder Datum Avsikten med detta formulär är att ge en detaljerad bild av ditt nuvarande sinnestillstånd. Vi vill alltså att du skall försöka gradera hur du mått under de senaste tre

Läs mer

Häremellan ligger ett universum av handlingsalternativ Mahatma Gandhi

Häremellan ligger ett universum av handlingsalternativ Mahatma Gandhi Jana Söderberg Föreläsning 13/5-13 Drömmar som drivkraft (Anteckningar av Johanna Pansera och Ingela Frän) Brist på drömmar leder till stor kollektiv påverkan. Vi måste medvetandegöra våra egna val och

Läs mer

o jag gillar mig själv, och har en god o jag känner mig lugn inför andra. o jag respekterar mig själv och jag är tydlig

o jag gillar mig själv, och har en god o jag känner mig lugn inför andra. o jag respekterar mig själv och jag är tydlig Guide-formulär. Kryssa för de påståenden du tycker stämmer in på dig själv. De nivåer där du mest har kryssat i till vänster behöver du fokusera mer på, de nivåer där du har kryssat i mest till höger,

Läs mer

PSYKIATRISK EGENBEDÖMNING. Institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri Karolinska institutet 1995-05-01

PSYKIATRISK EGENBEDÖMNING. Institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri Karolinska institutet 1995-05-01 PSYKIATRISK EGENBEDÖMNING Institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri Karolinska institutet 995-5- PSYKIATRISK EGENBEDÖMNING Namn... Datum... Avsikten med detta formulär är att ge

Läs mer

I kaos ser man sig naturligt om efter ledning.

I kaos ser man sig naturligt om efter ledning. Finn din kärna Allt fler styr med självledarskap. Självkännedom och förmågan att kunna leda dig själv gör det lättare att kunna se klart och att leda andra som chef. Självledarskap handlar om att behärska

Läs mer

Vad är kommunikation? HTF i Borås 23 mars 2007. Kommunikationsnivåer. Information. Kommunikation. Kommunikation. Kommunikation

Vad är kommunikation? HTF i Borås 23 mars 2007. Kommunikationsnivåer. Information. Kommunikation. Kommunikation. Kommunikation Firma Margareta ivarsson Vad är kommunikation? HTF i Borås 23 mars 2007 Kommunikation Kommunikation handlar inte i första hand om teknik, utan om modet att vara sig själv! Kommunikationsnivåer Information

Läs mer

Diabetes, jaha men det är väl bara...eller? Diabetes, jaha men det är väl bara...eller? Att leva med diabetes några röster. Aspekter på behandling

Diabetes, jaha men det är väl bara...eller? Diabetes, jaha men det är väl bara...eller? Att leva med diabetes några röster. Aspekter på behandling Diabetes, jaha men det är väl bara.......eller? Diabetes, jaha men det är väl bara.......eller? - om tankar, känslor och beteenden. 2012-11-15 Eva Rogemark Kahlström Kurator och leg psykoterapeut Medicinmottagning

Läs mer

självkännedom och deltagande

självkännedom och deltagande PowerPoint-material: ARBETSRO I KLASSEN självkännedom och deltagande UTMANINGAR Eleven stör undervisningen och vill ha ständig uppmärksamhet. Likgiltighet och dålig prestation Arrogant, hånande och aggressivt

Läs mer

Kan jag bara nå min bild av framtiden kommer allt blir bra.

