Proaktiv interferens vid semantisk kodning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Proaktiv interferens vid semantisk kodning"

Transkript

1 Uppsala universitet RAPPORT Institutionen för psykologi Psykologprogrammet, termin 1 Kognitions- och inlärningspsykologi, 5 p Kognitionslaboration, grupp 2 Grupp: Retroaktiv interferens 2 Per Andrén Lars Henriksson Thomas Nilsson Robert Vestberg Maria Wester Proaktiv interferens vid semantisk kodning Handledare: Helena Örnkloo

2 Proaktiv interferens vid semantisk kodning Per Andrén, Lars Henriksson, Thomas Nilsson, Robert Vestberg & Maria Wester Sammanfattning Ett försök gjordes att replikera Wickens, Dalezman & Eggemeier (1976), vars experiment visar effekten av semantisk variation på proaktiv interferens mellan ny och gammal information. Ju mer lik ny information är redan kodad information, desto svårare är det att koda in den nya informationen. Två grupper testades i fyra omgångar med den riktade hypotesen att den grupp som fick en varierad katogori ord (oberoende variabel) skulle minnas bättre (beroende variabel). Experimentet gjordes med vissa modifieringar, vilka kan ha förändrat testsituationen i sådan omfattning att effekten av semantisk variation inte kunde påvisas. Replikationen fungerade alltså i inte den meningen att någon signifikans kunde uppnås vad gäller den sematiska variationens påverkan på minnesprestation. Det spekulerades i hur våra modifieringar hade påverkat resultatet. En förklaring kan vara att den uppmätta minnesprestationen speglar en inlärningskurva av testsituationen och upplevelsen av den. Nyckelord: Minne, långtidsminne, arbetssminne, semantisk kodning, proaktiv interferens, experiment, validitet. Introduktion Hur kommer det sig att vi glömmer vissa minnesspår men inte andra? En grundläggande förklaring kan vara att minnesspår utsätts för slitage enligt decay theory (Passer & Smith, 2006; Baddeley, 1991) om de inte underhålls på något sätt. Slitageteorin kan dock inte förklara varför vi under vissa omständigheter glömmer saker väldigt snabbt. Det vi här kallar minnesspår brukar man i vardagstal mena själva innehållet i det som memorerats, men inom kognitionspsykologin definierar man minne som en process snarare än ett ting. Minne definieras som processerna för kodning, återkallande och användning av informationen om stimuli, bilder, händelser, idéer och färdigheter som är kvar efter det att den ursprungliga informationen inte längre finns där (Goldstein, 2005). En intressant frågeställning är vilka faktorer som inverkar på konkurrensen mellan gamla och nya minnen. Ibland verkar det som om det är omöjligt att glömma sådant man vill glömma, som t ex gamla telefonnummer. Å andra sidan verkar det i andra fall som om det är omöjligt att minnas annat än den allra senaste inkodade informationen, t ex vid forcerad inlärning inför kunskapsprov. Denna konkurrens mellan långtids- och arbetsminnet kallas för interferens (interference). Man skiljer på två typer av interferens (Goldstein, 2005). Proaktiv interferens (proactive interference) uppstår när tidigare lagrad information hindrar nya minnesspår att bildas. Retroaktiv interferens (retroactive interference) uppstår när ny information står i vägen för återkallande av gammal information. Proaktiv interferens är intressant på så sätt att den tycks vara relativt enkel att påverka genom att variera typen av informationen som kodas in. Om informationen som kodas in för tillfället inte liknar den information som nyligen kodats in så frigörs interferensen, release of proactive interference. Det visar sig att minnesprestationen vid memorering av ord ökar om man varierar den typ eller kategori orden hör till. Enligt ett experiment gjort av Wickens, Dalezman & Eggemeier (1976), kan man visa ett tydligt samband mellan 1

3 kategorilikhet och minnesprestation. Experimentet sattes upp så att försökspersonerna fick en kort (2 s) stund att memorera ordgrupper med inbördes katogorilikhet (frukt-, kött- och yrkeskategori) i 3 omgångar med en neutral distraktion av korttidsminnet däremellan. I sista omgången fick samtliga tre grupper ord ur samma kategori. Resultatet blev det att ju mer olik den sista kategorin ord var för testgruppen, ju bättre blev minnesprestationen. Testgruppen som helt berövades variation i den sista testomgången uppnådde ingen förbättring alls. Testgruppen som hade mest variation fick allra störst prestationsökning i den sista testomgången. Hur skall man då förklara detta? En rimlig förklaring kan vara att memoreringen av ord involverar långtidsminnet på så sätt att kategoriseringen och meningsskapandet av orden opererar med automatiserade språkfunktioner. Om denna varieras, tröttas inte den semantiska kodningsfunktionen ut (Goldstein, 2005), vilken kan sägas vara den enda länken till långtidsminnet vid memorering av ord. Vi tänkte oss att ett experiment i stil med Wickens, Dalezman & Eggemeier (1976) med modifieringar i förenklande syfte, kunde vara ett genomförbart sätt att testa release of proactive interference inom ramen för våra kunskaps- och tidbegränsningar. Hypotesen som ska prövas i detta experiment är följande: Vid byte av kategori ökar minnesförmågan i den avvikande kategorin; alltså den kategori vars sista omgång ord skiljer sig ämnesmässigt från de tre första. Minnesförmågan ökar när man ställs inför en avvikande kategori ord. Det kommer att bli en frigörande effekt av proaktiv interferens om det man senast ska minnas skiljer sig mycket från det tidigare inlärda. Detta är en riktad hypotes. Den oberoende variabeln är det kategoribyte av ord som sker. Detta inträffar i den sista testomgången för experimentgruppen. Den oberoende variabeln kan anta två värden - att kategoribyte har skett eller ej. Den beroende variabeln är testresultatet i form av ihågkomna ord. De tre första testomgångarna förväntas inte ge några signifikanta skillnader i resultat. Om så skulle bli fallet måste man fråga sig om någonting gått snett i själva testsituationen (testförfarande, försökspersoner, utrustning, urval av ord etc). Effekten av vår hypotes väntas uppstå i och med att det byts ordkategori (mer om detta i metoddelen). Metod Deltagare Experimentet utfördes på institutionen för psykologi. Försökspersonerna bestod av psykologstuderande, till största delen från psykologprogrammet samt ett mindre inslag av logopedstudenter. Ingen registrering gjordes av försökspersonernas tillhörighet gällande utbildningsprogram. Urvalet av försöksdeltagare skedde slumpmässigt då man tog in de som fanns till hands och inte testades i andra experiment för tillfället. Mellangruppsdesign användes. Medelåldern för hela gruppen var 24 år. Andelen kvinnor var 72 procent och andelen män 28 procent. Material För visning av ord och styrning av tid användes en PowerPoint-presentation. Presentationens två versioner visades på var sin dator som var placerade i separata rum angränsande till varandra. Dörren mellan de två rummen stängdes under försöken. Rummen var inte isolerade från utomstående ljud. Vid försöken var en testledare och en försöksperson per rum närvarande. Byte av testledare skedde med ojämna mellanrum men aldrig under ett pågående experiment. Distraktionsuppgifterna presenterades på A4-papper, vilka från försökets start var vända nedåt. Uppgiften gick ut på att man skulle följa numrerade punkter med penna och bilda ett mönster. Försökspersonernas svar angavs på baksidan av dessa papper. Markeringar i form av linjer hänvisade till var svaren skulle skrivas. Instruktion av testet presenterades på A4-papper med muntliga tillägg av 2

