Eventuellt kan ordförandenätverket framöver skapa ett eget projekt? Det behövs då konkretiseras vilka aktiviteter som skall genomföras.

Transkript

1 Minnesanteckningar förda vid möte med samverkansgruppen för Leaderordförande den 20 april på Hotel Arlandia. Anteckningarna är inget protokoll utan kan snarare sen som ett referat av diskussionen. Närvarande: Christer Hederberg, Folkungaland Tomas Öhlund, Mare Boreale Karl Johan Adolfsson, Växtlust Värmland Carna Asplund, Storsjöbygden Jörgen Nilson Skånes Ess Johan Fors, SJV Lennart Lindkvist, Jbr dep Linda Nöremark, Jbr dep. Maria Gustafsson, Landsbygdsnätverkets kansli Nils Lagerroth, Landsbygdsnätverkets kansli Med på telefon: Andreas Mattisson, SJV samt Anette Kjellberg, SJV. 1. Ordförandenätverket Christer Hederberg hälsade välkommen och inledde med att berätta bakgrunden till det ordförande nätverk som håller på att bildas. Under våren /försommaren planeras sex stycken träffar för att konsolidera nätverket, förankra det regionalt och att diskutera aktuella frågeställningar. Varje ledamot i den nuvarande samverkansgruppen är i sin tur ansvarig för en träff i sitt resp. område. Eventuellt kan ordförandenätverket framöver skapa ett eget projekt? Det behövs då konkretiseras vilka aktiviteter som skall genomföras. 2. LAG rädslan rädslan att göra fel Flera vittnade om att det finns en rädsla att göra fel hos många engagerade inom Leader. Som exempel nämns osäkerhet om var gränsen går i ansvar och beslutsfattande mellan LAG grupp och Länsstyrelsen. Det är otydliga regler tycker många, och det

2 innebär en hämsko för utvecklingen. Det finns en rädsla för att bli kollad av EU. Det finns även en rädsla hos Lst tjänstemännen av att göra fel. Det behövs en tydlig rågång mellan vad som är Lsts ansvar och vad som är LAGs ansvar. Det kan behövas ett större erfarenhetsutbyte mellan Länsstyrelserna för att de skall lära av varandra. Landsbygdsnätverkets styrgrupp träffar regelbundet lantbruksdirektörerna, och frågor runt ansvarsförhållande kan tas upp vid et sådant tillfälle. En idé bank kan behövas även mellan LSt för att ta tillvara goda exempel. Handläggningstiden är väldigt olika mellan LSt. Finns det en rädsla att man inte skapar resultat? Många litar ju på att Leader skall skapa jobb etc. Är denna rädsla större eller mindre än rädslan att göra fel? Kan de samverkansregioner som LSt har, vara en möjlighet för att förstärka resurserna? Det kan finnas risk att nolltoleranssmålet mot revisionskritik är ett högre mål än målet att nå resultat i sysselsättning etc. Det finns ingen sanktion om man inte lyckas få något resultat Hur hittar man de lagliga men smarta lösningarna? Exemplet från Jämtland om en by som vill göra en förstudie om en butik i byn, och där en i gruppen skulle ev. kunna öppna butiken, bör drivas vidare. Detta exempel är enl. LSt inget Leader projekt utan företagsstöd. ÖK följer måluppfyllelsen i programmet. Vid Landsbygdsnätverkets träff den 14 maj bör dessa frågor diskuteras, utifrån konkreta exempel. 3. Samverkan roller Når vi ut till de grupperingar som vi önskar ha med i Leader? Landsbygdsnätverkets styrgrupp har representation från olika sektorer enl. LAG modell. Dessa org. bör engageras även regionalt och lokalt. Kan ÖK ha med en särskild Leader representant. Det bör undersökas. Resurserna för byutveckling inom axel 3 kan användas för att experimentera lokalt, och få en starthjälp för att utveckla sina idéer. Dessa medel är dock dåligt utnyttjade beroende på dels rädsla att använda dem, dels okunskap om att de finns. I vissa LAG är det prioriterat att man gjort en byutvecklingsplan innan man går vidare med Leaderstöd.

