Relevans av visuell information vid falska minnen
|
|
- Henrik Strömberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Relevans av visuell information vid falska minnen Kognitionspsykologiska datalaborationer Maria Lindqvist, Frida Nilsson, Johan Persson och Malin Vester VT-10
2
3 Innehållsförteckning Sammanfattning...4 Tidigare forskning...5 Metod...6 Resultat...8 Diskussion...9 Referenser... 11
4 Sammanfattning Syftet med studien är att skapa djupare förståelse för falska minnen genom att undersöka hur mängden falska minnen påverkas av relevansen på visuell information som visas samtidigt som ord presenteras. För att undersöka detta får tio försökspersoner lyssna på sex listor som innehåller 15 ord var, speciellt framtagna för att skapa falska minnen. Samtidigt som de hör orden får de hälften av gångerna se prototypbilder och andra hälften se associationsbilder. Därefter får de försöka återge så många ord de kommer ihåg. Resultatet av studien blev inte signifikant prototypbilderna och associationsbilderna alstrade ungefär lika många falska minnen. Slutsatsen som drogs av det var att relevansen på visuell information inte spelar någon roll för mängden falska minnen, men att det faktum att visuell stimuli presenteras har betydelse.
5 Relevans av visuell information vid falska minnen Hur minnet fungerar är än idag en gåta. Dess oändliga kapacitet och skillnaden från person till person har fascinerat i århundraden. Dock är minnets precision inte alltid hundraprocentig människor minns inte alltid det som har hänt dem. Det är en sak att inte komma ihåg något som har hänt, vilket kan vara resultat av misstag eller förfall. Däremot är det en annan sak att vara övertygad om att ett minne är sant som inte är det. Det kallas att få ett falskt minne. Även det området är välstuderat, men i den här studien ville vi få djupare förståelse för den visuella aspekten samtidigt som den auditiva aspekten av falska minnen. Det leder oss till vårt syfte som är att skapa djupare förståelse för falska minnen genom att undersöka hur mängden falska minnen påverkas av relevansen på visuell information som visas samtidigt som orden presenteras. Tidigare forskning Falska minnen Vår studie fokuserar på effekten av falska minnen. Det är ett fenomen som är definierat av Roediger i Johansson & Stenberg (2002) som cases in which a rememberer's report of a past event seriously deviates from the event's actual occurence. Det vill säga när rapporteringen av en tidigare händelse tydligt avviker från händelsens faktiska inträffande. För att närma sig full förståelse för det mänskliga psyket kan utökade studier inom det här området bidra. Det har gjorts flera studier där ordlistor läses upp med ord som alla relaterar till ett specifikt ord som därefter blir ihågkommet av försökspersonerna trots att det aldrig har nämnts. Listorna är vanligtvis ungefär 15 ord långa, med ord som alla relaterar till ett specifikt ord, till exempel ordet flod. De relaterade orden är då: vatten, ebb, å, nilen, bäck, fors, fisk, ström, älv, ganges, översvämning, sjö, amazonas, fjord, flotte. Har dessa ord lästs upp så kommer 90% av försökspersonerna att skriva ordet flod när de ska upprepa de ord som de har hört. Det finns olika teorier om varför detta sker. Enligt en teori blir det falska ordet en obetingad förknippad respons till de associerade orden i listan. Den här aktiveringen kan enligt Underwood i Gallo & McDermott (2001) komma från en automatisk spridning i aktiveringen inom det associativa nätverket, eller på grund av att försökspersonen medvetet tänker på det falska ordet, eller båda. När det falska ordet då är aktiverat, och försökspersonen ska minnas ord ur listan så minns han eller hon det falska ordet på grund av svårigheter att minnas källan till aktiveringen. Enligt en annan teori som beskrivs i både Gallo & McDermott(2001) och Johansson & Stenberg (2002), fuzzy trace-teorin, kodas både specifik och generell information om händelser. Det betyder att det falska minnet beror på den generella informationen, eller temat på listan som läses upp i de fall då specifik information ej kan kommas ihåg. Om kärnan i listan är tillräckligt nära det falska ordet, skapar det en illusion av att det har presenterats. Det betyder att temat i listan flod som beskrevs ovan är så pass konsistent och starkt associerat med ordet flod att det skapas ett falskt minne. I vår studie har vi bilder som antingen är prototyper av orden, eller som enbart är relaterat till ordet, men som inte är lika tydliga som prototypbilderna. Det har vi valt att göra som en vidareutveckling av
6 Israel & Schacter (1977) i Johansson & Stenberg (2002) s experiment där de samtidigt som orden lästes upp, visade antingen motsvarade svartvita tecknade bilder, eller det upplästa ordet i skrift. Resultatet av det testet blev att de som visades bilder samtidigt som orden fick avsevärt färre falska minnen. Det, resonerade Israel & Schakter, berodde på att de som visades bilder samtidigt litade på en distinctiveness heuristic. Distinktiv heuristik Distinktiv heuristik är, enligt McDonough & Gallo (2007), när ett objekt som ska minnas blir avfärdat på grund av att minnet av det inte är så detaljerat som det kan förväntas, av något som precis har presenterats. Det är ett metakognitivt fenomen, och alltså ingenting som aktivt kan påverkas. Försökspersonerna som hade sett bilderna hade alltså fler detaljer att basera sitt resultat på, och fick därför färre falska minnen. Hypotes Vår hypotes är att associationsbilderna kommer framkalla fler falska minnen än prototypbilderna, dels för att prototypbilderna innehåller mer direkt information till respektive ord samt att associationsbilderna har mer sannolikhet att ge en större spridning i associationsnätverket. Metod Design Experimentet har en inomgruppsdesign vilket innebär att samtliga försökspersoner genomför samtliga moment i experimentet. Designen valdes för att undvika skillnader i olika testgrupper vilket skulle kunna påverka resultatet. För att minimera inlärningen får de ej se både prototypbilderna och associationsbilderna från samma lista. Den oberoende variabeln är skillnaden mellan bilderna och respektive ord och den beroende variabeln är det kritiska ordet i respektive lista. Urval Populationen är tio studenter på linköpings universitet, jämnt fördelat på män och kvinnor i åldrarna med svenska som modersmål. På grund av oönskade förkunskaper inom ämnet studerar inte försökspersonerna psykologi eller kognitionsvetenskap. Material Det material som används är en PC med ett förberett bildspel tillsammans med en förinspelad ljudslinga som spelas upp i ett par hörlurar. Försökspersonerna blir tilldelade papper och penna för att kunna skriva ner sina svar efter presentationen. Tillvägagångssätt Sex listor väljs ut ur rapporten från Johansson & Stenberg (2002), främst de listor där frekvensen av det falska minnet hos försökspersonerna var som högst, och de listor med så få abstrakta ord som möjligt för att få högre validitet med associationsbilderna. Därefter väljs prototypbilder och associationsbilder ut till orden i listorna. Prototypbilden ska vara saklig och objektet ska vara framgående tydligt. Associationsbilderna väljs ut efter minst ett av följande kriterier:
7 Objektets naturliga miljö. Redskap som normalt används för att utföra handlingen. En stark association med objektet eller handlingen. En otypisk form av objektet. En synonym för objektet. Något som ingår i objektet. Sedan spelas ljudslingor in där orden långsamt läses upp tydligt lista för lista. Därefter skapas en prototypbildspresentation och en associationsbildspresentation för varje ljudspår där rätt ord matchas med rätt bild. Bilderna kommer att visas i två sekunder, sedan visas en svart skärm i en halv sekund innan nästa bild och ord presenteras. Försökspersonerna får sitta en och en och blir visade olika presentationer. De olika presentationerna består av prototypbildspresentationer och associationsbildspresentationer som kommer att visas i ordningen varannan prototypbildspresentation och associationsbildspresentation. Hälften av försökspersonerna blir visade presentationer som börjar med en prototypbildspresentation och den andra hälften får börja med att se en associationsbildspresentation. Detta görs för att resultatet inte ska påverkas av de vanliga problem som ofta uppkommer när man använder sig av en inomgruppsdesign, som att försökspersonerna lär sig till nästa test eller påverkas av trötthet. Direkt efter varje presentation får försökspersonen skriva ner så många ord som han eller hon kommer ihåg, tiden är begränsad till 10 minuter. Information och etik Experimentet presenteras som ett psykologiskt experiment för försökspersonerna och de får tydliga instruktioner på vad de ska göra. De kommer att bli informerade om anonymitet och sekretess och att informationen enbart kommer att användas till det här experimentet. Det skulle inte gå att förklara vad experimentet egentligen går ut på för att det skulle förstöra resultatet, men utförandet av det kommer inte att påverka försökspersonerna, så etikkraven följs.
8 Resultat Enligt diagrammet nedan ser vi att bildernas relevans för orden inte hade någon betydelse för mängden falska minnen. Staplarna blev ungefär lika många och höga, och t-testet visade på ett icke signifikant resultat. Skalan i diagrammet är i procent, det vill säga att ju högre andel som får ett falskt minne efter att ha sett en viss lista, desto högre blir stapeln. t(5) = , p < 0,05 1 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0 Medelvärden för falska minnen Tabell1: Medelvärden för antalet falska minnen per lista. Prototyplistorna är blå och associationslistorna är röda. I Tabell2 är antalet rätt svar som prototyplistorna genererar jämfört med antalet rätt svar från associationslistorna. Staplarna visar att försökspersonerna inte kom ihåg fler ord när prototypbilder visas. Även här kan ett icke signifikant resultat noteras efter ett genomfört t-test. t(5) = , p < 0, Medelvärden för antal rätt svar Tabell2: Medelvärden för antal rätt svar per lista. Prototyplistorna är blå och associationslistorna är röda.
9 Diskussion Resultatdiskussion Resultatet blev inte signifikant, det vill säga att det inte finns någon betydelse vad bilden har för relevans till ordet. Vidare var det ingen signifikant skillnad på antalet rätt svar mellan associationslistorna och prototyplistorna. Att resultaten inte blev signifikanta kan bero på den distinktiva heuristiken, alltså att ett ord eller en bild blir ihågkommet efter antalet detaljer som finns i minnet om ordet. Däremot kanske inte vilka detaljer, eller detaljernas koppling till ordet, har någon större betydelse. Trots den teorin resulterade testerna ändå i en viss mängd falska minnen. Dock inte lika många falska minnen som Stenberg och Johanssons (2002) studie, där de inte hade några bilder utan enbart hade listorna. Att studien ändå resulterade i några falska minnen kan ha att göra med fuzzy trace-teorin, som beskriver att det generella minnet av en lista skapar ett falskt minne om kopplingen mellan orden är starka nog. Är den generella kopplingen tillräckligt stark så kanske det inte spelar någon roll hur relevanta bilderna som presenteras samtidigt som orden är, eller om det presenteras bilder överhuvudtaget. Metoddiskussion Resultatet av experimentet kan ha påverkats av hur det genomfördes, dvs. metodens brister. Antalet försökspersoner kan ha varit alldeles för lågt och homogen som grupp för att kunna få ett resultat som går att generalisera. Detta berodde till stor del på att vi använde oss av bekvämlighetsurval i ett hus på Campus och tog de personer som fanns i närheten. Förutom urvalet kan antalet listor och utformningen av dessa ha påverkat resultatet och generaliseringen av detta. Listorna innehöll en del abstrakta ord som gjorde det svårt att för det här experimentet ta ut rätt bilder. Begreppet associationsbilder är i sig mycket diffust och detta medförde problem när dessa bilder skulle väljas ut. Det var svårt att säkerställa att de utvalda associationsbilderna faktiskt var korrekt associativa för respektive ord. Associationsbildspresentationerna fick således inte den röda tråd som vi var ute efter, ett jämnt avstånd mellan varje associations- och prototypbild saknades alltså. En del associationsbilder innehöll även annan information som inte refererade till respektive ord och kan på så sätt ha alstrat helt andra falska minnen. När experimentet genomfördes fanns en del störande variabler som kan ha påverkat försökspersonernas prestation och resultat. De flesta av försökspersonerna studerade till en tentamen vid försökstillfället vilket kan ha resulterat i att de var trötta och hade kvar tankarna inom tentaämnet. Under experimentet stod vi försöksledare med för att kontrollera presentationerna. Vår närvaro kan ha medfört att försökspersonerna blev stressade och kände av press. Även bristen av information som försökspersonerna fick vid experimenttillfället kan ha lett till prestationsångest eftersom ett avslöjande av vad försöket gick ut på skulle påverka resultatet. Experimentet kan då ha uppfattats som ett minnesexperiment som gick ut på att minnas flest ord. Olika sorters hörlurar användes i experimentet som kan ha fungerat olika, till exempel var några mer isolerande än andra. Försökspersonernas hörsel och den varierande kvalitén på ljudslingorna till presentationerna kan ha genererat i de falska minnen vi fick i resultatet som inte hörde till de kritiska orden, försökspersonerna kan således ha hört fel ord och sedan återgett det istället för det korrekta ordet.