4 testledaren. Uppgifter om kön och ålder fylldes i på instruktionspapperet. Testresultatet häftades ihop med respektive testinstruktion vartefter försöket framskred och arkiverades. Procedur Två försökspersoner placerades i skilda rum vid varje experimenttillfälle. I det ena rummet innehöll experimentet namn på blommor under alla fyra testomgångar, medan det i andra rummet visades namn på instrument. Instrumentkategorin byttes ut till namn på blommor under den fjärde testomgången. Försökspersonerna (fp) fick sätta sig vid ett bord där en dataskärm var placerad. På bordet fanns även instruktions- och distraktionsuppgiftspapper. De fick börja med att läsa igenom instruktionerna, därefter lade testledaren till ytterligare förklaring om så behövdes. Ålder och kön fylldes i på instruktionspapperet innan experimentet startade. Testledaren startade PowerPoint-presentationen och en asterisk (*) visades för fp under fem sekunder, vilken de skulle fokusera blicken på. Asterisken påvisade att det snart skulle visas ord som de var tillbedda att memorera. Fyra ord visades sedan på skärmen under tre sekunder, därefter uppmanades fp att vända på distraktionspapperet och utföra uppgiften. Under den 25 s långa distraktionen följde försökspersonerna de numrerade punkterna på papperet och uttalade siffrorna ljudligt samtidigt som de följde siffrornas gång. En ton från datorn signalerade att de skulle vända tillbaka bladet och skriva ned de ord de minns från visningen. Detta hade de 10 s på sig att göra. Samma ton signalerade sedan att de skulle släppa ned papperet på golvet och åter fokusera på asterisken som indikerade att det snart kom upp fyra nya ord. Design Den beroende variabeln är den kategori av ord som skall minnas. Ändring av variabelns värde sker genom att byta kategori av ord, till exempel att man byter från instrument till blommor. Variabeln är av nominell typ. Den oberoende variabeln är antal korrekta svar, det vill säga antal ihågkomna ord. Variabeln kan mätas enligt kvotskala. Resultat Till att börja med så var de totala medelvärdena av ihågkomna ord 2,47 för gruppen som hade instrument/blommor (experimentgrupp) resp. 2,39 för gruppen som hade endast blommor (kontrollgrupp), se Figur 1. Eftersom det vi avsedde att mäta var frigörande av proaktiv interferens i form av kategoribyte, så koncentrerar vi oss på testomgång fyra. 4,00 Antal rätt (genomsnitt) 3,50 3,00 2,50 2,00 1,50 1,00 0,50 0, Testomgång Instrument (1-3) Blommor(4) Blommor (1-4) Figur 1. Skillnad i medelvärde mellan experiment- och kontrollgrupp i alla fyra testomgångar. 3

5 Skillnaden mellan experimentgruppen och kontrollgruppen i testomgång 4 visade sig vara obefintlig. Båda grupperna fick samma medelvärde på 2,78 ihågkomna ord och samma standardavvikelse på 0,67. Även spridningen (range) (2), var densamma på båda. Ett oberoende t-test visade t(1,16) = 0,00; p = 1,00. Diskussion För att kunna få ett resultat som visar frigörande av proaktiv interferens (PI), krävs det att den fjärde omgången ord i vardera testgruppen skiljer sig från varandra enligt den hypotes som vi ställt upp. Denna skillnad har dock uteblivit vilket medelvärdet, standardavvikelsen och spridningen visar, bägge testgrupperna hade exakt samma värden. Detta betyder inte att experimentet inte har kunnat påvisa existensen av PI, utan det är frigörandet som ej kan fastslås. De faktorer som tyder på att PI har infunnit sig är att testresultatet sjunker vid testomgång 2. Problemet med resultaten i omgång 4 är inte att experimentgruppens resultat ökar detta stämmer med teorin för frigörande av PI. Problemet ligger i att denna ökning även sker i kontrollgruppen. Ett ytterligare problem är att det samtidigt sker en ökning av provresultaten för bägge grupperna redan i testomgång 3. Detta stämmer inte med teorin. Varför detta sker är förbryllande. Man kan tänka sig ett antal förklaringar till detta. En teori är att dessa data inte visar något frigörande alls, utan istället visar resultatet av en inlärningseffekt (mer om denna längre fram). En alternativ teori är att valet av ord i testomgång 4 inte var likvärdigt med tidigare testomgångar, vilket skulle ha lett till att dessa ord var lättare att minnas (mer om detta längre fram). Det finns flera anledningar till att detta experiment inte utformades exakt som Wickens. Vi prövade först det testet på oss själva och ansåg att det var för enkelt, alltså att man kom ihåg i stort sett alla ord (dock värt att nämna är att vi testade med våra egna ordkategorier, inte Wickens). Vissa ändringar gjordes därmed för att testet förhoppningsvis skulle visa på så stor effekt av PI (och frigörande av PI) som möjligt. Dels utökades orden i testomgångarna från tre till fyra ord. Dessutom ville vi ha en distraktionsuppgift som gjorde det lätt för försöksledaren att kontrollera att den utfördes, samtidigt som den skulle vara tillräckligt distraherande. Det blev en uppgift där man distraherar både det visuospatiella klotterblocket (rita, följa punkterna), och den fonologiska loopen (säga siffrorna högt). Vi ökade även tiden i varje moment till följd av de mer komplicerade testmomenten. För att undvika ovidkommande variabler valde vi kategorier och ord där vi bedömde att försökspersonerna inte kunde bli hjälpta av eventuell expertis. Vi prövade ett antal olika kategorier och kom fram till att blommor och instrument var passande. Detta är två kategorier som skiljer sig åt kategorimässigt, men samtidigt är så vanliga att eventuella expertkunskaper inte kan påverka resultatet. Därefter valde vi ut ord som vi ansåg inte var alltför avvikande från resten av orden i kategorierna. Misstanke om att vissa enstaka ord skulle ha varit lättare att memorera har dock förekommit. Detta ska ha inträffat med ord som antingen varit mycket vanliga, t ex ros, samt även med ovanligare mer speciella ord som ukulele. Målsättningen att söka neutrala ord lyckades möjligen inte fullt ut. Ett övergripande problem med detta experiment är det låga antalet fp och det snäva urvalet, det vill säga att alla fp är studenter på antingen psykolog- eller logopedprogrammet i Uppsala. Det finns starka skäl att tro att resultatet hade blivit ett annat med en mer representativ försöksgrupp. Resultatet visar tydliga skillnader mellan män och kvinnors prestationer. Den sneda könsfördelningen har dock gjort det svårt att dra könsrelaterade slutsatser. Ett ytterligare problem med försöksgruppen är att fp har haft möjlighet att läsa teorierna bakom experimentet, eftersom det ingår i kurslitteraturen. Detta kan i sin tur ha lett till att fp agerat på annat sätt än en psykologiskt okunnig person skulle ha gjort i samma situation. Man bör även ha i åtanke att varje fp genomförde flera olika experiment inom olika 4

