Proaktiv interferens vid semantisk kodning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Proaktiv interferens vid semantisk kodning"

Transkript

1 Uppsala universitet RAPPORT Institutionen för psykologi Psykologprogrammet, termin 1 Kognitions- och inlärningspsykologi, 5 p Kognitionslaboration, grupp 2 Grupp: Retroaktiv interferens 2 Per Andrén Lars Henriksson Thomas Nilsson Robert Vestberg Maria Wester Proaktiv interferens vid semantisk kodning Handledare: Helena Örnkloo

2 Proaktiv interferens vid semantisk kodning Per Andrén, Lars Henriksson, Thomas Nilsson, Robert Vestberg & Maria Wester Sammanfattning Ett försök gjordes att replikera Wickens, Dalezman & Eggemeier (1976), vars experiment visar effekten av semantisk variation på proaktiv interferens mellan ny och gammal information. Ju mer lik ny information är redan kodad information, desto svårare är det att koda in den nya informationen. Två grupper testades i fyra omgångar med den riktade hypotesen att den grupp som fick en varierad katogori ord (oberoende variabel) skulle minnas bättre (beroende variabel). Experimentet gjordes med vissa modifieringar, vilka kan ha förändrat testsituationen i sådan omfattning att effekten av semantisk variation inte kunde påvisas. Replikationen fungerade alltså i inte den meningen att någon signifikans kunde uppnås vad gäller den sematiska variationens påverkan på minnesprestation. Det spekulerades i hur våra modifieringar hade påverkat resultatet. En förklaring kan vara att den uppmätta minnesprestationen speglar en inlärningskurva av testsituationen och upplevelsen av den. Nyckelord: Minne, långtidsminne, arbetssminne, semantisk kodning, proaktiv interferens, experiment, validitet. Introduktion Hur kommer det sig att vi glömmer vissa minnesspår men inte andra? En grundläggande förklaring kan vara att minnesspår utsätts för slitage enligt decay theory (Passer & Smith, 2006; Baddeley, 1991) om de inte underhålls på något sätt. Slitageteorin kan dock inte förklara varför vi under vissa omständigheter glömmer saker väldigt snabbt. Det vi här kallar minnesspår brukar man i vardagstal mena själva innehållet i det som memorerats, men inom kognitionspsykologin definierar man minne som en process snarare än ett ting. Minne definieras som processerna för kodning, återkallande och användning av informationen om stimuli, bilder, händelser, idéer och färdigheter som är kvar efter det att den ursprungliga informationen inte längre finns där (Goldstein, 2005). En intressant frågeställning är vilka faktorer som inverkar på konkurrensen mellan gamla och nya minnen. Ibland verkar det som om det är omöjligt att glömma sådant man vill glömma, som t ex gamla telefonnummer. Å andra sidan verkar det i andra fall som om det är omöjligt att minnas annat än den allra senaste inkodade informationen, t ex vid forcerad inlärning inför kunskapsprov. Denna konkurrens mellan långtids- och arbetsminnet kallas för interferens (interference). Man skiljer på två typer av interferens (Goldstein, 2005). Proaktiv interferens (proactive interference) uppstår när tidigare lagrad information hindrar nya minnesspår att bildas. Retroaktiv interferens (retroactive interference) uppstår när ny information står i vägen för återkallande av gammal information. Proaktiv interferens är intressant på så sätt att den tycks vara relativt enkel att påverka genom att variera typen av informationen som kodas in. Om informationen som kodas in för tillfället inte liknar den information som nyligen kodats in så frigörs interferensen, release of proactive interference. Det visar sig att minnesprestationen vid memorering av ord ökar om man varierar den typ eller kategori orden hör till. Enligt ett experiment gjort av Wickens, Dalezman & Eggemeier (1976), kan man visa ett tydligt samband mellan 1

3 kategorilikhet och minnesprestation. Experimentet sattes upp så att försökspersonerna fick en kort (2 s) stund att memorera ordgrupper med inbördes katogorilikhet (frukt-, kött- och yrkeskategori) i 3 omgångar med en neutral distraktion av korttidsminnet däremellan. I sista omgången fick samtliga tre grupper ord ur samma kategori. Resultatet blev det att ju mer olik den sista kategorin ord var för testgruppen, ju bättre blev minnesprestationen. Testgruppen som helt berövades variation i den sista testomgången uppnådde ingen förbättring alls. Testgruppen som hade mest variation fick allra störst prestationsökning i den sista testomgången. Hur skall man då förklara detta? En rimlig förklaring kan vara att memoreringen av ord involverar långtidsminnet på så sätt att kategoriseringen och meningsskapandet av orden opererar med automatiserade språkfunktioner. Om denna varieras, tröttas inte den semantiska kodningsfunktionen ut (Goldstein, 2005), vilken kan sägas vara den enda länken till långtidsminnet vid memorering av ord. Vi tänkte oss att ett experiment i stil med Wickens, Dalezman & Eggemeier (1976) med modifieringar i förenklande syfte, kunde vara ett genomförbart sätt att testa release of proactive interference inom ramen för våra kunskaps- och tidbegränsningar. Hypotesen som ska prövas i detta experiment är följande: Vid byte av kategori ökar minnesförmågan i den avvikande kategorin; alltså den kategori vars sista omgång ord skiljer sig ämnesmässigt från de tre första. Minnesförmågan ökar när man ställs inför en avvikande kategori ord. Det kommer att bli en frigörande effekt av proaktiv interferens om det man senast ska minnas skiljer sig mycket från det tidigare inlärda. Detta är en riktad hypotes. Den oberoende variabeln är det kategoribyte av ord som sker. Detta inträffar i den sista testomgången för experimentgruppen. Den oberoende variabeln kan anta två värden - att kategoribyte har skett eller ej. Den beroende variabeln är testresultatet i form av ihågkomna ord. De tre första testomgångarna förväntas inte ge några signifikanta skillnader i resultat. Om så skulle bli fallet måste man fråga sig om någonting gått snett i själva testsituationen (testförfarande, försökspersoner, utrustning, urval av ord etc). Effekten av vår hypotes väntas uppstå i och med att det byts ordkategori (mer om detta i metoddelen). Metod Deltagare Experimentet utfördes på institutionen för psykologi. Försökspersonerna bestod av psykologstuderande, till största delen från psykologprogrammet samt ett mindre inslag av logopedstudenter. Ingen registrering gjordes av försökspersonernas tillhörighet gällande utbildningsprogram. Urvalet av försöksdeltagare skedde slumpmässigt då man tog in de som fanns till hands och inte testades i andra experiment för tillfället. Mellangruppsdesign användes. Medelåldern för hela gruppen var 24 år. Andelen kvinnor var 72 procent och andelen män 28 procent. Material För visning av ord och styrning av tid användes en PowerPoint-presentation. Presentationens två versioner visades på var sin dator som var placerade i separata rum angränsande till varandra. Dörren mellan de två rummen stängdes under försöken. Rummen var inte isolerade från utomstående ljud. Vid försöken var en testledare och en försöksperson per rum närvarande. Byte av testledare skedde med ojämna mellanrum men aldrig under ett pågående experiment. Distraktionsuppgifterna presenterades på A4-papper, vilka från försökets start var vända nedåt. Uppgiften gick ut på att man skulle följa numrerade punkter med penna och bilda ett mönster. Försökspersonernas svar angavs på baksidan av dessa papper. Markeringar i form av linjer hänvisade till var svaren skulle skrivas. Instruktion av testet presenterades på A4-papper med muntliga tillägg av 2