10 Den externa validiteten i detta experiment är låg då resultatet inte går att generalisera. Om resultatet beror på bristerna i våra associativa bilder så var även den interna validiteten låg. Annars anser vi den interna validiteten vara hög eftersom det som skulle mätas mättes. Metoden har en del brister som hade kunnat undvikas. Som nämnts tidigare var antalet försökspersoner alldeles för lågt och gruppen var för homogen för att kunna generaliseras över en population. Eftersom vi använde oss av färdiga ordlistor som tidigare testats i en svensk studie så var de inte optimalt utformade för vårt experiment. Det medförde att bilderna till ordlistorna inte alltid blev exakta. Experimentet skulle även med fördel ha utförts med samma utrustning för alla försökspersoner. Förslag på vidare forskning Det största problemet med vår studie var att framtagningen av bilder var så inkonsekvent. Ämnet kan ändå vara värt att studera vidare, men med en annan metod. Till exempel att jämföra resultatet från ritade, svartvita bilder med färgfoton. En annan vidareutveckling av experimentet skulle vara att jämföra ritade bilder med samma bilder, fast att enbart två-tre geoner syns. Slutsats Experimentet gav oss icke signifikanta resultat vilket tyder på att den visuella relevansen i bilder inte påverkar mängden falska minnen. Syftet med experimentet var att skapa djupare förståelse för falska minnen genom att presentera ord tillsammans med bilder med olika mycket visuell information. På en generell nivå har förståelsen för falska minnen inte fördjupats då experimentet inte gav några signifikanta resultat och syftet med experimentet fortfarande är obesvarat.
11 Referenser Gallo, D. A & McDermott, K. B. (2001). Modality Effects in False Recall and False Recognition. Journal of Experimental Psychology: Learning, Memory, and Cognition, 27, Johansson, M & Stenberg, G (2002). Inducing and reducing false memories: A Swedish version of the Deese-Roediger-McDermott paradigm. Scandinavian Journal of Psychology, 43, McDonough, I. M & Gallo, D. A (2007).: Cognitive Operations and the Distinctiveness Heuristic: Autobiographical Elaboration Reduces Memory Distortion, 1-4
LINKOPINGS UNIVERSITET, KOGNITIONSVETENSKAP 1. Analys av primacy- och recencyeffekter för falska minnen
LINKOPINGS UNIVERSITET, KOGNITIONSVETENSKAP 1 Analys av primacy- och recencyeffekter för falska minnen 3-30-2010 Sammanfattning Vår frågeställning är hur viktiga är de första och sista orden som presenteras
Läs merKognitionsvetenskap C, HT-04 Mental Rotation
Umeå Universitet 041025 Kognitionsvetenskap C, HT-04 Mental Rotation Grupp 3: Christina Grahn, dit01cgn@cs.umu.se Dan Kindeborg, di01dkg@cs.umu.se David Linder, c01dlr@cs.umu.se Frida Bergman, dit01fbn@cs.umu.se
Läs merFALSKA MINNEN - FLEST UNDER PRESS? L. Tern E. Fagergren D. Gisselman A. Muhsinovic C. Ulfgren
FALSKA MINNEN - FLEST UNDER PRESS? L. Tern E. Fagergren D. Gisselman A. Muhsinovic C. Ulfgren 2010 2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Tidigare forskning... 5 Metod... 6 Design och procedur... 6
Läs merTDDB96 Projekt: Object priming med visuell stimuli
TDDB96 Projekt: Object priming med visuell stimuli Daniel Johansson danjo133@student.liu.se Rickard Jonsson ricjo400@student.liu.se 1. Sammanfattning Vad vi ville komma fram till i denna studie var huruvida
Läs merFalska minnen på kort tid
Falska minnen på kort tid Kognitionspsykologiska datorlaborationer 729G05 Lärare: Felix Koch Handledare: Magnus Emilsson Helen Feyz Magnus Jonsson Erik Claesson Marcus Johansson Sammanfattning Det här
Läs merStudie i kollektivt minne. det kollektiva minnet i relation till det enskilda. Jon Eldeklint. Lovisa Johansson. Johan Stenehall. Elisabeth Svensson
Studie i kollektivt minne 1 Studie i kollektivt minne det kollektiva minnet i relation till det enskilda Jon Eldeklint Lovisa Johansson Johan Stenehall Elisabeth Svensson Institutionen för Datavetenskap,
Läs merStudie av Falska Minnen
Studie av Falska Minnen av: Malin Niklasson Anders Jansson Lärare: Felix Koch Handledare: Kenny Skagerlund Sammanfattning Tidigare forskning från bland annat professor Elisabeth Loftus har visat att det
Läs merFärgers påverkan på reaktionstid
Linköpings Universitet 2010-03-31 Färgers påverkan på reaktionstid Karl Hörnell Sofie Skarpsvärd Oscar Wemmert I denna studie har vi undersökt samband mellan reaktionstid och röd/blå färg. Vi förväntade
Läs merSubliminala Meddelanden Daniel Keskitalo, Johannes Palmgren, Maria Persson,
Kognitionsvetenskap C, 5p Kursansvarig: Lars-Erik Janlert Subliminala Meddelanden Daniel Keskitalo, dit01dko@cs Johannes Palmgren, c01jpn@cs Maria Persson, dit01mpn@cs Sammanfattning Den här studien syftar
Läs merÖversikt. Experimentell metodik. Mer exakt. Människan är en svart låda. Exempel. Vill visa orsakssamband. Sidan 1
Översikt Experimentell metodik Vad är ett kognitionspsykologiskt experiment? Metod Planering och genomförande av experiment Risker för att misslyckas Saker man måste tänka på och tolkning av data 2 Människan
Läs merSerial Positioning med påverkan av höjd Amplitud
01.04.10 Linköpings Universitet Kognitionspsykologiska Laborationer 729G05 Serial Positioning med påverkan av höjd Amplitud Josef Johansson Christopher Palm Ellen Lürén Linus Engvall Sammanfattning Studien
Läs merMinnet - begrepp och principer
Minnet - begrepp och principer Ebbinghaus (1885)» nonsensstavelser» retention»test Två begreppsteorin för minnet» aktivitet»styrka bestämmer tillgängligheten hos ett minnesspår vid en viss tidpunkt bestämmer
Läs merFörsök att rymma svaren i den platsen som finns. Skriv tydligt! Svara sammanhängande och med enkla, tydliga meningar.