6 psykologiska områden samma morgon. Detta innebär att fp kan ha haft olika nivåer av mental och fysisk trötthet, vilket kan ha påverkat utgången av detta experiment. Ett annat problem med detta experiment visade sig vara de skriftliga instruktioner som delades ut till fp. Instruktionerna var svårförstådda vilket ledde till att försöksledarna muntligen gav förtydligande information, någonting som i situationen bedömdes som nödvändigt. Denna information kan i sig ha skiljt sig åt beroende på situation och försöksledare, vilket kan ha påverkat olika fp olika mycket. Ett vidare problem innebar att vissa fp uttryckte en osäkerhet kring om orden skulle skrivas i en viss ordning eller inte, vilket inte framgick av instruktionen. Själva experimentutförandet innebar också problem genom att flertalet fp yttrade att de ej hann skriva ned alla ihågkomna ord, vilket skulle tyda på att skrivtillfällena var för korta. Experimentets korta tidsintervall gjorde att övergången till och från distraktionsmomenten stal tid från nedskrivandet av de ihågkomna orden. Experimentet och instruktionens krångligheter kan även ha bidragit till att resultaten istället för minnesförmåga visar på en inlärning av själva testsituationen. Denna inlärningseffekt innebar att fp gradvis lärde sig experimentets olika moment och därmed presterade bättre. Det finns en sannolikhet att fp vid testomgång 3 och 4 på allvar började lära sig hur testet fungerade och på detta vis ökade prestationen oberoende av minnesfaktorn. De goda resultaten i testomgång 1 kan ha orsakats av att det första distraktionsmomentet inföll först efter den inledande minnesåtergivningen. Inlärningseffekten kan ses som ovidkommande variabel alltså att vi i denna situation förlorat kontrollen över den oberoende variabeln. Misstanke om att vissa enstaka ord skulle ha varit lättare att memorera har även förekommit. Ord som gitarr, piano och ros kan anses vara typiska för just sin kategori och därigenom varit lättare att minnas. Ros och piano fanns exempelvis i testomgång 3 respektive testomgång 4. Genom att para orden annorlunda hade möjligen ett annat resultat erhållits, målsättningen bör dock i detta fall vara att ha ord som är så lika som möjligt för att undvika att de sticker ut från varandra. Det sistnämnda var också någonting som vi reflekterade över men möjligen inte lyckades med fullt ut. I framtida studier kunde det vara intressant att undersöka förhållandet mellan belastning av dels det visuo-spatiala klotterblocket, dels den fonologiska loopen, på PI. Det finns en möjlighet att en kombination av dessa blev för krångligt för fp så att ett frigörande av PI blev svårare att urskilja. Detta experiments hypotes infriades aldrig. Det uppnåddes ingen signifikant skillnad mellan experiment- och kontrollgrupperna vad gäller minnesförmåga. En trolig förklaring är att inlärning av testsituationen har belastat minnesförmågan. Värt att beakta är att de förändringar vi gjorde i testupplägget i själva verket kan ha gjort att testet blev alltför krångligt, och på så sätt ironiskt nog fått fram resultat som tyder på mindre PI än i originaltestet. Det intressanta med experimentet blev kanske snarare den metodologiska diskussion som följde i undersökningens kölvatten. Där kunde vi peka på de svårigheter som kan drabba en konstruktör av experiment och eventuella lärdomar man kan dra av detta. Referenser Baddeley, A., (1990) Human Memory: theory and practice. Hillsdale, NJ: Lawrence Erlbaum. Goldstein, E.B., (2005). Cognitive Psychology: Connecting Mind, Research and Everyday Experience. Belmont, CA: Thomson Wadsworth. Passer, M.W. & Smith, R.E., (2006). Psychology: The Science of Mind and Behavior. (3rd ed.). New York, NY: McGraw-Hill. Wickens, D.D., Dalezman, R.E. & Eggemeier, F.T. (1976). Multiple encoding of word attributes in memory. Memory & Cognition, 4,

Kognitionsvetenskap C, HT-04 Mental Rotation

Kognitionsvetenskap C, HT-04 Mental Rotation Umeå Universitet 041025 Kognitionsvetenskap C, HT-04 Mental Rotation Grupp 3: Christina Grahn, dit01cgn@cs.umu.se Dan Kindeborg, di01dkg@cs.umu.se David Linder, c01dlr@cs.umu.se Frida Bergman, dit01fbn@cs.umu.se

Läs mer

Minnet - begrepp och principer

Minnet - begrepp och principer Minnet - begrepp och principer Ebbinghaus (1885)» nonsensstavelser» retention»test Två begreppsteorin för minnet» aktivitet»styrka bestämmer tillgängligheten hos ett minnesspår vid en viss tidpunkt bestämmer

Läs mer

Korttidsminne-arbetsminne

Korttidsminne-arbetsminne Översikt Korttidsminne-arbetsminne Klassiska teorier om korttidsminnet 7 ± 2 platser Rollen av repetition Lagringskapacitet beror på tid att repetera Arbetsminne Inkluderar repetitionsloopar Störningar

Läs mer

FAKTAAVSNITT: ARBETSMINNE TEORETISK MODELL

FAKTAAVSNITT: ARBETSMINNE TEORETISK MODELL FAKTAAVSNITT: ARBETSMINNE TEORETISK MODELL Begreppet arbetsminne började användas på 1960-talet. Tidigare skrevs det istället om korttidsminne som handlar om vår förmåga att under en kort tid hålla information

Läs mer

34% 34% 13.5% 68% 13.5% 2.35% 95% 2.35% 0.15% 99.7% 0.15% -3 SD -2 SD -1 SD M +1 SD +2 SD +3 SD

34% 34% 13.5% 68% 13.5% 2.35% 95% 2.35% 0.15% 99.7% 0.15% -3 SD -2 SD -1 SD M +1 SD +2 SD +3 SD 6.4 Att dra slutsatser på basis av statistisk analys en kort inledning - Man har ett stickprov, men man vill med hjälp av det få veta något om hela populationen => för att kunna dra slutsatser som gäller

Läs mer

STAVNING- OCH SYNTAXFELENS PÅVERKAN PÅ MINNESREPRESENTATIONEN

STAVNING- OCH SYNTAXFELENS PÅVERKAN PÅ MINNESREPRESENTATIONEN STAVNING- OCH SYNTAXFELENS PÅVERKAN PÅ MINNESREPRESENTATIONEN Matilda Andersson Nicoletta Baroutsi Rasmus Cronstrand Jonas Sandin Genom att manipulera en text vill vi kunna påvisa förändringar i minnesrepresentationen

Läs mer

The Deliberation-Without- Attention Effect

The Deliberation-Without- Attention Effect LINKÖPINGS UNIVERSITET The Deliberation-Without- Attention Effect En experimentell studie Julia Holmström Malin Lundström Albin Pettersson Therese Johansson 2010-04-01 Innehållsförteckning 1.1 Sammanfattning...

Läs mer

Extrovert - Introvert

Extrovert - Introvert GRUPP GRÅSA Extrovert - Introvert Var i ansiktet fokuserar människor? Georg Abadir Robin Ljunglöv David Karlsson Kristin Raukola Robin Rörberg Kristina Vegelius Martin Wester 2010-02-24 Innehåll Introduktion...