4 testledaren. Uppgifter om kön och ålder fylldes i på instruktionspapperet. Testresultatet häftades ihop med respektive testinstruktion vartefter försöket framskred och arkiverades. Procedur Två försökspersoner placerades i skilda rum vid varje experimenttillfälle. I det ena rummet innehöll experimentet namn på blommor under alla fyra testomgångar, medan det i andra rummet visades namn på instrument. Instrumentkategorin byttes ut till namn på blommor under den fjärde testomgången. Försökspersonerna (fp) fick sätta sig vid ett bord där en dataskärm var placerad. På bordet fanns även instruktions- och distraktionsuppgiftspapper. De fick börja med att läsa igenom instruktionerna, därefter lade testledaren till ytterligare förklaring om så behövdes. Ålder och kön fylldes i på instruktionspapperet innan experimentet startade. Testledaren startade PowerPoint-presentationen och en asterisk (*) visades för fp under fem sekunder, vilken de skulle fokusera blicken på. Asterisken påvisade att det snart skulle visas ord som de var tillbedda att memorera. Fyra ord visades sedan på skärmen under tre sekunder, därefter uppmanades fp att vända på distraktionspapperet och utföra uppgiften. Under den 25 s långa distraktionen följde försökspersonerna de numrerade punkterna på papperet och uttalade siffrorna ljudligt samtidigt som de följde siffrornas gång. En ton från datorn signalerade att de skulle vända tillbaka bladet och skriva ned de ord de minns från visningen. Detta hade de 10 s på sig att göra. Samma ton signalerade sedan att de skulle släppa ned papperet på golvet och åter fokusera på asterisken som indikerade att det snart kom upp fyra nya ord. Design Den beroende variabeln är den kategori av ord som skall minnas. Ändring av variabelns värde sker genom att byta kategori av ord, till exempel att man byter från instrument till blommor. Variabeln är av nominell typ. Den oberoende variabeln är antal korrekta svar, det vill säga antal ihågkomna ord. Variabeln kan mätas enligt kvotskala. Resultat Till att börja med så var de totala medelvärdena av ihågkomna ord 2,47 för gruppen som hade instrument/blommor (experimentgrupp) resp. 2,39 för gruppen som hade endast blommor (kontrollgrupp), se Figur 1. Eftersom det vi avsedde att mäta var frigörande av proaktiv interferens i form av kategoribyte, så koncentrerar vi oss på testomgång fyra. 4,00 Antal rätt (genomsnitt) 3,50 3,00 2,50 2,00 1,50 1,00 0,50 0, Testomgång Instrument (1-3) Blommor(4) Blommor (1-4) Figur 1. Skillnad i medelvärde mellan experiment- och kontrollgrupp i alla fyra testomgångar. 3

5 Skillnaden mellan experimentgruppen och kontrollgruppen i testomgång 4 visade sig vara obefintlig. Båda grupperna fick samma medelvärde på 2,78 ihågkomna ord och samma standardavvikelse på 0,67. Även spridningen (range) (2), var densamma på båda. Ett oberoende t-test visade t(1,16) = 0,00; p = 1,00. Diskussion För att kunna få ett resultat som visar frigörande av proaktiv interferens (PI), krävs det att den fjärde omgången ord i vardera testgruppen skiljer sig från varandra enligt den hypotes som vi ställt upp. Denna skillnad har dock uteblivit vilket medelvärdet, standardavvikelsen och spridningen visar, bägge testgrupperna hade exakt samma värden. Detta betyder inte att experimentet inte har kunnat påvisa existensen av PI, utan det är frigörandet som ej kan fastslås. De faktorer som tyder på att PI har infunnit sig är att testresultatet sjunker vid testomgång 2. Problemet med resultaten i omgång 4 är inte att experimentgruppens resultat ökar detta stämmer med teorin för frigörande av PI. Problemet ligger i att denna ökning även sker i kontrollgruppen. Ett ytterligare problem är att det samtidigt sker en ökning av provresultaten för bägge grupperna redan i testomgång 3. Detta stämmer inte med teorin. Varför detta sker är förbryllande. Man kan tänka sig ett antal förklaringar till detta. En teori är att dessa data inte visar något frigörande alls, utan istället visar resultatet av en inlärningseffekt (mer om denna längre fram). En alternativ teori är att valet av ord i testomgång 4 inte var likvärdigt med tidigare testomgångar, vilket skulle ha lett till att dessa ord var lättare att minnas (mer om detta längre fram). Det finns flera anledningar till att detta experiment inte utformades exakt som Wickens. Vi prövade först det testet på oss själva och ansåg att det var för enkelt, alltså att man kom ihåg i stort sett alla ord (dock värt att nämna är att vi testade med våra egna ordkategorier, inte Wickens). Vissa ändringar gjordes därmed för att testet förhoppningsvis skulle visa på så stor effekt av PI (och frigörande av PI) som möjligt. Dels utökades orden i testomgångarna från tre till fyra ord. Dessutom ville vi ha en distraktionsuppgift som gjorde det lätt för försöksledaren att kontrollera att den utfördes, samtidigt som den skulle vara tillräckligt distraherande. Det blev en uppgift där man distraherar både det visuospatiella klotterblocket (rita, följa punkterna), och den fonologiska loopen (säga siffrorna högt). Vi ökade även tiden i varje moment till följd av de mer komplicerade testmomenten. För att undvika ovidkommande variabler valde vi kategorier och ord där vi bedömde att försökspersonerna inte kunde bli hjälpta av eventuell expertis. Vi prövade ett antal olika kategorier och kom fram till att blommor och instrument var passande. Detta är två kategorier som skiljer sig åt kategorimässigt, men samtidigt är så vanliga att eventuella expertkunskaper inte kan påverka resultatet. Därefter valde vi ut ord som vi ansåg inte var alltför avvikande från resten av orden i kategorierna. Misstanke om att vissa enstaka ord skulle ha varit lättare att memorera har dock förekommit. Detta ska ha inträffat med ord som antingen varit mycket vanliga, t ex ros, samt även med ovanligare mer speciella ord som ukulele. Målsättningen att söka neutrala ord lyckades möjligen inte fullt ut. Ett övergripande problem med detta experiment är det låga antalet fp och det snäva urvalet, det vill säga att alla fp är studenter på antingen psykolog- eller logopedprogrammet i Uppsala. Det finns starka skäl att tro att resultatet hade blivit ett annat med en mer representativ försöksgrupp. Resultatet visar tydliga skillnader mellan män och kvinnors prestationer. Den sneda könsfördelningen har dock gjort det svårt att dra könsrelaterade slutsatser. Ett ytterligare problem med försöksgruppen är att fp har haft möjlighet att läsa teorierna bakom experimentet, eftersom det ingår i kurslitteraturen. Detta kan i sin tur ha lett till att fp agerat på annat sätt än en psykologiskt okunnig person skulle ha gjort i samma situation. Man bör även ha i åtanke att varje fp genomförde flera olika experiment inom olika 4