KOD: Kurskod: PC1307, PC1546 Kursnamn: Samhällsvetenskaplig forskningsmetodik, Forskningsmetodik och fördjupningsarbete Provmoment: Forskningsmetodik Ansvarig lärare: Uta Sailer (Tel.: 786 1700) Tentamensdatum:
Läs merDen gröna påsen i Linköpings kommun
Den gröna påsen i Linköpings kommun Metod- PM 4 Thea Eriksson Almgren Problem I Linköping idag används biogas för att driva stadsbussarna. 1 Biogas är ett miljövänligt alternativ till bensin och diesel
Läs mer34% 34% 13.5% 68% 13.5% 2.35% 95% 2.35% 0.15% 99.7% 0.15% -3 SD -2 SD -1 SD M +1 SD +2 SD +3 SD
6.4 Att dra slutsatser på basis av statistisk analys en kort inledning - Man har ett stickprov, men man vill med hjälp av det få veta något om hela populationen => för att kunna dra slutsatser som gäller
Läs merSTAVNING- OCH SYNTAXFELENS PÅVERKAN PÅ MINNESREPRESENTATIONEN
STAVNING- OCH SYNTAXFELENS PÅVERKAN PÅ MINNESREPRESENTATIONEN Matilda Andersson Nicoletta Baroutsi Rasmus Cronstrand Jonas Sandin Genom att manipulera en text vill vi kunna påvisa förändringar i minnesrepresentationen
Läs merAnvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå
Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar
Läs merDirekt effekt av testning för motoriskt utförda handlingsfraser Max Kihlstedt & Jasmina Saletovic Örebro universitet
DIREKT EFFEKT AV TESTNING 1 Direkt effekt av testning för motoriskt utförda handlingsfraser Max Kihlstedt & Jasmina Saletovic Örebro universitet Sammanfattning Denna studie undersöker direkt effekt av
Läs merTillämpad experimentalpsykologi [2] Tillämpad experimentalpsykologi [1] Empirisk forskningsansats. Tillämpad experimentalpsykologi [3] Variabler
Tillämpad experimentalpsykologi [1] Ett tillvägagångssätt för att praktiskt undersöka mänskliga processer Alltså inget forskningsområde i sig! (I motsats till kognitiv, social- eller utvecklingspsykologi.)
Läs merKOM IHÅG ATT NOTERA DITT TENTAMENSNUMMER NEDAN OCH TA MED DIG TALONGEN INNAN DU LÄMNAR IN TENTAN!!
TENTA Kurskod: PC1307, PC1546 Kursnamn: Samhällsvetenskaplig forskningsmetodik, Forskningsmetodik och fördjupningsarbete Ansvarig lärare: Uta Sailer (786 1700) Tentamensdatum: 26/09/2011 Tillåtna hjälpmedel:
Läs merSlumpförsök för åk 1-3
Modul: Sannolikhet och statistik Del 3: Att utmana elevers resonemang om slump Slumpförsök för åk 1-3 Cecilia Kilhamn, Göteborgs Universitet Andreas Eckert, Linnéuniversitetet I följande text beskrivs
Läs merThe Deliberation-Without- Attention Effect
LINKÖPINGS UNIVERSITET The Deliberation-Without- Attention Effect En experimentell studie Julia Holmström Malin Lundström Albin Pettersson Therese Johansson 2010-04-01 Innehållsförteckning 1.1 Sammanfattning...
Läs mer"Arg först"-effekten
"Arg först"-effekten En eye-trackingstudie Eva Bjerke, evabj710 Anton Brunberg, antbr036 Hongzhan Hu, honhu753 Fanny Molander, fanmo828 Johanna Neander, johne920 Tanja Rastad, tanra467 Linnea Wahlberg,
Läs merManipulation med färg i foton
Linköpings Universitet, Campus Norrköping Experimentrapport i kursen TNM006 Kommunikation & Användargränssnitt Manipulation med färg i foton Försöksledare epost facknr. David Kästel davka237@student.liu.se
Läs merBeteendevetenskaplig metod
Beteendevetenskaplig metod Experiment och fältexperiment Eva-Lotta Sallnäs Ph.D. CSC, Kungliga Tekniska Högskolan evalotta@csc.kth.se Experiment - hypoteser om orsakssamband - beroende variabler och oberoende
Läs merFörsök att skriva svaren inom det utrymme som finns på sidan. Skriv tydligt! Svara sammanhängande och med enkla, tydliga meningar.