Läs mer

Att ta reda på hur barn tänker

Att ta reda på hur barn tänker LINKÖPINGS UNIVERSITET Att ta reda på hur barn tänker Minnesspanntest för att undersöka utveckling av inre tal Linnea Wahlberg 2011-06-02 Handledare: Henrik Danielsson Examinator: Gunnar Björnsson Opponent:

Läs mer

Manipulation med färg i foton

Manipulation med färg i foton Linköpings Universitet, Campus Norrköping Experimentrapport i kursen TNM006 Kommunikation & Användargränssnitt Manipulation med färg i foton Försöksledare epost facknr. David Kästel davka237@student.liu.se

Läs mer

Exempel på observation

Exempel på observation Exempel på observation 1 Jag gjorde en ostrukturerad, icke deltagande observation (Bell, 2005, s. 188). Bell beskriver i sin bok ostrukturerad observation som något man tillämpar när man har en klar uppfattning

Läs mer

Institutionen för beteendevetenskap Tel: 0733-633 266 013-27 45 57/28 21 03. Tentamen i kvantitativ metod Psykologi 2 HPSB05

Institutionen för beteendevetenskap Tel: 0733-633 266 013-27 45 57/28 21 03. Tentamen i kvantitativ metod Psykologi 2 HPSB05 Linköpings Universitet Jour; Ulf Andersson Institutionen för beteendevetenskap Tel: 0733-633 266 013-27 45 57/28 21 03 Tentamen i kvantitativ metod Psykologi 2 HPSB05 Torsdagen den 3/5 2007, kl. 14.00-18.00

Läs mer

Studie av Falska Minnen

Studie av Falska Minnen Studie av Falska Minnen av: Malin Niklasson Anders Jansson Lärare: Felix Koch Handledare: Kenny Skagerlund Sammanfattning Tidigare forskning från bland annat professor Elisabeth Loftus har visat att det

Läs mer

Tillämpad experimentalpsykologi [2] Tillämpad experimentalpsykologi [1] Empirisk forskningsansats. Tillämpad experimentalpsykologi [3] Variabler

Tillämpad experimentalpsykologi [2] Tillämpad experimentalpsykologi [1] Empirisk forskningsansats. Tillämpad experimentalpsykologi [3] Variabler Tillämpad experimentalpsykologi [1] Ett tillvägagångssätt för att praktiskt undersöka mänskliga processer Alltså inget forskningsområde i sig! (I motsats till kognitiv, social- eller utvecklingspsykologi.)

Läs mer

Översikt. 1. Avgränsa kognitiv psykologi. Prototyper och scheman. 2. Tillämpade/praktiska skäl

Översikt. 1. Avgränsa kognitiv psykologi. Prototyper och scheman. 2. Tillämpade/praktiska skäl Översikt Socialpsykologi och lite om sociala reaktioner på datorer Nils Dahlbäck nilda@ida.liu.se http://www.ida.liu.se/~nilda Prototyper och scheman Social påverkan - Åskådarbeteende - Konformitet - Lydnad

Läs mer

Begåvning och begåvningsbedömning hos barn med kommunikativa funktionshinder

Begåvning och begåvningsbedömning hos barn med kommunikativa funktionshinder Begåvning och begåvningsbedömning hos barn med kommunikativa Annika Dahlgren Sandberg Psykologiska institutionen Göteborgs universitet Barn med typisk utveckling Försenad utveckling Typisk utveckling för

Läs mer

Beräkning med ord. -hur en dator hanterar perception. Linköpings universitet Artificiell intelligens 2 2010-10-03 Erik Claesson 880816-1692

Beräkning med ord. -hur en dator hanterar perception. Linköpings universitet Artificiell intelligens 2 2010-10-03 Erik Claesson 880816-1692 Beräkning med ord -hur en dator hanterar perception 2010-10-03 Erik Claesson 880816-1692 Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Kan datorer hantera perception?... 4 Naturligt språk... 4 Fuzzy Granulation...

Läs mer

Tillsammans är man mindre ensam? En studie om kvinnor och mäns attityd till social interaktion för trivsel på arbetsplatsen

Tillsammans är man mindre ensam? En studie om kvinnor och mäns attityd till social interaktion för trivsel på arbetsplatsen Linköpings universitet 2009-05-27 IBL, Psykologi 2 B-uppsats Handledare: Magnus Emilsson Tillsammans är man mindre ensam? En studie om kvinnor och mäns attityd till social interaktion för trivsel på arbetsplatsen

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Vapenfokuseringseffektens påverkan på visuella och auditiva minnen vid gärningsmannaidentifieringar

Vapenfokuseringseffektens påverkan på visuella och auditiva minnen vid gärningsmannaidentifieringar INSTITUTIONEN FÖR PSYKOLOGI Vapenfokuseringseffektens påverkan på visuella och auditiva minnen vid gärningsmannaidentifieringar Rona Steinrücken Kandidatuppsats VT 2011 Handledare: Mats Dahl Abstract Fokus

Läs mer

NALLELEK LäraMera / www.laramera.se Swedish Media Art / www.swedishmediaart.se

NALLELEK LäraMera / www.laramera.se Swedish Media Art / www.swedishmediaart.se Programmet Nallelek är ett program med många roliga övningar och tydliga bilder. I programmet ingår övningar av typen trycka-hända, sortera, kategorisera, finn lika, möblera, klä på, domino mm. Nallelek

Läs mer

NV3 2006-05-07 Linnea Hansson Solsta 35 18695 Vallentuna Tfn. 08-51230272. Ett minne för livet. ett projektarbete om minne och inlärning

NV3 2006-05-07 Linnea Hansson Solsta 35 18695 Vallentuna Tfn. 08-51230272. Ett minne för livet. ett projektarbete om minne och inlärning Vallentuna gymnasium Projektarbete 100p NV3 200-0-07 Linnea Hansson Solsta 3 19 Vallentuna Tfn. 0-1230272 Ett minne för livet ett projektarbete om minne och inlärning INNEHÅLL TABELLER OCH FIGURER.. 1

Läs mer

Den gröna påsen i Linköpings kommun

Den gröna påsen i Linköpings kommun Den gröna påsen i Linköpings kommun Metod- PM 4 Thea Eriksson Almgren Problem I Linköping idag används biogas för att driva stadsbussarna. 1 Biogas är ett miljövänligt alternativ till bensin och diesel

Läs mer

Hållbar utveckling vt 10

Hållbar utveckling vt 10 Sofie Ahlgren Olsson Gunnesboskolan, Lund Mentor/handledare: Olle Nyhlén Johansson 17/5 21/5 2010 Hållbar utveckling vt 10 Hur skiljer sig luftkvalitén i ett klassrum beroende på tid på dygnet? 1/6 Innehållsförteckning:

Läs mer

Exempeltext labbrapport

Exempeltext labbrapport Sida 1 (av 5) Exempeltext labbrapport Texten här nedanför är ett exempel på en labbrapport i naturkunskap som handlar om blindtest. Det finns även en beskrivning av labbrapporter med en genomgång av de

Läs mer

Olika syften. TDDD60 användbarhetstest. När passar vilken typ? Med eller utan användare