6 psykologiska områden samma morgon. Detta innebär att fp kan ha haft olika nivåer av mental och fysisk trötthet, vilket kan ha påverkat utgången av detta experiment. Ett annat problem med detta experiment visade sig vara de skriftliga instruktioner som delades ut till fp. Instruktionerna var svårförstådda vilket ledde till att försöksledarna muntligen gav förtydligande information, någonting som i situationen bedömdes som nödvändigt. Denna information kan i sig ha skiljt sig åt beroende på situation och försöksledare, vilket kan ha påverkat olika fp olika mycket. Ett vidare problem innebar att vissa fp uttryckte en osäkerhet kring om orden skulle skrivas i en viss ordning eller inte, vilket inte framgick av instruktionen. Själva experimentutförandet innebar också problem genom att flertalet fp yttrade att de ej hann skriva ned alla ihågkomna ord, vilket skulle tyda på att skrivtillfällena var för korta. Experimentets korta tidsintervall gjorde att övergången till och från distraktionsmomenten stal tid från nedskrivandet av de ihågkomna orden. Experimentet och instruktionens krångligheter kan även ha bidragit till att resultaten istället för minnesförmåga visar på en inlärning av själva testsituationen. Denna inlärningseffekt innebar att fp gradvis lärde sig experimentets olika moment och därmed presterade bättre. Det finns en sannolikhet att fp vid testomgång 3 och 4 på allvar började lära sig hur testet fungerade och på detta vis ökade prestationen oberoende av minnesfaktorn. De goda resultaten i testomgång 1 kan ha orsakats av att det första distraktionsmomentet inföll först efter den inledande minnesåtergivningen. Inlärningseffekten kan ses som ovidkommande variabel alltså att vi i denna situation förlorat kontrollen över den oberoende variabeln. Misstanke om att vissa enstaka ord skulle ha varit lättare att memorera har även förekommit. Ord som gitarr, piano och ros kan anses vara typiska för just sin kategori och därigenom varit lättare att minnas. Ros och piano fanns exempelvis i testomgång 3 respektive testomgång 4. Genom att para orden annorlunda hade möjligen ett annat resultat erhållits, målsättningen bör dock i detta fall vara att ha ord som är så lika som möjligt för att undvika att de sticker ut från varandra. Det sistnämnda var också någonting som vi reflekterade över men möjligen inte lyckades med fullt ut. I framtida studier kunde det vara intressant att undersöka förhållandet mellan belastning av dels det visuo-spatiala klotterblocket, dels den fonologiska loopen, på PI. Det finns en möjlighet att en kombination av dessa blev för krångligt för fp så att ett frigörande av PI blev svårare att urskilja. Detta experiments hypotes infriades aldrig. Det uppnåddes ingen signifikant skillnad mellan experiment- och kontrollgrupperna vad gäller minnesförmåga. En trolig förklaring är att inlärning av testsituationen har belastat minnesförmågan. Värt att beakta är att de förändringar vi gjorde i testupplägget i själva verket kan ha gjort att testet blev alltför krångligt, och på så sätt ironiskt nog fått fram resultat som tyder på mindre PI än i originaltestet. Det intressanta med experimentet blev kanske snarare den metodologiska diskussion som följde i undersökningens kölvatten. Där kunde vi peka på de svårigheter som kan drabba en konstruktör av experiment och eventuella lärdomar man kan dra av detta. Referenser Baddeley, A., (1990) Human Memory: theory and practice. Hillsdale, NJ: Lawrence Erlbaum. Goldstein, E.B., (2005). Cognitive Psychology: Connecting Mind, Research and Everyday Experience. Belmont, CA: Thomson Wadsworth. Passer, M.W. & Smith, R.E., (2006). Psychology: The Science of Mind and Behavior. (3rd ed.). New York, NY: McGraw-Hill. Wickens, D.D., Dalezman, R.E. & Eggemeier, F.T. (1976). Multiple encoding of word attributes in memory. Memory & Cognition, 4,

LINKOPINGS UNIVERSITET, KOGNITIONSVETENSKAP 1. Analys av primacy- och recencyeffekter för falska minnen

LINKOPINGS UNIVERSITET, KOGNITIONSVETENSKAP 1. Analys av primacy- och recencyeffekter för falska minnen LINKOPINGS UNIVERSITET, KOGNITIONSVETENSKAP 1 Analys av primacy- och recencyeffekter för falska minnen 3-30-2010 Sammanfattning Vår frågeställning är hur viktiga är de första och sista orden som presenteras

Läs mer

Kognitionsvetenskap C, HT-04 Mental Rotation

Kognitionsvetenskap C, HT-04 Mental Rotation Umeå Universitet 041025 Kognitionsvetenskap C, HT-04 Mental Rotation Grupp 3: Christina Grahn, dit01cgn@cs.umu.se Dan Kindeborg, di01dkg@cs.umu.se David Linder, c01dlr@cs.umu.se Frida Bergman, dit01fbn@cs.umu.se

Läs mer

Översikt. Experimentell metodik. Mer exakt. Människan är en svart låda. Exempel. Vill visa orsakssamband. Sidan 1

Översikt. Experimentell metodik. Mer exakt. Människan är en svart låda. Exempel. Vill visa orsakssamband. Sidan 1 Översikt Experimentell metodik Vad är ett kognitionspsykologiskt experiment? Metod Planering och genomförande av experiment Risker för att misslyckas Saker man måste tänka på och tolkning av data 2 Människan

Läs mer

EXAMINATION KVANTITATIV METOD vt-11 (110204)

EXAMINATION KVANTITATIV METOD vt-11 (110204) ÖREBRO UNIVERSITET Hälsoakademin Idrott B Vetenskaplig metod EXAMINATION KVANTITATIV METOD vt-11 (110204) Examinationen består av 11 frågor, flera med tillhörande följdfrågor. Besvara alla frågor i direkt

Läs mer

Serial Positioning med påverkan av höjd Amplitud

Serial Positioning med påverkan av höjd Amplitud 01.04.10 Linköpings Universitet Kognitionspsykologiska Laborationer 729G05 Serial Positioning med påverkan av höjd Amplitud Josef Johansson Christopher Palm Ellen Lürén Linus Engvall Sammanfattning Studien

Läs mer

Minnet - begrepp och principer

Minnet - begrepp och principer Minnet - begrepp och principer Ebbinghaus (1885)» nonsensstavelser» retention»test Två begreppsteorin för minnet» aktivitet»styrka bestämmer tillgängligheten hos ett minnesspår vid en viss tidpunkt bestämmer

Läs mer

Psykologi som vetenskap

Psykologi som vetenskap Psykologi som vetenskap Begrepp och metoder Forskningsetik Av Jenny Wikström, KI till Psykologprogrammet HT10 Kurslitteratur: Myers Psychology, Kap.1 Kurs: Introduktion till psykologi 7,5 hp Psykologi

Läs mer

Chunkingens påverkan på korttidsminnet

Chunkingens påverkan på korttidsminnet Linköpings Universitet Kognitionspsykologiska laborationer Vt 2010 Chunkingens påverkan på korttidsminnet - siffror eller bilder, kan man chunka båda? Josef Benjaminsson Karolina Franc Maria Hedblom Anna

Läs mer

Studie i kollektivt minne. det kollektiva minnet i relation till det enskilda. Jon Eldeklint. Lovisa Johansson. Johan Stenehall. Elisabeth Svensson

Studie i kollektivt minne. det kollektiva minnet i relation till det enskilda. Jon Eldeklint. Lovisa Johansson. Johan Stenehall. Elisabeth Svensson Studie i kollektivt minne 1 Studie i kollektivt minne det kollektiva minnet i relation till det enskilda Jon Eldeklint Lovisa Johansson Johan Stenehall Elisabeth Svensson Institutionen för Datavetenskap,

Läs mer

Falska minnen på kort tid

Falska minnen på kort tid Falska minnen på kort tid Kognitionspsykologiska datorlaborationer 729G05 Lärare: Felix Koch Handledare: Magnus Emilsson Helen Feyz Magnus Jonsson Erik Claesson Marcus Johansson Sammanfattning Det här