KOD: Kurskod: PC1307, PC1546 Kursnamn: Samhällsvetenskaplig forskningsmetodik, Forskningsmetodik och fördjupningsarbete. Provmoment: Forskningsmetodik Ansvarig lärare: Uta Sailer Tentamensdatum: 2013-10-25
Läs merMetodologier Forskningsdesign
Metodologier Forskningsdesign 1 Vetenskapsideal Paradigm Ansats Forskningsperspek6v Metodologi Metodik, även metod används Creswell Worldviews Postposi'vist Construc'vist Transforma've Pragma'c Research
Läs merKällkritik. - om att kritiskt granska och värdera information. Ted Gunnarsson 2014-04-10
Källkritik - om att kritiskt granska och värdera information Ted Gunnarsson 2014-04-10 Källkritik - Innehåll Vad är källkritik? Varför källkritik? De källkritiska kriterierna Exempel på källkritiska frågor
Läs merProvmoment: Tentamen 3 Ladokkod: 61ST01 Tentamen ges för: SSK06 VHB. TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-12-14 Tid: 09.00-12.00
Vetenskaplig teori och metod Provmoment: Tentamen 3 Ladokkod: 61ST01 Tentamen ges för: SSK06 VHB 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-12-14 Tid: 09.00-12.00 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel
Läs merFöreläsning 7: Kognition & perception
Föreläsning 7: Kognition & perception FSR: 3, 4 Att läsa: Kapitel 2-3 i Rogers et al.: Interaction design Översikt Att kunna om perception och kognition Konceptuella modeller Metaforer Paradigm, teorier,
Läs merPeriod 3-4, VT2006 Distans, nät
SAMMANSTÄLLNING 1 (10) DESIGN OCH KONSTRUKTION AV ANVÄNDARGRÄNSSNITT 5P Period 3-4, VT2006 Distans, nät Sammanfattning: Engagerade och engagerande lärare. föreläsningar och bra med projekt för att tillämpa
Läs merKunskap = sann, berättigad tro (Platon) Om en person P s har en bit kunskap K så måste alltså: Lite kunskaps- och vetenskapsteori
Lite kunskaps- och vetenskapsteori Empiriska metoder: kvalitativa och kvantitativa Experiment och fältstudier Människor och etik 1 Kunskap = sann, berättigad tro (Platon) Om en person P s har en bit kunskap
Läs merTillämpad experimentalpsykologi [2] Tillämpad experimentalpsykologi [1] Tillämpad experimentalpsykologi [3] Empirisk forskningsansats
Tillämpad experimentalpsykologi [1] Ett tillvägagångssätt för att praktiskt undersöka mänskliga processer Alltså inget forskningsområde i sig! (I motsats till kognitiv, social- eller utvecklingspsykologi.)
Läs merÖversikt. 1. Avgränsa kognitiv psykologi. Prototyper och scheman. 2. Tillämpade/praktiska skäl
Översikt Socialpsykologi och lite om sociala reaktioner på datorer Nils Dahlbäck nilda@ida.liu.se http://www.ida.liu.se/~nilda Prototyper och scheman Social påverkan - Åskådarbeteende - Konformitet - Lydnad
Läs merOlika syften. TDDD60 användbarhetstest. När passar vilken typ? Med eller utan användare
TDDD60 användbarhetstest Olika syften Olika typer av metoder Mått på användbarhet/kravuppfyllelse Olika syften Hitta användbarhetsproblem för att förbättra (mål: åtgärda problem, förbättra produkten) Formativ
Läs merStressade studenter och extraarbete
Stressade studenter och extraarbete En kvantitativ studie om sambandet mellan studenters stress och dess orsaker Karolina Halldin Helena Kalén Frida Loos Johanna Månsson Institutionen för beteendevetenskap
Läs merOBS! Vi har nya rutiner.
KOD: Kurskod: PM1303 Kursnamn: Vetenskapsteori och grundläggande forskningsmetod Provmoment: Ansvarig lärare: Linda Hassing Tentamensdatum: 2012-11-17 Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare Tentan består av
Läs merFörsök att rymma svaren i den platsen som finns. Skriv tydligt! Svara sammanhängande och med enkla, tydliga meningar.
KOD: Kurskod: PC1307, PC1546 Kursnamn: Samhällsvetenskaplig forskningsmetodik, Forskningsmetodik och fördjupningsarbete Provmoment: Forskningsmetodik Ansvarig lärare: Uta Sailer Tentamensdatum: 2012-03-19
Läs merTENTAMEN KVANTITATIV METOD (100205)
ÖREBRO UNIVERSITET Hälsoakademin Idrott B, Vetenskaplig metod TENTAMEN KVANTITATIV METOD (205) Examinationen består av 11 frågor, några med tillhörande följdfrågor. Besvara alla frågor i direkt anslutning
Läs merFörsök att skriva svaren inom det utrymme på sidan som finns. Skriv tydligt! Svara sammanhängande och med enkla, tydliga meningar.
KOD: Kurskod: PC1307, PC1546 Kursnamn: Samhällsvetenskaplig forskningsmetodik, Forskningsmetodik och fördjupningsarbete Provmoment: Forskningsmetodik Ansvarig lärare: Uta Sailer (Tel.: 786 1700) Tentamensdatum:
Läs merKritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Induktiv argumentation
Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05 Induktiv argumentation En svaghet med deduktiv argumentation Vi har sagt att de bästa argumenten är de sunda argumenten, dvs de logiskt giltiga deduktiva argument med
Läs merKognitionsvetenskapliga programmet, åk 1
Telefonjour: Ulrik Olofsson, 09-10, 0702-646392 Kognitionsvetenskapliga programmet, åk 1 Kognitiv psykologi Skrivningsdatum 061102 Skrivtid 08-12 Inga hjälpmedel Skriv namn och personnummer överst på varje
Läs merKOM IHÅG ATT NOTERA DITT TENTAMENSNUMMER NEDAN OCH TA MED DIG TALONGEN INNAN DU LÄMNAR IN TENTAN!!
Kurskod: PC1203 och PC1244 Kursnamn: Kognitiv psykologi och metod OCH Kognitiv psykologi och utvecklingspsykologi Provmoment: Metod Ansvarig lärare: Linda Hassing Tentamensdatum: 2009-11-14 kl. 14:30 18:30
Läs merFYSIK ÄR R ROLIGT. Den vetenskapliga metoden som ett intresseväckande medel i högstadiefysik. Finlandssvenska Fysikdagar 2009
FYSIK ÄR R ROLIGT Den vetenskapliga metoden som ett intresseväckande medel i högstadiefysik 1 ADRENALINPORTION ÅT T FYSIKER OCH LÄRAREN I FYSIK 1. Vem behöver fysik? 2. Hur ofta använder du det som du
Läs merSkriv tydligt. Besvara inte frågor med lösryckta ord, utan sammanhängande och tydligt. Visa även dina beräkningar.