Olika syften. TDDD60 användbarhetstest. När passar vilken typ? Med eller utan användare TDDD60 användbarhetstest Olika syften Olika typer av metoder Mått på användbarhet/kravuppfyllelse Olika syften Hitta användbarhetsproblem för att förbättra (mål: åtgärda problem, förbättra produkten) Formativ

Läs mer

Cogmed Arbetsminnesträning vetenskaplig beprövad metod för ökad koncentrationsförmåga

Cogmed Arbetsminnesträning vetenskaplig beprövad metod för ökad koncentrationsförmåga Cogmed Arbetsminnesträning vetenskaplig beprövad metod för ökad koncentrationsförmåga Tidigare trodde man att arbetsminnet var konstant för varje människa, idag vet man att det kan förbättras Om Cogmed

Läs mer

Resultat av enkäten om datorvanor och spelande

Resultat av enkäten om datorvanor och spelande Resultat av enkäten om datorvanor och spelande Mellan den 4:e juli 2012 och 10:e mars 2013 har 312 personer svarat på den enkät som vi på GameOver haft uppe hemsidan. Ett stort tack till alla er som bidragit

Läs mer

KVANTITATIV FORSKNING

KVANTITATIV FORSKNING KVANTITATIV FORSKNING Teorier innehåller begrepp som byggstenar. Ofta är kvantitativa forskare intresserade av att mäta företeelser i verkligheten och att koppla denna kvantitativa information till begrepp

Läs mer

kan och vill påverka i min förening!

kan och vill påverka i min förening! kan och vill påverka i min förening! Varför? På Riksidrottsmötet (RIM) 2009 togs beslut, efter motion från Skåneidrotten, att SISU Idrottsutbildarna skulle ta fram ett studie- och utbildningsmaterial för

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

Minne, lärande och studieteknik

Minne, lärande och studieteknik Bilaga A Minne, lärande och studieteknik I den här bilagan diskuterar vi strukturen och funktionen hos det mänskliga minnet, sätter detta i relation till det vidare begreppet lärande och ser slutligen

Läs mer

Att läsa och minnas digitala texter. Reading and Recalling Digital Texts

Att läsa och minnas digitala texter. Reading and Recalling Digital Texts Att läsa och minnas digitala texter En rekommendation till vilken navigeringsmetod som är att föredra vid läsning på surfplattor Reading and Recalling Digital Texts A recommendation of which navigation

Läs mer

Vad behöver eleverna kunna för a0 förstå programmeringsstruktur?

Vad behöver eleverna kunna för a0 förstå programmeringsstruktur? Vad behöver eleverna kunna för a0 förstå programmeringsstruktur? En pågående Lerning Study av Per Selin Johan Larsson Varför programmering? Är det mindre viktigt att förstå digitala byggstenar i den digitala

Läs mer

Signifiers inverkan vid kartnavigering

Signifiers inverkan vid kartnavigering Signifiers inverkan vid kartnavigering En jämförelse av interaktionen med kartor i pappersform respektive surfplatteformat Linköpings Universitet - IDA Olof Allard, Philip Anzén, Omar Hamsis, Sofie Nyström,

Läs mer

Experimentell metodik för beteendevetare

Experimentell metodik för beteendevetare Instuderingsfrågor till Experimentell metodik för beteendevetare Anders Kjellberg Patrik Sörqvist 2 (38) Kapitel 1 och 2 (Ringa in rätt alternativ. Facit finns längs bak i pdf:en.) 1 Vad kallas den variabel

Läs mer

Bilaga 2. Layoutstöd för examensarbeten och uppsatser

Bilaga 2. Layoutstöd för examensarbeten och uppsatser Bilaga 2 Layoutstöd för examensarbeten och uppsatser Lärstöd Karlstads universitetsbibliotek ht 2007 Layoutstöd examensarbeten och uppsatser ht -07 Innehåll 1. Inledning...1 1.1 Dispositon...2 2. Om omslag...3

Läs mer

Självhjälpsprogram för ADHD. Del 1 Att hitta din väg

Självhjälpsprogram för ADHD. Del 1 Att hitta din väg Självhjälpsprogram för ADHD Del 1 Att hitta din väg Välkommen till vårt självhjälpsprogram för ADHD. Detta program ger dig verktygen att använda din ADHD som en superkraft för att hitta till ett bra liv..

Läs mer

Pedagogisk beskrivning - gymnasieelev

Pedagogisk beskrivning - gymnasieelev 1 (5) Elisabeth Nilsson Jobs, leg psykolog Emma Högberg, leg psykolog 2013-01-25 Pedagogisk beskrivning - gymnasieelev Elevens namn: Elevens personnummer: Formuläret är ifyllt av: Skola: Program och år:

Läs mer

Häxprovet Lärarmaterial

Häxprovet Lärarmaterial Lärarmaterial sidan 1 Författare: Mårten Melin Vad handlar boken om? Vera är häxa och varje torsdagkväll går hon på häxskola. En torsdag när hon och Sira kommer dit är Mara inte där. Mara brukar aldrig

Läs mer

Kvantitativa metoder och datainsamling

Kvantitativa metoder och datainsamling Kvantitativa metoder och datainsamling Kurs i forskningsmetodik med fokus på patientsäkerhet 2015-09-23, Peter Garvin FoU-enheten för närsjukvården Kvantitativ och kvalitativ metodik Diskborsten, enkronan

Läs mer

SKILLSS. LSS verksamheter

SKILLSS. LSS verksamheter SKILLSS - En ny evidensbaserad 1 kvalitetssäkringsmetod för LSS verksamheter SKILLSS är en strukturerad, Kvalitetssäkrad, Innovativ och Lärande metod för LSS verksamheter. SKILLSS har som syfte att utveckla

Läs mer

LULEÅ TEKNISKA UNIVERSITET Ämneskod S0002M, MAM801, IEK600,IEK309 Institutionen för matematik Datum 2009-12-17 Skrivtid 0900 1400

LULEÅ TEKNISKA UNIVERSITET Ämneskod S0002M, MAM801, IEK600,IEK309 Institutionen för matematik Datum 2009-12-17 Skrivtid 0900 1400 LULEÅ TEKNISKA UNIVERSITET Ämneskod S0002M, MAM801, IEK600,IEK309 Institutionen för matematik Datum 2009-12-17 Skrivtid 0900 1400 Tentamen i: Statistik A1, 15 hp Antal uppgifter: 6 Krav för G: 13 Lärare:

Läs mer

Bygga linjära modeller! Didrik Vanhoenacker 2007

Bygga linjära modeller! Didrik Vanhoenacker 2007 Bygga linjära modeller! Didrik Vanhoenacker 2007 1 Bygga enkla modeller Tänk att vi ska försöka förstå vad som styr hur många blommor korsblommiga växter har. T ex hos Lomme och Penningört. Hittills har

Läs mer

Arbetsutvecklingsrapport

Arbetsutvecklingsrapport Arbetsutveclingsrapport Vad tycer bruarna? Den andra länsgemensamma bruarundersöningen för personer med insatsen bostad med särsild service enligt LSS Författare: Eva Rönnbäc Rapport: nr 2011:7 ISSN 1653-2414

Läs mer

Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet

Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet Jonathan Jensen Dejtinghandboken.com Innehåll Inledning... 3 Tips 1: Varför?... 4 Tips 2: Våga fråga... 6 Tips 3: Visa inte allt (på en gång)... 7 Tips

Läs mer

Ekerö kommun först att mäta aktivitet med IPAQ!