Läs mer

34% 34% 13.5% 68% 13.5% 2.35% 95% 2.35% 0.15% 99.7% 0.15% -3 SD -2 SD -1 SD M +1 SD +2 SD +3 SD

34% 34% 13.5% 68% 13.5% 2.35% 95% 2.35% 0.15% 99.7% 0.15% -3 SD -2 SD -1 SD M +1 SD +2 SD +3 SD 6.4 Att dra slutsatser på basis av statistisk analys en kort inledning - Man har ett stickprov, men man vill med hjälp av det få veta något om hela populationen => för att kunna dra slutsatser som gäller

Läs mer

Korttidsminne-arbetsminne

Korttidsminne-arbetsminne Översikt Korttidsminne-arbetsminne Klassiska teorier om korttidsminnet 7 ± 2 platser Rollen av repetition Lagringskapacitet beror på tid att repetera Arbetsminne Inkluderar repetitionsloopar Störningar

Läs mer

Gymnasiearbete/ Naturvetenskaplig specialisering NA AGY. Redovisning

Gymnasiearbete/ Naturvetenskaplig specialisering NA AGY. Redovisning Gymnasiearbete/ Naturvetenskaplig specialisering NA AGY Redovisning Redovisning av projekten Skriftligt i form av en slutrapport ( till handledaren via Urkund senast 11/4 (veckan innan påsklovet) Alla

Läs mer

Två innebörder av begreppet statistik. Grundläggande tankegångar i statistik. Vad är ett stickprov? Stickprov och urval

Två innebörder av begreppet statistik. Grundläggande tankegångar i statistik. Vad är ett stickprov? Stickprov och urval Två innebörder av begreppet statistik Grundläggande tankegångar i statistik Matematik och statistik för biologer, 10 hp Informationshantering. Insamling, ordningsskapande, presentation och grundläggande

Läs mer

Relevans av visuell information vid falska minnen

Relevans av visuell information vid falska minnen Relevans av visuell information vid falska minnen Kognitionspsykologiska datalaborationer Maria Lindqvist, Frida Nilsson, Johan Persson och Malin Vester VT-10 Innehållsförteckning Sammanfattning...4 Tidigare

Läs mer

FAKTAAVSNITT: ARBETSMINNETS UTVECKLING OCH KOPPLING TILL ANDRA FÖRMÅGOR

FAKTAAVSNITT: ARBETSMINNETS UTVECKLING OCH KOPPLING TILL ANDRA FÖRMÅGOR FAKTAAVSNITT: ARBETSMINNETS UTVECKLING OCH KOPPLING TILL ANDRA FÖRMÅGOR ARBETSMINNETS UTVECKLING Arbetsminnet utvecklas som mest mellan åldrarna 5 till 11 år. En fyraåring har ett relativt outvecklat arbetsminne

Läs mer

Minnet. Återkoppling. Tester: läsförståelse, läshastighet, hörförståelse Inläsningstjänst

Minnet. Återkoppling. Tester: läsförståelse, läshastighet, hörförståelse Inläsningstjänst Återkoppling Minnet Tester: läsförståelse, läshastighet, hörförståelse Inläsningstjänst Långtidsminnet Arbetsminnet Läs- och skrivsvårigheter och arbetsminnet Duvan Hur tränar man arbetsminnet? - studieteknik

Läs mer

OPTIMA. Pilotstudier kring optimering av energibesparing, rumsupplevelse och funktionalitet vid belysningsplanering.

OPTIMA. Pilotstudier kring optimering av energibesparing, rumsupplevelse och funktionalitet vid belysningsplanering. OPTIMA Pilotstudier kring optimering av energibesparing, rumsupplevelse och funktionalitet vid belysningsplanering. Projektnr 32266-1 Projektledare: Karin Fridell Anter, Konstfack I samarbete med Philips,

Läs mer

Exempel på observation

Exempel på observation Exempel på observation 1 Jag gjorde en ostrukturerad, icke deltagande observation (Bell, 2005, s. 188). Bell beskriver i sin bok ostrukturerad observation som något man tillämpar när man har en klar uppfattning

Läs mer

Att minska läkemedelsförväxlingar med hjälp av ändrad design av förpackningar

Att minska läkemedelsförväxlingar med hjälp av ändrad design av förpackningar 1 Att minska läkemedelsförväxlingar med hjälp av ändrad design av förpackningar ehälsoinstitutet 2012-06-01 Rapport 2 ehälsoinstitutet 2012-06-01 Att minska läkemedelsförväxlingar med hjälp av ändrad design

Läs mer

, s a. , s b. personer från Alingsås och n b

, s a. , s b. personer från Alingsås och n b Skillnader i medelvärden, väntevärden, mellan två populationer I kapitel 8 testades hypoteser typ : µ=µ 0 där µ 0 var något visst intresserant värde Då användes testfunktionen där µ hämtas från, s är populationsstandardavvikelsen

Läs mer

"Arg först"-effekten

Arg först-effekten "Arg först"-effekten En eye-trackingstudie Eva Bjerke, evabj710 Anton Brunberg, antbr036 Hongzhan Hu, honhu753 Fanny Molander, fanmo828 Johanna Neander, johne920 Tanja Rastad, tanra467 Linnea Wahlberg,

Läs mer

FAKTAAVSNITT: ARBETSMINNE TEORETISK MODELL

FAKTAAVSNITT: ARBETSMINNE TEORETISK MODELL FAKTAAVSNITT: ARBETSMINNE TEORETISK MODELL Begreppet arbetsminne började användas på 1960-talet. Tidigare skrevs det istället om korttidsminne som handlar om vår förmåga att under en kort tid hålla information

Läs mer

Att ta reda på hur barn tänker

Att ta reda på hur barn tänker LINKÖPINGS UNIVERSITET Att ta reda på hur barn tänker Minnesspanntest för att undersöka utveckling av inre tal Linnea Wahlberg 2011-06-02 Handledare: Henrik Danielsson Examinator: Gunnar Björnsson Opponent:

Läs mer

Manipulation med färg i foton

Manipulation med färg i foton Linköpings Universitet, Campus Norrköping Experimentrapport i kursen TNM006 Kommunikation & Användargränssnitt Manipulation med färg i foton Försöksledare epost facknr. David Kästel davka237@student.liu.se

Läs mer

Vetenskaplig metod och statistik

Vetenskaplig metod och statistik Vetenskaplig metod och statistik Innehåll Vetenskaplighet Hur ska man lägga upp ett experiment? Hur hanterar man felkällor? Hur ska man tolka resultatet från experimentet? Experimentlogg Att fundera på

Läs mer

BAS A01 Baskurs för universitetsstudier!

BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen! Det mesta som vi menar när vi talar om våra minnen finns i långtidsminnet. Karaktäristiskt för detta är att vi inte anstränger

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Instruktion/råd för muntlig presentation

Instruktion/råd för muntlig presentation Instruktion/råd för muntlig presentation Som läkare kommer du många gånger under ditt yrkesliv att behöva hålla muntliga presentationer. Det kan vara presentation av egen forskning på konferenser, utvecklingsarbete

Läs mer

Institutionen för beteendevetenskap Tel: / Omtentamen i kvantitativ metod Psykologi 2 HPSB10

Institutionen för beteendevetenskap Tel: / Omtentamen i kvantitativ metod Psykologi 2 HPSB10 Linköpings Universitet Jour; Ulf Andersson Institutionen för beteendevetenskap Tel: 0733-633 266 013-27 45 57/28 21 03 Omtentamen i kvantitativ metod Psykologi 2 HPSB10 Tisdagen den 5/6 2007, kl. 08.00-12.00

Läs mer

Exempeltext labbrapport

Exempeltext labbrapport Sida 1 (av 5) Exempeltext labbrapport Texten här nedanför är ett exempel på en labbrapport i naturkunskap som handlar om blindtest. Det finns även en beskrivning av labbrapporter med en genomgång av de

Läs mer

En händelse att minnas: kan eventsegmentering reducera proaktiv interferens?