3 4. Samarbete med länsstyrelserna Flera berörde att delar i regelverket känns oklara. Man är rädd för att göra fel som gör att det kan bli konsekvenser, ex med sanktioner. Det finns dock en otydlighet i tolkningen mellan LSt och LAG i vissa län rörande regelverket. Enl. Anette behöver SJV förtydliga sig runt vad som är företagsstöd. SJV har ett handläggarstöd som skall ge hjälp i hanteringen för lst tjänstemännen och dessutom har ett antal utbildningar bedrivits för dem. Det finns en massiv support till LSt i handläggningen från SJV och det finns en hög nivå i utbildningen av handläggare. SJV har träffat LSt folket separat minst 5 6 ggr föra att utbilda i handläggning av EU projekt. Ansvaret för rekvisitionshanteringen ligger hos Lst, men en del et antal LAG hjälper till och har svårt att finansiera hanteringen. Projekten behöver oftast denna hjälp från LAG för att inte skicka fel underlag vid ansökan om utbetalning. Frågor finns även kvar om hur medfinansieringsdelen skall hanteras av LAG grupperna. Det förekommer olika lösningar i olika LAG grupper. Kan Lst (lst har ansvaret, se ovan) i högre grad ta på sig rekvisitionshanteringen för att frigöra tid för LAGs VL att arbeta med coachningen? Utgångspunkten i programarbetet var att det skulle kunna vara olika varianter av rekvisitionshantering. Nu finns valfriheten för LAG och Lst. Om ett LAG vill hantera rekvisitioner så kan det ingå i ett avtal med projekten att låta rekvisitionerna gå till LAG. Det är svårt att få ut statistik från LB systemet som är aktuell och relevant. Nu får LAG göra egen statistik. Enl. Anette kan man dock få ut det mesta när Dawa kommit igång. En del matar in mer info än vad man kan få ut. Hur är det med behörighetskravet till LB systemet? Det kan riskera bli dubbel administration om LAG måste föra statisktik samtidigt som informationen finns i LB systemet. Sanktioner, medfinansiering och företagsstöd är tre viktiga frågor inom leaderadministrationen som behöver lösas bättre och informationen ut om lösningarna behöver spridas ut. Olika kunskap och erfarenhet finns bland LAG grupperna om administrativ hantering. Dessutom kan det skapas mycket felaktigheter som kan få spridning p g a olika erfarenheter mellan byalag och tjänstemän. 5. Goda Exempel Goda exempel vad gäller gränsdragning mellan projektstöd och företagsstöd efterlyses.

4 Hur tar vi tag i dessa goda exempel? Kan vi göra en snabb kartläggning? Team Landsbygd och nätverkets kansli försöker göra en kartläggning, och stämmer av med samverkansgruppen. Inför nätverksträffen den 14 maj kan flera exempel på projekt i gråzon där regelverket testas beskrivas: Biogas Halland Förstudie By butik från Jämtland Af Flyinge exemplet 6. Om projektstöd resp. företagsstöd: Vilka kan söka projektstöd som företagare. Vad är grupper av ftg? Mer än två eller fler? En enkel och tydlig formulering kan vara att Projektstöd gäller om stödet inte endast får komma den sökande till del utan komma fler till del. Det behövs exempel på hur tolkningen ser ut för projektstöd resp. företagsstöd som kan spridas mellan Lst. Finns det en risk att projekt inte blir av p g a att lst tycker det skall var företagsstöd istället för projektstöd? Rädslan finns främst för vad som sker vid utbetalning och kontroll. Om vi ska ha fler projekt igång på företagssidan behöver regelverket klarläggas, menade flera. Vi behöver även ha utbildning i goda exempel av hur projektstöd och företagsstöd handläggs för att kunna uppnå resultat. Samla granskningsenheten, utbildningsenheten och internrevision på SJV och ta fram direktiv runt företagsstöd och projektstöd. Ta reda på vad som händer om man är i gråzonen. Utbildningsinsats behövs även till handläggarna. Även leaderansvariga plus länsstyrelseansvariga kan samlas och diskutera ihop sig till en lösning för hur en lämplig rågång kan vara. Hellre målfokus än administrativt fokus för att vi skall leverera resultat. Det finns på många håll ett bra samarbete med Länsstyrelserna. 7. Sanktioner För sanktionsproblemet gäller det en EU förordning. En viss mildring har dock gjorts i tolkningen. Det kan dock finnas en missuppfattning om vad som gäller runt sanktioner. Det blir aktuellt i rekvisitionshantering och för mer än 3 % av projektstödet. Hittills väldigt få projekt är drabbade. Stickprov har gjorts och ibland är det ränta och moms som man felaktigt söker medel för och som det blir sanktionsrisk för. Det får dock inte bli ett