Kan jag bara nå min bild av framtiden kommer allt blir bra. Guide: De vanligaste besluts- och tankefällorna Du är inte så rationell som du tror När vi till exempel ska göra ett viktigt vägval i yrkeslivet, agera på börsen eller bara är allmänt osäkra inför ett

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA

Läs mer

SMART Utbildningscentrum. De tio dummaste misstagen klyftiga personer gör

SMART Utbildningscentrum. De tio dummaste misstagen klyftiga personer gör De tio dummaste misstagen klyftiga personer gör Svara på följande femtio påståenden enligt en skala från 0 till 4, där 0 står för sådant som sällan eller aldrig stämmer in på dig, medan 4 står för sådant

Läs mer

Mina tankar om empati och sympati hos personer med autismspektrumtillstånd

Mina tankar om empati och sympati hos personer med autismspektrumtillstånd Mina tankar om empati och sympati hos personer med autismspektrumtillstånd Av Henrik Ståhlberg Det sägs ibland att människor med autism inte kan tycka synd om andra. Hos människor som inte kan så mycket

Läs mer

Bemötande aspekter för nyanlända.

Bemötande aspekter för nyanlända. Bemötande aspekter för nyanlända. med Ewa-Karin Ottoson 0733-149037 ekottoson@gmail.com Björn Ogéus 0703-955880 bjorn.ogeus@outlook.com Egna upplevelser. 5 år i Nord Yemen. Hur kommunicerar man utan att

Läs mer

Sammanställning 1 Lärande nätverk; Att möta anhörigas känslor och existentiella behov

Sammanställning 1 Lärande nätverk; Att möta anhörigas känslor och existentiella behov Sammanställning 1 Lärande nätverk; Att möta anhörigas känslor och existentiella behov Bakgrund Syftet med blandade lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap. Samtliga lokala lärande nätverk består

Läs mer

Led dig själv med visioner

Led dig själv med visioner Var är du i livet Söker du färdigheter r och verktyg för att kunna Led dig själv med visioner en kurs i personligt ledarskap och effektivitet hantera förändringar? Är du intresserad av personlig utveckling

Läs mer

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Bakrund.2 Syfte,frågeställning,metod...3 Min frågeställning..3 Avhandling.4,

Läs mer

Ty jag kan icke fatta, att jag handlar, såsom jag gör; jag gör ju icke vad jag vill, men vad jag hatar, det gör jag.

Ty jag kan icke fatta, att jag handlar, såsom jag gör; jag gör ju icke vad jag vill, men vad jag hatar, det gör jag. RET-programmet av David Jinder 2006 Verklig förändring Ty jag kan icke fatta, att jag handlar, såsom jag gör; jag gör ju icke vad jag vill, men vad jag hatar, det gör jag. (Paulus i brevet till romarna,

Läs mer

Anknytning/ Relationer

Anknytning/ Relationer Ge liv Ta oss tillbaka till glädje Kan vara humörändrande Anknytning/ Relationer Relationer Trygga relationer (trygg anknytning) Ge en trygg hamn (plats) Ett säkert ställe (bas) från vilket man kan utforska

Läs mer

HUR BEMÖTA ILSKA OCH ELAKHET

HUR BEMÖTA ILSKA OCH ELAKHET PowerPoint-material: HUR BEMÖTA ILSKA OCH ELAKHET om relationer på arbetsplatsen MÄNNISKOSYN ILSKA OCH ELAKHET Människan är en psykisk, fysisk och social helhet Mänskliga rikedomar och hämningar hälsa

Läs mer

Målplanering för relationer Exempel 3:1

Målplanering för relationer Exempel 3:1 Målplanering för relationer Exempel 3:1 Våra relationer mår bra av en fungerande arbetsfördelning hemma. Ställer upp för maka/make och barn. Sköter allt hemarbete trots mera smärta. Täta konflikter. Känner

Läs mer

IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10.

IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10. 1 av 5 s DBT-Team Till patienter och anhöriga om DBT Dialektisk beteendeterapi Vad är IPS/BPS? IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10. BPS Borderline

Läs mer

Var alltid en förstklassig version av dig själv istället för en medelmåttig version av någon annan. Judy Garland

Var alltid en förstklassig version av dig själv istället för en medelmåttig version av någon annan. Judy Garland Var alltid en förstklassig version av dig själv istället för en medelmåttig version av någon annan. Judy Garland 2011 Sandra Leierth Design Kropp & Själ från A-Ö w w w.sandraleierth.com Text: Lena Leierth

Läs mer

Motiverande Samtal MI introduktion

Motiverande Samtal MI introduktion Motiverande Samtal MI introduktion NPF barn och ungdomar Göteborg 31 oktober 2012 Yvonne Bergmark Bröske leg. sjuksköterska, utbildnings & projektkonsult MI-pedagog (MINT), utb. av Diplom. Tobaksavvänj.