En händelse att minnas: kan eventsegmentering reducera proaktiv interferens? INSTITUTIONEN FÖR PSYKOLOGI En händelse att minnas: kan eventsegmentering reducera proaktiv interferens? Amanda Bjernestedt Kandidatuppsats VT 2013 PSYK01 Handledare: Mikael Johansson Abstrakt Att glömma

Läs mer

Business research methods, Bryman & Bell 2007

Business research methods, Bryman & Bell 2007 Business research methods, Bryman & Bell 2007 Introduktion Kapitlet behandlar analys av kvalitativ data och analysen beskrivs som komplex då kvalitativ data ofta består av en stor mängd ostrukturerad data

Läs mer

STAVNING- OCH SYNTAXFELENS PÅVERKAN PÅ MINNESREPRESENTATIONEN

STAVNING- OCH SYNTAXFELENS PÅVERKAN PÅ MINNESREPRESENTATIONEN STAVNING- OCH SYNTAXFELENS PÅVERKAN PÅ MINNESREPRESENTATIONEN Matilda Andersson Nicoletta Baroutsi Rasmus Cronstrand Jonas Sandin Genom att manipulera en text vill vi kunna påvisa förändringar i minnesrepresentationen

Läs mer

Översikt. 1. Avgränsa kognitiv psykologi. Prototyper och scheman. 2. Tillämpade/praktiska skäl

Översikt. 1. Avgränsa kognitiv psykologi. Prototyper och scheman. 2. Tillämpade/praktiska skäl Översikt Socialpsykologi och lite om sociala reaktioner på datorer Nils Dahlbäck nilda@ida.liu.se http://www.ida.liu.se/~nilda Prototyper och scheman Social påverkan - Åskådarbeteende - Konformitet - Lydnad

Läs mer

Beteendevetenskaplig metod

Beteendevetenskaplig metod Beteendevetenskaplig metod Experiment och fältexperiment Eva-Lotta Sallnäs Ph.D. CSC, Kungliga Tekniska Högskolan evalotta@csc.kth.se Experiment - hypoteser om orsakssamband - beroende variabler och oberoende

Läs mer

Minneslek Är ett program som syftar till att träna arbetsminnet hos barn med koncentrationssvårigheter.

Minneslek Är ett program som syftar till att träna arbetsminnet hos barn med koncentrationssvårigheter. Minneslek Minneslek Är ett program som syftar till att träna arbetsminnet hos barn med koncentrationssvårigheter. Programmet innehåller nio olika övningar, både visuella och auditiva. Svårighetsgraden

Läs mer

Bjudning av WISC C IS W Johan Waara Agenda IS W Något att tänka på

Bjudning av WISC C IS W Johan Waara Agenda IS W Något att tänka på Bjudning av Agenda 1. Genomgång av generella tips vid administrering av 2. Genomgång av varje enskilt deltest Spar era frågor till dess att vi kommer till den del som frågan/frågorna berör Har ni frågor

Läs mer

Extrovert - Introvert

Extrovert - Introvert GRUPP GRÅSA Extrovert - Introvert Var i ansiktet fokuserar människor? Georg Abadir Robin Ljunglöv David Karlsson Kristin Raukola Robin Rörberg Kristina Vegelius Martin Wester 2010-02-24 Innehåll Introduktion...

Läs mer

Försök att rymma svaren i den platsen som finns. Skriv tydligt! Svara sammanhängande och med enkla, tydliga meningar.

Försök att rymma svaren i den platsen som finns. Skriv tydligt! Svara sammanhängande och med enkla, tydliga meningar. KOD: Kurskod: PC1307, PC1546 Kursnamn: Samhällsvetenskaplig forskningsmetodik, Forskningsmetodik och fördjupningsarbete Provmoment: Forskningsmetodik Ansvarig lärare: Uta Sailer Tentamensdatum: 2012-03-19

Läs mer

Hypotesprövning. Andrew Hooker. Division of Pharmacokinetics and Drug Therapy Department of Pharmaceutical Biosciences Uppsala University

Hypotesprövning. Andrew Hooker. Division of Pharmacokinetics and Drug Therapy Department of Pharmaceutical Biosciences Uppsala University Hypotesprövning Andrew Hooker Division of Pharmacokinetics and Drug Therapy Department of Pharmaceutical Biosciences Uppsala University Hypotesprövning Liksom konfidensintervall ett hjälpmedel för att

Läs mer

1 Mätdata och statistik

1 Mätdata och statistik Matematikcentrum Matematik NF Mätdata och statistik Betrakta frågeställningen Hur mycket väger en nyfödd bebis?. Frågan verkar naturlig, men samtidigt mycket svår att besvara. För att ge ett fullständigt

Läs mer

The Deliberation-Without- Attention Effect

The Deliberation-Without- Attention Effect LINKÖPINGS UNIVERSITET The Deliberation-Without- Attention Effect En experimentell studie Julia Holmström Malin Lundström Albin Pettersson Therese Johansson 2010-04-01 Innehållsförteckning 1.1 Sammanfattning...

Läs mer

Försök att skriva svaren inom det utrymme på sidan som finns. Skriv tydligt! Svara sammanhängande och med enkla, tydliga meningar.

Försök att skriva svaren inom det utrymme på sidan som finns. Skriv tydligt! Svara sammanhängande och med enkla, tydliga meningar. KOD: Kurskod: PC1307, PC1546 Kursnamn: Samhällsvetenskaplig forskningsmetodik, Forskningsmetodik och fördjupningsarbete Provmoment: Forskningsmetodik Ansvarig lärare: Uta Sailer (Tel.: 786 1700) Tentamensdatum:

Läs mer

PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN

PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN En replikation av testeffekten och inlärningsbedömningars inverkan på minnesprestation Anne-Maj Thomasson Handledare: Fredrik Jönsson PSYKOLOGI III, C-UPPSATS 2009 STOCKHOLMS UNIVERSITET PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN

Läs mer

OBS! Vi har nya rutiner.

