4 Stöd till infrastruktur för rekreation och turism

Transkript

1 4 Stöd till infrastruktur för rekreation och turism En uppföljning av stöd inom landsbygdsprogrammet baserad på uppgifter fram till och med den 21 maj 2018 Uppföljningen är gjord av Tobias Kreuzpointner 33

2 KAPITEL 4 STÖD TILL INFRASTRUKTUR FÖR REKREATION OCH TURISM Innehåll Sammanfattning...35 Rekommendationer...35 Om investeringar i infrastruktur för rekreation och turism...36 Halva budgeten beviljad, men stora skillnader mellan länen...36 Bilaga 1 Tabell antal ärenden och beviljade belopp

3 Sammanfattning Det kommer antagligen vara svårt att nå målet på 240 projekt. Drygt hälften av den tilldelade budgeten har beviljats fram till 21 maj 2018 och som fördelas på 72 ärenden. Med en fortsatt genomsnittlig investering på nästan 1 miljon kronor per insats, kommer delåtgärden uppnå cirka 140 insatser, 100 lägre än målsatt. Den geografiska spridningen av investeringarna motsvarar endast till viss del de områden där besöksnäringen utvecklas som mest. Jämtland och Uppsala län följer den positiva utvecklingen av turismföretagen. Norrbottens och Gotlands län gör det inte. Turistdestinationer som Västsverige, Skåne, Småland och de norra fjällen återspeglas inte i spridningen av stöden. Stödet går till investeringar i informationsskyltar, bryggor och servicebyggnader, lek-, aktivitets- och friluftsparker, samt leder, vägar och parkeringsplatser. Budgetutnyttjandet följer i stort tidsplanen av programgenomförandet. Budgettilldelningen till och budgetutnyttjandet i länens och Sametingets budget motsvarar dock inte alltid utvecklingen i besöksnäringen. Rekommendationer Skriv ner målet för aktivitetsindikatorn. Den genomsnittliga investeringen och därmed det genomsnittliga stödet högre än beräknat. Trots att budgetutnyttjandet i delåtgärden 7.5 i stort följer tidsplanen av programgenomförandet så fördelas den enbart på 72 ärenden. Med fortsatt lika stora investeringar kommer Sverige uppnå ett målvärde på omkring 140, jämfört med det aktuella målet på 240 ärenden. Budgetfördelningen i denna åtgärd påverkar genomförande av en sammanhållen politik för besöksnäringen som regeringen utredde 2017 (SOU 2017:95) och borde ingå i en eventuell åtföljande strategi. Det finns inget tydligt samband mellan budgettilldelningen till och budgetutnyttjandet i länens och Sametingets budget och utvecklingen i besöksnäringen. Utifrån det borde en frågeställning i kommande programperioder vara om budgeten ska fördelas utifrån tillväxtpotentialen i besöksnäringen eller en behovsbild i länen och destinationerna. Att länen kan fördela budget sinsemellan ger en flexibilitet i programgenomförande som riktar sig efter behov, snarare efter tillväxtpotential. 35

4 KAPITEL 4 STÖD TILL INFRASTRUKTUR FÖR REKREATION OCH TURISM Om investeringar i infrastruktur för rekreation och turism Tanken bakom stödet är att rusta upp och förnya, samt nyinvestera i fysiska anläggningar som gör att landsbygdsområden blir mer attraktiva för besökare och invånare. Stödet är en del av åtgärden som i EU-förordningen kallas grundläggande tjänster och förnyelse av samhällen på landsbygden. Målet med detta stöd är att få till fysiska investeringar i infrastruktur som fritt ska kunna användas för rekreation och turism. Stödet hanteras som ett projektstöd, då kommersiella som offentliga och ideella aktörer kan söka stödet. Projekten innehåller endast investeringar och tjänsteköp som är kopplade till investeringarna. Stödet får inte gå till personalkostnader. Stödet ges för investeringar i stigar och leder, turistinformation på plats, investeringar i IT-infrastruktur och andra fysiska investeringar i anläggningar som används för rekreation och turism. Halva budgeten beviljad, men stora skillnader mellan länen I Sveriges landsbygdsprogram är totalt 126,8 miljoner kronor avsatta till denna åtgärd som har fördelats till landets länsstyrelser och Sametinget. Det är också de som ansvarar för handläggning och beslut av stödet. Drygt 63,6 miljoner kronor stöd har beviljats Drygt hälften av den aktuella budgeten, nämligen kronor, har beviljats fram till den 21 maj Beräkningen tar i beaktande att budgeten har förändrats under programperiodens gång. Utnyttjandegraden ligger därmed någorlunda i linje med programperiodens genomförande. Detta i synnerhet med tanke på en något försenad start på programperioden och drygt två och ett halvt år kvar till programperiodens slut. Stora skillnader i utnyttjandet mellan länen Länsstyrelserna och Sametinget handlägger och beslutar om ansökningar som kommer in. För detta har Jordbruksverket fördelat ut pengarna från programmet till respektive länsstyrelse och Sametinget. Budgetutnyttjande, ,8% Beviljat 50,2% Outnyttjat Figur 1 Tillväxtverkets jämförelse av andelen turismföretag i länen mellan 2014 och 2017 Länsstyrelser och Sametinget har beviljat stöd på allt mellan 0 till 108 procent av sin budget. Norrbottens län har den största budgeten och har utnyttjat 92 procent av den. Därmed har länet beviljat mest pengar inom delåtgärden. Blekinge, Kronoberg och Södermanland har inga beslutade ärenden alls. Se sammanställning i tabellen i bilaga 1. 36