Ekerö kommun först att mäta aktivitet med IPAQ! Ekerö kommun först att mäta aktivitet med IPAQ! Till huvuduppgifterna i hälsoarbetet idag hör att främja en fysiskt aktiv livsstil. Resurserna är begränsade, varför det är viktigt att lägga de knappa medel

Läs mer

Kursnamn XX poäng 2013-10-15. Rapportmall. Författare: (Skrivs i bokstavsordning om flera) Handledare:

Kursnamn XX poäng 2013-10-15. Rapportmall. Författare: (Skrivs i bokstavsordning om flera) Handledare: Kursnamn XX poäng 2013-10-15 Rapportmall Författare: (Skrivs i bokstavsordning om flera) Handledare: Innehållsförteckning En innehållsförteckning görs i Word när hela arbetet är klart. (Referenser, Innehållsförteckning,

Läs mer

Slutrapport och utvärdering av Folkuniversitetets projekt Digital delaktighet för personer i digitalt utanförskap i Uppsala

Slutrapport och utvärdering av Folkuniversitetets projekt Digital delaktighet för personer i digitalt utanförskap i Uppsala Slutrapport och utvärdering av Folkuniversitetets projekt Digital delaktighet för personer i digitalt utanförskap i Uppsala 1. Inledning Som en del av vår integrationssatsning samarbetar Folkuniversitetet

Läs mer

Titel: Undertitel: Författarens namn och e-postadress. Framsidans utseende kan variera mellan olika institutioner

Titel: Undertitel: Författarens namn och e-postadress. Framsidans utseende kan variera mellan olika institutioner Linköping Universitet, Campus Norrköping Inst/ Kurs Termin/år Titel: Undertitel: Författarens namn och e-postadress Framsidans utseende kan variera mellan olika institutioner Handledares namn Sammanfattning

Läs mer

Finns det vissa typer av människor som du inte gillar?

Finns det vissa typer av människor som du inte gillar? Finns det vissa typer av människor som du inte gillar? Oavsett hur våra fördomar ser ut så har vi preferenser om vad vi tycker om och vad vi inte riktigt gillar. De flesta skulle nog hålla med om att alla

Läs mer

Epilepsi och minne: Ett fmri-anpassat kognitivt testbatteri för diagnostisering av minnesstörningar

Epilepsi och minne: Ett fmri-anpassat kognitivt testbatteri för diagnostisering av minnesstörningar Epilepsi och minne: Ett fmri-anpassat kognitivt testbatteri för diagnostisering av minnesstörningar Stina Andrén, Linnea Björk Timm, Malin Karlsson, Robin Keskisärkkä, Anders Mannerhagen, Kenny Skagerlund,

Läs mer

Om jag saknar något? Ja, facit.

Om jag saknar något? Ja, facit. Om jag saknar något? Ja, facit. Meningsskapandets roll i framväxten av en hållbarhetsstrategi Nyckelord: Strategi Hållbarhet Meningsskapande Meningsgivande Kunskap I denna rapport har man undersökt processen

Läs mer

Det är skillnaden som gör skillnaden

Det är skillnaden som gör skillnaden GÖTEBORGS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR SOCIALT ARBETE Det är skillnaden som gör skillnaden En kvalitativ studie om motivationen bakom det frivilliga arbetet på BRIS SQ1562, Vetenskapligt arbete i socialt

Läs mer

AvI-index. Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet

AvI-index. Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet ANDERS GUNÉR AvI-index Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet Iordanis Kavathatzopoulos Uppsala universitet ISBN 978-91-976643-5-6 Copyright 2008 Iordanis Kavathatzopoulos. Uppsala universitet,

Läs mer

Tentamen består av 14 frågor, totalt 40 poäng. Det krävs minst 24 poäng för att få godkänt och minst 32 poäng för att få väl godkänt.

Tentamen består av 14 frågor, totalt 40 poäng. Det krävs minst 24 poäng för att få godkänt och minst 32 poäng för att få väl godkänt. KOD: Kurskod: PC1244 Kursnamn: Kognitiv psykologi och utvecklingspsykologi Provmoment: Metod Ansvarig lärare: Sandra Buratti Tentamensdatum: 2015-09-24 Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare Tentamen består

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Försämring av leveransservice från lager vid bristfällig leveransprecision från leverantörer

Försämring av leveransservice från lager vid bristfällig leveransprecision från leverantörer Försämring av leveransservice från lager vid bristfällig leveransprecision från leverantörer Stig-Arne Mattsson Sammanfattning Låg leveransprecision i bemärkelsen försenade inleveranser från leverantörer

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Tranås kommun Medarbetarundersökning 2015

Tranås kommun Medarbetarundersökning 2015 Tranås kommun Medarbetarundersökning 2015 Genomförd av CMA Research AB April 2015 Innehållsförteckning Fakta om undersökningen, syfte och metod 2 Fakta om undersökningen, svarsfrekvens 3 Stöd för tolkning

Läs mer

getsmart Grå Regler för:

getsmart Grå Regler för: (x²) 1 2 Regler för: getsmart Grå Algebra 8 _ (x²) 1 2 Algebra 4 (2 2³) 1 4 _ xy (2 2³) 1 4 _ xy (x²) 1 2 _ (2 2³) 1 4 _ xy (x²) 1 2 _ (2 2³) 1 4 _ xy 4 Algebra Algebra _ 8 Det rekommenderas att man börjar

Läs mer

Vad varje matematiklärare borde kunna

Vad varje matematiklärare borde kunna Jonas Hall & Thomas Lingefjärd Vad varje matematiklärare borde kunna Geogebra för nybörjare del 2 I en tidigare artikel beskrevs de första stegen på vägen till att använda Geogebra som ett verktyg i matematikundervisningen.

Läs mer

MANUAL Psykologisk utredning inför mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan Specialpedagogiskt kompetenscentrum

MANUAL Psykologisk utredning inför mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan Specialpedagogiskt kompetenscentrum MANUAL Psykologisk utredning inför mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan Specialpedagogiskt kompetenscentrum Reviderad december 2011 Syfte Syftet med den psykologiska utredningen är att ge

Läs mer

SEMESTERTIDER. Olof Röhlander i samarbete med Johny Alm

SEMESTERTIDER. Olof Röhlander i samarbete med Johny Alm SEMESTERTIDER Olof Röhlander i samarbete med Johny Alm Den blomstertid nu kommer.. underbara rader som sjungs över hela landet inom kort, rekreation och semester står för dörren! Hur är det i dessa tider

Läs mer

Anledningar till hastighetsöverträdelser vid ATK-kameror

Anledningar till hastighetsöverträdelser vid ATK-kameror Anledningar till hastighetsöverträdelser vid ATK-kameror [En intervjustudie med bötfällda bilister] Heléne Haglund [2009-06-09] Inledning Syftet med den här studien är att undersöka vilka anledningar som

Läs mer

Arbetsutvecklingsrapport

Arbetsutvecklingsrapport Arbetsutvecklingsrapport Brukarundersökning inom LSS En länsgemensam brukarundersökning för personer som har insatser enligt 9 p.9 LSS Författare: Eva Rönnbäck Rapport: nr 2009:6 ISSN 1653-2414 ISBN 978-91-85613-34-2

Läs mer

Kommunalarnas arbetsmarknad. Deltidsarbetslöshet

Kommunalarnas arbetsmarknad. Deltidsarbetslöshet Kommunalarnas arbetsmarknad Deltidsarbetslöshet 1 Bakgrund Deltidsarbetslöshet är ett stort problem för många av medlemmarna i Kommunal. Inom kvinnodominerade vård- och omsorgsyrken är deltider mycket

Läs mer

2006 Sammanfattning. IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN

2006 Sammanfattning. IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN 26 Sammanfattning IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN Författare: CMA (Centrum för Marknadsanalys AB). Copyright: Upphovsrätten tillkommer KK-stiftelsen. Materialet

Läs mer

2003-09-09. Patricija Jaksetic Erik Wistrand. Psykologi del 2 - kognition. Förra gången pratade vi om perception...