KOD: Kurskod: PM1303 Kursnamn: Vetenskapsteori och grundläggande forskningsmetod Provmoment: Vetenskapsteori och forskningsmetod Ansvarig lärare: Anders Biel Tentamensdatum: 2015-04-10 Tillåtna hjälpmedel:
Läs merEXAMINATION KVANTITATIV METOD vt-11 (110204)
ÖREBRO UNIVERSITET Hälsoakademin Idrott B Vetenskaplig metod EXAMINATION KVANTITATIV METOD vt-11 (110204) Examinationen består av 11 frågor, flera med tillhörande följdfrågor. Besvara alla frågor i direkt
Läs merFAKTAAVSNITT: ARBETSMINNETS UTVECKLING OCH KOPPLING TILL ANDRA FÖRMÅGOR
FAKTAAVSNITT: ARBETSMINNETS UTVECKLING OCH KOPPLING TILL ANDRA FÖRMÅGOR ARBETSMINNETS UTVECKLING Arbetsminnet utvecklas som mest mellan åldrarna 5 till 11 år. En fyraåring har ett relativt outvecklat arbetsminne
Läs merSociala berättelser och seriesamtal
Sociala berättelser och seriesamtal Claudia Chaves Martins, kurator Gun Persson Skoog, specialpedagog Autismcenter för barn & ungdom Agenda Presentation Bakgrund Seriesamtal Lunch Sociala berättelser Summering,
Läs merFira Pi-dagen med Liber!
Fira Pi-dagen med Liber! Specialuppdrag från Uppdrag: Matte o Kul-diagram o Geometri med färg UPPDRAG: MATTE Mattedetektiverna Mattespanarna Hej! Den 14 mars är det Pi-dagen (3.14). Det är värt att uppmärksammas
Läs merKritisk granskning av forskning
Om kursen Kritisk granskning av forskning ebba.elwin@psyk.uu.se 018-471 21 35 rum 14:366 (vån 3) Två veckors arbete, 3 hp Fördjupning i tidigare studier i forskningsmetodik Mål: kunskaper för att läsa,
Läs merKOM IHÅG ATT NOTERA DITT TENTAMENSNUMMER NEDAN OCH TA MED DIG TALONGEN INNAN DU LÄMNAR IN TENTAN!!
Kurskod: PM1303 Kursnamn: Vetenskapsteori och grundläggande forskningsmetod Ansvarig lärare: Magnus Lindwall Tentamensdatum: 2010-10-01 kl. 09:00 13:00 Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare Tentan består av
Läs merStudiestrategier för dig som är visuell
Studiestrategier för dig som är visuell Om du har en visuell (V) lärstil är synen din starkaste kanal för att ta in ny kunskap. Prova att använda en del eller alla av följande metoder: Stryk under och
Läs merHur mäts kunskap bäst? examinationen som inlärningsmoment
Miniprojekt, pedagogisk grundkurs I, vt 2001. Klemens Eriksson, Evolutionsbiologiska institutionen Hur mäts kunskap bäst? examinationen som inlärningsmoment Jag hävdar att kunskapskontrollen är en del
Läs merProgrammering för språkteknologer II, HT2014. evelina.andersson@lingfil.uu.se Rum 9-2035 http://stp.ling.uu.se/~evelina/uv/uv14/pst2/
Programmering för språkteknologer II, HT2014 Avancerad programmering för språkteknologer, HT2014 evelina.andersson@lingfil.uu.se Rum 9-2035 http://stp.ling.uu.se/~evelina/uv/uv14/pst2/ Idag - Hashtabeller
Läs merForskningsdesign. Experiment
Forskningsdesign Experiment 1 Vetenskapsideal Paradigm Ansats Forskningsperspek6v Metodologi Metodik, även metod används Forskningsdesign Metoder (tekniker) för datainsamling, analys och validering Creswell
Läs merIntroduktion. Konfidensintervall. Parade observationer Sammanfattning Minitab. Oberoende stickprov. Konfidensintervall. Minitab
Uppfödning av kyckling och fiskleveroljor Statistiska jämförelser: parvisa observationer och oberoende stickprov Matematik och statistik för biologer, 10 hp Fredrik Jonsson vt 2012 Fiskleverolja tillsätts
Läs merTentamen i psykologi
Tentamen i psykologi Kurskod: pc1307/pc1546 Kursnamn: Kurs 7 - Samhällsvetenskaplig forskningsmetodik Provmoment: Forskningsmetodik Ansvarig lärare: Bengt Jansson (031-786 1696; 076-71 345 27) Tentamensdatum:
Läs merINFOKOLL. Formulera frågor Söka information. Granska informationen Bearbeta informationen. Presentera ny kunskap
INFOKOLL Att söka, bearbeta och presentera information på ett effektivt sätt är avgörande när du arbetar med projekt, temaarbeten och fördjupningar. Slutmålet är att du ska få ny kunskap och mer erfarenheter.
Läs merINTRODUKTION Sjukgymnastutbildningen KI, T2. Aila Collins Department of Clinical Neuroscience Karolinska Institute Stockholm, Sweden
INTRODUKTION Sjukgymnastutbildningen KI, T2 Aila Collins Department of Clinical Neuroscience Karolinska Institute Stockholm, Sweden Psykologins bakgrund Både filosofi och biologi har påverkat. Grekiska
Läs mer7-1 Sannolikhet. Namn:.
7-1 Sannolikhet. Namn:. Inledning Du har säkert hört ordet sannolikhet förut. Hur sannolikt är det att få 13 rätt på tipset eller 7 rätt på lotto? I detta kapitel skall du lära dig vad sannolikhet är för
Läs merFörsök att skriva svaren inom det utrymme på sidan som finns. Skriv tydligt! Svara sammanhängande och med enkla, tydliga meningar.
KOD: Kurskod: PC1307, PC1546 Kursnamn: Samhällsvetenskaplig forskningsmetodik, Forskningsmetodik och fördjupningsarbete Provmoment: Forskningsmetodik Ansvarig lärare: Uta Sailer (Tel.: 786 1700) Tentamensdatum:
Läs merOBS! Vi har nya rutiner.
Försättsblad KOD: Kurskod: PC1203, PC1244 Kursnamn: Kognitiv psykologi och metod, Kognitiv psykologi och utveckling Provmoment: Kognitiv psykologi Ansvarig lärare: Ulf Dahlstrand Tentamensdatum: 2011-12-03
Läs merFörsök att skriva svaren inom det utrymme på sidan som finns. Skriv tydligt! Svara sammanhängande och med enkla, tydliga meningar.