OBS! Vi har nya rutiner. KOD: Kurskod: PC1203 och PC1244 Kursnamn: Kognitiv psykologi och metod och Kognitiv psykologi och utvecklingspsykologi Provmoment: Metod Ansvarig lärare: Linda Hassing Tentamensdatum: 2012-09-28 Tillåtna

Läs mer

Färgers påverkan på reaktionstid

Färgers påverkan på reaktionstid Linköpings Universitet 2010-03-31 Färgers påverkan på reaktionstid Karl Hörnell Sofie Skarpsvärd Oscar Wemmert I denna studie har vi undersökt samband mellan reaktionstid och röd/blå färg. Vi förväntade

Läs mer

Studie av Falska Minnen

Studie av Falska Minnen Studie av Falska Minnen av: Malin Niklasson Anders Jansson Lärare: Felix Koch Handledare: Kenny Skagerlund Sammanfattning Tidigare forskning från bland annat professor Elisabeth Loftus har visat att det

Läs mer

Minnet. Långtidsminnet Arbetsminnet Korttidsminnet KTM Duvan Hur tränar man arbetsminnet? - studieteknik (X-Mind) och appar

Minnet. Långtidsminnet Arbetsminnet Korttidsminnet KTM Duvan Hur tränar man arbetsminnet? - studieteknik (X-Mind) och appar Minnet Långtidsminnet Arbetsminnet Korttidsminnet KTM Duvan Hur tränar man arbetsminnet? - studieteknik (X-Mind) och appar Källor Björn Adler Arbetsminneskurs www.kognitivtcentrum Torkel Klingberg Den

Läs mer

Tillämpad experimentalpsykologi [2] Tillämpad experimentalpsykologi [1] Empirisk forskningsansats. Tillämpad experimentalpsykologi [3] Variabler

Tillämpad experimentalpsykologi [2] Tillämpad experimentalpsykologi [1] Empirisk forskningsansats. Tillämpad experimentalpsykologi [3] Variabler Tillämpad experimentalpsykologi [1] Ett tillvägagångssätt för att praktiskt undersöka mänskliga processer Alltså inget forskningsområde i sig! (I motsats till kognitiv, social- eller utvecklingspsykologi.)

Läs mer

Hållbar utveckling vt 10

Hållbar utveckling vt 10 Sofie Ahlgren Olsson Gunnesboskolan, Lund Mentor/handledare: Olle Nyhlén Johansson 17/5 21/5 2010 Hållbar utveckling vt 10 Hur skiljer sig luftkvalitén i ett klassrum beroende på tid på dygnet? 1/6 Innehållsförteckning:

Läs mer

Beräkning med ord. -hur en dator hanterar perception. Linköpings universitet Artificiell intelligens 2 2010-10-03 Erik Claesson 880816-1692

Beräkning med ord. -hur en dator hanterar perception. Linköpings universitet Artificiell intelligens 2 2010-10-03 Erik Claesson 880816-1692 Beräkning med ord -hur en dator hanterar perception 2010-10-03 Erik Claesson 880816-1692 Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Kan datorer hantera perception?... 4 Naturligt språk... 4 Fuzzy Granulation...

Läs mer

Rapportskrivning Användarcentrerad Design. Anders Lindgren

Rapportskrivning Användarcentrerad Design. Anders Lindgren Rapportskrivning Användarcentrerad Design Introduktion Resultat måste presenteras på ett begripligt och åskådligt sätt Om du inte kan förmedla dina resultat på ett sätt som folk förstår spelar det ingen

Läs mer

KOM IHÅG ATT NOTERA DITT TENTAMENSNUMMER NEDAN OCH TA MED DIG TALONGEN INNAN DU LÄMNAR IN TENTAN!!

KOM IHÅG ATT NOTERA DITT TENTAMENSNUMMER NEDAN OCH TA MED DIG TALONGEN INNAN DU LÄMNAR IN TENTAN!! TENTA Kurskod: PC1307, PC1546 Kursnamn: Samhällsvetenskaplig forskningsmetodik, Forskningsmetodik och fördjupningsarbete Ansvarig lärare: Uta Sailer (786 1700) Tentamensdatum: 26/09/2011 Tillåtna hjälpmedel:

Läs mer

Montreal Cognitive Assessment (MoCA) Version 7.0. Instruktioner för testning och utvärdering

Montreal Cognitive Assessment (MoCA) Version 7.0. Instruktioner för testning och utvärdering Montreal Cognitive Assessment (MoCA) Version 7.0 Instruktioner för testning och utvärdering MoCA utformades som ett snabbt screening-instrument för lätt kognitiv funktionsnedsättning. Det utvärderar olika

Läs mer

Vetenskaplig metod och Statistik

Vetenskaplig metod och Statistik Vetenskaplig metod och Statistik Innehåll Hur ska man lägga upp ett experiment? Hur hanterar man felkällor? Hur ska man tolka resultatet från experimentet? Experimentlogg Att fundera på Experiment NE:

Läs mer

Introduktion. Konfidensintervall. Parade observationer Sammanfattning Minitab. Oberoende stickprov. Konfidensintervall. Minitab

Introduktion. Konfidensintervall. Parade observationer Sammanfattning Minitab. Oberoende stickprov. Konfidensintervall. Minitab Uppfödning av kyckling och fiskleveroljor Statistiska jämförelser: parvisa observationer och oberoende stickprov Matematik och statistik för biologer, 10 hp Fredrik Jonsson vt 2012 Fiskleverolja tillsätts

Läs mer

Mimer Akademiens arbete med barnens matematikutveckling Ann S Pihlgren Elisabeth Wanselius

Mimer Akademiens arbete med barnens matematikutveckling Ann S Pihlgren Elisabeth Wanselius Mimer Akademiens arbete med barnens matematikutveckling Ann S Pihlgren Elisabeth Wanselius Matematikdidaktik hur förbättrar vi resultaten? I olika undersökningar de senaste 25 åren visar det sig att de

Läs mer

Tillämpad experimentalpsykologi [2] Tillämpad experimentalpsykologi [1] Tillämpad experimentalpsykologi [3] Empirisk forskningsansats

Tillämpad experimentalpsykologi [2] Tillämpad experimentalpsykologi [1] Tillämpad experimentalpsykologi [3] Empirisk forskningsansats Tillämpad experimentalpsykologi [1] Ett tillvägagångssätt för att praktiskt undersöka mänskliga processer Alltså inget forskningsområde i sig! (I motsats till kognitiv, social- eller utvecklingspsykologi.)

Läs mer

Vetenskaplig Metod och Statistik. Maja Llena Garde Fysikum, SU Vetenskapens Hus

Vetenskaplig Metod och Statistik. Maja Llena Garde Fysikum, SU Vetenskapens Hus Vetenskaplig Metod och Statistik Maja Llena Garde Fysikum, SU Vetenskapens Hus 2010 10 20 Innehåll Hur ska man lägga upp ett experiment? Hur hanterar man felkällor? Hur ska man tolka resultatet från experimentet?

Läs mer

Den hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö

Den hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö Den hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö Rapport från Arbetsmiljöverket, 2014:2 Sofia Nording, leg psykolog Stressrehabilitering Arbets- och miljömedicin

Läs mer

RAPPORT FÖR UTVÄRDERING AV AVSLUTAD KURS/DELKURS

RAPPORT FÖR UTVÄRDERING AV AVSLUTAD KURS/DELKURS UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för musikvetenskap RAPPORT FÖR UTVÄRDERING AV AVSLUTAD KURS/DELKURS Kurs: Musikteori 1/Musikvetenskap A Delkurs: Satslära/funktionsanalys Termin: VT 211 Totalt besvarade

Läs mer

Hypotestestning och repetition

Hypotestestning och repetition Hypotestestning och repetition Statistisk inferens Vid inferens använder man urvalet för att uttala sig om populationen Centralmått Medelvärde: x= Σx i / n Median Typvärde Spridningsmått Används för att

Läs mer

INTERAKTIVA WORKSHOPÖVNINGAR

INTERAKTIVA WORKSHOPÖVNINGAR INTERAKTIVA WORKSHOPÖVNINGAR INLEDNING INTERAKTION: SAMVERKAN, SAMSPEL ELLER ÖMSESIDIG PÅVERKAN? Vad betyder det att något är interaktivt? Det är lite av ett modeord och många vill använda det. Många gånger

Läs mer

Vetenskap och evidens

Vetenskap och evidens Vetenskap och evidens Specialistkurs för psykologer SYFTE Kursen riktar sig till psykologer och andra yrkeskategorier som vill fördjupa sina kunskaper inom vetenskaplig metod och relevanta statistiska