2003-09-09. Patricija Jaksetic Erik Wistrand. Psykologi del 2 - kognition. Förra gången pratade vi om perception... Psykologi del 2 - kognition Patricija Jaksetic Erik Wistrand Interaction Design Group Föreläsning 9/9 2003 Preece, kap.3 Newmad Technologies Förra gången pratade vi om... Generella designprinciper

Läs mer

Konflikter och konflikhantering

Konflikter och konflikhantering Konflikter och konflikhantering Fem konflikthanteringsstilar Det finns fem huvudsakliga stilar vid behandling av konflikter. Ingen av dessa fem kan sägas vara den enda rätta vid alla tillfällen. De passar

Läs mer

Komplexiologi löser de accelererande problemen med psykisk ohälsa!

Komplexiologi löser de accelererande problemen med psykisk ohälsa! Komplexiologi löser de accelererande problemen med psykisk ohälsa! En psykolog kan inte lösa flertalet av psykets problem eftersom de är komplexa, och då gäller givetvis samma sak för coacher, forskare

Läs mer

UTVÄRDERING VANLIGA PROBLEM. Mats Fridell TYPER AV UTVÄRDERINGAR. (1) Utvärdering när projektet redan slutförts

UTVÄRDERING VANLIGA PROBLEM. Mats Fridell TYPER AV UTVÄRDERINGAR. (1) Utvärdering när projektet redan slutförts UTVÄRDERING Lund den 25:e februari 2009 Mats Fridell Institutionen för psykologi VANLIGA PROBLEM (1) Utvärdering när projektet redan slutförts (2) Avsaknad av systematiskt insamlade data (3) Alltför ospecifik

Läs mer

INTRODUKTION 3 INOMHUS LEKAR 4. Kartritar leken 4. Kartteckenmemory 4. Kopieringsstafett 5. Pusselstafett 5. Ja & Nej stafett 6 UTOMHUSLEKAR 7

INTRODUKTION 3 INOMHUS LEKAR 4. Kartritar leken 4. Kartteckenmemory 4. Kopieringsstafett 5. Pusselstafett 5. Ja & Nej stafett 6 UTOMHUSLEKAR 7 INNEHÅLL INTRODUKTION 3 INOMHUS LEKAR 4 Kartritar leken 4 Kartteckenmemory 4 Kopieringsstafett 5 Pusselstafett 5 Ja & Nej stafett 6 UTOMHUSLEKAR 7 Emit-stafett 7 Trollskogen 7 Kartan 8 Karttecken 8 SKATTJAKTEN

Läs mer

DD2458-224344 - 2014-12-19

DD2458-224344 - 2014-12-19 KTH / KURSWEBB / PROBLEMLÖSNING OCH PROGRAMMERING UNDER PRESS DD2458-224344 - 2014-12-19 Antal respondenter: 26 Antal svar: 18 Svarsfrekvens: 69,23 % RESPONDENTERNAS PROFIL (Jag är: Man) Det var typ en

Läs mer

Alla filer som bearbetar PHP script ska avslutas med ändelsen.php, exempelvis ska en indexsida till en hemsida heta index.php

Alla filer som bearbetar PHP script ska avslutas med ändelsen.php, exempelvis ska en indexsida till en hemsida heta index.php Introlektion PHP är ett av de enklare språken att lära sig just pga. dess dynamiska struktur. Det används för att bygga upp båda stora och mindre system. Några vanliga system som använder sig av PHP är

Läs mer

Alkoholkonsumtion bland flickor i Kalmar 2004

Alkoholkonsumtion bland flickor i Kalmar 2004 Alkoholkonsumtion bland flickor i Kalmar 2004 Källa: TEMO-undersökning 2003 och 2004 Andel flickor i åk 2 på gymnasiet som blir eller inte blir bjudna på alkohol av sina föräldrar i Kalmar och i de 11

Läs mer

UTVÄRDERINGSTEST MATTELEK FLEX TRÄNARENS HÄFTE, DEL 1 FÖRTEST

UTVÄRDERINGSTEST MATTELEK FLEX TRÄNARENS HÄFTE, DEL 1 FÖRTEST UTVÄRDERINGSTEST MATTELEK FLEX TRÄNARENS HÄFTE, DEL 1 FÖRTEST BAKGRUNDSINFORMATION Elevens namn: Ålder: Datum: Årskurs: Kön: Testledare: Antal dagar tränade med Mattelek Flex: 1 FÖRTEST#1: TALUPPFATTNING

Läs mer

TITEL. Johannes Hedberggymnasiet. Laborantens namn: Medlaboranters namn: Klass: Skola: Påbörjad: Inlämnad:

TITEL. Johannes Hedberggymnasiet. Laborantens namn: Medlaboranters namn: Klass: Skola: Påbörjad: Inlämnad: Johannes Hedberggymnasiet Ha gärna med skolans namn högst upp i vänstra hörnet, det ger framsidan lite guldkant Johannes Hedbergloggan är väldigt snygg att ha uppe i hörnet. Kopiera gärna denna. TITEL

Läs mer

Om kompetens och lärande

Om kompetens och lärande Om kompetens och lärande Vi bär på mycket mer kunskap än vi tror och kan så mycket mer än vi anar! När som helst i livet har du nytta och glädje av att bli medveten om delarna i din kompetens. Du funderar

Läs mer

Mentorskapsprogram 2013/2014. i samarbete med

Mentorskapsprogram 2013/2014. i samarbete med Mentorskapsprogram 2013/2014 i samarbete med REDIRE - att återvända och avkastning Mentor - handledare och förebild med uppdrag att vägleda en yngre person i dennes personliga och professionella utveckling

Läs mer

Ungefär lika stora tal

Ungefär lika stora tal Bilaga 2:1 Arbeta med jämförelser mellan tal Ungefär lika stora tal Jämför de tre talen här nedan: 234567 234566 234568 Alla siffrorna i talen är lika utom den sista, den högra, där siffrorna är 7,6 och

Läs mer

Öka andelen långtidsfriska 2010-3020049

Öka andelen långtidsfriska 2010-3020049 Öka andelen långtidsfriska 2010-3020049 Slutrapport genomförande Sammanfattning Fiskeby Board AB har under tiden 2011-03-01 2012-08-31 genomfört ett genomförandeprojekt Öka andelen långtidsfriska. Det