KOD: Kurskod: PC1307, PC1546 Kursnamn: Samhällsvetenskaplig forskningsmetodik, Forskningsmetodik och fördjupningsarbete Provmoment: Forskningsmetodik Ansvarig lärare: Uta Sailer Tentamensdatum: 2012-12-08
Läs merför att komma fram till resultat och slutsatser
för att komma fram till resultat och slutsatser Bearbetning & kvalitetssäkring 6:1 E. Bearbetning av materialet Analys och tolkning inleds med sortering och kodning av materialet 1) Kvalitativ hermeneutisk
Läs merVilket av följande alternativ är INTE ett sätt att kontrollera för möjliga ovidkommande gruppsskillnader i mellanpersonsdesign?
C Metodikuppgifter (C1), Svarsblankett (C2) C1 Metodikuppgifter Metodikfrågorna besvaras på Svarsblankett C2. Metodikuppgifterna baserar sig på boken Kjellberg, A och Sörqvist, P (2011, första upplagan).
Läs merStudentguide vid grupparbete
Studentguide vid grupparbete Checklista vid grupparbete Vad är syftet med uppgiften/projektet? Vad ska ni lära er? Vilka färdigheter ska ni träna och utveckla? Vilka andra delar av kursen bygger uppgiften
Läs merFöreläsning 7: Kognition & perception
Föreläsning 7: Kognition & perception FSR: 3, 4 Att läsa: Kapitel 2-3 i Rogers et al.: Interaction design Översikt Vad är kognition, perception? Vad har kognition och perception med interaktionsdesign
Läs merProaktiv interferens vid semantisk kodning
Uppsala universitet RAPPORT Institutionen för psykologi 2006-10-28 Psykologprogrammet, termin 1 Kognitions- och inlärningspsykologi, 5 p Kognitionslaboration, grupp 2 Grupp: Retroaktiv interferens 2 Per
Läs merTentan består av 15 frågor, totalt 40 poäng. Det krävs minst 24 poäng för att få godkänt och minst 33 poäng för att få välgodkänt.
Kurskod: PC1203 och PC1244 Kursnamn: Kognitiv psykologi och metod OCH Kognitiv psykologi och utvecklingspsykologi Provmoment: Metod Ansvarig lärare: Linda Hassing Tentamensdatum: 2010-09-23 kl. 09:00 13:00
Läs merExempel på social kognitiva fenomen. Social kognition. Utgångspunkt för social kognition: Behaviorism. Albert Bandura
Social kognition Mentala processer som hänger ihop med hur vi uppfattar och reagerar mot andra individer och grupper Barn kan vara så sociala som deras kognitiva utvecklingsnivå tillåter Soft/warm cognition
Läs merStatistikens grunder HT, dagtid Statistiska institutionen
Statistikens grunder 1 2013 HT, dagtid Statistiska institutionen Orsak och verkan N Kap 2 forts. Annat ord: kausalitet Något av det viktigaste för varje vetenskap. Varför? Orsakssamband ger oss möjlighet
Läs merOppositionsprotokoll-DD143x
Oppositionsprotokoll-DD143x Datum: 2011-04-26 Rapportförfattare Sara Sjödin Rapportens titel En jämförelse av två webbsidor ur ett MDI perspektiv Opponent Sebastian Remnerud Var det lätt att förstå vad
Läs merTentamen i psykologi
Tentamen i psykologi Kurskod: pc1307/pc1546 Kursnamn: Kurs 7 - Samhällsvetenskaplig forskningsmetodik Provmoment: Forskningsmetodik Ansvarig lärare: Bengt Jansson (031-7861696; 076-7134527) Tentamensdatum:
Läs merATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK
ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK Liisa Suopanki Carin Söderberg Margaretha Biddle Framtiden är inte något som bara händer till en del danas och formges den genom våra handlingar
Läs merObjektorienterad konstruktion
Analys - Objektorienterad konstruktion Vad är objektorientering?» Ett sätt att angripa programmeringsproblem» Ett sätt att tänka när man programmerar Vad innebär objektorientering?» Att uppmärksamheten
Läs merAnalys av BI-system och utveckling av BIapplikationer
Computer Science Fredrik Nilsson, Jonas Wånggren Daniel Strömberg Analys av BI-system och utveckling av BIapplikationer Opposition Report, C/D-level 2005:xx 1 Sammanfattat omdöme av examensarbetet Vi tycker
Läs merPsykologi som vetenskap
Psykologi som vetenskap Begrepp och metoder Forskningsetik Av Jenny Wikström, KI till Psykologprogrammet HT10 Kurslitteratur: Myers Psychology, Kap.1 Kurs: Introduktion till psykologi 7,5 hp Psykologi
Läs merTENTAMEN. SAMHÄLLSVETENSKAPLIG FORSKNINGSMETODIK Kurs 7 PC1307. Forskningsmetodik 10 poäng (ECTS) Måndag den 13 oktober, 2008
GÖTEBORGS UNIVERSITET Psykologiska institutionen TENTAMEN SAMHÄLLSVETENSKAPLIG FORSKNINGSMETODIK Kurs 7 PC1307 Forskningsmetodik 10 poäng (ECTS) Måndag den 13 oktober, 2008 Tid: 9 00 14 00 Lokal: Viktoriagatan
Läs merNamn: Pers.nr: G: Minst 65 % Kod: T5V16 -
TENTAMEN TEORI - EXAMENSARBETE 1 (LÄLA53/LÄMA53) TERMIN 5, VT 2016 2016-04-19 Kl. 09.00-11.00 Namn: Pers.nr: Ma: 63 poäng G: Minst 65 % Kod: T5V16 - Poäng: VIKTIGT! Skriv ovannämnda kodkombination överst
Läs merExperimentell design. Kvasiexperimentell design. Sambandsstudier
Experimentell design Definieras som en undersökning: där man mäter de studerade variablerna orsaksvariabeln och effektvariablerna i en bestämd tidsordning där andra variabler hålls under kontroll kunskapen
Läs merMetodikuppgifter (C), Svarsblankett C
Metodikuppgifter (C), Svarsblankett C C Metodikuppgifter Metodikfrågorna besvaras på Svarsblankett C. Metodikuppgifterna baserar sig på boken Kjellberg, A och Sörqvist, P (2015, andra upplagan). Experimentell
Läs merStatistik och epidemiologi T5
Statistik och epidemiologi T5 Anna Axmon Biostatistiker Yrkes- och miljömedicin Dagens föreläsning Fördjupning av hypotesprövning Repetition av p-värde och konfidensintervall Tester för ytterligare situationer
Läs merBeräkning med ord. -hur en dator hanterar perception. Linköpings universitet Artificiell intelligens 2 2010-10-03 Erik Claesson 880816-1692
Beräkning med ord -hur en dator hanterar perception 2010-10-03 Erik Claesson 880816-1692 Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Kan datorer hantera perception?... 4 Naturligt språk... 4 Fuzzy Granulation...