Läs mer

Hälsa. Vad innebär hälsar för dig?

Hälsa. Vad innebär hälsar för dig? Hälsa Vad innebär hälsar för dig? Hälsa Hälsa är ett begrepp som kan definieras på olika sätt. Enligt världshälsoorganisationen (WHO) är hälsa ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt

Läs mer

Långvarig smärta Information till dig som närstående

Långvarig smärta Information till dig som närstående Långvarig smärta Information till dig som närstående Vad kan jag som närstående göra? Att leva med någon som har långvarig smärta kan bli påfrestande för relationen. Det kan bli svårt att veta om man ska

Läs mer

Inledning. ömsesidig respekt Inledning

Inledning. ömsesidig respekt Inledning Inledning läkaren och min man springer ut ur förlossningsrummet med vår son. Jag ligger kvar omtumlad efter vad jag upplevde som en tuff förlossning. Barnmorskan och ett par sköterskor tar hand om mig.

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen

Övning: Föräldrapanelen Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN

Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN Studie- och diskussionsmaterial till webbutbildningen i BPSD-registret Materialet kan användas som underlag för gruppdiskussioner vid till exempel arbetsplatsträffar

Läs mer

1. Ont i ryggen Nervositet eller inre oro Återkommande tankar, ord eller idéer som Du inte kan göra Dig fri från

1. Ont i ryggen Nervositet eller inre oro Återkommande tankar, ord eller idéer som Du inte kan göra Dig fri från INSTRUKTIONER Din ålder: Nedan följer en lista över problem och besvär som man ibland har. Listan består av 90 olika påståenden. Läs noggrant igenom ett i taget och ringa därefter in siffran till höger

Läs mer

ADHD vad är det? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON

ADHD vad är det? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON ADHD vad är det? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 INNEHÅLL ADHD VAD ÄR DET? 1. Jag har ADHD 2. Vad är ADHD? 3. Symtomen 4. Impulskontrollen 5. Självkontroll 6. Exekutiva funktioner 7. Medicinering

Läs mer

Problemlösning. Problemlösningsprocessen

Problemlösning. Problemlösningsprocessen Problemlösning Vi ägnar oss åt problemlösning flera gånger per dag. Ibland är vi omedvetna om att vi gör det, andra gånger är vi starkt koncentrerade på att ta itu med ett problem. Att välja kaffesort,

Läs mer

Ångest/Oro Självskada

Ångest/Oro Självskada Bilaga 1 IDÉ-LÅDA ÖVER LUGNANDE STRATEGIER Omvårdnads diagnos/ Hälsosituation Ångest/Oro Självskada Hot/Aggressivitet Uppvarvning Omvårdnadsåtgärder Förebyggande och lugnande strategier Patienten görs

Läs mer

Varför är vi så dumma?

Varför är vi så dumma? Varför är vi så dumma? Personligheten består av tre delar, detet, jaget och överjaget. Jaget har ett tufft jobb att försvara och skydda en positiv bild av oss själva. Till sin hjälp har jaget försvarsmekanismer.

Läs mer

LEDARVERKSTAN. Dag 3 O UTMANINGEN

LEDARVERKSTAN. Dag 3 O UTMANINGEN LEDARVERKSTAN Dag 3 5. O UTMANINGEN Ge mig sinnesro att acceptera det jag inte kan förändra, mod att förändra det jag kan och förstånd att inse skillnaden. Ge mig sinnesro att acceptera det jag inte kan

Läs mer