Läs mer

HUR ÄR DET ATT UPPLEVA VÄRLDEN ANNORLUNDA? 11 övningar att använda i klassen

HUR ÄR DET ATT UPPLEVA VÄRLDEN ANNORLUNDA? 11 övningar att använda i klassen HUR ÄR DET ATT UPPLEVA VÄRLDEN ANNORLUNDA? 11 övningar att använda i klassen Hur kan det kännas att uppleva världen på ett annorlunda sätt? Hur enkelt är det att följa en rak linje på golvet om du har

Läs mer

Inför genomförandet av ThomasGIA

Inför genomförandet av ThomasGIA Inför genomförandet av ThomasGIA Innehåll Deltest 1: Slutlednings Deltest 2: Perceptuell snabbhet Deltest 3: Numerisk snabbhet Deltest 4: Ordförståelse Deltest 5: Spatial Introduktion ThomasGIA är ett

Läs mer

Foto: Peter Zachrisson/Zmedia. Henrik Ankarcrona. Mental träning & prestation

Foto: Peter Zachrisson/Zmedia. Henrik Ankarcrona. Mental träning & prestation Foto: Peter Zachrisson/Zmedia Henrik Ankarcrona Mental träning & prestation I n n e h å l l s f ö r t e c k n i n g INTRODUKTION sid 3 Problembeskrivning sid 3 Syftet med arbetet sid 3 Frågeställning sid

Läs mer

Riksskatteverket. Ingivarenkäten. Projekt nr 12231 Göteborg 2002-02-13. Kundansvarig: Jonas Persson. Dataansvarig: Jan Lundmark

Riksskatteverket. Ingivarenkäten. Projekt nr 12231 Göteborg 2002-02-13. Kundansvarig: Jonas Persson. Dataansvarig: Jan Lundmark Riksskatteverket Ingivarenkäten Projekt nr 12231 Göteborg 2002-02-13 Kundansvarig: Jonas Persson Dataansvarig: Jan Lundmark Information om undersökningen Riksskatteverket har under december 2001 och januari

Läs mer

Mini Mental State Examination

Mini Mental State Examination Mini Mental State Examination Svensk Revidering (MMSE-SR) Utarbetad av: S Palmqvist B Terzis C Strobel A Wallin i samarbete med Svensk Förening för Kognitiva sjukdomar (SFK), 0 TOTAL POÄNGSUMMA / 0 ORIENTERING

Läs mer

Anvisningar för uppsatsarbetet. Version 2.6

Anvisningar för uppsatsarbetet. Version 2.6 Institutionen för individ och samhälle Psykologi Anvisningar för uppsatsarbetet Kvantitativt och kvalitativ inriktning Version 2.6 Senast uppdaterad 2013-04-02 Allmänna instruktioner Här ges anvisningar

Läs mer

Minnesfunktioner hos barn med språk- och lässvårigheter

Minnesfunktioner hos barn med språk- och lässvårigheter Minnesfunktioner hos barn med språk- och lässvårigheter Nationella BUP-kongressen 2015-04-21 Martina Hedenius Institutionen för neurovetenskap/logopedi Uppsala universitet Språk och läsförmåga varierar

Läs mer

Analysen syftar till att ge en god gestalt. Kontinuerlig växling mellan delar och helhet.

Analysen syftar till att ge en god gestalt. Kontinuerlig växling mellan delar och helhet. Beteendevetenskaplig metod Kvalitativ analys Eva-Lotta Sallnäs Ph.D. CSC, Kungliga Tekniska Högskolan evalotta@csc.kth.se Kvalitativ databearbetning Analysen syftar till att ge en god gestalt. Kontinuerlig

Läs mer

FÖRETAGETS GRAFISKA PROFIL

FÖRETAGETS GRAFISKA PROFIL FÖRETAGETS GRAFISKA PROFIL och Microsoft Office 1 Innehållsförteckning Förord... 2 Företagets grafiska profil... 2 Färger... 2 Fonter (teckensnitt)... 2 Var börjar man? - PowerPoint... 2 Börja med att

Läs mer

Operatörer och användargränssnitt vid processtyrning

Operatörer och användargränssnitt vid processtyrning Operatörer och användargränssnitt vid processtyrning Normativa och beskrivande analyser Uppsala universitet @ 2003 Anders Jansson Sammanfattning kap. 1 Sociotekniska system Många olika grupper av användare

Läs mer

Auditivt arbetsminne - en kritisk faktor för hörförståelse och språkhantering

Auditivt arbetsminne - en kritisk faktor för hörförståelse och språkhantering Auditivt arbetsminne - en kritisk faktor för hörförståelse och språkhantering Anders Westermark, leg logoped Resurscenter tal och språk, Specialpedagogiska skolmyndigheten 15 september 2015 Resurscenter

Läs mer

Rapport för framställande av produkt eller tjänst

Rapport för framställande av produkt eller tjänst Rapport för framställande av produkt eller tjänst PA 1201 Det här är en vägledning för er som arbetat enskilt eller i en projektgrupp för framställande av produkt eller tjänst och ska skriva en projektrapport

Läs mer

Riskpremien på den svenska aktiemarknaden. Studie mars 2009

Riskpremien på den svenska aktiemarknaden. Studie mars 2009 Riskpremien på den svenska aktiemarknaden Studie mars 2009 Innehåll Introduktion 1 Sammanfattning av årets studie 1 Marknadsriskpremien på den svenska aktiemarknaden 3 Undersökningsmetodik 3 Marknadsriskpremien

Läs mer

RÖRELSE. - Mätningar och mätinstrument och hur de kan kombineras för att mäta storheter, till exempel fart, tryck och effekt.

RÖRELSE. - Mätningar och mätinstrument och hur de kan kombineras för att mäta storheter, till exempel fart, tryck och effekt. RÖRELSE Inledning När vi går, springer, cyklar etc. förflyttar vi oss en viss sträcka på en viss tid. Ibland, speciellt när vi har bråttom, tänker vi på hur fort det går. I det här experimentet undersöker

Läs mer

Experimentell psykologi: Emotion och motivation (mom 2)

Experimentell psykologi: Emotion och motivation (mom 2) Experimentell psykologi: Emotion och motivation (mom 2) Antal deltagare i enkäten: 82 Antal erhållna enkätsvar: 54 1. I vilken utsträckning anser du att du uppnått de angivna kursmålen? Antal svar på frågan:

Läs mer

Genetisk programmering i Othello

Genetisk programmering i Othello LINKÖPINGS UNIVERSITET Första versionen Fördjupningsuppgift i kursen 729G11 2009-10-09 Genetisk programmering i Othello Kerstin Johansson kerjo104@student.liu.se Innehållsförteckning 1. Inledning... 1

Läs mer

Perspektiv på kunskap

Perspektiv på kunskap Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget

Läs mer

Kartläggning sociala företag VÄRNAMO

Kartläggning sociala företag VÄRNAMO Kartläggning sociala företag VÄRNAMO 1 Bakgrund till pågående kartläggning Värnamo kommun (2014) Ca 33 000 invånare. Befolkningen ökade med 27 personer i juli månad. Den öppna ungdomsarbetslösheten i Värnamo

Läs mer