Läs mer

Försämrat verbalt korttidsminne hos barn med Downs syndrom

Försämrat verbalt korttidsminne hos barn med Downs syndrom Försämrat verbalt korttidsminne hos barn med Downs syndrom Ett problem med minne, nedsatt hörsel eller låg talhastighet? C uppsats i kognitionsvetenskap ht 2005 Björn Johansson Kollegium SSKKII, Göteborgs

Läs mer

Olika syften. TDDD60 användbarhetstest. När passar vilken typ? Med eller utan användare

Olika syften. TDDD60 användbarhetstest. När passar vilken typ? Med eller utan användare TDDD60 användbarhetstest Olika syften Olika typer av metoder Mått på användbarhet/kravuppfyllelse Olika syften Hitta användbarhetsproblem för att förbättra (mål: åtgärda problem, förbättra produkten) Formativ

Läs mer

Obs! Beakta sekretess. TESTRESULTAT Rapport framtagen: , 16:20

Obs! Beakta sekretess. TESTRESULTAT Rapport framtagen: , 16:20 Sid 1 av 7 Obs! Beakta sekretess. TESTRESULTAT Rapport framtagen: 11.0.2011, 16:20 Kod Efternamn Förnamn Ålder Referent Frågeställning: CP00AM0000 CP00AM0000 5;0 År Löpnummer: Version: D0000XCP00 4.5 Endast

Läs mer

Olika lässvårigheter kräver olika pedagogiska insatser

Olika lässvårigheter kräver olika pedagogiska insatser Olika lässvårigheter kräver olika pedagogiska insatser Ulrika Wolff Artikel ur Svenska Dyslexiföreningens och Svenska Dyslexistiftelsens tidskrift Dyslexi aktuellt om läs- och skrivsvårigheter Nr1/2006

Läs mer

Möte med multimodalt material

Möte med multimodalt material Möte med multimodalt material Vilken roll spelar dyslexi för uppfattandet av text och bild? Eva Wennås Brante eva.wennas.brante@gu.se Presentationens innehåll Vad är multimodalitet Vad är eye-tracking

Läs mer

Lärare 4. Lärare 1 Binomial och normalfördelning Fel i statistiska undersökningar Att tolka undersökningar Falska samband Jämföra i tid och rum

Lärare 4. Lärare 1 Binomial och normalfördelning Fel i statistiska undersökningar Att tolka undersökningar Falska samband Jämföra i tid och rum 1 Lärare 4 Lärare 1 Binomial och normalfördelning Fel i statistiska undersökningar Att tolka undersökningar Falska samband Jämföra i tid och rum Lärare 2 Att utföra undersökningar Sneda statistiska underlag

Läs mer

Statistiska undersökningar - ett litet dokument

Statistiska undersökningar - ett litet dokument Statistiska undersökningar - ett litet dokument Olle the Greatest Donnergymnasiet, Sverige 28 december 2003 Innehåll 1 Olika moment 2 1.1 Förundersökning........................... 2 1.2 Datainsamling............................

Läs mer

Eye-tracking your face

Eye-tracking your face Eye-tracking your face Påverkar ögonrörelser ansiktsinlärning? 5/3 2010 Social Kognition, 729G18 Linköpings Universitet Gustaf Hansson William Hagman Tommy Hudin Juulia Suvilehto Olof Jönsson Magnus Johansson

Läs mer

Kursutvärdering FySA01 Ht 2014

Kursutvärdering FySA01 Ht 2014 Kursutvärdering FySA01 Ht 2014 Sammanfattning Föreläsningar Både Johan och Lasana var tydliga med vad som var viktigt inför tentamen. De var noggranna med referenser så att det var lätt att kolla upp det.

Läs mer

Laboration i datateknik

Laboration i datateknik KUNGLIGA TEKNISKA HÖGSKOLAN Laboration i datateknik Felsökning och programmering av LEGO NXT robot Daniel Willén 2012 09 06 dwill@kth.se Introduktionskurs i datateknik II1310 Sammanfattning Syftet med

Läs mer

Institutionen för beteendevetenskap Tel: 0733-633 266 013-27 45 57/28 21 03. Tentamen i kvantitativ metod Psykologi 2 HPSB05

Institutionen för beteendevetenskap Tel: 0733-633 266 013-27 45 57/28 21 03. Tentamen i kvantitativ metod Psykologi 2 HPSB05 Linköpings Universitet Jour; Ulf Andersson Institutionen för beteendevetenskap Tel: 0733-633 266 013-27 45 57/28 21 03 Tentamen i kvantitativ metod Psykologi 2 HPSB05 Torsdagen den 3/5 2007, kl. 14.00-18.00

Läs mer

Gerontologi Vad är det? Definitioner och begrepp Men, vad är då ålder för någonting?

Gerontologi Vad är det? Definitioner och begrepp Men, vad är då ålder för någonting? Gerontologi Vad är det? Definitioner och begrepp Vetenskapen/läran om åldrandet Geron = gammal man logos = lära från uppslagsboken: Gerontologi är läran om den friska ålderdomen och har större betoning

Läs mer

Tentan består av 15 frågor, totalt 40 poäng. Det krävs minst 24 poäng för att få godkänt och minst 33 poäng för att få välgodkänt.

Tentan består av 15 frågor, totalt 40 poäng. Det krävs minst 24 poäng för att få godkänt och minst 33 poäng för att få välgodkänt. Kurskod: PC1203 och PC1244 Kursnamn: Kognitiv psykologi och metod OCH Kognitiv psykologi och utvecklingspsykologi Provmoment: Metod Ansvarig lärare: Linda Hassing Tentamensdatum: 2010-09-23 kl. 09:00 13:00

Läs mer

Tranås kommun Medarbetarundersökning 2015

Tranås kommun Medarbetarundersökning 2015 Tranås kommun Medarbetarundersökning 2015 Genomförd av CMA Research AB April 2015 Innehållsförteckning Fakta om undersökningen, syfte och metod 2 Fakta om undersökningen, svarsfrekvens 3 Stöd för tolkning

Läs mer

PC1244, Kognitiv psykologi och utvecklingspsykologi, 30 högskolepoäng

PC1244, Kognitiv psykologi och utvecklingspsykologi, 30 högskolepoäng Samhällsvetenskapliga Fakultetsnämnden PC1244, Kognitiv psykologi och utvecklingspsykologi, 30 högskolepoäng Psychology, Intermediate Course with Emphasis on Cognitive and Developmental Psychology, 30

Läs mer

TENTAMEN KVANTITATIV METOD (100205)

TENTAMEN KVANTITATIV METOD (100205) ÖREBRO UNIVERSITET Hälsoakademin Idrott B, Vetenskaplig metod TENTAMEN KVANTITATIV METOD (205) Examinationen består av 11 frågor, några med tillhörande följdfrågor. Besvara alla frågor i direkt anslutning

Läs mer

FYSIK ÄR R ROLIGT. Den vetenskapliga metoden som ett intresseväckande medel i högstadiefysik. Finlandssvenska Fysikdagar 2009

FYSIK ÄR R ROLIGT. Den vetenskapliga metoden som ett intresseväckande medel i högstadiefysik. Finlandssvenska Fysikdagar 2009 FYSIK ÄR R ROLIGT Den vetenskapliga metoden som ett intresseväckande medel i högstadiefysik 1 ADRENALINPORTION ÅT T FYSIKER OCH LÄRAREN I FYSIK 1. Vem behöver fysik? 2. Hur ofta använder du det som du