5 villkorsbrott. Skall man göra något helt annat än projektplanen kan det bli sanktion. Gör man det som står i projektplanen men inte når målen är det inte sanktion. Det är viktigt att kommunicera ut hur projekten skall genomföras för att få bort sanktionsrädslan. Hur mycket är denna rädsla skapad och hur mycket är den verklig? Sanktionsrädslan kan vara ett informations och kvalitetssäkringsproblem. I tankesmedjan den 4 maj kommer både sanktionsfrågan och rekvisitionshanteringen tas med. Sanktionsfrågan behöver även tas upp på träffen den 14e maj. Samverkansgruppen planerar att skicka ett brev till ÖK om sanktioner. Christer pratar med Karina Veinhede om hon kan formulera det. 8. Mentorsinsatser Går det att få specialiserade mentorsinsatser? De är mer allmänna just nu och skulle behöva vara inriktade på en specifik fråga. Ett exempel är från kassören på ett LAG kontor som vill veta mer om ekonomihantering och inom administrationen där man kan hämtas hem färdiga lösningar. Det kommer att bli en ordentlig kompetensbeskrivning på mentorerna. Finns det mentorspengar kan man köpa rena utbildningsinsatser. En kompetenspool för Leaderfamiljen kan också göras. Hans Olof håller på att utveckla en sådan. Det blir en gemensam anslagstavla bättre kompetensbeskrivning anslagstavla. Hans Olof håller på och tittar på detta med arbetsverktyg och metoder. 9. Fördelning axlar och medfinansiering Vilken budget kan vi beräkna LAGs kostnader på och hur blir det på slutet av programmet? Vilka sätt kan man hitta offentlig medfinansiering, nu när kommunerna har problem med ekonomin? Det finns mellan milj. kvar i programmet som ej är fördelade? Ännu vet man inte hur dessa skall fördelas? Allt räknas mot kursen 9,00 för euron. Hur valuta förändringen sker vet man inte. Ev kan detta göras vid halvtidsutvärderingen. Det kan finnas ett intresse att lägga över resurser från byutvecklingsåtgärden i axel tre till axel fyra. Det går att föreslå till ÖK att medel kan flyttas från axel 3 till axel 4.

6 Det är svårt att budgetera administrationen eftersom det ev. kan finnas mer medel framöver till Leader. Försiktighetsprincipen bör gälla och inte budgetera för mer än de medel man säkert vet man har. 10. Mötes verksamheten En koordinering av nätverks och andra träffar behövs. Tidigare har träffarna varit en reaktion på behovet, men framöver kan de planeras på ett annorlunda sätt för att de 62 områdena skall kunna träffas. Den enda inplanerade träffen på nationell nivå till hösten är den 1 oktober. Kan en princip vara tre träffar om året; en vår träff, en höstträff och en gemensam större träff där även LAG ledamöter är med? En ref. grupp kan vara önskvärd enl. Team Landsbygd och samverkansgruppen kan vara lämplig som denna. 11. Utbildningar /VL LAG Kansli Det blir en uppföljning av utbildningarna som genomförts av Open eye och Apel. Via en enkätundersökning kommer det att undersökas vilken utbildning som efterfrågas. Rätt och slätt utbildning och de tre stegen från Team Landsbygd kanske täcker in grundutbildningen för Leader, men det kan finnas behov av utbildning även för kanslimedarbetare. All personal är dock välkommen på utbildningarna. Team Landsbygd kommer att jobba vidare med utbildning runt, projekt i axel ett och två, medfinansiering, hur uppnå målen i programmet etc. Team landsbygd och nätverket behöver koordinera utbildningar och nätverksträffarna. Ev kan även regionala utbildningar genomföras av Team Landsbygd. 12. Swedbank Christer har varit i kontakt med Swedbank centralt om likviditetsfrågor. Mer info kommer på mötet i Skåne i Maj. 13. Kvalitetssäkring och dokumentationshantering Christer har fått fram ett webbaserat dokumenthanteringssystem. Alla Lag medlemmar kan gå in och hämta hem alla dokument. Priset är 500 kr i månaden.

7 Folkungaland ihop med LSt har ett webbaserat kvalitetssäkringssystem som startar efter sommaren. Alla projekt kan skicka in synpunkter. Det bör dock vara klart vilket som är behovet. Det handlar om att främja medlen så att man når målen och att man jobbar utifrån det man bestämt, med uppföljning i processer och flöden. Det är bra om det blir fler som jobbar på likande sätt. 14. Skrivelse om samarbetsåtgärden Budgeten för samarbetsåtgärden är totalt sett och inte på ett enskilt år. Om vi tror att samarbetsåtgärden blir större behövs tydigare underlag. Till hösten kan frågan lyftas till ÖK. Det är möjligt att höja nivån på samarbetsåtgärden om man kan visa på att det behövs för att genomföra programmets målsättningar. Nu görs en enkät som ska undersöka om det finns ett större behov. 15. Övriga frågor Diskuterades om att man enl. landsbygdsprogrammet kan ge medel till en kommun och byagrupp att i ett samarbetsprojekt att ta fram en lokal utv strategi som kan bli en del eller underlag till en översiktsplan eller fördjupad översiktsplan. Den formella kommunala beredningen av översiktsplanen kan dock inte subventioneras, eftersom kommun har att sörja för att en sådan utarbetas enligt lag. Frågan är var går gränsen mellan det som står i Landsbygdsprogrammet under Byutvecklingsåtgärden och kommunal planering? Det finns fler frågor som rör tolkningen om vad som myndighet har att svara för enligt svensk lag och vad som kan stödjas med Landsbygdsprogramsmedel. Ex starta en friskola kan det bli ett leader stöd. Det finns inget som hindrar en lokal förening som vill bedriva vård eller utbildning som entreprenör till kommunen eller landsting att få stöd för t.ex. förstudie eller andra uppbyggnadskostnader så länge det inte är till drift. Förda anteckningar Nils Lagerroth

8