Läs merVad kan biologiskt plausibla modeller säga oss?
Förra föreläsningen Vad kan biologiskt plausibla modeller säga oss? Beräkningsmässig kognitiv neurovetenskap Simulering av modeller kan ge insikt i mänskligt tänkande Kognitiva fenomen Simulering beräkningsprinciper
Läs merKOMMUNIKATIVT LEDARSKAP
KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap Catrin
Läs merMöjliga Världar. Skapande Skola, Halmstad. Robert Hais
Skapande Skola, Halmstad 1. Återvinning och skapande Idén är skapa en ny produkt med hjälp av restmaterial. Produkten ska kunna säljas och bidra till den gemensamma kassan. Detta projektet fokuserar på
Läs merAalto-Universitetet Högskolan för ingenjörsvetenskaper. KON-C3004 Maskin- och byggnadsteknikens laboratoriearbeten DOPPLEREFFEKTEN.
Aalto-Universitetet Högskolan för ingenjörsvetenskaper KON-C3004 Maskin- och byggnadsteknikens laboratoriearbeten DOPPLEREFFEKTEN Försöksplan Grupp 8 Malin Emet, 525048 Vivi Dahlberg, 528524 Petter Selänniemi,
Läs merKOM IHÅG ATT NOTERA DITT TENTAMENSNUMMER NEDAN OCH TA MED DIG TALONGEN INNAN DU LÄMNAR IN TENTAN!!
Kurskod: PC1203 och PC1244 Kursnamn: Kognitiv psykologi och metod OCH Kognitiv psykologi och utvecklingspsykologi Provmoment: Metod Ansvarig lärare: Linda Hassing Tentamensdatum: 2010-11-13 kl. 14:00 18:00
Läs merAllmänna anvisningar: - Nästkommande tentamenstillfälle: Tidigast två veckor efter det att resultatet från denna tenta blivit inregistrerat.
Forskningsmetoder i företagsekonomi Provmoment: Ladokkod: 22FF1D Tentamen ges för: 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: Lördagen den 14 januari 2017 Tid: 09.30-13.30 Hjälpmedel: Inga restriktioner,
Läs merGrupper, roller och normer
Grupper, roller och normer En grupp kan definieras som ett antal människor som alla känner samhörighet med varandra på något sätt. Människan är en social varelse och hon ingår i flera grupper i sitt liv.
Läs merTENTAMEN PC1307 PC1546. Statistik (5 hp) Lördag den 7 maj, 2011
GÖTEBORGS UNIVERSITET Psykologiska institutionen TENTAMEN PC1307 PC1546 Statistik (5 hp) Lördag den 7 maj, 2011 Hjälpmedel: räknedosa Ansvarig lärare: Bengt Jansson (076 7134527) Tentamen omfattar totalt
Läs merKognitionsvetenskaplig avslutningskurs 729 G41 www.ida.liu.se/~729g41
Disposition Kognitionsvetenskaplig avslutningskurs 729 G41 www.ida.liu.se/~729g41 Annika Silvervarg IDA (Baserat på Nils Dahlbäck) Varför en avslutningskurs? Kursens struktur och uppläggning Förslag på
Läs merExempeltext labbrapport
Sida 1 (av 5) Exempeltext labbrapport Texten här nedanför är ett exempel på en labbrapport i naturkunskap som handlar om blindtest. Det finns även en beskrivning av labbrapporter med en genomgång av de
Läs merHandledning Det didaktiska kontraktet. 19 september 2012
Handledning Det didaktiska kontraktet 19 september 2012 Dagens teman Begreppsföreställning och begreppskunskap igen Handledning Det didaktiska kontraktet Begreppsföreställning och begreppsdefinition Begreppsföreställning
Läs merOmtentamen I a och I b
Omtentamen I a och I b Personlighet, hälsa och socialpsykologi, PC1245, Delkurs 1 Personlighet och hälsa Personlighet och Hälsa, PC1205 Halvfart, ht 09 Lördag 19 december 2009, kl 09.00-14.00 För att bli
Läs merAnalytisk statistik. Tony Pansell, optiker Universitetslektor
Analytisk statistik Tony Pansell, optiker Universitetslektor Analytisk statistik Att dra slutsatser från det insamlade materialet. Två metoder: 1. att generalisera från en mindre grupp mot en större grupp
Läs merStudentens namn: Studentens personnummer: Giltig legitimation/pass är obligatoriskt att ha med sig. Tentamensvakt kontrollerar detta.
KOD: Kurskod: PM1303 Kursnamn: Vetenskapsteori och grundläggande forskningsmetoder Provmoment: Vetenskapsteori respektive forskningsmetod Ansvarig lärare: Jan Johansson Hanse Tentamensdatum: 2015-09-29
Läs merFAKTAAVSNITT: ARBETSMINNE TEORETISK MODELL
FAKTAAVSNITT: ARBETSMINNE TEORETISK MODELL Begreppet arbetsminne började användas på 1960-talet. Tidigare skrevs det istället om korttidsminne som handlar om vår förmåga att under en kort tid hålla information
Läs merIBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare
Fibonacci / översättning från engelska IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare Riktlinjer för lärare Vad är det? Detta verktyg för självutvärdering sätter upp kriterier som gör det
Läs merOBS! Vi har nya rutiner.
KOD: Kurskod: PC1203 och PC1244 Kursnamn: Kognitiv psykologi och metod och Kognitiv psykologi och utvecklingspsykologi Provmoment: Metod Ansvarig lärare: Linda Hassing Tentamensdatum: 2012-11-17 Tillåtna
Läs mer