Läs mer

Tentamen för kursen. Linjära statistiska modeller. 16 augusti 2007 9 14

Tentamen för kursen. Linjära statistiska modeller. 16 augusti 2007 9 14 STOCKHOLMS UNIVERSITET MATEMATISK STATISTIK Tentamen för kursen Linjära statistiska modeller 16 augusti 2007 9 14 Examinator: Anders Björkström, tel. 16 45 54, bjorks@math.su.se Återlämning: Rum 312, hus

Läs mer

SÅ VITT VI VET - Om färg, ljus och rum

SÅ VITT VI VET - Om färg, ljus och rum SÅ VITT VI VET - Om färg, ljus och rum BILAGA 1 PILOTSTUDIER I BESKUGGNINGSLÅDAN I våra pilotstudier använde vi den beskuggningslåda som nyttjats inom projektet Gråfärger och rumsupplevelse. 1 Beskuggningslådan

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

Begåvning och begåvningsbedömning hos barn med kommunikativa funktionshinder

Begåvning och begåvningsbedömning hos barn med kommunikativa funktionshinder Begåvning och begåvningsbedömning hos barn med kommunikativa Annika Dahlgren Sandberg Psykologiska institutionen Göteborgs universitet Barn med typisk utveckling Försenad utveckling Typisk utveckling för

Läs mer

EXAMINATION KVANTITATIV METOD

EXAMINATION KVANTITATIV METOD ÖREBRO UNIVERSITET Hälsoakademin Idrott B, Vetenskaplig metod EXAMINATION KVANTITATIV METOD vt-09 (090209) Examinationen består av 8 frågor, några med tillhörande följdfrågor. Frågorna 4-7 är knutna till

Läs mer

Del 1 Volatilitet. Strukturakademin

Del 1 Volatilitet. Strukturakademin Del 1 Volatilitet Strukturakademin Innehåll 1. Implicita tillgångar 2. Vad är volatilitet? 3. Volatility trading 4. Historisk volatilitet 5. Hur beräknas volatiliteten? 6. Implicit volatilitet 7. Smile

Läs mer

TENTAMEN PC1307 PC1546. Statistik (5 hp) Lördag den 7 maj, 2011

TENTAMEN PC1307 PC1546. Statistik (5 hp) Lördag den 7 maj, 2011 GÖTEBORGS UNIVERSITET Psykologiska institutionen TENTAMEN PC1307 PC1546 Statistik (5 hp) Lördag den 7 maj, 2011 Hjälpmedel: räknedosa Ansvarig lärare: Bengt Jansson (076 7134527) Tentamen omfattar totalt

Läs mer

PSYKOLOGISK UNDERSÖKNING H 70: 2011-13

PSYKOLOGISK UNDERSÖKNING H 70: 2011-13 Formulär 20 Boo J PSYKOLOGISK UNDERSÖKNING H 70: 2011-13 Fördelskohort 1923-88 åringar Frågor & Test Personnr: -. Namn:.. Proband nr.: 88 88 Undersökningsdatum: 20 / / (å,m,d) kl.. Allmän introduktion:

Läs mer

Tentamen vetenskaplig teori och metod, Namn/Kod Vetenskaplig teori och metod Provmoment: Tentamen 1

Tentamen vetenskaplig teori och metod, Namn/Kod Vetenskaplig teori och metod Provmoment: Tentamen 1 Namn/Kod Vetenskaplig teori och metod Provmoment: Tentamen 1 Ladokkod: 61ST01 Tentamen ges för: SSK GSJUK13v Tentamenskod: Tentamensdatum: 2015 10 02 Tid: 09:00 12:00 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel Totalt

Läs mer

Resultat av enkäten om datorvanor och spelande

Resultat av enkäten om datorvanor och spelande Resultat av enkäten om datorvanor och spelande Mellan den 4:e juli 2012 och 10:e mars 2013 har 312 personer svarat på den enkät som vi på GameOver haft uppe hemsidan. Ett stort tack till alla er som bidragit

Läs mer

Häxprovet Lärarmaterial

Häxprovet Lärarmaterial Lärarmaterial sidan 1 Författare: Mårten Melin Vad handlar boken om? Vera är häxa och varje torsdagkväll går hon på häxskola. En torsdag när hon och Sira kommer dit är Mara inte där. Mara brukar aldrig

Läs mer

Crossmedia design. Crossmedia design (27311VT14) Results of survey. Startade: den 21 juni Avslutad: den 22 augusti 2014

Crossmedia design. Crossmedia design (27311VT14) Results of survey. Startade: den 21 juni Avslutad: den 22 augusti 2014 Crossmedia design Crossmedia design (27311VT14) Results of survey Startade: den 21 juni 2014 Avslutad: den 22 augusti 2014 Svarsfrekvens: 26 ( 8 / 31 ) Elektroniskt utvärderingssystem Crossmedia*design*

Läs mer

Working with parents. Models for activities in science centres and museums

Working with parents. Models for activities in science centres and museums Working with parents. Models for activities in science centres and museums 1 Index PRATA OM VETENSKAP FLYTA OCH SJUNKA... 3 1. Kort översikt över workshopens aktiviteter... 3 2. Mål och syfte... 3 3. Viktiga

Läs mer

Vardagssituationer och algebraiska formler

Vardagssituationer och algebraiska formler Modul: Algebra Del 7: Kommunikation i algebraklassrummet Vardagssituationer och algebraiska formler Cecilia Kilhamn, Göteborgs Universitet och Jörgen Fors, Linnéuniversitetet En viktig del av algebran

Läs mer

Utvärderingsmetoder inom MDI DH2408. Undersökningstyper. Undersökningstyper. Kvantitativ metod

Utvärderingsmetoder inom MDI DH2408. Undersökningstyper. Undersökningstyper. Kvantitativ metod Utvärderingsmetoder inom MDI DH2408 Kvantitativ metod Eva-Lotta Sallnäs Ph.D. CSC, Kungliga Tekniska Högskolan evalotta@csc.kth.se Undersökningstyper Kvantitativa undersökningstekniker karakteriseras av

Läs mer

Feministisk teologi: en ny kurs med större delaktighet

Feministisk teologi: en ny kurs med större delaktighet Miniprojekt, pedagogisk kurs för universitetslärare III, vt 2003. Katarina Westerlund, Teologiska institutionen Feministisk teologi: en ny kurs med större delaktighet Teologiämnet på teologiska institutionen

Läs mer

KOM IHÅG ATT NOTERA DITT TENTAMENSNUMMER NEDAN OCH TA MED DIG TALONGEN INNAN DU LÄMNAR IN TENTAN!!

KOM IHÅG ATT NOTERA DITT TENTAMENSNUMMER NEDAN OCH TA MED DIG TALONGEN INNAN DU LÄMNAR IN TENTAN!! Kurskod: PC1203 och PC1244 Kursnamn: Kognitiv psykologi och metod OCH Kognitiv psykologi och utvecklingspsykologi Provmoment: Metod Ansvarig lärare: Linda Hassing Tentamensdatum: 2009-09-23 kl. 09:00 13:00

Läs mer

Kritisk granskning av forskning

Kritisk granskning av forskning Om kursen Kritisk granskning av forskning ebba.elwin@psyk.uu.se 018-471 21 35 rum 14:366 (vån 3) Två veckors arbete, 3 hp Fördjupning i tidigare studier i forskningsmetodik Mål: kunskaper för att läsa,

Läs mer