5 Nästan 1 miljon per investering riskerar målet Sverige har satt ett mål på 240 genomförda investeringar i infrastruktur för rekreation och turism. Håller den genomsnittliga storleken på stödet samma nivå som hittills kommer totalbudgeten på 126,8 miljoner kronor att räcka till endast 140 insatser. Det beviljade stödet på 63,6 miljoner kronor är fördelat på 72 ansökningar. Detta ger en genomsnittlig storlek på stödet på kronor per ansökan. Detta stöd står i relation till en genomsnittlig totalstorlek på investeringarna på ,60 kronor per ansökan. Detta motsvarar 90 procent och är därmed i linje med programmets budget. Uppland, Jämtland och Norrbottenskusten i topp Vad gäller den geografiska fördelningen av de investeringarna som har fått stöd så är stöden relativt jämt fördelade över landet. Det finns dock en större koncentration av stöden längs Norrbottenskusten, i Jämtland och i Uppland (se figur 2). Koncentration av stöd på Norrbotten och Jämtland stämmer överens med budgetfördelning och länens budgetutnyttjande. Däremot återspeglas inte Västra Götalands relativt stora budget på kartan på grund av lågt budgetutnyttjande. Följer till viss del besöksnäringens utveckling men inga tydliga samband Jämfört med andelen turismföretag på näringslivet i hela landet så följer investeringsstödet i delåtgärd 7.5 sammantaget bara till viss del utvecklingen i besöksnäringen i länen och det finns inget tydligt samband. Figur 2 Geografisk fördelning av de investeringar som har fått stöd inom delåtgärd 7.5 i landsbygdsprogrammet Tabell 1 Tillväxtverkets jämförelse av andelen turismföretag i länen, 2014 och

6 KAPITEL 4 STÖD TILL INFRASTRUKTUR FÖR REKREATION OCH TURISM Tillväxtverket (2018) har jämfört andelen turismföretag i länen mellan åren 2014 och Detta mått återspeglar utvecklingen av besöksnäringen (den kommersiella delen av turismen) i förhållande till andra näringar. Även om stödet avser investeringar i allmänt tillgänglig infrastruktur som i sig inte betyder ett ökat företagande eller omsättning så borde investeringarna av offentligt tillgängliga besöksanläggningar stå i relation till det kommersiella turismföretagandet och stödjer den allmänna turistiska utvecklingen. Därför är en jämförelse av investeringsstödet och turismföretag relevant att titta på. Denna uppföljning undersöker dock inte orsakssambandet mellan stödet och utvecklingen av andelen turismföretag i länen. Om man tittar på antalet investeringar som har fått stöd och bortsett från investeringarnas storlek så följer stödet den kraftiga utvecklingen av andelen turismföretag i Jämtlands och Uppsala län. Detta gäller dock inte Gotland där andelen och ökningen turismföretag är som störst. I Norrbottens län står de allmänt tillgängliga investeringarna för rekreation och turism till och med i motsatsförhållande. Medan budget och utnyttjande av stödet är störst i Norrbotten har andelen turismföretag minskat markant. Inte alla turistdestinationer återspeglas i stödstatistiken Tittar man på stöden ur ett destinationsperspektiv så följer budgetfördelning och koncentration de växande turistdestinationerna Jämtland-Härjedalen och Storstockholm. De redan etablerade turistdestinationerna Västsverige, Bohuslän och Skåne återspeglas däremot inte nämnvärt i statistiken, samtidigt som utvecklingen av andelen turismföretag är måttlig i dessa destinationer enligt Tillväxtverkets rapport. Turistdestinationerna Dalarna, Småland och destinationerna i den norra fjällvärlden finns inte heller representerade bland stöden. Detta kan bero på låg budgettilldelning eller länsstyrelsens och Sametingets arbetssätt att marknadsföra stöden. Stödet går bland annat till informationsskyltar, bryggor och servicebyggnader En snabb genomgång av projektnamnen visar att stödet framför allt går till detta: informationsskyltar i olika natur- och skärgårdsområden servicebyggnader, informationscentrum och InfoPoints lek-, aktivitets- och friluftsparker parkeringsplatser vägar till exempelvis naturreservat småbåtsbryggor, badbryggor och bryggor för ångbåtstrafik upprustning av gästhamnar utsikts- och fågeltorn stigar och vandrings-, cykel- och scooterleder elljusspår 38

7 Bilaga 1 Tabell antal ärenden och beviljade belopp Tabell 2 Antal ärenden och beviljade belopp för stöd till infrastruktur för rekreation och turism Organisation Fördelad budget, kronor Beviljat stöd, kronor Utnyttjande, procent Antal ärenden Stockholms län ,4% 2 Uppsala län ,2% 10 Södermanlands län ,0% 0 Östergötlands län ,7% 1 Örebro län ,9% 4 Västmanlands län ,1% 1 Jönköpings län ,4% 2 Kronobergs län ,0% 0 Kalmar län ,4% 2 Gotlands län ,0% 2 Blekinge län ,0% 0 Skåne län ,4% 2 Hallands län ,0% 3 Västra Götalands län ,8% 6 Värmlands län ,1% 2 Dalarnas län ,0% 3 Gävleborgs län ,2% 4 Västernorrlands län ,2% 1 Jämtlands län ,5% 7 Västerbottens län ,2% 6 Norrbottens län ,3% 13 Summa länsstyrelsen Sametinget ,5% 1 Summa ,2% 72 39